ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Agenda Vad vet vi om risken för substansbrukssyndrom (SUD) hos personer med ADHD, är den ökad? Är en eventuell riskökning genetisk eller beror den på miljöfaktorer? Finns det en risk även hos förstagradssläktingar? Vad vet vi om alkoholbruk, missbruk och beroende hos unga med ADHD?
ADHD och SUD - Prevalens Alkoholberoende ca 300.000 Narkotikaberoende ca 30.000 Läkemedelsberoende ca 60.000 SUD ca 400.000 Missbruk/Riskbruk ca 400.000? Missbruksutredningen: SOU 2011:35 25% uppfyller kriterierna för ADHD diagnos Ingen specifik substanspreferens hos ADHD van Emmerik et al. 2011. Andreasson et al. 2011 Polanczyk et al. 2007 Am J Psych C Skoglund 2016-04-20 3
Barn Prevalens 5% Ungdom/ Adolescence Vuxna Prevalens 2.5% C Skoglund 2016-04-20 4
ADHD Funktionsnedsättning genom livet C Skoglund 2016-04-20 5
Substance Use Disorders (SUD) enligt DSM-5 minst 2/11 kriterier 1. Abstinens 2. Tolerans 3. Kontrollförlust 4. Försökt sluta 5. Drogsug 6. Tar tid 7. Går ut över annat 8. Missköter plikter/skyldigheter 9. Sociala problem 10. Bruk i riskfyllda situationer 11. Skadar hälsa = Fysiologiskt beroende = Kontrollförlust = Tar över livet = Riskanvändning
Gemensamma neurobiologiska mekanismer C Skoglund 2016-04-20 7
Dopamin belöningseffekter Dopamin- 1000% frisättning (% av basal frisättning) Amfetamin 200% 150% 100% Sex Mat Tid
Dopaminsvikt vid SUD Volkow et al. 2004 Mol Psychiatry C Skoglund 2016-04-20 9
Hur uppstår psykisk sjukdom och beroende? - Få enkla orsakssamband Genetiska faktorer à Skydd el risk i olika miljöer à Epigenetik Sociala faktorer à Socioekonomiska faktorer à Uppväxtmiljö à Umgänge och normer à Trauma och stress Personlighetsfaktorer à Impulsivitet à Uppförandestörning à Beroendepersonlighet? à Begåvningsnivå Inlärningspsykologi à Pos & neg förstärkning à Modellinlärning Anknytningsteorier Moralis(tis)ka orsaker C Skoglund 2016-04-20 10
Samsjuklighet 60% av ungdomar med SUD, möter samtidigt kriterierna för minst en psykiatrisk störning Armstrong & Costello, 2002 180 ungdomar och deras föräldrar på Maria Ungdom: 82% av pojkarna och 90% av flickorna hade en psykiatrisk diagnos förutom SUD 100% av pojkarna och 75% av flickorna hade en uppförande störnings innan SUD diagnos 75% av pojkarna och 70% av flickorna hade en depressions diagnos innan SUD diagnos 80% av mammorna och 67% av papporna > 1 psykiatrisk diagnos förutom SUD Signifikant sämre utfall (död, psykiskt mående, kriminalitet, försörjningssvikt, missbruk) jmf engångssökare & kontroller Hodgins et al. 2007 Nord J Psychiatry C Skoglund 2016-04-20 11
Genetiskt informerade studier - ADHD Genetic Shared environmental Nonshared environmental 100% 80% 60% 40% 20% 0% Children (born 1992-2001) N=18,958 Adults (born 1959-1991) N=36,890 Larsson et al. 2013 Psychological Medicine C Skoglund 2016-04-20 12
Genetiskt informerade studier - SUD C Skoglund 2016-04-20 13
ADHD Miljömässiga riskfaktorer Kost 0 PCB/Bly ++ Rökning/Alkohol under graviditet ++ Graviditet och Förlossningskomplikationer + Negativ psykosocial miljö + TV tittande 0 ++ = signifikant association Banerjee et al. 2007 Acta Paediatr C Skoglund 2016-04-20 14
SUD Miljömässiga riskfaktorer Tidig exponering Finn et al., 2013 Hushålls-, skol- och omgivningsfaktorer Hopfer et al., 2013 Parenting style Lamborn et al., 1991; DiClemente 2001 Peers, normer och grupptryck Higuchi et al.,1994,connor et al., 2000; Sieving et al., 2000; Marshall, 2014 Negativa livshändelser och trauma Nelson et al 2006 C Skoglund 2016-04-20 15
ADHD & SUD; Vad vet vi idag? Vi vet att à SUD är vanligt vid ADHD och vice versa à Gemensamma bakomliggande neurobiologiska mekanismer à Familjär ansamling; både genetiska och miljömässiga faktorer spelar roll Men vi vet inte à Hur det bakomliggande sambandet mellan ADHD and SUD ser ut C Skoglund 2016-04-20 16
BILD STUD 1 framsida C Skoglund 2016-04-20 17
Metod Mått à SDP via Medicinska Födelseregistret à ADHD diagnos via Patientregistret, Pastill, Läkemedelsregistret Inom kusin- och syskon design à Diskordant exponerade för SDP à Kontrollerar för alla faktorer som delas inom ursprungs- utvidgade familjer Statistiska analyser à Stratifierad Cox regression modell C Skoglund 2016-04-20 18
Risk för ADHD hos Barn Exponerade för SDP Skoglund et al. 2014 JCPP C Skoglund 2016-04-20 19
C Skoglund 2016-04-20 20
Metod Mått à ADHD via Patient Registret och Läkemedelsregistret (N=62 095) à SUD via Patient Registret och Läkemedelsregistret Familje Design à 1:a och 2:a grads släktingar till ADHD patienter à 1:10 matchade släktingar till icke-adhd kontroller Statistiska analyser à ORs från conditional logistisk regressions modell C Skoglund 2016-04-20 21
Risk för SUD -Hos släktingar till ADHD fall vs. släktingar till kontroller Substance use disorder in relatives ADHD N (%) Control N (%) OR (95 % CI) 1 relatives Parent 6805 (8.4) 28 109 (4.0) 2.2 (2.2-2.3) Full sibling 1562 (3.2) 8409 (1.9) 1.7 (1.7-1.8) 2 relatives Maternal half-sibling 1017 (5.1) 5657 (3.7) 1.4 (1.3-1.5) Paternal half-sibling 1050 (4.8) 6228 (3.7) 1.4 (1.3-1.4) Skoglund et al. 2015 Biol Psych C Skoglund 2016-04-20 22
Sammanfattning Vad vet vi om risken för missbruk hos personer med ADHD, är den ökad? à Ja, och vise versa Är en eventuell riskökning genetisk eller beror den på miljöfaktorer? à Genetiska faktorer (men miljöfaktorer är det vi kan påverka) Finns det en risk även hos förstagradssläktingar? à Ja, dubbelt så hög risk Vad vet vi om missbruk och beroende hos unga? à Bakomliggande psykiatrisk problematik en regel. CD/ADHD vanligt
TACK! Frågor? Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet charlotte.skoglund@ki.se C Skoglund 2016-04-20 24