Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret

2013-09-12 Kvalitetsarbete för Jonsbo skola period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014 1

Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samverkan, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) likabehandling) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått 2013-08-21 Förskoleklass: Antal elever: 20 Grundskolan/grundsärskolan: Antal elever: 134/1 Antal lärare (kvinnor/män) med ped. högskoleexamen: 12/0 2

Antal elever med modersmålsundervisning/studiehandledning: 27 elever. Resultat Normer och värden, jämställdhet, integration Utvärdering och nulägesanalys av trygghetsplan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Mål Alla barn och elever upplever trivsel och trygghet i förskola/skola. Alla barn och elever känner att de behandlas lika och ingen diskrimineras eller trakasseras, varken av andra barn, ungdomar eller vuxna. Flickor och pojkar bemöts och bedöms så att alla har lika rätt och samma möjligheter att utvecklas. Läroplansmål för normer och värden. Process I trygghetsplanen finns beskrivet hur vi informerar om trygghetsarbetet, hur elever är delaktiga, deras rätt till stöd om de känner sig kränkta, hur vi kartlägger och gör nulägesanlys. I planen redogör vi också hur vi förebygger diskriminering och främjar lika rättigheter. Där finns också rutiner för utredning, åtgärder, dokumentation och uppföljning om någon elev känner sig kränkt av annan elev eller av vuxen. Resultat Informationen missvisande alltför få svarande F-2 eftersom det saknades vårdnadshavares godkännande för att kunna delta. Blanketten/frågorna är också svåra att förstå för de yngre barnen. Barn (och föräldrar) med svenska som andraspråk har ändå svårare att förstå frågorna/informationen. Klasslärare har muntligt informerat om skolans trygghetsplan på föräldramöten men det innebär också att de vårdnadshavare som inte deltagit på mötet inte getts muntlig information. Trygghetsplanen ligger tillgänglig för allmänheten, på skolans hemsida. Information om vardagliga händelser (mobbning och kränkningar) är viktigt att ge till vårdnadshavare på föräldramöten. 3

Enkät till vårdnadshavare med elever i årskurs 2 och 5. Enkäten genomfördes i mars 2013. 4. Skolans arbete för likabehandling och mot kränkande behandling. Du får information om skolans trygghetsplan - likabehandlingsplan och plan mot kränkade behandling. På mitt barns skola behandlas alla med respekt. Jag upplever att flickor och pojkar behandlas jämställda på mitt barns skola. Jag upplever att skolan arbetar förebyggande mot mobbning och annan kränkande behandling. Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra Totalt Medelvärde 2 2 14 8 26 3,1 0 2 19 5 26 3,1 0 1 15 10 26 3,3 0 5 12 9 26 3,2 Totalt 2 10 60 32 104 3,2 Enkät till elever i årskurs F-2. Enkäten genomfördes i feb 2013. 4. Hur trivs du i skolan? Jag trivs.. (N=9) Inte bra 0 0 Sådär 2 4 Bra 7 3 Medelvärde 2,8 2,4 6. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? Svara med ett, flera eller inget alternativ (N=2) Det är oroligt i klassrummet. 0 0 Det är bråkigt på rasterna. 1 0 Det finns elever i skolan som hotar eller säger elaka saker till mig. (N=7) (N=2) 0 0 Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 0 1 Jag har inga kompisar i skolan. 0 0 Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 0 1 Det är något annat - beskriv kort 1 0 Om jag är ledsen finns det vuxna på skolan jag känner att jag kan prata med (N=35) Nej 1 1 Ja 34 29 Medelvärde 2 2 (N=30) 4

Om det är bråkigt ser vuxna till att det slutar (N=35) Nej 1 3 Ja 34 27 Medelvärde 2 1,9 (N=30) 8. Om det förekommer bråk - var sker det? Svara med ett eller flera alternativ. (N=9) I klassrummet. 1 0 På skolgården. 9 6 I omklädningsrummet. 0 0 I korridoren. 1 0 I matsalen. 0 0 På väg till eller ifrån skolan. 0 0 På andra ställen: 0 1 9. Om du ser att någon blir illa behandlad, vad gör du då? Svara med ett eller flera alternativ. (N=9) Berättar för en vuxen på skolan. 7 6 Berättar för en vuxen hemma. 0 1 Pratar med den elev som blivit illa behandlad. 2 0 Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 0 0 Ingenting. 0 0 Något annat: 1 1 (N=7) (N=7) Enkät till elever i årskurs 3-6. Enkäten genomfördes i feb 2013. Jag trivs i min klass Stämmer mycket dåligt 2 0 Stämmer ganska dåligt 0 0 Stämmer ganska bra 6 10 Stämmer mycket bra 20 16 Medelvärde 3,6 3,6 Jag trivs i skolan Stämmer mycket dåligt 0 0 Stämmer ganska dåligt 1 0 Stämmer ganska bra 8 12 Stämmer mycket bra 19 14 Medelvärde 3,6 3,5 5

Jag känner att jag kan vara mig själv i skolan. Stämmer mycket dåligt 2 0 Stämmer ganska dåligt 3 1 Stämmer ganska bra 11 10 Stämmer mycket bra 12 15 Medelvärde 3,2 3,5 6. Om du inte trivs, vad är det som gör att du inte trivs? (N=19) Det är oroligt i klassrummet. 3 0 Jag har inga kompisar i klassen. 4 1 Det finns elever i skolan som hotar eller kränker mig. 1 3 Det finns vuxna som beter sig illa mot mig. 2 3 Jag har inga kompisar i skolan. 3 0 Jag har svårt att koncentrera mig under lektionerna. 13 5 Det är något annat - beskriv kort 8 2 (N=12) Jag har själv blivit utsatt för hot, våld, utfrysningar eller mobbning Stämmer mycket dåligt 19 16 Stämmer ganska dåligt 5 6 Stämmer ganska bra 2 4 Stämmer mycket bra 2 0 Medelvärde 1,5 1,5 Om hot, våld, utfrysningar eller mobbning hänt ser vuxna till att det upphör Stämmer mycket dåligt 0 5 Stämmer ganska dåligt 0 0 Stämmer ganska bra 13 11 Stämmer mycket bra 15 10 Medelvärde 3,5 3 8. Om du är ledsen, känner dig illa behandlad eller behöver någon att prata med i skolan, vem vänder du dig till? Lärare 20 8 Skolsköterska 1 0 Kurator 5 0 Kompis 14 15 Ingen 2 5 Någon annan: 5 3 (N=25) 6

9. Om det förekommer hot, våld, utfrysningar eller mobbning på din skola - var sker det? I klassrummet. 2 0 På skolgården. 24 18 I omklädningsrummet. 2 1 I korridoren. 12 8 I matsalen. 0 0 På väg till eller ifrån skolan. 2 1 På Internet / mobiltelefon 7 2 På andra ställen: 2 1 10. Om du ser att någon blir illa behandlad på din skola, vad gör du då? Berättar för en vuxen på skolan. 26 18 Berättar för en vuxen hemma. 6 1 Pratar med den elev som blivit illa behandlad. 16 16 Pratar med en kamratstödjare eller fadder. 0 2 Ingenting. 1 1 Något annat: 1 0 11. Hur bra stämmer påståendena? På vår skola behandlas alla med samma värde.... oavsett om man är pojke eller flicka Stämmer mycket dåligt 0 1 Stämmer ganska dåligt 1 2 Stämmer ganska bra 6 9 Stämmer mycket bra 21 14 Medelvärde 3,7 3,4.. oavsett vilket land man kommer ifrån Stämmer mycket dåligt 1 1 Stämmer ganska dåligt 1 4 Stämmer ganska bra 10 11 Stämmer mycket bra 16 10 Medelvärde 3,5 3,2.. oavsett vilken hudfärg man har Stämmer mycket dåligt 1 0 Stämmer ganska dåligt 1 3 Stämmer ganska bra 8 10 Stämmer mycket bra 18 13 (N=23) Medelvärde 3,5 3,4 7

.. oavsett vilket språk man talar Stämmer mycket dåligt 1 1 Stämmer ganska dåligt 0 3 Stämmer ganska bra 10 8 Stämmer mycket bra 17 14 Medelvärde 3,5 3,3.. oavsett vilken tro eller religon man har Stämmer mycket dåligt 1 1 Stämmer ganska dåligt 1 1 Stämmer ganska bra 8 9 Stämmer mycket bra 18 15 Medelvärde 3,5 3,5.. oavsett vilken sexuell läggning man har Stämmer mycket dåligt 2 2 Stämmer ganska dåligt 1 5 Stämmer ganska bra 9 8 Stämmer mycket bra 16 11 Medelvärde 3,4 3,1.. oavsett vilket funktionshinder man har Stämmer mycket dåligt 0 2 Stämmer ganska dåligt 2 1 Stämmer ganska bra 8 11 Stämmer mycket bra 18 12 Medelvärde 3,6 3,3 Analys Skolgården är en arena där ett stort antal barn vistas och därmed upptäcker/ser att bråk förekommer. Det är också på skolgården som eleverna tränar sin sociala förmåga exempelvis i lekar. Det finns vuxna ute på samtliga raster och det ser vi som en del i ett förebyggande arbete. Vi lärare upplever ändå att vi har ett lugnare klimat bland eleverna på både skolgård och i korridorer jämfört med tidigare år. Alla lärare arbetar aktivt i sina klasser för att alla elever ska trivas. Det är ändå svårt att lyckas till 100 % när det gäller individers upplevelse av den sociala trivseln. Positivt är att så stor andel elever känner att det finns vuxna som de har förtroende för och kan vända sig till. Det tror vi är ett resultat av lärares aktiva arbete i klassen för att få alla att uppleva sig sedda. Det är också positivt att eleverna hjälper varandra genom att vända sig till en vuxen när de ser någon kamrat behandlas illa. 8

Åtgärd: Likabehandlingsarbete, omarbeta regler och struktur för genomförande av enkäten. Aktivitetsdagar för att öka trivslen och överbygga motsättningar mellan elever och elevgrupper. Se över informationsrutinerna av Trygghetsplanen. Inför nästa läsår kan klasslärare maila trygghetsplanen till de vårdnadshavare som vi har mailadress till och som inte getts muntlig information. Ett aktivt arbete i klassrummen förs också av lärare för att alla elever ska känna självkänsla och kunna stå för den de är. Kunskaper vt Mål Andelen elever i åk 3, 6, 9 som nått tillräckliga kunskaper i nat. prov ökar. Alla elever lämnar utbildningen med godkända betyg i alla ämnen, (andelen ska öka). Betygsmeritvärdet för åk 9 ökar. Alla elever lämnar gymnasiet med godkända betyg inom fyra år, (andelen ökar). Meritvärdet höjs för både kvinnor och män. Meritvärdet skiljer inte mellan könen, (skillnaden minskar). Läroplansmål Process Gemensam rättning av NP i arbetslaget, diskussioner och föreläsning av skolans speciallärare på arbetslagstid, speciallärare stöd till elever, extra stöd i klassrummet, föreläsningar, påbörjat arbete i Unikum, LPP, IUP, åtgärdsprogram, Resultat Måluppfyllelsen av nationella prov i år 3 har minskat 2013. En elev i år 6 hade ej fullständigt betyg. Flickor har högre slutbetyg än pojkar i relation till resultatet av NP. 9

Ämnesprov för elever i årkurs 3 2012 Andel (%) som nått kravnivån i respektive delprov Antal elever: 17 flickor 11, pojkar 6 Kravnivå A A B B C C D D E E F F G G Matematik 100 84 100 100 100 84 91 84 82 84 91 68 91 84 Svenska 100 100 100 100 91 100 91 100 82 100 100 84 100 84 H H Matematik - - Svenska 82 68 Ämnesprov för elever i årkurs 3 2013 Andel (%) som nått kravnivån i respektive delprov Antal elever: 24 flickor 12 pojkar 12 Antal invandrarelever: Kravnivå A B C D E F G Matematik 100 55 91 77 95 59 95 Svenska 91 91 91 82 86 65 65 Kravnivå A A B B Matematik 100 100 59 59 Svenska C C D D E E F F G G Ämnesprov för elever i årskurs 6 2013 Andel (%) som nått kravnivån i respektive provbetyg Kravnivå A B C D E F Antal som ej genomf alla delprov Matematik 25 25 0 33 17 0 0 Svenska 0 17 25 25 33 0 0 Engelska 17 42 17 17 0 8 0 NO 0 33 50 80 0 8 0 SO 0 33 50 8 0 8 0 Analys Årskurs 3 2012/2013 och årskurs 3 2011/2012 skiljer sig grupperna avsevärt där den yngre har haft det oroligt. Gemensam rättning av proven ger rättsäkerhet. Otydliga instruktioner vid provtillfället. År 6 En elev hade ej fullständigt betyg trots att flertaliga insatser och åtgärdsprogram gjorts. Flickorna i år 6 har högre betyg. Flickor fick högre slutbetyg än pojkar i relation till resultat av NP. 10

Åtgärd Fortsatt gemensam rättning nationella prov. Diskussioner i arbetslaget runt betyg och bedömning. Tydliga instruktioner vid provtillfället. Bättre underlag för mer fokus på kvalitetsarbetet än administrativt arbete. suppdelad statistik och statistik elever med annat modersmål än svenska. Kritiskt granska vår betygsättning. 11