Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården
|
|
- Oskar Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Djup ventrombos patientnära diagnostik inom primärvården Mattias Karlman Överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicin Västmanland
2 Målet med föreläsningen Införande av patientnära diagnostik av DVT inom primärvården Ledtider, patientflöde Utmaningar, erfarenheter på klinisk kemi Verifiering Beslutsgräns Kontrollverksamhet Lot-lot variation Utbildning, kompetens
3 D-dimer D-Dimer är en nedbrytningsprodukt från fibrin Fibrinkoagel olika nedbrytningsprodukter, bl.a. s.k. D-dimerer Stiger vid aktivering av koagulationen som medför ökad bildning och nedbrytning av fibrin Ett mått på fibrinolytisk aktivitet
4 När stiger plasmanivån av D-dimer? Venös tromboembolism Vid ett flertal akuta såväl som kroniska sjukdomstillstånd. En förhöjd D-dimernivå är således inte är liktydig med att venös tromboembolism föreligger (låg specificitet). Men ett negativt resultat utesluter med mycket hög sannolikhet venös tromboembolism(hög sensitivitet, högt NPV)
5 Korrekt användning av D-dimer? Bör alltid kombineras med klinisk sannolikhet (Wells score): Låg klinisk sannolikhet och negativ D-dimer Låg klinisk sannolikhet och förhöjd D-dimer Hög klinisk sannolikhet neg/pos D-dimer Bör användas med försiktighet vid: Längre tid efter insjuknande (> 1 vecka) Graviditet Sjukhusvårdade patienter
6 Wells score (låg sannolikhet <2 poäng, hög >2 poäng) Aktiv cancer (behandling de senaste månaderna eller pågående palliativ behandling) Paralys, pares, gipsbehandling av nedre extremitet 1p Immobilisering >3 dagar eller kirurgi inom 4 veckor som krävt narkos eller regional anestesi 1p Ömhet/smärta längs de djupa venernas utbredning 1p Helbenssvullnad 1p Vadsvullnad >3 cm jämfört med det andra benet (mätt 10 cm nedom tuberositas tibiae) 1p Pittingödem i det symtomatiska benet 1p Ytliga kollateralvener 1p Tidigare diagnostiserad DVT 1p Alternativ diagnos lika eller mer trolig än trombos -2p
7 Flödesschema
8 Olika beslutsgränser varför? Olika enheter mg/l mg/l FEU (Fibrinogen Equivalent Units) Avsaknad av internationell kalibrator Olika analysmetoder, olika antikroppar, heterogen grupp fibrinnedbrytningsprodukter mäter kanske inte exakt samma sak?
9 Projekt: Djup ventrombosprocessen Bakgrund Läkarna på akuten: Ineffektiv handläggning av patienter med misstänkt DVT! Låg prioritering på akutmottagning/röntgen Långa ledtider Gammalmodig och invasiv undersökningsmetod: flebografi Onödig behandling med lågmolekylärt heparin
10 Förutsättningar Projektet initierades av koncernledningen för Landstinget Västmanland år 2009 Landstingsövergripande Processägare: Biträdande sjukhuschef Styrgrupp Biträdande sjukhuschef samt företrädare för Akuten, primärvård, medicinkliniken, ortopedkliniken och röntgen. Förbättringsledare Möten varje månad
11 Processen före implementering 1177 Patienten söker vård Jourläkare Jourläkarmottagning = Byte av aktör Familjeläkare Akutmott Patienten söker vård Akutmott Sköterska tar prover Akutmott Läkarundersökning Akutmott Remiss till röntgen Patienten inväntar tid från röntgen (Om tid erhålls först nästföljande dag får patienten lågmolekylärt heparin) Akutmott Patienten söker vård Röntgen Röntgen Akutmott Akutmott Patienten får tid på röntgen för flebografi Undersökningen utförs på röntgen Patienten går till AM för att invänta svar Patienten får träffa läkare som bedömer om behandling skall påbörjas Totala ledtiden: 24 h 42 min DVT JA/NEJ Symptom EJ DVT DVT
12 Målen med projektet Förkorta ledtiden till 9 timmar Minska antalet läkarbedömningar Minska trycket på Akuten och röntgen Inga patienter med misstänkt DVT på akuten under dagtid Eliminera onödig behandling med lågmolekylärt heparin (blodförtunnande medicin) Byta undersökningsmetod från flebografitill ultraljud (2-punktsultraljud)
13 Huvudsakliga förändringar 1. Införande av patientnära analys av D-dimer möjliggör diagnostik på FLM 2. Familjeläkarna remitterar pat. direkt till röntgen för UL. Standardiserad remiss innehållande uppgift om Wells score och D- dimer. 3. Röntgenläkaren lämnar svar direkt till patienten 4. Vid behov av behandling hänvisas patienten direkt till Waran-SSK på medicinkliniken. Kontaktar ledningsläkaren för ordination av behandl. 5. Tydliga och strukturerade riktlinjer (= vårdprogram) medför en patientsäkrare vård
14 Processen efter implementering Waran-SSK Symptom Första behandlingen JA FLE/AM Klinisk bedömning Hög/ Lågrisk Hög FLE/AM/Vård avd 1:a Ultraljudsundersöknign Röntgenremiss Röntgen DVT JA/NEJ Förklaring Symboler Start/stop Låg FLE/Klinisk Kemi P-D-Dimer Positivt/ Negativt Positivt Negativt Ev. uppföljnings ultraljudsundersökning Röntgenremiss FLE/AM Röntgen NEJ Annan Diagnos Aktivitet FLE/AM/Vård avd Vägval Byte av aktör Annan diagnos Totala ledtiden?
15
16 Vårt bidrag till projektet Införande av patientnära analys av D-dimer på alla vårdcentraler (31 st) Möjliggöra diagnostik av DVT inom primärvården Kan i många fall utesluta DVT avlastar akuten och röntgen Kan remittera direkt till rtg avlastar akuten Minska antalet läkarbedömningar Förkorta ledtiderna drastiskt Minska onödig behandling med lågmolekylärt heparin
17 Val av metod
18 Urvalskriterier Användarvänlighet ska kunna hanteras av andra yrkesgrupper än BMA Mätosäkerhet Lot-lot variation Vetenskapligt underlag för referensintervall, dokumenterat högt NPV Pris Erfarenhet/referenser
19 Vårt val år 2010 Cobas h 232 (Roche Diagnostics) Marknaden idag?
20 Cobas h232 (Roche) Endast hepariniserat venöst helblod Pipetteringssteg Inga kalibratorer Analysprincip: Två monoklonala antikroppar. Två linjer (signal och kontrollinjen). CMOS-kamerasensor. Ett prov i taget, 5-6 prov/h
21 Verifiering av metod Inomserieimprecision Masterinstrumentet Cobas h patientprover 15 rep. Mv 0,26 1,4 Sd 0,005 0,062 CV 2% 4%
22 Cobas h232 Master ACL Elite Sala mot Cobas h 232 master, alla värden y = 1,1798x + 0,135 R² = 0,7885 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 ACL Elite Sala ACL Elite Sala mot Cobas h 232 master. Värden < 1,0 för ACL Elite Sala y = 2,8821x - 0,3633 R² = 0,9495 2,0 Cobas h 232 master 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 ACL Elite Sala
23
24 Beslutsgräns vetenskapligt underlag Legnani et al. Thromb Res. 2003;111(3): konsekutiva patienter med misstänkt DVT. Cut-off 0,40 mg/l FEU Sensitivitet 100 %, specificitet 50 %, NPV 100 % Geersinget al. BMJ Aug 14;339:b2990. Metaanalys. Cut-off 0,50 mg/l FEU
25 Beslutsgräns Cobas <0,40 Beslutsgräns Cobas <0,50 ACL ELITE Sala ACL ELITE Sala neg <0,3 pos >0,3 neg <0,3 pos >0,3 COBAS neg <0, neg <0, pos >0, pos >0, COBAS Analyssvar < 0,40 mg/l FEU besvaras negativ Analyssvar 0,40 mg/l FEU besvaras positiv Kvantitativa värden lämnas ej ut!
26 Revidering av beslutsgräns 2015 ACL TOP 700 ACL TOP 700 Cobas h 232 neg < 0,50 pos > 0,50 neg <0,23 pos > 0, Cobas h 232 neg < 0,40 pos > 0,40 neg <0,23 pos > 0, Analyssvar < 0,50 mg/l FEU besvaras negativ Analyssvar 0,50 mg/l FEU besvaras positiv Kommande revidering - åldersjustering?
27 Utbildning Utbildning av alla BMA och undersköterskor som tar prover/analyserar prover på våra vårdcentraler Cirka 120 behörighetsbevis!
28 Upprätthållande av kompetens Ej så frekvent analys Behörighetsbevis gäller i 2 år Utbildning vart annat år. Processledare Lena Nittler m.fl. åker runt och utbildar. En person/vc har högre behörighet, får också utbilda
29 Kontrollverksamhet Optisk kontroll (hög, låg). Båda nivåerna analyseras inför första analystillfället per dag samt vid lotbyte av teststickor Problem: internkontroll Inskick(utskick) av patientprover, jämförelse mot masterinstrument (Cobas h 232) 1 gång/månad Equalis D-dimer externkontroll
30 Reagenslotbyten Allt reagens kommer till Västerås Varje lot räcker i cirka 9-10 månader 5-10 patientprover inom intervallet 0,40-0,60 mg/l FEU Mäts i duplikat med båda loterna Den genomsnittliga skillnaden mellan loternafår maximalt vara +/-0,05 mg/l FEU
31 Reagenslotbyten Lotbyte D-dimer Cobas h 232 Patientprover Gammal lot Ny lot Skillnad 0,40-0,60 mgfeu/l rep 1 rep 2 MV rep 1 rep 2 MV MV gammal-mv ny 1 0,46 0,5 0,48 0,49 0,44 0,465 0,02 2 0,58 0,56 0,57 0,52 0,55 0,535 0,04 3 0,6 0,58 0,59 0,59 0,55 0,57 0,02 4 0,41 0,45 0,43 0,4 0,43 0,415 0,02 5 0,5 0,48 0,49 0,51 0,47 0,49 0,00 6 0,52 0,55 0,535 0,52 0,5 0,51 0,03 7 0,44 0,41 0,425 0,48 0,42 0,45-0,03 8 0,46 0,45 0,455 0,42 0,44 0,43 0,03 9 0,52 0,55 0,535 0,53 0,5 0,515 0, ,43 0,4 0,415 0,42 0,39 0,405 0,01 0,014 MV skillnad max +/- 0,05 mgfeu/l
32 Framtiden Förbättrad kontrollverksamhet internkontroll? Datauppkoppling
33 Tack för uppmärksamheten!
Utredningsgång vid misstänkt DVT
Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning
Läs merKlinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK
Klinikinstruktion gällande DVT- patienter på Akutmottagningen LSK Utredningsgång vid misstänkt DVT, Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i
Läs merFrån sämst till bäst i klassen
Från sämst till bäst i klassen Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos 1 Sammanfattning Genväg till snabbare diagnos vid misstanke om djup ventrombos är en av tre pilotprocesser som
Läs merJämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center
Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jovan P. Antovic MD, PhD Doc. Koagulationsforskning, Inst Mol Med Kir, Karolinska Institutet
Läs merDjup ventrombosprocessen
1 (21) Djup ventrombosprocessen Från 24 h 42 min ledtid till 3 h 14 min genvägen till snabbare diagnos Processägare: Liselott Sjöqvist Biträdande förvaltningschef Västmanlands sjukhus Styrgruppsordförande
Läs merVenös tromboembolism och D-dimer
Venös tromboembolism och D-dimer Henry Eriksson Sahlgrenska Universitetssjukhus - Östra 2013 01-24 Annual no. of deaths Venous thromboembolism and other public health burdens 600 000 500 000 543,454 Annual
Läs merÅldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2015-01-28 Maria Farm, ST-läkare Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014 Fibrinpolymerer
Läs merUrban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset
Urban Säfwenberg Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Djup Ventrombos 150-200 /100 000 Vanligare hos män än kvinnor ( 1,2:1) Mortalitet : 21% inom 1 år ( VTE= riskmarkör) Lungembolirisk: 10-15% 15% med
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Djup ventrombos - DVT
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 18497 su/med 2018-02-05 3 Innehållsansvarig: Samah Habbouche, Underläkare, ST, Läkare Akutsektion (samha7) Godkänd av: Per-Ove Stotzer, Verksamhetschef,
Läs merÅret som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl
Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl måndag den 13 april 2015 Vilka faktorer mätes med PK(INR)? (med Owrenmetoden) Faktor II (= protrombin) Faktor VII Faktor X Faktor IX påverkar varken Quick eller
Läs merDjup ventrombos, riktlinjer för handläggning, Gävle Sjukhus
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-234580 Fastställandedatum: 2019-01-09 Giltigt t.o.m.: 2020-01-09 Upprättare: Helena I Gustafsson Fastställare: Roger Westerlund Djup ventrombos, riktlinjer
Läs merVenös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö
Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje
Läs merPK (INR) och D-dimer
EQUALIS Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Kontrollprogram 2013 PK (INR) och D-dimer Maria Berndtsson 2014-01-30 PK (INR) NPU-koder P-PK (INR) NPU01685 P-Koagulation, vävnadsfaktorinducerad;rel
Läs merPK-INR PT-INR D-dimer
2017- Året som gått PK-INR PT-INR D-dimer Tomas Lindahl PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende) Owrenmetod ( PK ) påverkas
Läs merÅldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2018-02-15 Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet D-dimer är specifikt för fibrinpolymerbildning D-dimer uppstår efter att
Läs merDJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI
DJUP VENTROMBOS (DVT) LUCÍA FRANZINI DVT Diagnostiseras hos 15.000-20.000 patienter årligen i Sverige (lungemboli ca 4.000 patienter). Båda tillstånden underdiagnostiseras. Fördelningen mellan könen är
Läs mer2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl
2016- Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl onsdag den 15 februari 2017 PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende)
Läs merDiagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom
Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg
Läs merDiagnostisk rutin vid venös tromboembolism
Diagnostisk rutin vid venös tromboembolism Särtryck ur Socialstyrelsens riktlinjer för vård av blodpropp/venös tromboembolism 2004 Hela dokumentet finns på www.sos.se Förord Socialstyrelsen har sedan 1996
Läs mervad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija
Hur ställningen av INRkalibratorer går tillväga och vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation 16-17 februari 2017 Elisabet Eriksson Boija Equalis, arrangör av extern kvalitetssäkring Syfte
Läs merFysioterapeut remitterar till röntgen. Söderhamn Din hälsocentral Carolina Spansk Skoglund
Fysioterapeut remitterar till röntgen Söderhamn Din hälsocentral Carolina Spansk Skoglund Öppen mottagning till fysioterapeut Bakgrund Rätt kompetens för varje patient. - Onödiga besök? - För lång väntetid?
Läs merMEQ fall 1. 9.0 p. Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga.
MEQ fall 1 Rest Tentamen Klinisk Medicin VT10 9.0 p Anvisning: Frågan är uppdelad på 4 sidor. Poäng anges vid varje delfråga. Du får bara ha en sida uppvänd åt gången, dvs besvara sid 1 färdigt innan sid
Läs merVentrombos. EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik. Ventrombos, Region Östergötland 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl
Ventrombos EQUALIS användarmöte 18 mars 2015 Fysiologisk kärldiagnostik Ventrombos, 2015-03-18, Cecilia Jennersjö Öl Ventrombos Vad vet vi, vad tror vi och vad ser vi i vardagen?.. ur en klinikers perspektiv
Läs merHarmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi
Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi PEth 16:0 18:1 EQUALIS användarmöte för Läkemedel/Toxikologi 21-22 Mars 2013 Stockholm Harmoniseringar 1) Harmonisering av U-Kreatinins
Läs mer5/201. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)
Datum 2017-11-15 Meddelande 5/201 2017 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Stockholm gäller fr.o.m. 2017-11-29 (om inget annat datum anges i texten) Klinisk kemi Nytt referensintervall P- TPO-antikroppar
Läs merLUNGEMBOLI. Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet
LUNGEMBOLI Kevin Wakabi Kompletterings utbildning för utländska läkare Karolinska Institutet EPIDEMIOLOGI DVT 150-200/100 000/år LE 20-60/100 000/år Mortalitet: 10-15/100 000 Yngre kvinnor +80år, 1/100/år
Läs merLab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet
Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad
Läs merAnalys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA
Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska,
Läs merHCC-övervakning (surveillance)
HCC-övervakning (surveillance) Infektionsläkarföreningens vårmöte i Örebro 24 maj 2013 Per Stål, Gastrocentrum Medicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Vad är HCC-övervakning? Ett diagnostiskt
Läs merKoagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merVenös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet. Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum
Venös tromboembolism och ökad blödningsbenägenhet Margareta Holmström Koagulationsmottagningen Hematologiskt Centrum Fall 1 23-årig kvinna Morfar hade DVT vid 50 å å Hypertoni Ej rökare P-piller sedan
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merFramtida möjligheter och möjliga hinder
En infarkt - är en infarkt - är en infarkt - eller? Framtida möjligheter och möjliga hinder Intressekonflikt: Arvoderade föreläsningar för Roche Diagnostics och Siemens Roche Diagnostics stått för analyskostnader
Läs merPrimära maligna hjärntumörer
Primära maligna hjärntumörer Obligatorisk kod: Start av SVF VL210 Beslut välgrundad misstanke Datum då beslut fattas om att välgrundad misstanke föreligger, i enlighet med kriterierna i vårdförloppsbeskrivningen.
Läs merEqualis användarmöte Patientnära analyser okt 2016
Equalis användarmöte Patientnära analyser 13-14 okt 2016 Att ha eller inte ha kostnad kontra nytta med PNAinstrument Maria Berggren Söderlund Öl Klinisk kemi och transfusionsmedicin Region Kronoberg Hur
Läs merAllmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab
Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Mattias Jönsson Per Simonsson 1 2 Hälso- och sjukvårdslagen Snarast ge en medicinsk bedömning 3 Triage på akutmottagningen Alla som kommer
Läs merLABORATORIET INFORMERAR. Nyheter från och med 29 september 2009
Nr 3 2009-09-18 LABORATORIET INFORMERAR 1(5) Nyheter från och med 29 september 2009 P-Troponin T - ny förbättrad metod Vi byter nu till en metod med avsevärt bättre prestanda i det låga mätområdet. Beslutsgräns
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Läs merStandardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer Incidens för huvud- och halscancer Cirka 1.400 patienter får diagnosen HH-cancer per år i Sverige. Inom Västra sjukvårdsregionen (VSR) diagnostiseras
Läs merDatum Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m (om inget annat datum anges i texten)
Datum 2017-11-15 Meddelande 10b/20 /2017 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland gällande fr.o.m. 2017-11-29 (om inget annat datum anges i texten) Till kunder inom Skaraborgs Sjukhus & Primärvården
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum Beskrivning
Läs merRadiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer
Radiologi i Na*onella Riktlinjer för Kolorektal cancer Mikael Hellström Avd för radiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Na#onella Riktlinjer på Socialstyrelsens hemsida h8p://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/
Läs merValidering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013
Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Vad är det????? Validering Engelskans validate göra giltigt, bekräfta. Validering fastställer
Läs merNOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte
NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte 160205 NOAK aktuella laboratorieaspekter Ett drama i två akter Andreas Hillarp, Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Halland - Hur mäta och skillnader mellan
Läs merInnehållsförteckning 1 Behandling Farmakologisk...2
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Medicinska riktlinjer och rutiner Giltig fr.o.m: 2016-05-01 Faktaägare: Göran Carlstedt, överläkare, onkologkliniken Fastställd av: Katarina Hörberg, verksamhetschef,
Läs merP-Protrombinkomplex resultat och 20 år med INR.
P-Protrombinkomplex 1994-2018 67 536 resultat och 20 år med INR andreas.hillarp@regionhalland.se Nomenklatur PT/PK(INR) P-Protrombintid (INR), P-PT(INR), Quick IFCC/IUPAC kod: NPU21717 P-Protrombinkomplex
Läs merStyrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Versionshantering Datum 2016-04-26
Läs merKärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Läs merStyrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2
Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården 2017-04-25 Version: 1.2 Versionshantering Datum Beskrivning av förändring 2015-02-03 Första version 2016-04-26
Läs merPatientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB
Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson. Docent, klinisk kemist Siemens AB Page 1 Page 2 Ta med sig hem budskap Limited data indicate that point-of-care testing, when combined with
Läs merDelexamination 3 VT Klinisk Medicin. 19 poäng MEQ 2
Delexamination 3 VT 2012 Klinisk Medicin 19 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter
Läs merStandardiserat vårdförlopp SVF gallvägscancer - gallblåsecancer gallgångscancer
Vårddokument Vårdrutin Sida 1 (6) Standardiserat vårdförlopp SVF gallvägscancer - gallblåsecancer gallgångscancer Bakgrund Ca 300 personer drabbas varje år i Sverige av cancer i gallblåsa eller gallgång,
Läs merProstatacancer och Nationella vårdprogrammet
Prostatacancer och Nationella vårdprogrammet Equalis användarmöte i Endokrinologi 21-22 september 2015 Charlotte Becker Inledning Bakgrund Nationella Riktlinjer Nationella Vårdprogrammet Incidens och mortalitet
Läs merRevision nationella kvalitetsmål för glukosmätningar. Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation
Revision nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Elisabet Eriksson Boija SKUP-koordinator Specialist allmän klinisk kemi & koagulation Revision av nationella kvalitetsmål för glukosmätningar Utfördes
Läs merLean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken
Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken Agenda Lean Healthcare Capio S:t Görans modellen Bakgrund Lean Healthcare principer Lean Healthcare i praktiken, exempel akuten Lean Healthcare
Läs merKodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF
Kodningsvägledning standardiserat vårdförlopp för primära maligna hjärntumörer för nationell uppföljning av SVF Obligatorisk kod för start av SVF VL210 Beslut välgrundad misstanke Datum då beslut fattas
Läs merKontroll på Värmländska
Kontroll på Värmländska Workshop om internkontroller Västerås 2012-11-27 Division Diagnostik Klinisk Kemi Åsättande av börvärde generellt (samt inkörning av ny kontrollbatch) Kontrollen analyseras 5 dagar,
Läs merVuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen
D A T U M 2017-05-08 D I A R I E N R RUTIN FÖR PROJEKT RÖNTGENREMISS SOM SKRIVS AV FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST FÖRORD Smärta och besvär från rörelseorganen är en vanlig orsak till att patienter besöker primärvården
Läs merVad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi
Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik
Läs merNOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne
NOAK-metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne NOAK-analyser Aktuella frågor? 1 Dos-Biomarkör-Kliniskt utfall Analys i olika kliniska situationer 2 Tolka resultat? Analysbegränsningar
Läs merHbA 1c i diagnostiken (PRO)
HbA 1c i diagnostiken (PRO) - en pragmatisk klinikers reflektioner Lena Landstedt-Hallin Överläkare, Processansvarig Diabetes/Endokrin Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Tredje gången gillt? 1 EASD,
Läs merÅrsrapport för Regionalt Specialitetsråd för Laboratoriemedicin (RSL) Årsapport (6)
Årsapport 2013 1 (6) Årsrapport för 2013 Regionalt Specialitetsråd för Laboratoriemedicin (RSL) Per Bjellerup Ordförande RSL Verksamhetschef Laboratoriemedicin Västmanland Överläkare Klinisk kemi 2 (6)
Läs merAntikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten
Antikoagulantiabehandling i primärvården God kvalitet i analys av PK-INR är viktig för patientsäkerheten Equalis användarmöte för primärvården 2012-10-19 Tomas Lindahl, professor Linköpings universitetssjukhus
Läs merMDK-rutin för Urotelialcancer
MDK-rutin för Urotelialcancer Omfattning Denna rutin omfattar all vårdpersonal i norra sjukvårdsregionen som medverkar i regionala multidisciplinära konferenser för patienter med aktuella diagnoser. Kriterier
Läs merÅrsredovisning 2014 för Laboratoriemedicinsk samverkan i Uppsala-Örebroregionen
1(5) I ppsala-örebroregionen finns sedan länge ett etablerat samarbete för specialiteterna inom Laboratoriemedicin. Samarbetet har fördjupats på senare år och en tydligare organisation med namnet (LÖ)
Läs merAntitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne
Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering
Läs merAppendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE
Appendix V. Sammanställning av effekten av olika metoder för profylax och behandling av VTE För att ge en överblick över kunskapsläget presenteras i tabellform de viktigaste slutsatserna från den systematiska
Läs merNytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad
Nytt hjälpmedel för patienter om cancerassocierad trombos En webbplats för att öka medvetenheten om venös tromboembolism, hos patienter med cancer och appen FragminPatient för att underlätta följsamheten
Läs merKvalitetssäkring i laboratoriediagnostik. Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016
Kvalitetssäkring i laboratoriediagnostik Kerstin Elvin Allergi och Autoimmunitet; Laboratoriediagnostik Oktober 2016 Vad betyder kvalitetssäkring? Systematiskt arbete som säkrar kvaliteten på de objekt
Läs merRekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten
Rekommendationer för användning och kvalitetssäkring av PNA PK (INR) testning inom primärvård och på akuten Erfarenhet från Karolinska med fokus på CoaguChek Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor
Läs merBrunflomodellen - och andra idéer från Jämtland och Härjedalen
Brunflomodellen - och andra idéer från Jämtland och Härjedalen Maria Larm Enhetschef Brunflo Hälsocentral och Anna Granevärn Primärvårdschef Region Jämtland Härjedalen Först lite bakgrund Primärvård i
Läs merGeriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen
Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att
Läs merAnalys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare
Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Maria Berndtsson Karolinska Universitetssjukhuset Ofraktionerat heparin UFH Intravenöst Hämmar i komplex med Antitrombin både Faktor Xa och Trombin
Läs merRegional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)
Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten) Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merMätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv
Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv Fullmäktiges vision och strategier Ur Medborgarperspektivet God och förbättrad hälsa Hälso-
Läs merTyreoideacancer. Regional medicinsk riktlinje
Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje Denna presentation behandlar cancer i tyreoidea! För översikt rörande utredning av struma eller knöl i tyreoidea hänvisas till: www.internetmedicin.se: Tyreoidea-palpabel
Läs merKlinisk lägesrapport NOAK
Klinisk lägesrapport NOAK Fariba Baghaei Överläkare Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset EQUALIS användarmöte Koagulation 2015-03-13 Den vanligaste indikationen för NOAK Förmaksflimmer
Läs merStandardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Läs merDiagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Läs merNötprovokationer. Susanne Glaumann, Med dr, Barnläkare Ann-Charlotte Sundqvist, barnssjuksköterska Sachsska barn- och ungdomssjukhuset
Nötprovokationer ww på Sachsska barn och ungdomssjukhuset Susanne Glaumann, Med dr, Barnläkare Ann-Charlotte Sundqvist, barnssjuksköterska Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer Bekräfta
Läs merDiagnostik av djup ventrombos
UNIVERSITETET I OSLO Det medisinske fakultet 2008-03-07 Diagnostik av djup ventrombos - En kvalitetsgranskning Josefin Gerdevåg Stud.Med Kull V-03 Profesjonsstudiet i medisin Prosjektoppgave Veileder 1:
Läs merSVAR: SLE och sekundärt sekundärt antifosfolipidantikroppssyndrom (APS).
MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.
Läs merViktigt säkerhetsmeddelande SB-RPD
Viktigt säkerhetsmeddelande SB-RPD-2014-007 RPD/Blodgas & elektrolyter Version 1 uppdatering 1 september 2014 Uppdatering av referensintervall cobas b 221 Produktnamn GMMI/art.nr Enhetsidentifierare Produktnr/lotnr/serienr
Läs merRåd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH
Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH 2012-09-14 Tomas Lindahl, professor Linköpings universitetssjukhus Andreas Hillarp, docent Skånes universitetssjukhus, Malmö Viktiga aspekter på patientnära INR
Läs merROTEM ett patientnära koagulationsinstrument
ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument Agenda: Allmän fakta om instrumentet Klinisk användning Patientnära koagulation på gott & ont Analysmeny Viktiga parametrar & tolkning Mätteknik, interferenser
Läs mer1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård
1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:
Läs merMEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)
MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Läs merGENERELLA INDIKATIONER
Gäller för: Gäller from: 2012-06-01 Berör: Gäller tom: 2013-09-30 Dokumenttyp: Riktlinjer Version: 2.0 Kap/Dnr: Generella indikationer för remittering/hänvisning av gravida kvinnor från basmödrahälsovården
Läs merS-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi
Klinisk kemi Sid 1(5) Immulite2000XPi Bakgrund, indikation och tolkning Insulinlik tillväxtfaktorbindare 3 (IGFBP-3) är ett glykoprotein som består av 264 aminosyror. Molekylvikten är ca 46 000. IGFBP-3
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s slutsatser Blodpropp i en ven, ventrombos, är vanligt
Läs merUppdraget Patientens perspektiv
AKUTPROCESSEN I VÄSTRA ÖSTERGÖTLAND Ett långsiktigt - LEAN-projekt Uppdraget Patientens perspektiv Gemensamt identifiera förutsättningar för ökad samsyn kring hur olika vårdutförare bedömer brådskegrad
Läs merLarmvärde, rutin Gäller för: Klinisk kemi och transfusionsmedicin
Gäller för: Klinisk kemi och transfusionsmedicin Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Provtagning och diagnostik Giltig fr.o.m: 2019-01-16 Faktaägare: Maria Söderlund, Överläkare Fastställd
Läs merLokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus
Lokala rekommendationer för hantering av antikoagulantia vid endoskopiska undersökningar S:t Görans Sjukhus Akuta ingrepp: I det akuta skedet vid blödning hos patienter som behandlas med antikoagulantia
Läs merRapport vårens utskick 2017
Rapport vårens utskick 2017 Expertgruppen Nuklearmedicin Användarmöte 2017-11-21 Sophia Frantz, läkare Klinisk fysiologi & Nuklearmedicin, Skånes universitetssjukhus, Malmö 2017 Skelettskintigrafi Vårutskick
Läs merNågra Fakta om Nacksta, Sundsvall
Några Fakta om Nacksta, Sundsvall Många kommer från låginkomstländer. Socialt belastat område. Cirka 8 000 invånare är inskrivna på vc. 50% arbetslöshet hos invandrare. Enbart 38% klarat grundskolan. 60
Läs merTotalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?
Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger
Läs merLaboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
Läs mer