Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Relevanta dokument
Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

101. och sista termen 1

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Bertrands postulat. Kjell Elfström

Om komplexa tal och funktioner

Svar till tentan

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Räkning med potensserier

Problem 2 löses endast om Du hade färre än 15 poäng på duggan som gavs arctanx sin x. x(1 cosx) lim. cost.

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Tentamen i Envariabelanalys 1

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Del A. x 0 (1 + x + x 2 /2 + x 3 /6) x x 2 (1 x 2 /2 + O(x 4 )) = x3 /6 + O(x 5 ) (x 3 /6) + O(x 4 )) = 1 + } = 1

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Föreläsning 2: Punktskattningar

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 1-6, 29/10-8/11, = m n

Analys av polynomfunktioner

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Cartesisk produkt. Multiplikationsprincipen Ï Ï Ï

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

Föreläsning 10: Kombinatorik

Dugga 2 i Matematisk grundkurs

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Kompletterande kurslitteratur om serier

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

Tillämpad biomekanik, 5 poäng Plan rörelse, kinematik och kinetik

Datastrukturer och algoritmer

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen med lösningar

Funktionsteori Datorlaboration 1

Övning 3 - Kapitel 35

Leif Abrahamsson. Uppsala Universitet

FUNKTIONSLÄRA. Christian Gottlieb

Tentamen SF1633, Differentialekvationer I, den 22 oktober 2018 kl

RESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex

Enkel slumpvandring. Sven Erick Alm. 9 april 2002 (modifierad 8 mars 2006) 2 Apan och stupet Passagesannolikheter Passagetider...

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Konvexa funktioner. Axel Flinth N3CD Hvitfeldtska Handledare: Åke Håkansson

Trigonometriska polynom

Sannolikhetslära. c 2015 Eric Järpe Högskolan i Halmstad

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

För att skatta väntevärdet för en fördelning är det lämpligt att använda Medelvärdet. E(ξ) =... = µ

θx θ 1 om 0 x 1 f(x) = 0 annars

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

1. (a) Eftersom X och Y har samma fördelning så har de även samma väntevärde och standardavvikelse. E(X 2 ) = k

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

Analys av algoritmer. Beräkningsbar/hanterbar. Stora Ordo. O(definition) Datastrukturer och algoritmer. Varför analysera algoritmer?

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

S n = (b) Med hjälp av deluppgift (a) beräkna S n. 1 x < 2x 1? i i. och

Facit till Några extra uppgifter inför tentan Matematik Baskurs. x 2 x

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

TFM. Avdelningen för matematik Sundsvall Diskret analys. En studie av polynom och talföljder med tillämpningar i interpolation

Av Henrik 01denburg\ Radikaler. För att lösa ekv.: x n = a (n helt, pos. tal) konstruerar man kurvan

Tentamen 1 i Matematik 1, HF1903, Fredag 14 september 2012, kl

Tentamen i Kunskapsbaserade system, 5p, Data 3

Föreläsning F3 Patrik Eriksson 2000

Föreläsning G04: Surveymetodik

Egna funktioner. Vad är sin? sin är namnet på en av många inbyggda funktioner i Ada (och den återfinns i paketet Ada.Numerics.Elementary_Functions)

Transkript:

Iledade matematisk aalys TATA79) Hösttermie 016 Föreläsigs- och lekiospla Föreläsig 1 Logik, axiom och argumet iom matematik, talbeteckigssystem för hetal, ratioella tal, heltalspoteser. Lektio 1 och Hadledigstillfälle 1 Logik och argumet iom matematik, talbeteckigssystem för hetal, ratioella tal, m.m. 1. Visa de följade implikatioer. a) x 5 = x 5 b) x 0 = x 5 c) < x < x < 4 d) x > 5 = xx ) > 15 e) x > 4 = x 1)x 3) > 3. Skriv kotrapositioe till varje påståede i uppgift 1 utom 1c). 3. Visa att de följade implicatioer är felaktika. a) x 5 = x 5 b) x 0 = x 5 c) x > 5 = xx ) > 15 d) x > 4 = x 1)x 3) > 3 4. Skriv egatioe till de följade påståede. a) Det fis ett heltal så att 3 + 1 < 0. b) Varje reella tal x är så att x 0. c) För alla x, y R är x + y = y + x. d) x > 8 = x 14x + 48 > 0. e) Om är ett heltal är 4 1 + 8 0. 5. Vilka av de påståede i uppgift 4 är rätt? Motivera i varje fall ditt svar. 6. Visa att om a) 1 delat med 7 har rest, och b) delat med 7 har rest, då har 1 delat med 7 rest 4. 7. Visa att om a) 1 delat med 4 har rest, och b) delat med 4 har rest 3, då har 1 delat med 4 rest. 8. a) Skriv de decimala heltal 7, 17, 1 och 3 i det biära talsystemet det vill säga i bas ). b) Skriv de decimala heltal 7, 17, 1 och 3 i det terära talsystemet det vill säga i bas 3). c) Skriv de decimala heltal 615 och 379 i det bablyoiska talsystemet det vill säga i bas 60). 9. För att visa e siffra eller ågra siffror i e decimal utvecklig upprepas i evighet skriva vi e pukt ova varje siffra som upprepas. Till exempel 7/3 =.333... skrivs som. 3 och 5/99 = 0.555... skrivs som 0. 5. a) Skriv de decimala utveckligar 0. 7, 6. 1 5, 4. 1 1 8 och 0. 9 som bråk. b) Räka de första fyra siffrora i e decimal utvecklig för 1/8, 1/3, 1/ och 4/7. 10. Lös uppgifter 1.1, 1., 1.3, 1.4, 1.5 och 1.6 i Problem för evar. Fråga lektiosledare om du vet ite vad mista gemesamma ämare betyder.) Föreläsig Mägder, egeskaper hos reella tal, följder och iduktiosbevis Seast ädrad: 9 september 016.

Lektio Mägder, egeskaper hos reella tal, följder 1. Rita de följade delmägdera av R på reella lije. a) {1,, 5} b) {x R 0 x < } c) { Z = k för ågot k N} d) {x Z x = 3k för ågot k Z} e) {x R 0 < x 1 eller x 5x + 6 = 0}. Vilka av de följade mägdera är lika med itervallet [0, 4]? Motivera ditt svar. a) {x R 4x 7 och x 4} b) {x R x + 4 < 1 8x} c) {x R x x + 1 1 eller 8 6x x } d) {x R x 4x 0 och 8 6x x } e) {x R x 4x < 0, x 4x + 3 = 0 eller x + 8 = 6x} 3. Bevisa att följde a ) N defiierad geom uttrycket a = )! för varje N är uppåt begräsad. [Tips: Försök jämföra k)! med k k.] 4. a) Bevisa att if A = 1 och sup A fis ej där A = {x R x > 1 och x + 4x 5 0}. b) Bevisa att if A = 3 och sup A = 7 där A = {x R x 10x + 5 < 4}. c) Tillhör 3 eller 7 till mägde A? d) Bevisa att if B = och sup B = 7 där B = {x R 4x 36x + 81 5}. e) Tillhör eller 7 till mägde B? 5. Lös uppgifter 1.51, 1.5, 1.53, 1.54b), 1.55b), 1.56 och 1.57 i Problem för evar. 6. Extra: a) Betrakta två följder a ) N och b ) N som uppfyller för alla N. Visa att 1 1 a b 1 1) supa b ) = 1. b) Hitta två följder a ) N och b ) N som uppfyller 1) för alla N me är så att sup ) ) a sup b > 1. c) Betrakta två följder a ) N och b ) N som uppfyller 1 för alla, m N. Visa att Hadledigstillfälle 1 mi{, m} a b m 1 sup Hadledigstillfälle 3 Läma i uppgifter 1a. Lektio 3 Iduktiosbevis ) ) a sup b = 1. 1. Ge e iduktiosbevis av de följade likheter som gäller för alla N. a) k=1 k 1 =

b) c) k=1 + 1) k 3 = k=1. Ge e iduktiosbevis av de följade olikheter. a) 4 för alla heltal 5. b) + 1 för alla N. c) för alla N. ) kk + 1) = 3 + 6 + 4 6 3. Ge e iduktiosbevis av formel i avsitt.4.1 för summa av e geometrisk följd ar i 1 ) i N med kvote r: ar i 1 = a 1 r 1 r där a R och r 1. i=1 4. Hitta vad är fel med de följade iduktiosbevise. a) b) c) Sats. k k för alla k N. Bevis. Vi ka lätt kolla att bas fallet stämmer, det vill säger om vi tar k = 1 så är k = 1 1 = k. Nu atar vi att satse gäller för k = för ågot giva N och betraktar fallet k = + 1. I fallet k = + 1 har vi att + 1) + 1) 3 + 1 + + 1 3 + 1. Satse med k = + 1 Me stämmer eligt iduktiosatagadet, så satse är bevisad. Sats. k = 0 för alla k N 0. Bevis. Vi först kollar att bas fallet stämmer: Vi tar k = 0 så är k = 0 = 0 och satse gäller om k = 0. Nu atar vi att satse gäller för alla k för ågot giva N och betraktar fallet k = + 1. Vi skriver + 1 = i + j där i och j är två icke-egativa tal midre ä eller lika med. Då får vi säger att + 1) = i + j) = i + j = 0 + 0 = 0 eligt iduktiosatagadet, så satse är bevisad. Sats. k + 1 < k för alla k N. Bevis. Som valigt atar vi att satse gäller för k = för ågot giva N och betraktar fallet k = + 1: Eligt iduktiosatagadet är + 1) + 1 < ) + 1 = + 1) som är satse i fallet k = + 1. Eligt iduktio är satse bevisad. 5. Frå avsitt.4. vet vi att )! := k k! k)!. ) Eligt motivatioe som också ges i avsitt.4. borde k) vara ett positivt heltal för alla, k N 0 med k. Vi ka räka ut direkt att 0 ) :=! 0!! = 1 och ) :=!!0! = 1 3) me att alla de adra värde är heltal är svårt att kotrollera direkt frå defiitioe ).

a) Aväder sats.9 Pascals idetitet) samt 3) för att ge e iduktiosbevis av faktumet att ) N k för alla, k N 0 med k. b) Rita e bild för att visa upp hur ditt bevis betäcker alla möjliga par av och k. [Tips: Täk på Pascals triagel.] Föreläsig 3 Fuktioer, polyom, grafer och mooticitet Hadledigstillfälle 4 Lektio 4 Fuktioer, polyom 1. Hitta alla möjliga par av reella tal a, b) som uppfyller a + b = a + b.. Lös uppgifter 1.3, 1.4, 1.5, 1.6 och 1.8 i Problem för evar. 3. Geom att aväder satser som fis i avsitt.5. av föreläsigs ateckigar bevis de följade satse. Sats. Om px) = k=0 a kx k är ett polyom av grad och det fis tal x 0 < x 1 < < x så att px j ) = 0 för alla j = 0, 1,..., så är a k = 0 för alla k = 1,,...,. 4. Hitta a, b, c R så att ekvatioe gäller för alla x R. Motivera ditt svar. a 5)x + 5b + c)x + c a) = 0 5. Aväd systemet av ekvatioer a 6) + b + a) + c + a) = a 6) + b + a) + 4c + a) = a 6) + 3b + a) + 9c + a) = för att sluta dig till e polymoekvatio i e variable x R med koefficieter som beror på a, b och c. Motivera ditt svar. Lektio 5 Koordiatsystem, mooticitet 1. Skissa grafera av följade fuktioer f : R R. a) fx) = x. { x om x, b) fx) = + x x om x >. c) fx) = x + 8x + 16.. Visa att de följade fuktioer är växade a) f : R R defiierad eligt formel fx) = x. b) f : [0, ) R defiierad eligt formel fx) = x. c) f : R R defiierad eligt formel fx) = x 3. [Kom ihåg att vi får ite eller vet ite es vad det betyder att) derivera fuktioer!] 3. Bevisa att fuktioe g : [ 4, ) R defiierad eligt formel gx) = x +8x+17 för x [ 4, ) är strägt växade me fuktioe h: R R defiierad eligt formel hx) = x + 8x + 17 för alla x R är varke växade eller avtagade. 4. Lös uppgifter.38b) j),.39b) c) och.4 i Problem för evar. E fuktio f : D R kallas för uppåt begräsad om det fis ett C R så att fx) C för alla x D. E fuktio f : D R kallas för edåt begräsad om det fis ett C R så att C fx) för alla x D. E fuktio f : D R kallas för begräsad om de är både uppåt och edåt begräsad. Hadledigstillfälle 5

Dugga 1 Föreläsig 4 Former, Pythagoras sats, iversefuktioer, rötter, ratioella poteser Lektio 6 Former, Pythagoras sats, irratioella tal 1. Skissa mägdera a) {x, y) R x + y = 1}, b) {x, y) R x + y = r } och c) {x, y) R x a) + y b) = r }, förgiva a, b) R och r > 0. Motivera dia skisser med hjälp av Pythagoras sats.. Skissa mägdera a) {x, y) R x + y = 1}, b) {x, y) R x + y + x y = } och c) {x, y) R x 0, y 0 och x + y 1}. Motivera dia skisser. 3. Hur måga sätt fis det att rita fyra streck mella fyra pukter? Rita ågra exemplar. 4. a) Betrakta ett heltal m. Bevisa att om m är delbart med 3 då är m delbart med 3. b) Bevisa att c = 3 medför att c är ite ratioellt. 5. a) Betrakta ett heltal m. Bevisa att om m är delbart med 6 då är m delbart med 6. b) Bevisa att c = 6 medför att c är ite ratioellt. 6. Hitta ett heltal m så att m är jämt delbart med 9 fast m är det ite. Hadledigstillfälle 6 Lektio 7 Iversefuktioer, rötter, ratioella poteser 1. Eligt 3.11), för vilka a R är a /3 defiierat? För vilka a R får ma betrakta 3 a? Varför har vi begräsad värdea av a i defiitioe 3.11)?. Lös problem.1,.,.4,.5,.6 och.4 frå Problem för evar. 3. Lös problem 1.3, 1.33, 1.35, 1.36, 1.38a), e) och f), 1.39 frå Problem för evar. Föreläsig 5 Trigoometri, formler med trigoometriska fuktioer och arcusfuktioer Lektio 8 Trigoometri 1. Lös problem.43,.44,.45,.46 och.47 frå Problem för evar.. a) Betrakta e regelbude polygo med sidor 4) vilkes samtliga hör sitta på ehetscirkel, det vill säga att ehetscirkel är de omskriva cirkel till polygoe. Visa att ehetscirkels area A uppfyller si ) π A. b) Betrakta e regelbude polygoe med sidor 4) så att de ehetscirkel tagerar polygoes samtliga sidor. Visa att ehetscirkels area A uppfyller π A ta. ) 3. Bevisa med hjälp av adra trigoometriska likheter vi har bevisat att a) cos θ = 1 + cosθ))/, och b) si θ = 1 cosθ))/. 4. Aväd 3.0) och sats 3.10 för att bevisa cos θ 1 θ och för θ [0, π/]. cos θ 1 θ

a) Aväda sats 3. och figur 1a för att bevisa att c = a + b ab cos θ för e triagle med sidlägdora a, b och c och e vikel θ mittemot sida av lägde c. Likhete kallas för cosiussatse. a) E triagel delad i två. b) E triagel till. Figur 1: Två triaglar. b) Aväder cosiussatse och figur 1b för att visa π 3 1 si = 1) och π 3 + 1 cos = 1). Kom ihåg att 4 ± 3) = 3 ± 3 + 1 = 3 ± 1). 5. Extra: Aväd sats 3.10 och 4) för att bevisa att det fis exakt ett tal A så att π π si A ta ) ) för alla heltal 4. Räka ut A. [Tips: Täk på ifimum och supremum.] Lektio 9 Arcusfuktioer 1. Lös problem.71,.7,.73,.74 och.47 frå Problem för evar.. Extra: Lös problem.76 frå Problem för evar. Hadledigstillfälle 8 Läma i uppgifter 1b. Föreläsig 6 Expoetialfuktio, räta på räta, egeskaper hos expoetialfuktioe Lektio 10 Expoetialfuktio 1. Ata att expx) = och expy) = 8. Räka ut a) expx+y), b) expx) och c) expx+y).. Förekla följade uttryck där x, y R): a) b) expx) exp y) expx y) ; exp x) expy) 1. exp x) expy)) 3. Om x R uppfyller expx + 3) = expx) + exp3) räka ut möjliga värder för expx). 4. Kom ihåg att e := exp1). Aväder defiitioe 4.3) och sats 4.3 för att visa för alla N och i syerhet 9/4 e 4. 1 + ) 1 e 1 1 )

5. För vilket x R är uttrycket 1 expx) defiierat? Hadledigstillfälle 9 Hadledigstillfälle 10 Läma i uppgifter a. Lektio 11 Mer om expoetialfuktio 1. I sats 4.4, del 5 visade vi att expoetialfuktioe är växade. Aväder del av sats 4.4 och sats 4.6 för att visa expoetialfuktioe är strägt växade.. Förekla följade uttryck där x, y R): a) b) expx+3) expx+) expx +5x+5) ; expx ) expx+4) expx +x 7) + 3 expx 6) expx+5) expx x 9). 3. Aväd Beroullis olikhet sats 4.1) för att bevisa det särskilda fallet av sats 4.: för alla N. 1 + ) 1 1 + 1 ) +1 + 1 4. a) Skissa på samma koordiataxlara grafe av expoetialfuktioe och polyomet x 1 + x + x /4. b) Bevisa att expx) 1 + x ) för x och speciellt expx) 1 + x + x 4 för x. Beakta att ditt bevis fukar då =. Fukar beviset om x <? Om det fukar ite, varför ite? Föreläsig 7 Naturliga logaritmfuktioe och irratioella poteser Lektio 1 Naturliga logaritmfuktioe, irratioella poteser 1..7,.8,.9,.11 och.14 frå Problem för evar.. Visa att la) a 1/ för alla a > 0 och N. Olikhete säger att de aturliga logaritmfuktioe växer lågsammare ä e godtycklig positiv potes. 3. Förekla följade uttryck: a) expl4) l3)) + expl3)); b) expl x + 1) + l x 1)) för x > 1; och c) lexp x + 1) exp x 1)) för x R. 4. a) För vilka x R är defiierat? b) För vilka x R är l ) 1 x 3 x l 1 x) l 3 x) defiierat? c) För vilka x R är defiierat? d) För vilka x R är l ) x 1 x 3 l x 1) l x 3) defiierat?

e) Vilka av uttrycke ova är lika? f).3,.36b) och.37 frå Problem för evar. 5..8,.35 och.36a) frå Problem för evar. Hadledigstillfälle 11 Hadledigstillfälle 1 Läma i uppgifter b. Lektio 13 Repetitio och frågor Föreläsig 8 Komplexa tal och de komplexa expoetialfuktioe Lektio 14 Komplexa tal 1. 1.66, 1.67, 1.68, 1.69, 1.70 det vill säga bevisa del 3 av sats 4.9) frå Problem för evar.. 1.71, 1.7, 1.73, 1.78 och 1.79 frå Problem för evar. 3. Visa att wz = w z och w + z = w + z för alla w, z C. Det vill säga bevisa delar 1 och av sats 4.9.) 4. Visa att om P är ett polyom med reella koefficieter och P z) = 0 för ågot z C då är P z) = 0. Lektio 15 Komplexa expoetialfuktioe 1. Aväd de komplexa expoetialfuktioe för att defiiera si och cos på komplexa tal. [Tips: Titta på sats 4.10.]..65,.66,.67 och.70 frå Problem för evar. 3. Hitta alla lösigar z C till z = 1 för a) =, b) = 6, c) = 7, d) = 3 och e) = 5. Rita lösigar till a), b) och c) i det komplexa plaet. 4. Hitta alla lösigar z C till z = 9 för a) =, b) = 6 och c) = 7. Dugga /Tetame