Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet
|
|
|
- Kjell Johansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet
2 Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket
3 Vad är lupus antikoagulans? Antikroppar som påverkar fosfolipidberoende koagulationsanalyser (ex. APT-tid). Antikropparna förekommer ofta hos patienter med autoimmuna sjukdomar, men också vid t.ex. cancer, infektioner och graviditet. 3 Lab-perspektiv på Lupusträsket
4 Historik På 50-talet beskrevs två patientfall. Patienterna hade SLE (Systemisk Lupus Erythematosus). Deras plasma innehöll en typ av koagulationshämmare som förlängde koagulationstiden även då plasman späddes med normalplasma. Begreppet Lupus antikoagulans användes första gången 1972 för att de beskriva dessa koagulationshämmare. 4 Lab-perspektiv på Lupusträsket
5 Antifosfolipidantikroppar Lupus antikoagulans Detekteras genom analys av fosfolipidberoende koagulationstest. Antikroppar mot ß2-glykoprotein 1 eller kardiolipin Detekteras genom immunologiska ELISA-analyser Lupus antikoagulans KOAG- TEST ELISA Antikroppar mot ß2-glykoprotein1 /kardiolipin 5 Lab-perspektiv på Lupusträsket
6 Antifosfolipidantikroppar Antikropparna är inte riktade mot fosfolipider utan mot proteiner som binder fosfolipidytor, t.ex. ß2-glykoprotein 1 och protrombin. Antikroppar riktade mot ß2-glykoprotein 1 anses vara mest kliniskt betydelsefulla 6 Lab-perspektiv på Lupusträsket
7 Hur fungerar antikropparna in vitro? Antigen-antikroppskomplex med högre affinitet för fosfolipidyta konkurrerar med koagulationsfaktorer om bindning Förlängd koagulationstid 7 Lab-perspektiv på Lupusträsket
8 Antifosfolipidsyndrom - Diagnos Minst ett kliniskt och ett laboratoriekriterie ska vara uppfyllt för diagnosen Antifosfolipidsyndrom. Kliniskt: Lab: Trombos (venöst/arteriellt) Upprepade missfall Antifosfolipidantikroppar Ett positivt lab-resultat ska upprepas efter minst 12 veckor. 8 Lab-perspektiv på Lupusträsket
9 Vilka ska testas? Främst patienter där det finns starka skäl att misstänka APS: Yngre patienter (<50 år) med venös eller arteriell trombos Patienter med trombos på ovanliga ställen eller associerat med autoimmun sjukdom Upprepade missfall/missfall under senare delen av graviditeten Patienter med oförklarad förlängd APTT Antifosfolipidantikroppar kan detekteras hos 1-5 % av friska personer. Alltså bör man vara restriktiv med vilka som testas! (Biggioggero, 2010) 9 Lab-perspektiv på Lupusträsket
10 Hur fungerar antikropparna in vivo? Förlängd koagulationstid in vitro, men ökad risk för trombos! Många teorier! Påverkan på antikoagulanta processer, ex Protein C systemet? Cellulär aktivering? Antigen-antikroppskomplex kan binda till cellytor och aktivera cellerna. 10 Lab-perspektiv på Lupusträsket
11 Aktivering av celler (Tripodi A et al J Intern Med 2011;270: ) 11 Lab-perspektiv på Lupusträsket
12 Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 12 Lab-perspektiv på Lupusträsket
13 400 lupus/månad analyseras på Karolinska Stora beställare: Reumatologkliniken, Kvinnokliniker, Medicinkliniker Vilka andra sjukhus analyserar? Göteborg, Skåne, Linköping, Umeå, Uppsala, Örebro, Sundsvall 13 Lab-perspektiv på Lupusträsket
14 Diagnostik, Guidelines Senaste guidelines från 2009 (SSC/ISTH) CLSI-guidelines för testning av LA är under utarbetning 14 Lab-perspektiv på Lupusträsket
15 Diagnostik Preanalytiskt Dubbelcentrifugering Kvarvarande trombocyter fångar upp antikropparna vilket kan normalisera koagulationstiden. Snabb infrysning i -70 C Tina frysta prover i 37 C 15 Lab-perspektiv på Lupusträsket
16 Diagnostik - Screening Två olika typer av tester rekommenderas: drvvt (Diluted Russel Viper Venom Time) APT-tid 16 Lab-perspektiv på Lupusträsket
17 Diluted Russel Viper Venom Time (drvvt) Faktor X drvv Faktor Xa Faktor Va Reagens (Fosfolipid+Aktivator) Kalcium Protrombin Trombin Fibrinogen Fibrin Citratplasma 17 Lab-perspektiv på Lupusträsket
18 APT-tid Faktor XI Faktor XIIa Faktor XIa APTT-reagens (Fosfolipid+Aktivator) Kalcium Faktor IX Faktor VIIIa Faktor IXa Faktor X Faktor Xa Faktor Va Protrombin Trombin Citratplasma Fibrinogen Fibrin 18 Lab-perspektiv på Lupusträsket
19 Diagnostik - Konfirmering Fosfolipidberoendet måste konfirmeras! Normaliseras koagulationstiden vid högre koncentration fosfolipider? 19 Lab-perspektiv på Lupusträsket
20 Diagnostik Integrerade tester Normal SCREENING drvvt/aptt LA negativ Förlängd KONFIRMERING drvvt/aptt + extra fosfolipider Normal LA positiv Förlängd Andra hämmare, faktorbrist? 20 Lab-perspektiv på Lupusträsket
21 Mixning 1:1 mixning Exkludera faktorbrister Patientplasma Poolad normalplasma Normaliserad koagulationstid vid faktorbrist 21 Lab-perspektiv på Lupusträsket
22 Mixning Kvalitet på normalplasmapool Tillräckligt stort antal donatorer Dubbelcentrifugerat Spädningseffekt 22 Lab-perspektiv på Lupusträsket
23 Tolkning av resultat Integrerade tester Om ena testet (drvvt/aptt) är positivt ska resultatet tolkas som positivt för LA % korrigering vid konfirmeringssteget LA kvot (screen/konfirmering) Normaliserad kvot: (screen/konfirmering patientplasma) (screen/konfirmering normalplasma) Bestäm cut-off nivå på laboratoriet! 23 Lab-perspektiv på Lupusträsket
24 Svarsrapportering Rapportera kvantitativt och med förklarande kommentar 24 Lab-perspektiv på Lupusträsket
25 Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 25 Lab-perspektiv på Lupusträsket
26 Komplicerande faktorer AVK-behandling Förlängd koag-tid pga behandling svårtolkade LA-resultat. Undvik helst testning under pågående AVK-behandling. 1-2 veckor efter avslutad behandling eller då INR <1,5 är testning ok Mixning kan till viss del fungera. 26 Lab-perspektiv på Lupusträsket
27 Komplicerande faktorer Heparin Förlänger koagulationstiden Heparininnehållande prover bör undvikas svårtolkade LA-resultat. LMWH bör inte påverka LA testen, men det kan variera beroende på vilket läkemedel som används för behandling. 27 Lab-perspektiv på Lupusträsket
28 Komplicerande faktorer Nya antikoagulantia Trombinhämmare / Faktor Xa-hämmare Påverkan på APTT och drvvt-assays Begränsad erfarenhet 28 Lab-perspektiv på Lupusträsket
29 Komplicerande faktorer Faktorbrister Bör kunna uteslutas genom mixning och klinisk bild. Fosfolipidberoende faktoranalyser kan påverkas falskt för låga resultat 29 Lab-perspektiv på Lupusträsket
30 Komplicerande faktorer Inhibitorer mot koagulationsfaktorer Svårt att skilja på förekomst av lupus antikoagulans och faktorinhibitorer. Klinisk bild viktig! 30 Lab-perspektiv på Lupusträsket
31 Komplicerande faktorer Undvik testning nära i tiden efter en trombos Ökade nivåer av akutfas-reaktanter kan påverka resultatet 31 Lab-perspektiv på Lupusträsket
32 Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 32 Lab-perspektiv på Lupusträsket
33 Externkontroller >400 deltagande laboratorier i ECATs kontrollprogram för Lupus antikoagulans 33 Lab-perspektiv på Lupusträsket
34 Externkontroller 34 Lab-perspektiv på Lupusträsket
35 Orsaker till stor spridning i resultat Ingen tydlig förklaring i vilka tester och kombinationer av tester som använts. Stor variation inom alla test- och metodgrupper Variationer mellan reagenslot-er? Varierande kvalitet på normalplasma? Variationer vid tolkning av resultat? 35 Lab-perspektiv på Lupusträsket
36 Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 36 Lab-perspektiv på Lupusträsket
37 Framtid/förbättringar Koagulationstester är än så länge bästa alternativet för att hitta patienter med hög risk för trombos/missfall. Kombinerat med positiv ß2-glykoprotein 1 ELISA är korrelationen med trombos starkare. Ökad standardisering av lab-tester Utveckling av nya assays för att hitta patienter med högriskantikroppar (Pengo et al, 2005, Urbanus et al, 2011) 37 Lab-perspektiv på Lupusträsket
38 Utveckling av mer specifika immunologiska metoder. Antikroppar riktade mot domän 1 av ß2-glykoprotein är mest betydelsefulla kliniskt 38 Lab-perspektiv på Lupusträsket (Urbanus RT et al Blood Rev 2011;25:97-106) Exempel: ELISA som specifikt detekterar antikroppar mot domän 1 av ß2- glykoprotein.
39 Utveckling av mer specifika koagulationstester för LA. Genom att tillsätta olika typer av fosfolipider vid konfirmering neutraliseras olika antikroppar. Exempel: ß2-glykoprotein 1-beroende LA-test. Multicenter studie har visat att ß2-glykoprotein 1-beroende LAtest korrelerar bättre med trombos jämfört med ett vanligt LA-test. (De Laat, 2011) 39 Lab-perspektiv på Lupusträsket
40 Sammanfattning Det finns inget enkelt sätt att detektera lupusantikroppar Diagnostiken behöver förbättras mer specifika tester för att hitta de mest kliniskt betydelsefulla antikropparna. 40 Lab-perspektiv på Lupusträsket
41 Tack! 30/8-1/
LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?
LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS Kan vi bli bättre? Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor koagulationsforskning Institution Molekylär Medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet
Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne
Det senaste inom NOAK metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Labperspektiv-NOAK-metoder Tillgänglighet Finns NOAK? Hur mycket? Principer Vilka används? Ideal analys? Analys när?
Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare
Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Maria Berndtsson Karolinska Universitetssjukhuset Ofraktionerat heparin UFH Intravenöst Hämmar i komplex med Antitrombin både Faktor Xa och Trombin
APTT konstiga resultat och lupus
APTT konstiga resultat och lupus P-Aktiverad partiell tromboplastintid (APTT) Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Equalis användarmöte Koagulation
NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne
NOAK-metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne NOAK-analyser Aktuella frågor? 1 Dos-Biomarkör-Kliniskt utfall Analys i olika kliniska situationer 2 Tolka resultat? Analysbegränsningar
PK (INR) och D-dimer
EQUALIS Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Kontrollprogram 2013 PK (INR) och D-dimer Maria Berndtsson 2014-01-30 PK (INR) NPU-koder P-PK (INR) NPU01685 P-Koagulation, vävnadsfaktorinducerad;rel
ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp
ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp (andreas.hillarp@regionhalland.se) Reaktioner som påverkar APTT Intrinsic pathway HMWK PK Extrinsic
Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö
Protein C och S på laboratoriet Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö Vitamin K-beroende proteiner Vitamin K nödvänding för -karboxylering
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT
P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Triolab användarmöte 2016-04-19 Mer än 60 år med (A)PTT Utvecklades
APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin
Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Resultat kontrollprogram 2016 APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin Inger Fagerberg Blixter Program 103 - programmet omfattar de vanligaste koagulationsanalyserna
En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar
En varg med Janusansikte Antifosfolipidantikroppar Karin Knobe Koagulation, Malmö 1 Janus (latin), är en ljus- eller solgud i romersk mytologi. Han öppnar och stänger himlaljusets portar och avbildas därför
NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte
NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte 160205 NOAK aktuella laboratorieaspekter Ett drama i två akter Andreas Hillarp, Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Halland - Hur mäta och skillnader mellan
Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION 26-27 januari, 2012, Täby Park
Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION 26-27 januari, 2012, Täby Park EXPERTGRUPPENS BEMANNING 2011: Fariba Baghaei, Göteborg Maria Berndtsson, Stockholm Inger Fagerberg Blixter, Göteborg
Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne
Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering
Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl
Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl måndag den 13 april 2015 Vilka faktorer mätes med PK(INR)? (med Owrenmetoden) Faktor II (= protrombin) Faktor VII Faktor X Faktor IX påverkar varken Quick eller
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
Reproduktions- Immunologi
Reproduktions- Immunologi Tolerans av placenta och foster Immunsvar & Tolerans Antigen Immunsystemet Främmande Immunsvar Kroppseget Tolerans Graviditet: En utmaning för immunsystemet Skydda fostret från
SLE-SRQ Registergruppen Lägesrapport januari 2018
SLE-SRQ Registergruppen Lägesrapport januari 2018 Förenkla! Vår ambition Anpassning till nya kriterier Anpassa patientrapporterade data (PER) till SLE Vara till hjälp för diagnostik och behandling Besöksmodul
Neonatal Trombocytopeni
Vårdplaneringsgruppen för pediatrisk hematologi Vårdprogram vid Neonatal Trombocytopeni Utarbetet 2006 och reviderat maj 201 av Jacek Winiarski och Göran Elinder 1 Innehåll Definition, symptom, orsaker
Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö
Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar
2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl
2015- Året som gått PK-INR Antitrombin Tomas Lindahl tisdag den 23 februari 2016 Vitamin K cykeln DNA mrna GLU Inactive protein CO 2 H O O 2 2 GGCX COO 2 OH O CH CH3 3 O R OH O R VKR 1 3 VKOR? O CH3 VKOR
Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?
Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på? Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska, E-post:
Ny analyskatalog 15 april
1 (5) 2014-04-08 Till Cosmic-användare Ny analyskatalog 15 april Nedanstående förändringar från Karolinska Universitetslaboratoriet införs den 15 april i analyskatalog för elektroniska beställningar och
Expertgruppen för Koagulation
Nyheter 2018 Expertgruppen för Koagulation Inger Fagerberg Blixter Tromboelastometri eller Tromboelstografi ROTEM/TEG ny extern kontroll ROTEM Delta ROTEM Sigma TEG ROTEM TEG MCF R MA CT Koagulationstid=
Koagulation. Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska
Koagulation Margareta Holmström Överläkare, docent, sektionschef Koagulationsmottagningen, Hematologiskt Centrum Karolinska Behandling av venös trombos Han kan få en blodpropp profylax? Mekanisk klaffprotes
Antikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar. Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö
Antikoagulantia behandling hos patienter med blödningssjukdomar Eva Zetterberg Koagulationsmottagningen Malmö Min patient har En blödningssjukdom- Kan jag sätta in NOAK?????????????????? Blödningssjukdomar
PK-INR PT-INR D-dimer
2017- Året som gått PK-INR PT-INR D-dimer Tomas Lindahl PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende) Owrenmetod ( PK ) påverkas
Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska
Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover
Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne andreas.hillarp@med.lu.
Nya sätt att hålla oss flytande Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne andreas.hillarp@med.lu.se Intrinsic pathway Koagulationskaskaden (in vitro koagulation)
Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens
Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens Susanne Samuelsson Biomedicinsk analytiker, sektionsledare Koaglab, Klinisk Kemi, SU/Sahlgrenska, Göteborg 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
2016- Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl
2016- Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl onsdag den 15 februari 2017 PK-INR (PT-INR) Beroende av faktorer inom extrinsicsystemet och alla eller delar av de gemensamma faktorerna (metodberoende)
Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB
Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Jämviktstillstånd enzymhämmare Koagulation Fibrinolys Hämning Hämning Blödningsbenägenhet Koagulation Kollagendefekt Trombocytopeni/pati
Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland
Trombosutredning molekylär diagnostik av generna F2 och F5 Klinisk kemi och Transfusionsmedicin i Halland andreas.hillarp@regionhalland.se APC-resistens Fenotypen motsvaras av en genotyp (FV G1691A, FV
SVAR: SLE och sekundärt sekundärt antifosfolipidantikroppssyndrom (APS).
MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.
Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar 150311
Nya antikoagulantia Laboratoriemedicinska aspekter SKKLFs och SSKFs utbildningsdagar 150311 Andreas Hillarp Klinisk kemi och Transfusionsmedicin Halland andreas.hillarp@regionhalland.se Warfarin Kort historik
Presentation. Den vardagliga reumatologin Srood Dilan. Allmän presentation Kliniska frågor. Hur sätter man en reumatisk diagnos
Den vardagliga reumatologin Presentation Srood Dilan Allmän presentation Kliniska frågor Hur sätter man en reumatisk diagnos Anamnes (subjektiv) använd kriterier, andra orsaker till led och mjukdelsbesvär
MEQ-FRÅGA ANNA. 1. Vilken/vilka diagnoser borde man misstänka? (1p)
MEQ-FRÅGA ANNA Anna är 32 år. Hon är socionom, gift sedan 1 år, inga barn. Hennes mor har ledvärk utan någon klar diagnos. Hon har haft Raynaudbesvär sedan barndomen. I övre tonåren tillkom diffusa ledbesvär.
Neonatal trombocytopeni
Neonatal trombocytopeni Neonatal trombocytopeni 1. Normalvärden lägre a.
Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi
Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi Clas Göran Axelsson överläkare Kliniken för immunologi och transfusionsmedicin Norrlands Universitetssjukhus Historia Virchows triad Blodets sammansättning
ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument
ROTEM ett patientnära koagulationsinstrument Agenda: Allmän fakta om instrumentet Klinisk användning Patientnära koagulation på gott & ont Analysmeny Viktiga parametrar & tolkning Mätteknik, interferenser
Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi
1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS Innehåll: Sid 2-3 Klinisk Mikrobiologi - Ändrad analysmetod för streptokockserologi - Metodbyte för diagnostik
Praktisk handläggning av gravida med SLE
Praktisk handläggning av gravida med SLE Rekommendation från REUGRA 2017-10-06 Elisabeth Nordborg Estelle Trysberg Margareta Hellgren Hanne Wenkeler Tomas Fritz 1 Prekonceptionell rådgivning. Prekonceptionell
Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer
Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste
Hemostassjukdomar ett fall. Trine Karlsson
Hemostassjukdomar ett fall Trine Karlsson Inskrivning MVC 29 år, BMI 24, 1-gravida v 9 Levaxinbeh hypothyreos, i övrigt frisk. Alltid riklig mens, lätt att få blåmärken, näsblödningar Utreda? Hur? V 12
NOAK/DOAK Referensmetoder och rutinanalyser
NOAK/DOAK Referensmetoder och rutinanalyser SSKF:s och SKKLF:s utbildningsdagar 17-02-08 Andreas Hillarp Klinisk kemi och Transfusionsmedicin Halland andreas.hillarp@regionhalland.se andreas.hillarp@med.lu.se
Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö
Blodkoagulation i klinisk praxis! Peter Svensson Centre for Thrombosis and Haemostasis, Malmö Blood coagulation Summary Blodkoagulation Primär hemostas Plasmakoagulation Antikoagulation Fibrinolys Kampen
Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos
Fibrinnätverk struktur - betydelse i hemostas och trombos Aleksandra Antovic, Docent, Karolinska Institutet, Inst. för Medicin Solna, Reumatologi enhet Karolinska Universitetssjukhus, Rheumatologkliniken
Frågor och svar om Pradaxa & RE LY
Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,
FIBRIN Bildning och nedbrytning. Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne
FIBRIN Bildning och nedbrytning Andreas Hillarp Koagulationscentrum Labmedicin Skåne, Region Skåne Fibrinogen Fibrinogen kort historik 18-1900-talen: Fyra grundfaktorer (I-IV) Fibrinogen, protrombin,
Patientuppföljning på AKmottagningen. preparat
Patientuppföljning på AKmottagningen nya eller gamla preparat Camilla Nilsson AK-koordiantor AK-enheten SUS Landskoordinator Auricula 1 Nya läkemedlen som skyddar dig mot stroke! Expressen 2011-11-07 Det
Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 %
Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 % Equalis Expertgrupp för Koagulation. Inger Fagerberg Blixter, Nils Egberg, Andreas Hillarp, Margareta Sten-Linder, Lennart
Ny analyskatalog 15 oktober
1 (6) 2014-10-06 Till TakeCare-användare TioHundra Ny analyskatalog 15 oktober Nedanstående förändringar från Karolinska Universitetslaboratoriet införs den 15 oktober i analyskatalog för elektroniska
Patient-/vårdgivarguide
Patient-/vårdgivarguide HEMLIBRA (emicizumab) Subkutan injektion Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du
Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL
FIBRINOGEN SOM LÄKEMEDEL Anders Jeppsson Professor/överläkare Verksamhetsområde Kärl Thorax Sahlgrenska Universitetssjukhuset Disposition Inledning Endogen fibrinogenkoncentration Hur används fibrinogen
Coatest SP Factor VIII 82 4086 63 Swedish revision 12/2004
AVSETT ÄNDAMÅL Kitet är avsett för fotometrisk bestämning av faktor VIII-aktivitet i plasma, antikoagulerad med citrat vid diagnostisering av FVIII-brist eller för monotorering av patienter i substitutionsterapi
Rutin. Trombosprofylax under graviditet. Revideringar i denna version. Bakgrund, syfte och mål. Arbetsbeskrivning
Innehållsansvarig: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs Sjukhus) Granskad av: Gerald Wallstersson ( gerwa2 ) (Läkare Kvinnosjukvård/Övergripande/K3/Skaraborgs
Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )
Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation
Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1
Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms
Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala Diagnostik av subarachnoidalblödning Datortomografi Lumbalpunktion
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2015-01-28 Maria Farm, ST-läkare Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014 Fibrinpolymerer
Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014. Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen
Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014 Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen Disposition Vad händer när det blöder? Primär hemostas Sekundär hemostas Fibrinolys Blödningsutredning av vanliga koagulationsrubbningar
1.5 Hemostasen en översikt
1.5 Hemostasen en översikt Inledning Uppgiften för alla koagulationsfaktorer och hämmare är främst att snabbt täppa till mindre hål och skador i cirkulationssystemet utan att hindra blodflödet mer än nödvändigt.
Basdata. Organ skada. Besöksdata. Diagnos Sjukdomsmanifestationer Inkl antikroppar och lab för diagnos. SLICC Damage index, årligen
SLE-SRQ Registergruppen Lägesrapport januari 2018 SLE registret Ny version hösten 2018 Basdata Diagnos Sjukdomsmanifestationer Inkl antikroppar och lab för diagnos Organ skada SLICC Damage index, årligen
Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser
Stor M-komponent och interferens med vissa Siemens kemianalyser Gergely Talaber, Hans Broberg, Karl Berggren Unilabs AB, Klinisk kemi, Skövde Hematologiska interferenser En hel del hematologiska tillstånd
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Prothromplex 23.3.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Kombinerad brist på de vitamin
RSV-rapport för vecka 12, 2014
RSV-rapport för vecka 12, 2014 Denna rapport publicerades den 27 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 12 (17-23 mars). Lägesbeskrivning Antalet RSV-diagnoser har legat på ungefär samma nivå veckorna
Viktig produktsäkerhetsinformation
2010-11-17 Viktig produktsäkerhetsinformation Access Total BhCG För användning på Access Immunoassay System Artikelnummer 33500 Access Total βhcg Lotnummer Alla Bästa Beckman Coulter Access Total βhcg
Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling
Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling Föreläsning läkarlinjen termin 3 Tomas Lindahl, adj. professor & överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicinskt centrum Reviderad
RSV-rapport för vecka 21, 2014
RSV-rapport för vecka 21, 2014 Denna rapport publicerades den 30 maj 2014 och redovisar RSV-läget vecka 21 (19 25/5). Eftersom den senaste sammanställningen av statistik inom den nationella RSV-övervakningen
Blodtryckbehandling: ACE-hämmare och angiotensin II-blockerare skall utsättas före graviditeten, pga missbildningsrisk.
Rutin Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2018-04-30 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravården Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr:
TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter. Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus
TEG/ROTEM: Laboratorieaspekter Nahreen Tynngård Klinisk Kemi/Transfusionsmedicin Linköpings universitetssjukhus Tromboelastografi Monitorering av koagulationsprocessen i helblod Koagulationstid - bildandet
RSV-rapport för vecka 18-19, 2017
RSV-rapport för vecka 18-19, 2017 Denna rapport publicerades den 18 maj 2017 och redovisar RSV-läget vecka 18-19 (1 14 maj). Lägesbeskrivning Aktiviteten för RSV ligger på en mycket låg nivå och passerade
RSV-rapport för vecka 13, 2017
RSV-rapport för vecka 13, 2017 Denna rapport publicerades den 6 april 2017 och redovisar RSV-läget vecka 13 (27 mars - 2 april). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) fortsatte
RSV-rapport för vecka 13, 2018
RSV-rapport för vecka 13, 2018 Denna rapport publicerades den 5 april 2018 och redovisar RSV-läget vecka 13 (26 mars 1 april). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) avtog under
TBE. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 2015-11-19. Mona Insulander. www.smittskyddstockholm.se
TBE Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Vaccinationstäckningsstudie SLL 2013 53% vaccinerade totalt, fått minst en dos TBE-vaccin 63% av de med högrisk exposition vaccinerade, varav
Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör
Preanalytiska faktorer inom koagulation och provtagningsrör Karl-Magnus Lövnord Clinical Conversion Specialist BD Diagnostics - Preanalytical Systems, Stockholm, Sverige karl-magnus_lovnord@europe.bd.com
Koagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2015 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Blodproppar Trombos = Embolus = Hemostas
RSV-rapport för vecka 9, 2018
RSV-rapport för vecka 9, 2018 Denna rapport publicerades den 8 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 9 (26 februari 4 mars). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är på en
RSV-rapport för vecka 11, 2018
RSV-rapport för vecka 11, 2018 Denna rapport publicerades den 22 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 11 (12-18 mars). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är på en låg
RSV-rapport för vecka 8, 2018
RSV-rapport för vecka 8, 2018 Denna rapport publicerades den 1 mars 2018 och redovisar RSV-läget vecka 8 (19-25 februari). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) är fortsatt
Koagulation och Antikoagulantia
Koagulation och Antikoagulantia Apotekarprogrammet ht 2013 Michael Winder Sektionen för farmakologi Göteborgs universitet Definitioner Koagulation: Antikoagulantia: Hemostas - blodstillning Hemostas sker
Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH
Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH 2012-09-14 Tomas Lindahl, professor Linköpings universitetssjukhus Andreas Hillarp, docent Skånes universitetssjukhus, Malmö Viktiga aspekter på patientnära INR
RSV-rapport för vecka 16-17, 2018
RSV-rapport för vecka 16-17, 2018 Denna rapport publicerades den 3 maj 2018 och redovisar RSV-läget vecka 16-17 (16-29 april). Lägesbeskrivning Aktiviteten för respiratory syncytial virus (RSV) nådde sin
RSV-rapport för vecka 6, 2017
RSV-rapport för vecka 6, 2017 Denna rapport publicerades den 16 februari 2017 och redovisar RSV-läget vecka 6 (6-12 februari). Lägesbeskrivning Rapporteringen av respiratory syncytial virus (RSV) visar
RSV-rapport för vecka 9, 2017
RSV-rapport för vecka 9, 2017 Denna rapport publicerades den 9 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 9 (27 februari 5 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade
RSV-rapport för vecka 8, 2017
RSV-rapport för vecka 8, 2017 Denna rapport publicerades den 2 mars 2017 och redovisar RSV-läget vecka 8 (20-26 februari). Lägesbeskrivning Antalet fall av respiratory syncytial virus (RSV) minskade mellan
Klassifikation av anemi och koagulation
Klassifikation av anemi och koagulation Olafr Steinum RDK 14 mars 2013 Anemi och EVF (erytrocyt volum fraktion = hematokrit ) olafr steinum 2013 2 olafr steinum 2013 1 Anemi D50 D64 Det finns ca 80 olika
Förändringar i TakeCare:s beställningar av laboratorieanalyser
1 (6) 2018-11-21 Till användare av TakeCare Förändringar i TakeCare:s beställningar av laboratorieanalyser Den 28 november uppdaterar Karolinska Universitetslaboratoriet analyssortimentet för elektroniska
RSV-rapport för vecka 16, 2014
RSV-rapport för vecka 16, 2014 Denna rapport publicerades den 24 april 2014 och redovisar RSV-läget vecka 16 (14 20 april). Lägesbeskrivning Under vecka 16 diagnosticerades 103 fall av RSV vilket är en
Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten. Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring
Från beställning till analys Preanalys - viktigt för kvaliteten Katarina Skov-Poulsen Pia Karlsson Harriet Liljenbring måndag den 21 oktober 2013 Postanalys 19 % Analys 13 % Preanalys 68 % Källa: Plebani
RSV-rapport för vecka 10, 2014
RSV-rapport för vecka 10, 2014 Denna rapport publicerades den 13 mars 2014 och redovisar RSV-läget vecka 10 (3-9 mars). Lägesbeskrivning Antalet fall som diagnosticerades vecka 10 är i samma storleksordning
Hemostasen. Hemostasen
Hemostasen Hemostasen Primära hemostasen Sekundära hemostasen (humoral koagulation) Fibrinolysen Analyser för att följa de olika delarna i hemostasen Hemostasen Hemostasen Normal hemostas beror på Blod
Venös Tromboembolism. Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö
Venös Tromboembolism Karl Jägervall, ST-läkare Medicinkliniken Växjö Venös tromboembolism Blodproppsbildning i vener DVT och LE står för >90 % av alla venösa tromboser DVT dubbelt så vanligt som LE Tredje
Fel i den (pre) preanalytiska fasen på koagulationslaboratoriet
Fel i den (pre) preanalytiska fasen på koagulationslaboratoriet Hur ska man kunna förhindra/upptäcka dem? 7 februari 2019 Carola Elisabeth Henriksson, seksjonsleder, overlege Seksjon for hemostase og trombose
Antikoagulantia. Trombocytaggregationshämmare. Fibrinolytika - trombolytika. Antifibrinolytika. Kap 26. Medel som påverkar blodkoagulationen
Antikoagulantia Trombocytaggregationshämmare Fibrinolytika - trombolytika Antifibrinolytika Kap 26 1 Medel som påverkar blodkoagulationen 2 1 Läkemedel att gå igenom Antikoagulantia Heparingruppen Heparin
RSV-rapport för vecka 14, 2014
RSV-rapport för vecka 14, 2014 Denna rapport publicerades den 10 april 2014 och redovisar RSV-läget vecka 14 (31 mars 6 april). Lägesbeskrivning Antalet prover som analyseras för RSV har kontinuerligt
DIABETES KOMPLIKATIONER. Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus
DIABETES KOMPLIKATIONER Gun Jörneskog Enheten för endokrinologi och diabetologi Danderyds sjukhus Antalet patienter med diabeteskomplikationer förväntas öka * Ökningen av diabetessjukdomen avser spec typ
Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det?
Hög nivå IgG4 vid pankreatit vad betyder det? Alex Karlsson-Parra Docent, Överläkare Avdelningen för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin Akademiska Sjukhuset Uppsala SVAR Jo, det betyder sannolikt