============================================================ ============================================================

Relevanta dokument
SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

FOURIERSERIER. Definition 1. (Trigonometrisk serie) Ett utryck av följande form. är en trigonometrisk serie.

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

helst. poäng. (betyg Fx). Vem som Komplettering sker c:a Uppgift Uppgift Uppgift veta hur vänd! Var god

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)

10. Tillämpningar av integraler

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

Matematisk statistik

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Dubbelintegraler och volymberäkning

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

KURVOR OCH PÅ PARAMETERFORM KURVOR I R 3. P(t)=(x(t),y(t),z(t)) T=(x (t),y (t),z (t)) r(t)=(x(t),y(t),z(t))

DN1240 numi12 1

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Tentamen i Envariabelanalys 1

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

a) Bestäm samtliga asymptoter (lodräta/vågräta/sneda). b) Bestäm samtliga stationära punkter och deras karaktär (min/max/terrass). c) Rita grafen.

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Interpolation. Interpolation. Teknisk-vetenskapliga beräkningar 1. Några tillämpningar. Interpolation. Basfunktioner. Definitioner. Kvadratiskt system

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

13 Generaliserade dubbelintegraler

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

TENTAMEN HF1006 och HF1008

SF1626 Flervariabelanalys

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

101. och sista termen 1

( ) ( θ( n) 1. Ett kausalt tidskontinuerligt filter F har tillståndsekvationen

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Randvillkoren tecknas

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

15 Multipelintegraler, sfäriska koordinater, volymberäkningar

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Kap Generaliserade multipelintegraler.

Vektoranalys II. Anders Karlsson. Institutionen för elektro- och informationsteknik

System med variabel massa

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Planering för Matematik kurs E

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

RIEMANNSUMMOR. Den bestämda integralen definieras med hjälp av Riemannsummor. Låt vara en begränsad funktion,, reella tal och. lim.

3-fastransformatorn 1

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning

Tentamen: Lösningsförslag

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

Problem inför KS 2. Problem i matematik CDEPR & CDMAT Flervariabelanalys. KTH -matematik

Transkript:

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER. AREABERÄKNING Lå D vr e pl område mell e oiuerlig urv y f (), där f ( ), och -el som defiiers med, y f ( ), dvs D {(, y) :, y f ( )} Då gäller: Are( D) f ( ) d (F) Lå D vr e pl område mell vå oiuerlig urvor som defiiers med, g( ) y f ( ). Då gäller: Are( D) [ f ( ) g( )] d (F) Om område D defiiers v c y d, f ( y) då vi y roll för och y och iegrer på y. d då lir re(d ) c f ( y) dy Om område D defiiers v c y d, g( y) f ( y) då lir re(d ) [ f ( y) g( y)] dy d c v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler ÖVNINGAR Uppgif. Förlr formel re( D) f ( ) d (F) där D {(, y) :, y f ( )} och y f () e oiuerlig ice-egiv fuio. Lösig: Med rä lijer delr vi D i delområde D. Då lir re( D) re( ). D Lå m och M vr fuioes mis och sörs värde i de slu iervlle [, + ] och Δ +. Vi upps re D ) med hjälp v vå reglr: ( mδ re( D ) M Δ. Därför hel re( D) re( D ) D m M uppss med + + m Δ re( D) M Δ (*) dvs med e uder- och e över-riemsumm som hör ill iegrle f ( ) d. Elig gde är f () e oiuerlig fuio och därmed eiserr iegrle. Därför, om m( ) ( och därmed ) går åd Riemsummor i (*) mo iegrle dvs Δ f ( ) d och vi får frå (*): f ( ) d re( D) f ( ) d re ( D) f ( ) d vd sulle viss. Amärig. På lide sä härleder m ovsåede formel (F). v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler Uppgif. Berä re v de områdee som egräss v ) y, och y ) y ( dvs -el), y rc, och c) y ( dvs -el), y si, och 3 d) y 5 ochh y 8 Lösig: ) Förs esämmerr vi särigspuer: å 4 4, 4 ( Am: Vi susiuer i åd fuioer för oll vile fuio är sörre i iervlle [,4] ) Are / 4 Svr ) ) Are rc De oesämd iegrle rc erär vi med hjälp v priell iegrio: u rc v' u' + + v rc ( )d rc rc rc l. Därför rc rc l l 3 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler Svr ) l c) Are si( ) d [ coss ] d) Vi eecr f ( ) 3 55 och g ( ) 8 Särigspuer : f ( ) g( ) 3 5 8 3 6 + 8,, 3 4 Vi delrr eräig i vå delr: i) I iervlle är f ( ) g( ) ( M e jämför f() och g() för ise de. ) [ Are A f ( ) g( )] d 3 6 [ + 8] d 4 ii) I iervlle 4 är omvä g( ) f ( ) ( Jämför f(3) och g(3) för ise de) 4 [ Are A g( ) f ( )] d Därför hel re ges v AA+A 8. Svr d) Are 8 4 [ 3 + 6 8] d 4 Uppgif 3. Berä re v de områdee i förs vdre v urvor (dvs >, y>) som egräss y, y och 9 y. Lösig. Förs esämmer vi särigspuer mell urvor:.för dee vå rä lijer y, y hr vi 9 9.. y, y ±. Vi r som ligger i förs vdre 4 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler Till slu 3. y, y ± 3 9 9 där 3 3 ligger i förs vdre. 3 4 4 Are A+A ( ) d + ( ) + ( + l3) l3 9 d 9 9 9 Svr: Are l 3 Uppgif 4. Berä re v de område som ligger mell urv 4 + si(7 y) och lijer, y och y. Lösig: Are(D) cos(7y) [4 + si(7y )] dy 4y 7 4 + 7 5 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler Uppgif 5. Vis ellipissiv med hlvlr och hr re A. y Tips. Elipses evio är + Lösig. Vi erär re v de del som ligger i förs vdre och därefer muliplicerr med 4. y Frå evioe + får vi y ± där y + är evioe för de övre dele v urv. A d. ör lös iegrle väder vi susiuioe si d cosd, Gräser: /, / / A cos d cos cosd d / + cos() si() / d + Därmed lir ellipses re lir 4 A, 4 6 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler Amärig: Om hr vi e cirel med rdie och vi får de äd formel; cirels re. PARAMETERKURVOR. Vi err e fuios urv y f (), som är give äve på prmeer form y h(), g(), där y h() är oiuerlig, g() är oiuerlig deriverr fuio. Vi r vidre g() är mooo i iervlle och därmed vrje värde svrr mo e e -värde och speciell ( ), ( ). Då vi sriv om reformel elig följde re(d) ( ) d yd y( ) ( ) d h( ) g f ( ) d Amärig: Om g() är VÄXANDE, då pue svrr mo och dvs, och vi hr re(d) ( ) ( ) d y. mo Om g() är AVTAGANDE, då hr vi omvä ordig: svrr mo och mo, och i de fll re(d) ( ) ( ) d y. Uppgif 6. Berä re mell -el, lijer, och urv ) si, y + cos(), / ) cos, y + cos(), / Lösig: ) Fuioe si är oiuerlig deriverr, 7 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler cos, och väde för /. För ädpuer och / hr vi mosvrde -värde ( ) si och ( / ). Allså, för vrje i iervlle [, / ] får vi e e i iervlle [,] där väser ädpu svrr mo och höger ädpu svrr mo / Därför / re(d) yd y( ) ( ) d ( + cos)cosd Vi rsformerr iegrde ( + cos)cos ( + cos si )cos (3 si ) cos för u väd vrielye yp f (si ) cosd : / Are (3 si )cosd 7 (3 v ) dv 3 Vrielye: v si dv cosd v / v Svr ) 3 7 ) cos, y + cos(), /, ' si Efersom ( ) cos är sörre ä ( / ) cos( / ) ser vi väser ädpu ( för iervlle på -el) svrr mo / Därför re y( ) ( ) d / ( + cos())( si( )) d Vi rsformerr iegrde ( + cos) ( si) ( + cos si ) ( si) ( + cos ) ( si) för u väd vrielye yp f (cos ) si d : 8 v Vrielye: v cos dv si d v / v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler Are ( + cos )( si) d / 5 ( + v ) ( dv) 3 Svr ) 3 5 Uppgif 7. Berä re mell -el och urv ( cyloide) ) si, y cos, Lösig: Srpue svrr mo. Edpue svrr mo d d ( cos ) d. Are yd ( cos)( cos) d + cos ( cos + cos ) d ( cos + ) d 3 Svr: Are 3 Uppgif 8. Berä re mell -el och urv +, y si, Lösig: Srpue svrr mo. Edpue svrr mo. 9 v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler d d ( + ) d Are yd ( + )si( ) d [prielliegrio] + [ cos cos + si( ) ] Svr: Are + ( AREABERÄKNING I POLÄRA KOORDINATER) Vi err re v e vielformde område som defiiers med hjälp v polär oordier θ och r. ( r cos( θ), y rsi( θ) ) Område D defiiers med θ, r r( θ) där och är oser och r r(θ) e oiuerlig fuio i iervlle θ (se edsåede figur). Då gäller re(d) [ r( dθ. v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler Uppgif 9. Härled formel re(d) [ r( dθ, där område D defiiers med θ, r r( θ), r r(θ) e oiuerlig fuio i iervlle θ och är oser och Lösig: Vi rir hlvsrålr och delr D i delområde D. y r r O Då lir re ( D ). re( D) re( ). Med hjälp v vå cirelseorer vi upps D Noer re v e cirelseor med rdie r och viel v (i rdier) är v r v A r. Därför uppsr vi re D ) med ( v

Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Tillämpigr v iegrler ( r ),mi Δ ( r,m θ re( D ) Δθ ) och hel re re( D) re( ) med D ( r,mi ) ( r,m) Δθ re( D) Δθ (*) Vi hr llså pproimer re (D) med e uder- och e översumm för iegrle [ r( dθ. Fuioe [ r ( är oiuerlig efersom, elig gde, r (θ ) är oiuerlig. Därmed eiserr [ r( dθ. Därför, om m( Δθ ) ( och därmed ) går åd Riemsummor i (*) mo iegrle [ r( dθ och ( *) ger [ r( dθ re( D) [ r( dθ dvs re( D) [ r( dθ ( vd sulle viss). Uppgif. Berä re v område D som defiiers v r cos(θ ), Lösig: Vi erär re v område D med hjälp v formel θ. 4 / 4 / 4 ( cos(θ )) dθ cos(θ ) dθ re( D) [ r( dθ si(θ ) / 4 Svr: re ( D) v