HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Relevanta dokument
HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

= x 1. Integration med avseende på x ger: x 4 z = ln x + C. Vi återsubstituerar: x 4 y 1 = ln x + C. Villkoret ger C = 1.

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

om X har följande sannolikhetsfunktion λ λ . Då gäller a) väntevärdet E(X) = λ b) variansen σ = λ och därmed c) standardavvikelsen σ = λ

Svar till tentan

re (potensform eller exponentialform)

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, betecknar temperaturen i punkten x vid tiden t.

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

Inlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

============================================================ vara en given funktion som är definierad i en punkt. i punkten a och betecknas f (a) def

TENTAMEN Datum: 28 maj 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

Fyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 6. Ex) på användning av z-transform: En avancerad hörapparat

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )

Föreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

3 Signaler och system i tidsplanet Övningar 3.1 Skissa följande signalers tidsförlopp i lämpligt tidsintervall

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Digital signalbehandling Sampling och vikning på nytt

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

Vid mer än 30 frihetsgrader approximeras t-fördelningen med N(0; 1). Konfidensintervallet blir då

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

i) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.

Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

Föreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

DIFFERENTIALEKVATIONER. INLEDNING OCH GRUNDBEGREPP

16.3. Projektion och Spegling

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Digital signalbehandling Alternativa sätt att se på faltning

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

Formelsamling Ljud i byggnad och samhälle

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

x 1(t) = x 2 (t) x 2(t) = x 1 (t)

DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN kl

TENTAMEN Datum: 4 feb 12

TENTAMEN Datum: 18 aug 11 TEN2: TRANSFORMMETODER

Fyr-fältingen, utvidgad. Signal- och Bildbehandling FÖRELÄSNING 12. Ex) på användning av z-transform: ljud. z-transform och TDFT, formler

Statistisk mekanik (forts) Kanonisk ensemble. E men. p 1. Inledande statistisk mekanik:

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

Tunnling. Förra gången: Spridning mot potentialbarriär. B T T + R = 1. Föreläsning 9. Potentialmodell (idealiserad): U = U B U = 0

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

Föreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Lösningsförslag obs. preliminärt, reservation för fel

TSDT18/84 SigSys Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 1 1 Kap 7 Fouriertransformanalys av tidskontinuerliga signaler 2

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

Crash Course Envarre2- Differentialekvationer

Notera att tecknet < ändras till > när vi multiplicerar ( eller delar) en olikhet med ett negativt tal.

TEORETISKT PROBLEM 3 VARFÖR ÄR STJÄRNOR SÅ STORA?

FORD KA KA_202054_V8_2014_Cover.indd /01/ :04:46

FILTER: Tvåportar. Tvåportar, impedansparametrar (z-par.) Uttryck två av storheterna V 1, V 2, I 1 och I 2 som funktion av de andra två.

Tillåtna hjälpmedel: Eget handskrivet formelblad (A4), utdelad tabellsamling, miniräknare med tömt minne Studenterna får behålla tentamensuppgifterna

Transkript:

Armi alilovi: EXTRA ÖVNINGAR omoga lijära diffrtialkvatior OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Lijär diffrtialkvatio (DE) md kostata koffiitr är kvatio av följad tp ( ) ( ) a a a a0 f ( ) () där koffiitr a,, a, a, a0 är kostatr Om f ( ) 0 kallas kvatio homog, aars ik-homog (llr ihomog) D allmäa lösig till kvatio () är () () p () ( d allmäa lösig till d homoga kv () partikulärlösig till () ) E homog lijär diffrtialkvatio md kostata koffiitr är kvatio av följad tp ( ) ( ) a a a a0 0 () där koffiitr a,, a, a, a0 är kostatr D allmäa lösig till homog DE är lijär kombiatio av obrod partikulärlösigar (som vi kallar baslösigar) Vi sökr lijärt obrod partikulärlösigar på form r r Substitutio i ( ) oh förkortig md gr r a r ar ar a0 0 () Ekvatio ( ) kallas d karaktristiska kvatio

Armi alilovi: EXTRA ÖVNINGAR omoga lijära diffrtialkvatior OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV ANDRA ORDNINGEN MED KONSTANTA KOEFFICIENTER lijära DE md kostata koffiitr av adra ordig Diffrtialkvatio a a0 0 (4) har d karaktristiska kvatio r ar a0 0 () (Vi atar da, för klhts skull, att koffiitr a, a 0 är rlla tal) a) Om r oh r är kla rlla röttr (dvs r r ) då är r r oh två baslösigar till kvatio (4) D allmäa lösig är r r b) Om r är dubbl rot (dvs r r ) då är r r oh två baslösigar till kvatio (4) r r ) Om r oh r är två kompla röttr, a osb oh a si b r a bi, r a bi då är två baslösigar till kvatio (4) D allmäa lösig är a a osb sib Empl Lös följad DE md avsd på () 6 0 D karaktristiska kvatio r r 6 0 har två rlla olika röttr r oh r Därför är oh två baslösigar oh d allmäa lösig till kvatio

Armi alilovi: EXTRA ÖVNINGAR omoga lijära diffrtialkvatior Uppgift Lös följad DE md avsd på () a) 0 6 0 b) 0 ) 6 0 d) 6 0 ) 0 f) 6 0 g) 0 h) 6 0 i) 4 0 j) 0 a) 8 b) ) d) ) f) g) h) i) j) 4 6 Empl Bstäm d lösig till diffrtial kvatio 7 0 som uppfllr bglsvillkor ( 0) 0 oh ( 0) D karaktristiska kvatio blir r 7r 0 D har två rlla, olika röttr r oh r 4 4 Därför är oh två baslösigar oh 4 d allmäa lösig till kvatio Om vi utttjar villkort ( 0) 0 får vi C C 0 (*) För att aväda villkort ( 0) måst vi först drivra lösig 4 Vi får 4 4

Armi alilovi: EXTRA ÖVNINGAR 4 omoga lijära diffrtialkvatior Villkort ( 0) gr u 4 (**) Frå (*) får vi C C som vi substiturar i (**) oh får 4 Eftrsom C C får vi C D sökta lösig blir därmd 4 4 Uppgift a Lös följad bglsvärdsproblm a) 8 0, ( 0) oh ( 0) 4 b) 4 0, ( 0) 4 oh ( 0) 0 a) 6 b) Uppgift b Lös följad radvärdsproblm a) 6 0, ( 0) oh b) 0, ( 0) oh ( ) ( ) 6 a) b) Empl Lös DE md avsd på () 4 4 0 D karaktristiska kvatio r 4r 4 0 har två rlla lika röttr r oh r ( r är dubbl rot) 4

Armi alilovi: EXTRA ÖVNINGAR omoga lijära diffrtialkvatior ärav får vi två baslösigar oh d allmäa lösig till kvatio oh därför är Uppgift a Lös följad DE md avsd på () a) 0 b) 0 ) 4 4 0 d) 0 0 ) 4 4 0 f) 9 6 0 a) b) ) d) ) f) Uppgift b Lös följad bglsvärdsproblm 6 9 0, ( 0) oh ( 0) 7 Empl 4 Lös DE md avsd på () 0 D karaktristiska kvatio r r 0 har två kompla röttr r ± i ärav får vi två baslösigar os( ) oh si( ) oh därför är

Armi alilovi: EXTRA ÖVNINGAR 6 omoga lijära diffrtialkvatior os( ) si( ) d allmäa lösig till kvatio os( ) si( ) Uppgift 4a) Lös följad DE md avsd på () a) 0 0 b) 0 ) 4 0 d) 4 0 ) 4 0 f) 0 0 g) 0 h) 4 0 a) ) si( ) os( os( ) os() si( si( os( ) si( os( ) si( os( ) si( b) ) ) ) d) ) ) ) f) ) os( ) si( g) os( ) si( ) h) ) Uppgift 4b) Lös följad bglsvärdsproblm 9 0, ( 0) oh ( 0) 6 si os Uppgift ) Lös följad radvärdsproblm π 4 0, ( 0) oh ( ) 4 si os 6

Armi alilovi: EXTRA ÖVNINGAR 7 omoga lijära diffrtialkvatior OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Empl Lös DE md avsd på () 6 0 D karaktristiska kvatio r 6 0 har rot r 6 6 Dtta gr baslösig ärav 6 är d allmäa lösig till kvatio 6 Uppgift Lös följad DE md avsd på () a) 8 0 b) 0 ) 0 d) 0 ) f) 4 a) ) ) 8 b) d) f) 4 7

Armi alilovi: EXTRA ÖVNINGAR 8 omoga lijära diffrtialkvatior OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV ÖGRE ORDNINGEN MED KONSTANTA KOEFFICIENTER ( ) ( ) a a a a0 0 () D allmäa lösig till homog DE är lijär kombiatio av obrod partikulärlösigar (som vi ka kalla baslösigar) Vi sökr lijärt obrod partikulärlösigar på form r r Substitutio i ( ) oh förkortig md gr r a r ar ar a0 0 () Ekvatio ( ) kallas d karaktristiska kvatio För klhts skull btraktar vi kvatior md rlla koffiitr a k Om r k är rll rot till kvatio () md multipliitt v k då är r k r k,,, tillhörad baslösigar v k v k r k Om kvatio () har två kompla röttr a ± bi, md multipliitt v, då är a osb, a v a osb,, v osb oh a a v si b, v si b tillhörad baslösigar v a,, v b si Empl 6 Lös DE md avsd på () () (4) 0 D karaktristiska kvatio r r 4 0 ka faktorisras: r 4 ( r ) 0 r r r r ( r ) 0 r 0, r,,,4 Rot r 0 har multipliitt 4 Tillhörad baslösigar är 0, 0, 0, 0 4 8

Armi alilovi: EXTRA ÖVNINGAR Eftrsom 0, dtta gr,,, Frå r får vi till baslösig D allmäa lösig är 4 4 4 9 omoga lijära diffrtialkvatior Uppgift 6 Lös följad DE md avsd på () (4) a) 0 b) 0 (4) ) 6 0 (4) d) 4 0 a) ) 4 b) 4 d) WRONSKIS DETERMINANT si 4 os Som sagt ova, d allmäa lösig till homog DE ( ) ( ) a a a a0 0 () är lijär kombiatio av obrod partikulärlösigar (som vi kallar baslösigar) Ett sätt att kotrollra om lösigar till () dtrmiat:,,, är obrod är att bräka Wroskis W ( ) ( ) ( ) Lösigar till () skild frå 0:,,, är obrod om oh dast om Wroskis dtrmiat är 9

Armi alilovi: EXTRA ÖVNINGAR 0 omoga lijära diffrtialkvatior Uppgift 7 Visa att lösigara Wroskis dtrmiat oh till 6 0 är obrod 0 W, är obrod Uppgift 8 Visa att lösigara si oh os till 0 är obrod Wroskis dtrmiat si os W os si 0, är obrod Uppgift 9 Bstäm om lösigara oh till 6 0 är brod llr obrod Wroskis dtrmiat W 0, är brod 0 6 Uppgift 0 Bstäm om lösigara oh oh till 6 0 är brod llr obrod Obrod ftrsom W 0 0