Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv

Transkript

1 Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro

2 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive 0.1% (kvinnor) Högre bland yngre män

3 Drivkrafter Fysisk prestationsförmåga Kroppsbyggnad Riskfaktorer Låg utbildning Kriminalitet Styrketräning Narkotika

4 Psykiska effekter av AAS

5 Psykiska effekter av AAS Akut förföljelsemani Delirium Mani eller hypomani; grandiositet Svårt att sitta stilla Irritabilitet, aggressivitet och ilska Okontrollerbar aggressivitet kopplad till dråp Extrema svängningar i stämningsläget Ökad sexlust

6 Effekter av AAS på beteende hos djur Generellt har låga doser AAS till gnagare av hankön en ångestlindrande effekt, medan höga doser ger ångestliknande effekter Låga doser till gnagare av honkön har få effekter. Höga doser ger ångesteffekter Djur som exponeras i adolescensfasen uppvisar högre grad av aggressivitet och under längre tid

7 Möjliga mekanismer Både AAS och alkohol påverkar oberoende av varandra - CRF och GABA i amygdala AAS förefaller ändra belöningssystemets känslighet för alkohol vilket eventuellt kan predisponera individen till kontrollförlust för alkohol AAS påverkar dopamin och ökar därigenom den belönande effekten av kokain AAS påverkar aktiviteten i opioida system i hjärnan AAS neuropsykologiska effekter kan ses som en gemensam riskfaktor för beroende av andra droger Sambanden inte helt klarlagda

8 Testosteron till friska försökspersoner 600 mg testosteron per vecka (n=50) Young Mania Rating Scale 84% ingen påverkan 12% mild hypomani 4% kraftig hypomani De åtta personer som reagerade skiljde sig inte från övriga m a p demografiska, psykologiska, fysiska eller laboriatoriemått Tyder på stora skillnader i individuell sårbarhet Pope et al. 2000

9 Höga doser och flera preparat till vana användare Pagonis et al Kroppsbyggare som använder AAS (204 män; 116 kvinnor) Psykiatriska symptom (SCL-90) Fientlighet och negativa personomdömen (HDHD) En grupp fortsatte använda (i olika grad) En grupp avstod helt från AAS under studien En grupp fick placebo-preparat

10 Pagonis et al. 2000

11 Pagonis et al Fig. 3 Boxplots for Δ values of SCL-90 subscales according to severity of use. Thomas A. Pagonis, Nikiforos V. Angelopoulos, George N. Koukoulis, Christos S. Hadjichristodoulou Psychiatric side effects induced by supraphysiological doses of combinations of anabolic steroids correlate to the severity of abuse European Psychiatry, Volume 21, Issue 8, 2006,

12 Psykiatriska riskfaktorer för skadligt bruk av AAS Pope et al Styrketränande män (n=233) som klarade 125 kg i bänkpress 44% hade använt AAS Ökad förekomst av: Uppförandestörning som barn Störd kroppsuppfattning (fysiskt utseende; muskelmassa)

13 AAS bland kvinnliga idrottare Gruber and Pope kvinnliga idrottare Användare mer muskulösa och använde flera andra prestationshöjande preparat Några fyllde kriterier för beroende av flera substanser 33% hade pågående eller tidigare bruk av AAS 56% hade haft hypomana episoder vid användning 40% hade depressiva symptom i samband med abstinens 76% hade minst en betydande biverkan av AAS Både användare och icke-användare hade ökad förekomst av rigida matvanor, missnöje och oro över den egna kroppens utseende

14 Muskel-dysmorfofobi hos kroppsbyggare Olivardi et al Dysmorfofobi med sjuklig fokusering på muskelmassan 24 män med dysmorfofobi; 30 kontroller (styrketränande män) Män med dysmorfofobi skiljde sig signifikant avseende missnöje med sin kropp, ätvanor, användning av AAS, förstämningssjukdom, ångestsjukdom och ätstörning Skam, förlägenhet/blyghet över kroppen, sämre social och yrkesmässig funktion Kontrollgruppen liknade genomsnittsbefolkningen i dessa avseenden

15 Beroende av AAS Kanayama et al AAS-användare (n=42) / AAS-beroende (n=20) / kontroller (n=72) AAS-användare och kontroller skiljde sig ej åt AAS-beroende: Uppförandestörning Opioidberoende

16 AAS: beroende jämförda med ej beroende Internetenkät Ip et al beroende och 367 icke-beroende användare av AAS Högre doser och fler preparat Längre tids användning; kortare intervall Fler hade använt heroin senaste 12 mån (5.4% vs 1.9%) Ångestsyndrom (16.1 vs 8.4%); depression (15.2% vs 7.4%)

17 Biverkningar av AAS hos beroende jmf med kontroller Ip et al. 2012

18 Vem blir beroende av AAS? 1/3 av användare (varierar mellan studier) 1) Störd kroppsuppfattning? 2) Ökad känslighet för AAS-abstinens 3) Risktagande/försämrat beslutsfattande/antisociala drag

19 DSM-5: Substance Use Disorder Kriterier DSM-IV DSM-5 Missbruk Beroende SUD Misslyckas med att fullgöra skyldigheter x -- x Bruk i riskfyllda situationer x -- x Problem med rättvisan x Sociala/mellanmänskliga problem x -- x Tolerans* -- x x Abstinens* -- x x Använder större mängd/längre tid -- x x Önskan/misslyckade försök att minska -- x x Mycket tid att hitta/nyttja/återhämta sig -- x x Överger viktiga aktiviteter -- x x Fysiska/psykiska besvär -- x x Craving/okontrollerbart begär x Totalt Diagnostisk tröskel Jeanette Georgieva 20

20 Långtidsuppföljning av idrottare Lindqvist et al års uppföljning; n=996 Bland de 10 bästa i sin sport Brottning, tyngdlyftning, powerlifting och friidrottens kastgrenar 69% svarsfrekvens Över 20% medgav användning av AAS

21 Lindqvist et al. 2013

22 Lundholm et al Koppling mellan AAS och våld 4.9% av 10,365 män (n=511) dömda för våldsbrott och 0.7% (n=76) av kvinnorna Använt AAS någon gång i livet starkt kopplat till dom för våldsbrott 2.7% vs. 0.6% bland dömda respektive icke-dömda män, OR=5.0, 95% CI ) Kopplingen försvagas om man räknade in effekten av skadligt bruk av andra substanser (OR=1.6, 95% CI ) Skillnader i IQ, psykosocial funktionsnivå, ADHD, personlighetsstörning eller barndoms påverkade inte risken Det är det samtidigt förekommande bruket av andra substanser som främst förklarar den starka kopplingen mellan AAS och våldsbrott

23 Utredning Skadligt bruk av andra substanser (AUDIT; DUDIT) Drogscreening i urin; alkoholmarkörer i blod Sociala riskfaktorer Psykiatrisk samsjuklighet (MINI eller SCID; strukturerade intervjuer) Depressionsskattning (med beaktande av abstinens) Personlighetsdiagnostik Kroppslig hälsa (hepatit/hiv; AAS-relaterade besvär)

24 Sammanfattning II Riktad screening för AAS i vissa populationer (urinprov, frågor) Screening för psykiska besvär bland personer som använder AAS Multiprofessionell kompetens Medarbetare med mycket goda kunskaper om AAS effekter (inkl biverkningar) Terapeutisk allians och långtidsperspektiv

25 Sammanfattning III Behandla skadligt bruk/beroende av andra substanser (tobaksrökning, alkohol, narkotika) Utreda annan samsjuklighet (depression, ångest, personlighetsstörning) Det saknas evidensbaserad specifik behandling mot skadligt bruk/beroende av AAS