Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens
|
|
- Viktor Lindström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av faktorkänslighet vid byte till nytt APTT-reagens Susanne Samuelsson Biomedicinsk analytiker, sektionsledare Koaglab, Klinisk Kemi, SU/Sahlgrenska, Göteborg
2 2016 Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Mölndal, Sahlgrenska, Östra) Instrument: Sysmex CS-5100 Reagens 1: Actin FSL Reagens 2: Actin FS* *Reagens som vi tog med inför eventuella framtida beslut
3 Reagens/Instrument Referensintervall Reagens Egenskap s Actin FSL Faktor och lupuskänsligt ( ~ s)* Actin FS Faktorkänsligt *I denna jämförelse har vi antagit att Actin FS har samma övre nivå som Actin FSL. En övre gräns som inte är fullt ut bekräftad. Actin FS var med i validering inför eventuella framtida beslut. Actin FS ger förlängda tider vid starkt positiva lupusantikoagulans.
4 Vilka rekommendationer finns när det gäller faktorkänslighet hos ett APTT-reagens? Finns det något rekommenderat tillvägagångssätt för att testa ett APTT reagens faktorkänslighet? Resultat/Slutsats
5 CLSI (NCCLS) Ett internationellt icke vinstdrivande tvärvetenskapligt standardiseringsinstitut som tar fram riktlinjer inom olika områden som rör hälso- och sjukvård.
6 APTT reagens Kombinationen av APTT reagens/instrument bör ge förlängda tider för de plasmor med aktivitet < 0,30 kie/l (30%) av koagulationsfaktor VIII, IX och XI.
7 Faktorkänslighet Faktorkänsligheten hos ett APTT reagens definieras vid den nivå av aktuell faktor som ger en förlängd APTT-tid. Med förlängd APTT-tid avses när ett resultat är över det etablerade referensintervallets övre gräns. Därför bör man ur ett klinisk perspektiv veta vid vilken nivå det är relevant att hitta faktorbrist och där APTT ger ett förlängt resultat.
8 Hur testar man faktorkänsligheten hos ett APTT reagens? Enligt CLSI kan man preparera en poolad normalplasma (PNP) med aktuell bristplasma i olika nivåer. APTT för den valda PNP bör vara nära mv av referensintervallet.
9 Hur? Kommersiell bristplasma mixas med en poolad normalplasma (PNP). Faktorkänsligheten är sedan definierad som den nivå där APTT är förlängt över den övre referensnivån minsta antal faktorkänslighet som bör testas är för FVIII och FIX
10 Formulerat krav i vår validering Det APTT reagens vi väljer bör uppfylla kravet att det blir en förlängd APTT-tid vid faktoraktivitet 0,30 kie/l för minimum faktor VIII och IX samt acceptabel nivå för V, XI och XII. Varje faktor utvärderas separat i samråd med Koagulationscentrum.
11 Material PNP från Precision Biologic. En färskfrusen plasma förvarad i 80 ºC. Olika kommersiella bristplasmor från Siemens eller Stago (FV, FVIII, FIX, FXI, FXII)
12 Utförande Spädningsserie med bristplasma för respektive faktor Analys av faktornivå Analys av APTT på instrument Sysmex CS-5100 Actin FSL (Siemens) faktor- och lupuskänsligt Actin FS (Siemens) faktorkänsligt
13 Nivå FV kie/l Actin FSL (32 s) Actin FS (32 s*) 1,01 25,7 26,2 0, ,5 0,51 31,7 30,5 0, ,4 0,35 34,2 34,1 0, ,3 0,25 36,7 37,7 0,20 38,5 40,6 0,10 46,9 52,3 0,00 238,4 295,7 Resultat faktor V: Både Actin FSL och FS är lika bra. Faktorkänsligheten är vid nivå ~ 0,35. Acceptabel nivå
14 Nivå FVIII kie/l Actin FSL (32 s) Actin FS (32 s*) Resultat faktor VIII: 1, ,5 0,63 27,5 30,7 0,53 28,6 33,2 0,42 29,9 35,6 0,37 30,8 37 0,32 31,8 38,4 0,26 33,2 40,5 0,21 34,5 42,6 0,11 34,5 42,6 0,00 87,7 109,8 Actin FSL faktorkänslighet vid nivå cirka 0,20 Actin FS faktorkänslighet vid nivå cirka 0,40 Actin FSL uppfyller inte målet på 0,30 kie/l
15 Nivå FIX kie/l Actin FSL (32 s) Actin FS (32 s*) 1,15 25,6 26,3 0,69 26,6 26 0,58 27,1 26,4 0,46 27,7 26,8 0,40 28,1 27,3 0,35 28,7 27,7 0,29 29,3 28,3 Resultat faktor IX: Både Actin FSL och Actin FS har faktorkänslighet vid nivå mellan 0 och 0,10 Actin FSL uppfyller inte målet på 0,30 kie/l 0, ,9 0,12 32,8 31,9 0,00 104,3 84,8
16 Nivå FXI Actin FSL (32 s) Actin FS (32 s*) 0,75 25,9 26,4 0, ,7 0,38 29,3 33,2 0,30 30,2 35,1 Resultat faktor FXI: Actin FSL faktorkänslighet vid nivå cirka 0,20 Actin FS faktorkänslighet vid nivå cirka 0,40 0, ,6 0,23 32,6 39,3 0,19 33,4 41,1 Acceptabel nivå? 0,15 34,7 43,7 0,08 38,7 51,7 0,00 80,4 129,4
17 Nivå FXII Actin FSL (32 s) Actin FS (32 s*) 0,98 25,7 26,2 0,59 26,6 28 0,49 26,8 29 0,39 27,3 30,3 Resultat faktor FXII: Actin FSL faktorkänslighet vid nivå cirka 0,10-0,20 Actin FS faktorkänslighet vid nivå mellan 0,25 0,34 27,9 30,9 0,29 28,6 31,4 0,25 32,9 36,8 0, ,9 Acceptabel nivå? 0,10 36,7 40,9 0,00 >100 >100
18 Sammanfattning: FV ~ 0,35 kie/l FVIII ~ 0,20 kie/l FIX mellan 0-0,10 kie/l FXI ~ 0,20 kie/l FXII mellan 0,10-0,20 kie/l
19 Vi är lite bekymrade och undrande eftersom Actin FSL enligt uppgift från Siemens ska uppfylla de rekommendationer som finns.
20 Fortsättning Vi söker på nätet (googlar ) Hittar artiklar som beskriver att det inte är optimalt att utvärdera ett APTT reagens faktorkänslighet med PNP spädd med bristplasma utan man bör testa och utvärdera detta på riktig patientplasma. Kanske våra resultat även kan bero på val av PNP och bristplasma i vårt spädningstest?
21 Vi tänker om och gör på ett annat sätt!
22 Då vi är knutna till ett av tre hemofilicentra så har vi tillgång till plasma från patienter med både hemofili A (FVIII brist) och hemofili B (FIX brist). Vi plockar prover från redan diagnostiserade patienter med mild eller moderat FVIII eller FIX brist. En patient har kombinerad FVIII och FV brist. Analys av APTT Test nummer två! Riktiga patientplasmor
23 FVIII kie/l Actin FSL > 32 s Actin FS > 32 s 0, , , , ,34 (FV=0,13) , , , , , , , , , , , , , , , Resultat faktor VIII: Actin FSL uppfyller kravet på att hitta de patienter som har < 0,30 kie/l. Alla testade plasmor ger en APTT tidsförlängning med resultat > 32 sekunder.
24 FIX kie/l Actin FSL > 32 s Actin FS > 32 s 0, , , , , , , , , , , , , , , Resultat Slutsats faktor FIX: IX: Actin FSL Actin uppfyller FSL uppfyller kravet kravet på att på hitta att de patienter som har hitta < 0,30 de patienter kie/l. som har < 0,30 Alla testade kie/l och plasmor ger ett ger förlängt en APTT APTT. tidsförlängning med resultat > 32 sekunder.
25 Slutsats Med våra tester anser vi nu att Actin FSL uppfyller de krav vi ställt för faktorkänslighet.
26 Tack för att du lyssnade!
APTT konstiga resultat och lupus
APTT konstiga resultat och lupus P-Aktiverad partiell tromboplastintid (APTT) Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Equalis användarmöte Koagulation
Ärftlig och förvärvad hemofili. Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Ärftlig och förvärvad hemofili Anna Olsson Spec läkare hematologi Koagulationscentrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ärftlig hemofili Vad är hemofili? Avsaknad av eller sänkt nivå av koagulationsfaktor
P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT
P-Aktiverad partiell tromboplastintid APTT Plasma-koagulation, ytinducerad; tid IFCC/IUPAC kod: NPU01682 andreas.hillarp@regionhalland.se Triolab användarmöte 2016-04-19 Mer än 60 år med (A)PTT Utvecklades
ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp
ÅRET SOM GÅTT APTT-ANTITROMBIN-FIBRINOGEN Equalis 2014: APTT Aktiverad partiell tromboplastintid A. Hillarp (andreas.hillarp@regionhalland.se) Reaktioner som påverkar APTT Intrinsic pathway HMWK PK Extrinsic
Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA
Analys av D-dimer på patient med misstänkt HAMA Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska,
Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION 26-27 januari, 2012, Täby Park
Välkommen till Equalis 15:e användarmöte i KOAGULATION 26-27 januari, 2012, Täby Park EXPERTGRUPPENS BEMANNING 2011: Fariba Baghaei, Göteborg Maria Berndtsson, Stockholm Inger Fagerberg Blixter, Göteborg
Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på?
Direkta Xa-hämmare- vad bör vi tänka på? Susanne Samuelsson Legitimerad Biomedicinsk analytiker, Sektionsledare Klinisk Kemi, Koagulationslaboratoriet Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska, E-post:
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
Det senaste inom NOAK metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne
Det senaste inom NOAK metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne Labperspektiv-NOAK-metoder Tillgänglighet Finns NOAK? Hur mycket? Principer Vilka används? Ideal analys? Analys när?
Blödningstillstånd i neonatalperioden. Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö
Blödningstillstånd i neonatalperioden Rolf Ljung Barn- och Ungdomscentrum, U-MAS, Malmö A. endotelskada, subendotel/ kollagen blottat B. Trombocyt adhesion C. Trombocyt aggregation D. Koagulation fibrintrådar
Året som gått. PK-INR D-dimer. Tomas Lindahl
Året som gått PK-INR D-dimer Tomas Lindahl måndag den 13 april 2015 Vilka faktorer mätes med PK(INR)? (med Owrenmetoden) Faktor II (= protrombin) Faktor VII Faktor X Faktor IX påverkar varken Quick eller
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet
Laboration hemostas Termin 3, läkarprogrammet Syfte Patienter med ökad benägenhet för blödning kan vara drabbade av olika former av hemofili, och vid behandlingskontroll vid antikoagulantia används två
Lab-perspektiv på Lupusträsket. Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet
Lab-perspektiv på Lupusträsket Maria Berndtsson, Karolinska Universitetslaboratoriet Bakgrund Diagnostik Komplicerande faktorer Externkontroller Framtid/förbättringar 2 Lab-perspektiv på Lupusträsket Vad
Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 %
Citratkoncentrationen och koagulationsanalyser: Dags att harmonisera till 3,2 % Equalis Expertgrupp för Koagulation. Inger Fagerberg Blixter, Nils Egberg, Andreas Hillarp, Margareta Sten-Linder, Lennart
Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik. Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Mild blödningsrubbning Klinik, diagnostik Fariba Baghaei Överläkare Lennart Stigendal Överläkare Koagulationscentrum Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Första fasen
Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska
Preanalys- Varför så viktigt? Susanne Samuelsson Koagulationslaboratoriet Klinisk Kemi SU/Sahlgrenska Hur definieras preanalys? Beställning av analys Provtagning Provtransport Omhändertagande av prover
Paracetamolprojektet
Paracetamolprojektet Del 4: 2018-03-23 Anders Elmgren Expertgruppen för Läkemedel och Toxikologi Laboratoriet för klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 1 Disposition Sammanfattning
Om behandling med AFSTYLA
PATIENTINFORMATION Om behandling med AFSTYLA (lonoktokog alfa) Till dig som har hemofili A och behandlas med AFSTYLA I den här broschyren finns det information om hemofili A som är en form av blödarsjuka.
AKUT BLÖDNING. Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation
AKUT BLÖDNING Kristina Sonnevi, specialistläkare VO Internmedicin Sektionen för hematologi och koagulation Hemostas Blödningsbenägenhet Akuta blödningar Hemostas och koagulation: Systemet Risk för att
Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB
Blödningstillstånd- diagnos och behandling. Pia Petrini öl barnkoagulation ALB Jämviktstillstånd enzymhämmare Koagulation Fibrinolys Hämning Hämning Blödningsbenägenhet Koagulation Kollagendefekt Trombocytopeni/pati
Antitrombin-Labmetoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne
Antitrombin-Labmetoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Laboratoriemedicin, Skåne Antitrombin Funktion/ Betydelse Metoder för diagnostik/skillnader Användning i diagnostik av ärftlig brist Provtagning/provhantering
Högre kvalité och ökad patientsäkerhet på
Högre kvalité och ökad patientsäkerhet på vårdenheterna Annika Lundman Kund&PNA Klinisk Kemi 2015-03-12 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sahlgrenska sjukhuset Mölndals sjukhus Östra sjukhuset Drottnings
Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall
Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall EQUALIS-möte i koagulation 27-28 januari 2011 Marianne Dahlberg Överläkare Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014. Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen
Blödning Läkarlinjen, KIDS 2 september 2014 Maria Bruzelius Koagulationsmottagningen Disposition Vad händer när det blöder? Primär hemostas Sekundär hemostas Fibrinolys Blödningsutredning av vanliga koagulationsrubbningar
Coatest SP Factor VIII 82 4086 63 Swedish revision 12/2004
AVSETT ÄNDAMÅL Kitet är avsett för fotometrisk bestämning av faktor VIII-aktivitet i plasma, antikoagulerad med citrat vid diagnostisering av FVIII-brist eller för monotorering av patienter i substitutionsterapi
Labnytt Nr 2, 3 april 2019
Ansvarig utgivare: Verksamhetschefer 1(5) Labnytt Nr 2, 3 april 2019 LABORATORIEMEDICIN PATOLOGI OCH CYTOLOGI AKTUELLT FRÅN LABORATORIEMEDICIN... 2 LABMEDICINSKA RÅDET... 2 SÖKVÄG TILL PROVTAGNINGSANVISNINGAR
Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare
Analys av hepariner, faktor Xahämmare och trombinhämmare Maria Berndtsson Karolinska Universitetssjukhuset Ofraktionerat heparin UFH Intravenöst Hämmar i komplex med Antitrombin både Faktor Xa och Trombin
Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010
Landstinget Dalarna 1(6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson
APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin
Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Resultat kontrollprogram 2016 APT-tid, Fibrinogen, Antitrombin Inger Fagerberg Blixter Program 103 - programmet omfattar de vanligaste koagulationsanalyserna
Patientinformation Hemofili
Språk: Svenska / Kinesiska Arabiska Pfizer AB 191 191 90 90 Sollentuna 1 Information om blödarsjuka inkl. hemofili A och hemofili B Vid blödarsjuka saknar man eller har brist på en blodlevringsfaktor.
Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013
Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Vad är det????? Validering Engelskans validate göra giltigt, bekräfta. Validering fastställer
till dig som ska behandlas med idelvion
PATIENTINFORMATION till dig som ska behandlas med idelvion (albutrepenonakog alfa) Coagulation Factor IX (Recombinant), Albumin Fusion Protein idelvion för dig som har hemofili b Hemofili B är en form
Blödningar hos nyfödda
Blödningar hos nyfödda 1(6) Blödningar hos nyfödda 1. Inledning 2. Klinik 3. Utredning 4. Tolkning av svar 5. Behandling 6. Om hemofili 7. Referenser/bilagor Vid akuta problem ring eventuellt koagulationsjouren
LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS. Kan vi bli bättre?
LABORATORY DIAGNOSTIK AV LUPUS ANTIKOAGULANS Kan vi bli bättre? Jovan P. Antovic MD, PhD, Docent Universitetslektor koagulationsforskning Institution Molekylär Medicin och Kirurgi, Karolinska Institutet
Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma
Behandling med plasma och Solvent/Detergent-behandlad plasma ny rekommendation ny rekommendation anordnade den 24 november 2009 ett expertmöte med syfte att ta fram vägledning för behandling med plasma
Fortsatt om paracetamolprojektet
Fortsatt om paracetamolprojektet Del 3: 2016-03-08 Anders Elmgren Expertgruppen för Läkemedel och Toxikologi Laboratoriet för klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg 1 Försäljning av
NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte
NOAK Laboratorieaspekter Equalis användarmöte 160205 NOAK aktuella laboratorieaspekter Ett drama i två akter Andreas Hillarp, Klinisk kemi och transfusionsmedicin, Halland - Hur mäta och skillnader mellan
Fram till dess att korrigerande åtgärder finns tillgängliga ber vi dig att följa dessa anvisningar:
Februari 2014 SÄKERHETSMEDDELANDE Viktig information om de helautomatiska blodkoagulationsanalysatorerna i CS-serien Bästa Sysmex-kunder Detta brev innehåller information om felaktiga faktor VIII-resultat
Patient-/vårdgivarguide
Patient-/vårdgivarguide HEMLIBRA (emicizumab) Subkutan injektion Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du
Hemofili. Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling
Hemostas- Koagulation och fibrinolys Sjukdomar, diagnostik och behandling Föreläsning läkarlinjen termin 3 Tomas Lindahl, adj. professor & överläkare Klinisk kemi Laboratoriemedicinskt centrum Reviderad
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, ST-läkare
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2015-01-28 Maria Farm, ST-läkare Disposition D-dimer i plasma D-dimer i olika åldrar D-dimerstudie Plasmakoagulation Sabir et al, Nature Rew Card 2014 Fibrinpolymerer
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 88516068HSLFS Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter
Laboratorienytt. Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS. Innehåll: Klinisk Mikrobiologi
1 LABORATORIEMEDICIN Laboratorienytt Nr 3, Maj 2017, version 2 med tillägg från klinisk kemi, NUS Innehåll: Sid 2-3 Klinisk Mikrobiologi - Ändrad analysmetod för streptokockserologi - Metodbyte för diagnostik
Minnesanteckningar: möte med Koagulationsrådet 2010-02-10
Minnesanteckningar: möte med Koagulationsrådet 2010-02-10 Plats Hotell Gässlingen, Skanör. Närvarande Juan Tapia, Ystad Claes Lagerstedt, Halmstad Göran Schedvin, Växjö Björn Strömdahl, Karlskrona Ingar
2015- Året som gått. PK-INR Antitrombin. Tomas Lindahl
2015- Året som gått PK-INR Antitrombin Tomas Lindahl tisdag den 23 februari 2016 Vitamin K cykeln DNA mrna GLU Inactive protein CO 2 H O O 2 2 GGCX COO 2 OH O CH CH3 3 O R OH O R VKR 1 3 VKOR? O CH3 VKOR
Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi
Tromboelastometri som vägledning vid hemoterapi Clas Göran Axelsson överläkare Kliniken för immunologi och transfusionsmedicin Norrlands Universitetssjukhus Historia Virchows triad Blodets sammansättning
LAKTOSBELASTNING, PERORAL
LAKTOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Mjölksocker, disackariden laktos består av en molekyl vardera av glukos och galaktos, vilka är kemiskt bundna till varandra. Laktos spjälkas
VÅRD OCH BEHANDLING AV BLÖDARSJUKA
SAMMANFATTNING SVENSKA RIKTLINJER FÖR VÅRD OCH BEHANDLING AV BLÖDARSJUKA UTGIVEN 2003 1 (10) Innehåll Sammanfattning -Blödarsjuka...3 -Förekomst...4 -Vårdens mål...4 -Sjukdomsbild...5 -Diagnostik...5 -Behandling...6
Nya sätt att hålla oss flytande. Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne andreas.hillarp@med.lu.
Nya sätt att hålla oss flytande Andreas Hillarp Koagulationscentrum, Skånes Universitetssjukhus Labmedicin Skåne andreas.hillarp@med.lu.se Intrinsic pathway Koagulationskaskaden (in vitro koagulation)
Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Med största kompetens och med fokus på patienten EN PRESENTATION AV och varför välja att arbeta hos oss som undersköterska På sjukvårdskartan Ett av Europas största sjukhus Kombinerar bredd med spets Specialistsjukhus
Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi
Laboratoriemeddelande Klinisk kemi och Transfusionsmedicin 2016-03-31 Viktiga metodförändringar inom Klinisk kemi 2016-04-13 Klinisk kemi byter instrument på laboratorierna i Växjö och Ljungby vilket innebär
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta
Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska
Verifiering av mätmetoder
Verifiering av mätmetoder Henrik Sjöstedt, 2018 Bakgrund Diskussioner kring validering/verifiering efterfrågades vid fjolårets möte 1 Skillnaden mellan validering och verifiering Validering: Skapa och
LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet medicin. Degree of Master of Medical Science (120 credits) with a major in Medicine
Dnr G2011/277 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet medicin Degree of Master of Medical Science (120 credits) with a major in Medicine 1. Fastställande Examensbeskrivning för
GLUKOSBELASTNING, PERORAL
GLUKOSBELASTNING, PERORAL BIOLOGISK BAKGRUND OCH KLINISKT VÄRDE Glukosbelastning kan användas som stöd vid fastställandet av nedsatt glukostolerans, diagnosen Diabetes Mellitus samt ibland i samband med
Rätta svaren på tipsrunda Biomedicinska analytiker. Rätta svaren på tipsrunda Biomedicinska analytiker. 1 När legitimerades yrket?
Rätta svaren på tipsrunda Rätta svaren på tipsrunda 1 När legitimerades yrket? 1 2006 X 1996 2 1977 2 Vad heter biomedicinska analytikers huvudområde? 1 Laboratoriemedicin X Analytisk laboratoriekunskap
Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center
Jämförelse mellan 5 patientnära D-Dimer metoder och standard metod på laboratoriet - erfarenhet från ett center Jovan P. Antovic MD, PhD Doc. Koagulationsforskning, Inst Mol Med Kir, Karolinska Institutet
Kvalitetssäkring av patientnära plasmaglukosinstrument
Kvalitetssäkring av patientnära Eva Landberg Emma Stockman-Jonsson Ulla-Britt Löfgren Specialistläkare i Biomedicinsk analytiker Diabetessjuksköterska Klinisk Kemi BMA Diab.sköt samordnare LIÖ LMC, Linköping
Plasmaanvändning. EQUALIS användarmöte 2015
användarmöte 2015 Christina Lundell expertgrupp Redovisning av plasmaenkät 2015 Syftet med enkäten var att göra en nulägesinventering av hur patientplasma framställs, lagras och används inom olika svenska
Närståendebarn. PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Närståendebarn PD-mottagningen Jessica Brandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Barnkonventionen Har funnits sedan 1989. Blir lag 1 januari 2018 Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs
Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja?
Totalcalcium albumin-korrigerat calcium joniserat calcium - vad ska man välja? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala 2014-10-15 Bakgrund Calcium i plasma föreligger
Läs både texten i varje bild och eventuell text under bilderna.
Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet
Åldersberoende beslutsgränser för D-dimer 2018-02-15 Maria Farm, Specialistläkare Klinisk Kemi Karolinska Universitetslaboratoriet D-dimer är specifikt för fibrinpolymerbildning D-dimer uppstår efter att
2014-06-24. AUP (SEK) NovoEight Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK)
2014-06-24 1 (6) Vår beteckning SÖKANDE Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående
NOAK-metoder. Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne
NOAK-metoder Karin Strandberg Klinisk kemi, Malmö Labmedicin i Skåne NOAK-analyser Aktuella frågor? 1 Dos-Biomarkör-Kliniskt utfall Analys i olika kliniska situationer 2 Tolka resultat? Analysbegränsningar
Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården. Nationell tillsyn 2017
Patientsäkerhet och kvalitet hos små vårdgivare i tandvården Nationell tillsyn 2017 Varför gjorde vi tillsynen? Risk för brister i patientsäkerheten hos Små vårdgivare med ensampraktiserande tandläkare
Lumiratek C Patientnära, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg
Instrumentbeskrivning 1(8) Fastställandedatum: 2018-12-05 Upprättare: Charlotte L Gruveström Fastställare: Lars Hansson Lumiratek C Patientnära, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg Innehållsförteckning
Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Årskull: Laborationsrapport i Klinisk laboratoriemetodik 1, termin 4 Laborationsdatum:
Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011
Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde
OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER
Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR
VÅRDPLANER MED HJÄLP AV STANDARDISERAT SPRÅK OCH STRUKTUR Eller Strukturerad dokumentation - stämmer det med personcentrerad vård? INGER JANSSON UNIVERSITETSLEKTOR, SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET
Konsten att vara koordinator i samverkan
Konsten att vara koordinator i samverkan Varför Rehabkoordinering? 2006 gjorde SKL och regeringen en överenskommelse om en särskild satsning på att utveckla hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning
Protein C och S på laboratoriet. Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö
Protein C och S på laboratoriet Andreas Hillarp Labmedicin Skåne Klinisk kemi, Koagulationslaboratoriet Skånes universitetssjukhus, Malmö Vitamin K-beroende proteiner Vitamin K nödvänding för -karboxylering
Beställer du prover? Tar du prover? Tittar du på analysresultat? Då har vi viktig information till dig!
Förändringar från och med 1 juni 2019 Beställer du prover? Tar du prover? Tittar du på analysresultat? Då har vi viktig information till dig! VARFÖR? Under 2019 sker förändringar inom Laboratoriemedicin
Analys av U-Graviditetstest med Instalert hcg
Godkänt den: 2018-10-01 Ansvarig: Maria Engedahl Gäller för: Region Uppsala Inledning Alla vårdenheter i Region Uppsala som analyserar graviditetstest i urin ska använda Instalert hcg. Instruktionen är
Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Nuwiq Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning
2015-01-29 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Octapharma Nordic AB 112 75 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel
Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab
Allmänkemi på akuten Konsekvenser för patienten, akuten och lab Mattias Jönsson Per Simonsson 1 2 Hälso- och sjukvårdslagen Snarast ge en medicinsk bedömning 3 Triage på akutmottagningen Alla som kommer
vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation februari 2017 Elisabet Eriksson Boija
Hur ställningen av INRkalibratorer går tillväga och vad vi arbetar med på Equalis Användarmöte koagulation 16-17 februari 2017 Elisabet Eriksson Boija Equalis, arrangör av extern kvalitetssäkring Syfte
I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare
AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3
Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1.
Punkt 25 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-11-21 Diarienummer SU 2016-04087 Förvaltning/enhet Handläggare: Ali Khatami Till styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Yttrande avseende förslag till
Sahlgrenska Universitetssjukhus
Sahlgrenska Universitetssjukhus Statistik och Trendriktning Distansmöten juni-november 217 2 2 Sahlgrenska Universitetssjukhus dec 217 1 1 Totalt antal distansmöten Delaktiga vc Närhälsan Delaktiga VC
Göteborgsområdets förbättring både på universitetssjukhuset och i kommunerna
Göteborgsområdets förbättring både på universitetssjukhuset och i kommunerna Maria Taranger, överläkare och sektionschef Sahlgrenska Universitetssjukhuset/ Östra Micaela Kronberg Thor, sjuksköterska och
Klinisk kemi och farmakologi Giltigt från: Fastställd av: Malgorzata Karawajczyk Erytrocyter sedimentationsreaktion, B- (mikrosänka)
sida 1 (5) Koder Rapportnamn B-SR (mikro) Synonym Mikrosänka Beställningskod SRmikro NPU-kod SWE05117 Provmaterial Utförande Patientförberedelser Utförs endast på barn
Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala
Behöver lipider tas fastande? Mäta eller beräkna LDL? Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi Akademiska sjukhuset Uppsala Fastekrav? European Atherosclerosis Society (EAS) European Federation of Clinical
PK (INR) och D-dimer
EQUALIS Extern kvalitetssäkring av sjukvårdens laboratorieanalyser Kontrollprogram 2013 PK (INR) och D-dimer Maria Berndtsson 2014-01-30 PK (INR) NPU-koder P-PK (INR) NPU01685 P-Koagulation, vävnadsfaktorinducerad;rel
STUDENTER UTVECKLAR VÅRDEN MED STÖD AV KVALITETSREGISTER
STUDENTER UTVECKLAR VÅRDEN MED STÖD AV KVALITETSREGISTER Inger Jansson programansvarig, sjuksköterskeprogrammet Göteborgs universitet Olga Valkova Petra Näslund leg sjuksköterskor, tidigare studenter vid
Referensintervall för leukocyter i blod. Gunnar Nordin/
Referensintervall för leukocyter i blod Gunnar Nordin/20150306 Var kommer referensintervallen för vuxna ifrån idag? Enkät i februari 2015 svar från 20 organisationer Laurells Klinisk Kemi i praktisk medicin,
Personcentrerad. vård
Personcentrerad vård En patient är en person som är mer än sin sjukdom Personcentrerad vård ser patienten som en kapabel person med resurser och förmågor. Sjukvården har i allt för hög utsträckning fokuserat
Medicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap med hälsoekonomi
LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap med hälsoekonomi Degree of Master of Medical Science in Public Health (Two Years) with a major in Health Economics Dnr
Supplementary File 3
Supplementary Material The Open Applied Informatics Journal, 2009, Volume 3 i Supplementary File 3 >SYD_THETN C MGEQLGGLKRTHMCGELGVKDVGKSVVVMGWVNSRRDHGGLVFIDLRDRTGIVQIVFSEQ VSKEVFEKVQSVRSEYVLAVEGEVVKRLPENVNPKIPTGEIEIYAKNLKILSKSETPPFP
RSV-rapport för vecka 13, 2016
RSV-rapport för vecka 13, 2016 Denna rapport publicerades den 7 april 2016 och redovisar RSV-läget vecka 13 (28 mars 3 april). Lägesbeskrivning Under vecka 13 diagnosticerades färre fall av respiratory
Bilaga till Nationella rekommendationer för patientnära analyser
Bilaga till Nationella rekommendationer för patientnära analyser Bilagan innehåller 3 exempel på mallar eller checklistor som olika PNA-organisationer i Sverige har arbetat fram för olika ändamål. 1. Beslutsprocess
Innehåll Registrera resultat... 2 Skriv resultatet enligt principen... 3 Markera Patologiskt... 3 Information om laboratoriets referensvärden:...
Innehåll Registrera resultat... 2 Skriv resultatet enligt principen... 3 Markera Patologiskt... 3 Information om laboratoriets referensvärden:... 3 Kommentarsfältet... 3 Kvalitetssäkring... 4 Svaren i
Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH
Råd om kontroll och kvalitetssäkring SSTH 2012-09-14 Tomas Lindahl, professor Linköpings universitetssjukhus Andreas Hillarp, docent Skånes universitetssjukhus, Malmö Viktiga aspekter på patientnära INR
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset ORGANISATIONSNAMN
Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall
Bestämning av tu-kortisol med LC-MS/MS samt arbete för nytt referensintervall Maria Nilsson Ulla Rüetschi Klinisk Kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Varför mäta tu-kortisol? Indikation (S-och/eller
Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan
Kliniska Studier Sverige Strategisk plan Vetenskapsrådets vision och fokusområden Vision Vetenskapsrådet har en ledande roll för att utveckla svensk forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och bidrar
PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka
klinisk översikt Ovanliga ärftliga former av blödarsjuka Blödningssymtom, familjehistoria och laboratorieanalyser ger diagnosen KARIN KNOBE, med dr, överläkare karin.knobe@med.lu.se JAN ASTERMARK, docent,