Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet
|
|
- Max Jonasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet Lena Lundholm Psykolog, Doktorand Uppsala Universitet, Rättsmedicin Kriminalvårdens FoU-Stockholmsgruppen Centrum för våldsprevention
2 Agenda Prevalens och användare Effekter av AAS på våldsamt och aggressivt beteende AAS och blandmissbruk AAS och våldsbrott
3 Vilka använder AAS? Atleter (elitidrottsmän, bodybuilders) Esteter Våldsverkare
4 Vilka använder AAS? Atleter Esteter Våldsverkare Blandmissbrukare!
5 Prevalens i Sverige Livstidsprevalens normalpopulation: män 1-2% kvinnor 0.5% Livstidsprevalens atleter (t.ex bodybuilders, tyngdlyftare) 6-38% Punktprevalens gympopulation: män 5% kvinnor 0.5% Uppskattat antal frekventa användare:10 000
6 Motiv till att använda Förbättrade prestationer Social förväntan Individuell sårbarhet (muscle dysmorphia) Kulturellt betingat
7 Förändrade ideal
8 Riskfaktorer Uppförandestörning och stor upptagenhet av muskler och kroppen under tonåren predicerade användning av AAS bland tyngdlyftare (Pope et al 2011)
9 Conduct disorder Aggression to people and animals Destruction of property Deceitfulness or theft Serious violations of rules Body dysmorphia Preoccupation with one or more perceived defects or flaws in physical appearance that are not observable or appear slight to others. B. At some point during the course of the disorder, the person has performed repetitive behaviors (e.g., mirror checking, excessive grooming, skin picking, or reassurance seeking) or mental acts (e.g., comparing their appearance with that of others) in response to the appearance concerns. C. The preoccupations cause clinically significant distress or impairment in social, occupational, or other important areas of functioning. D. The preoccupations are not attributable to another medical condition E. The appearance preoccupations are not better accounted for by concerns with body fat or weight in an Eating Disorder. Specify if: Muscle dysmorphia form of body dysmorphic disorder (the belief that one s body build is too small or is insufficiently muscular). (Note: this specifier can be used even if other body areas are a focus of concern.)
10 Samsjuklighet Missbruk (e.g. Kanyama 2003) Narcissistiska personlighetsdrag, bristande empati (Porcerelli&Sandler 1995) Anti-social personlighetsstörning, borderline personlighetsstörning, histrionisk personlighetsstörning (Perry et. al 2003)
11 Rapporterade biverkningar (höga doser) Humörssvängningar Irritabilitet Aggression Fientlighet Depression Ångest
12 Somatiska biverkningar Högt blodtryck Hjärtrytmrubbningar Blodpropp Gynekomasti Acne Ödem Hudbristningar Håravfall Impotens
13 Psykoaktiva effekter Baserat på djurstudier AAS påverkar flera neurotransmittorer i olika delar av hjärnan Dopamin (belöningssystemet) GABA och serotonine (impulskontroll och aggressioner)
14 Djurstudier aggressivitet Olika för olika preparat (testosteron tydligast effekt, stanozolol har även påvisat minskad aggressivitet Ökad, men adekvat aggressivitet (ingen förändring när det gäller att avläsa situationer) Hos unga råttor har man sett ett kvarstående provokationsutlöst aggressivt beteende flera veckor efter avslutad behandling med AAS (McGinnis 2004)
15 Djurstudier aggressivitet Ökad frekvens aggressivt beteende vid intag av amfetamin eller alkohol hos råttor som tidigare fått AAS (Lindqvist et al 2002; Steensland et al 2005)
16 Definition missbruk Misslyckas att fullgöra sina skyldigheter Risk för fysisk skada Problem med rättvisan Fortsatt bruk trots ständiga eller återkommande problem av social eller mellanmänsklig natur (1/4)
17 Definition beroende Toleransökning Abstinens Svårigheter att kontrollera intag Önskan om att sluta Mycket tid ägnas åt substansen Sociala/yrkesaktiviteter överges Fortsätter trots fysiska och psykiska besvär (3/7)
18 Missbruk/beroende AAS Ger inte ett direkt rus Långsammare belöningseffekt Abstinens i form av ångest och depression
19 AAS och blandmissbruk Skårberg et al (2009) intervjuade AAS användare (n= 32) på en Beroendeklinik och 25 rapporterade ett blandmissbruk Alkohol- slappna av och förbättra sömn Centralstimulerande- öka uthållighet och bränna fett Bensodiazepiner-förbättra sömn Cannabis förbättra sömn Opiater- smärtstillande
20 AAS och blandmissbruk Maria Beroendecentrum n=175 12% av de manliga missbrukarna rapporterade att de någon gång använd AAS Pågående missbruk: alkohol, cannabis, heroin, narkotikaklassade mediciner (Petersson et. al 2010)
21 Motiv för att använda AAS hos missbrukare (Petersson et al 2010)
22 AAS och blandmissbruk Svensk studie (n=56) misstänkta för narkotikabrott med antingen beslagtaget och/eller bekräftad användning av AAS 45 beskräftade användning av AAS 33 rapporterade ett blandmissbruk 22 AAS användare tränade inte För hälften hade användning av andra droger föregått AAS De som inte tränade förväntade sig ändå anabola effekter eller psykoaktiva effekter AAS är inte en inkörsport till andra droger (Garevik et al 2010)
23 AAS och blandmissbruk Svensk studie based på toxikologiskal analyser i polisrapporter påvisade ytterligare illegal eller narkotikaklassad (t.ex., bensodiazepiner) drog i 60% av de AAS-positiva fallen, cannabis och amfetamin vanligast (Lood et al 2012)
24 AAS och blandmissbruk Undersökning i normalpopulation (prevelensstudien. Folkhälsoinstitutet och Lunds Universitet) 240 AAS användare jämfördes med ickeanvändare AAS användning var stark associerat med tidigare användning av illegala droger och lägre utbildning (Håkansson et al 2012)
25 Aggressivitet och våld Aggressivitet-biologiskt grundat, i däggdjur: adekvat beteende, försvara territorium, avkomma, mat, parning Våld kan beskrivas som överdriven, olämplig aggressivitet
26 AAS aggressivitet människor Randomiserad kontrollerad studie av testosteron i höga doser och psykiatriska effekter Visade en ökning av mani och aggressivitet Stor skillnad mellan deltagrna, de flesta uppvisade ingen effekt (Pope et al 2000)
27 AAS aggressivitet människor National Longitudinal Study of Adolescent Health (N = 6823) Högre risk för självrapporterat våldsamt beteende hos dem som använt AAS även efter kontroll för annat missbruk (Beaver et al 2008)
28 Bred definition våldsbrott Mord/dråp Misshandel Rån Olaga hot Olaga frihetsberövande/människorov Grov kvinnofridskränkning Våldtäkt Sexuellt utnyttjande Mordbrand
29 AAS annat missbruk och våldsbrott 3597 häktade med rapporterat missbruk 924 (26%) rapporterade att de någon gång i livet använt AAS En signifikant överrisk att de med AAS erfarenhet var häktade för ett våldsbrott OR: 1.65, (95% CI: ) Justerat för kön och ålder: OR: 1.28 (95 % CI: ) (Lundholm et al 2010)
30 AAS annat missbruk och våldsbrott Ingen temporal skillnad Ingen skillnad i övrigt missbruk med undantag för bensodiazepiner 5% av kvinnorna I studien rapporterade att de någon gång använt AAS!
31 AAS och våldsbrott Klötz et al (2006) jämförde de som testade positivt (n=241) med de som testade negativt (n=1199) på AAS med avseende på typ av brott Vapenbrott och bedrägeri var vanligare i AASgruppen Ingen skillnad när det gällde våldsbrott
32 Missbruk som trigger för våldsbrott 194 Häktade för våldbrott Ökad risk för våldsbrott vid akut påverkan av alkohol och höga doser bensodiazepiner Bara en person var i aktivt AAS-missbruk vid tidpunkten för brottet, medan 20% uppgav att de någon gång använt (Lundholm et al in press)
33 AAS och våldsbrottnormalpopulation manliga tvillingar Ökad risk för att ha begått ett våldsbrott hos dem som rapporterade användning av AAS (någonsin) Minskade och blev ickesignifikant efter kontroll för annat missbruk Ingen förändring efter kontroll för ADHD, personlighetsstörning, SES, IQ (Lundholm et al manuscript)
34 AAS och våldsbrott sammanfattning Vanligt bland kriminella Vanligt med samtidigt annat missbruk Andra former av risktagande beteende Svårt att påvisa ett kausalt förhållande Blandmissbruk en troligare riskfaktor Men man ska inte utesluta en kvardröjande effekt av AAS
35 Tack för uppmärksamheten! Kontakt:
Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott
Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt
Läs merDopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv
Dopning ett beroendepsykiatriskt perspektiv Johan Franck Örebro 2014-10-15 Prevalens 1950-talet elitidrottare 1980-talet spridning The US National Household Survey: livstidsprevalens 0.9% (män) respektive
Läs merSubstance Use and Violence
Substance Use and Violence Influence of Alcohol, Illicit Drugs and Anabolic Androgenic Steroids on Violent Crime and Self-directed Violence Lena Lundholm Leg Psykolog, PhD, Gruppchef kriminalvårdens FoU
Läs merVad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta
Vad anabola androgena steroider ställer till med och var det finns hjälp att få för dig som vill sluta 1 Innehållsförteckning Sida Fakta om anabola androgena steroider, AAS 3 Vilka använder AAS och varför?
Läs merDopning sett ur ett kriminalvårdspersektiv
Dopning sett ur ett kriminalvårdspersektiv Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK Finns det samband mellan användandet av AAS och aggressivitet? Vid jämförelse mellan AAS-användande bodybuilder
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning
ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter
Läs merUngdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merAAS och psykiatrisk samsjuklighet
Forskning/Etik Uppdraget består i att inventera tidigare och pågående forskning på området, att lyfta fram angelägna forskningsfrågor och att identifiera relevanta etiska frågeställningar i det kliniska
Läs merAnabola Androgena Steroider
Anabola Androgena Steroider PRODIS GBG 7 december 2012 Joel Lundholm Dopingjourens verksamhet Medicinsk rådgivning www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projektarbeten Nätverk Jag har en kur i bagaget
Läs merTidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Läs merInformation om Anabola Androgena Steroider, kosttillskott och Dopningsmottagningen
Information om Anabola Androgena Steroider, kosttillskott och Dopningsmottagningen 1 Innehållsförteckning sida Anabola androgena steroider (AAS) 2 Spridningen av AAS i samhället 2 Blandmissbruk 3 Kosttillskott
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merPer Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Läs merBiologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling
Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos
Läs merPsykologiskt beroende av opioider
Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande
Läs merVold og rus. Det mänskliga temat Rus och vold Behandling
Vold & rus Tom Palmstierna, Docent, Karolinska Institutet (KI), Professor II NTNU, Kompetansesenter for sikkerhets-, fengsels- og rettspsykiatri, Trondheim, og Sandviken, Bergen Vold og rus Det mänskliga
Läs merBiologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende
Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program
Läs mer2009-11-23. Enkät till 996 identifierade manliga f.d. elitidrottsmän Svarsfrekvens på 69% (689 enkätsvar)
ANABOLA STEROIDER IDROTT SAMHÄLLS ELLER HÄLSOPROBLEM FÖREBYGG.NU DEN 12 NOVEMBER 2009 Tommy Moberg PhD student. Faculty of Social Sciences. Department of Social Work, Gothenburg University, Sweden E-post:
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs merBeroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet
Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken
Läs merMissbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren
Missbruk av Anabola Androgena Steroider 14 oktober 2014 Dopingjouren Annica Börjesson Doping-Idrotten Internationellt regelverk Fusk AAS Testosteron Tillväxthormon (GH) Alkohol, Narkotika, Läkemedel, Stimulantia
Läs merAnabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska
Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs mer2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet
Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)
Läs merVad gör jag här idag? Testosteron-fysiologi. Hormondopning 2009-11-23
Vad gör jag här idag? Förebygg.nu 2009 Folkets Hus 2009-11-12 Thord Rosén Endokrinsektionen Sahlgrenska Blev inbjuden, tack! Hormonläkare, Sahlgrenska. Idrottsintresse. Forskning om tillväxthormon. GH-2000
Läs merminimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se
minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade
Läs merAlkohol Narkotika Doping Tobak
Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping
Läs merDopning i ett samhällsperspektiv. Kurt Skårberg Dopningsmottagningen Rådgivningstelefon: 019-6023360 Kurt.skarberg@orebroll.se
Dopning i ett samhällsperspektiv. Kurt Skårberg Dopningsmottagningen Rådgivningstelefon: 019-6023360 Kurt.skarberg@orebroll.se Doping eller dopning Med doping avses inom idrottsrörelsen fusk genom tillsatser
Läs merFörbättrad utslussning från sluten ungdomsvård
Förbättrad utslussning från sluten ungdomsvård -Ny lag 2011-08-01 (Prop. 2010/11:107) Brå: Råd för framtiden 25-26 oktober 2012 Maria Hultén LSU-institutioner Johannisberg, Kalix -Utvisningsdömda Klarälvsgården,
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Läs merCannabis och hjärnans belöningssystem
Stockholm 12 oktober 2012 Cannabis och hjärnans belöningssystem Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukFon Fll hjärnan 2. Beroende och belöningssystemet
Läs mer4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.
Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter
Läs merSpel- och dataspelsberoende
Spel- och dataspelsberoende ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, PROFESSOR. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. Förekomst av spelberoende och spelproblem Någonsin spelat: 60-90% i västvärlden Sverige spelberoende
Läs merBehandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens
Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet
Läs merInledning Sammanfattning
Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON
ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN
Läs merMissbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se
Läs merIdentifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merDopning en översikt. Förbjudna preparat: Reflektion kring prevention Örebro 13-14 juni, 2012
Reflektion kring prevention Örebro 13-14 juni, 2012 Dopning en översikt Fred Nyberg Professor Uppsala universitet Förbjudna preparat: Stimulantia Beta-2-agonister Narkotiska analgetika Anabola ämnen Urindrivande
Läs merPsykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Läs merÄr du säker på att du inte är dopad? - en föreläsning om dopning, kosttillskott och skeva ideal
Är du säker på att du inte är dopad? - en föreläsning om dopning, kosttillskott och skeva ideal Johan Öhman VD BoJ Utbildning AB Projektledare STAD, Karolinska Institutet AAS Samhällsproblem! Vanligast
Läs merFakta om cannabis - belöningssystemet
NaAonella konferenser om cannabis Stockholm 1 februari 2013 Fakta om cannabis - belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Universitetsadjunkt/forskare Uppsala Universitet Upplägg 1. IntrodukAon All hjärnan
Läs merNarkotikakartläggning för 2010
KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter
Läs merSCHEMA. Kristianstads tr 11 februari - 3 mars Muntlig förberedelse angående fordran (överlämnat från kronofogdemyndigheten) Rotel 3
TINGSRÄTT Sida 1(6) Omfattade enheter: Kristianstads tr Måndag 11 februari 2019 SCHEMA Kristianstads tr 11 februari - 3 mars 2019 kl. 09:00-10:00 kl. 09:30-10:30 kl. 10:00-11:00 kl. 10:30-12:00 kl. 11:15-12:15
Läs merDoping. Varför ska du INTE dopa dig?
Doping Varför ska du INTE dopa dig? Doping Fusk Farligt Skadar idrottens trovärdighet Brottsligt WADA = World Anti-Doping Agency Från 1999 Internationell organisation som samordnar antidopingarbete www.wada-ama.org
Läs merSkyddsfaktorer 82% 3425 ungdomar 18% 64% 36% Har provat droger. Inte provat droger. Inte mer. Kommer fortsätta. Absolut inte. Kanske prova.
Ungdomar med riskbruk och psykisk ohälsa Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad används? Nikotin
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merCannabis och belöningssystemet
Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National
Läs merLäkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning
Läkemedelsberoende Joar Guterstam Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning Ledamot expertrådet för psykiatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Agenda Epidemiologi Förebyggande
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merAlkohol Narkotika Doping Tobak
VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping
Läs merVad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:
Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:
Läs merFörgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.
Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention. Läkartidningen.se 2013-10-03 70 60 50 Vårdtillfällen 40 30 Alkohol Droger Läkemedel Övrigt 20 10 0 13-30 år 31-50 år >51 år Antal
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund MINI MARIA Beroendekliniken Vad kan Mini Maria ge för hjälp och stöd Träffa sjuksköterska för hälsosamtal, provtagningar, akupressur och akupunktur
Läs merAnvändning av anabola androgena steroider hos narkotikamissbrukare misstänkta för brott
Användning av anabola androgena steroider hos narkotikamissbrukare misstänkta för brott Utvecklingsenheten Användning av anabola androgena steroider hos narkotikamissbrukare misstänkta för brott Delrapport
Läs merDET DOLDA BUDSKAPET 2006-05-08. Dokumentation av utbildningsdagen. www.dalaidrotten.se
Dokumentation av utbildningsdagen www.dalaidrotten.se 1 Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Inledande anföranden sid 4 2.1 Bo Ringholm sid 4 2.2 Kristina Olinder sid 4 3. Föreläsare sid 5 3.1 Tommy Moberg sid
Läs merReferensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.
Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober
Läs merStefan Sandström,
Stefan Sandström, 2018 www.spfab.se Biologi och Psykologi Biologi Psykosocialt Förstå i en biokemisk kontext Förstå i en livskontext: tankar, relationer, upplevelser Biologi Hjärnans Ventrala Tegmentområdet
Läs merAlkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merKartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT
Läs merKlinisk forskning vid AAS-bruk. Malmö Thord Rosén, Dopingmottagningen Örebro samt Endokrin Sahlgrenska
Klinisk forskning vid AAS-bruk. Malmö 2016-05-25 Thord Rosén, Dopingmottagningen Örebro samt Endokrin Sahlgrenska Luckor i vår AAS-kunskap: (Pope et al, 2014). 1) 2) 3) 4) Saknas långsiktiga studier gällande
Läs merSjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.
Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi http://minimaria.se/se-film-om-anna/ Två huvudmän och fyra mottagningar Avdelning 306 Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Centrum Mini-Maria Nordost Mini-Maria
Läs merKBT behandling vid spelberoende
KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se
Läs merCannabis och syntetiska preparat
Cannabis och syntetiska preparat Sunne, 22 oktober 2014 Leif Martinsson leif.martinsson@liv.se Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se Värmlänningen 16-84 år Komplexa vårdbehov i Värmland
Läs merBedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET.
Bedömning och behandling av missbruk hos ungdomar ANDERS HÅKANSSON, LEG LÄKARE, DOCENT. BEROENDECENTRUM MALMÖ. LUNDS UNIVERSITET. CAN:s drogvaneundersökning År 9 + år 2 gymnasiet Po, år 9 (%) Fl, år 9
Läs merKroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen
Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika
Läs merSMART. Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri
Vad händer i hjärnan när vi blir beroende av alkohol och droger? Gothia Fortbildning 24 maj 2019 Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet SMART
Läs merSpelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Spelberoende och samsjuklighet ExpoMedica 3 april 2019 Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Diagnoskriterier hasardspelsyndrom (DSM-5) 1. Spelar för tilltagande
Läs merSammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)
Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna
Läs merADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer
ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet
Läs merTIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA Marie Ohm
TIDIG UPPTÄCKT AV RISK- OCH MISSBRUK HOS UNGA KAN VI LÄRA NÅGOT AV PILEN? MARIE OHM 2018 pågående Eget företag Medvetenhet och Hälsa i Sverige, konsultläkare på längre uppdrag 2012 - pågående Överläkare
Läs merVårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Läs merKlinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping
SAD:s forskarmöte i Uppsala 21-22 november 2013 Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping Kerstin Käll MD, överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping Hårprov i körkortsärenden
Läs merAtt avsluta läkemedelsbehandling. Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset
Att avsluta läkemedelsbehandling Ylva Böttiger Docent, överläkare Avd för klinisk farmakologi Karolinska universitetssjukhuset Summan av alla evidensbaserade interventioner kan, hos en enskild patient
Läs merListan är preliminär. Förhandlingar kan ställas in med kort varsel och andra kan tillkomma.
må 08-okt 08:45-10:00 Huvudförhandling B 9191-17 misshandel Sal 13 må 08-okt 08:45-10:45 Muntlig förberedelse T 10827-18 äktenskapsskillnad m m Sal 17 må 08-okt 09:00-10:00 Sammanträde B 10745-18 undanröjande
Läs merCentralstimulantiapåverkan
Centralstimulerande medel innefattar kokain, syntetiska centralstimulantia som t.ex. amfetamin & ecstasy samt katdroger. Dessa preparat kännetecknas av att de ökar den psykiska energin och aktiviteten
Läs merHur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Läs merDSM-5, nyheter, möjligheter, risker
DSM-5, nyheter, möjligheter, risker Årsmöteskonferens SPF 13 mars 2013 Jörgen Herlofson Leg. läkare, leg. psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Några viktiga allmänna begränsningar med DSM Ett symtombaserat
Läs merFarmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.
Farmakologisk behandling Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.se Agenda Alkohol Abstinens Långsiktig behandling Cannabis Bensodiazepiner
Läs merKonsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!
Läs merNEXUS Arbetsmarknads- och Socialförvaltning
NEXUS Arbetsmarknads- och Socialförvaltning Mottagning/Öppenvårdsbehandling för unga upp till 25 år, alkohol- och narkotika samt hazardspel kurt.flyman@karlstad.se 054 540 50 04 per.gunnar.oberg@karlstad.se
Läs merSpecialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund
Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om
Läs merNationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende. Petter Hiort af Ornäs ST-läkare i psykiatri Psykiatriska kliniken Nyköping/Katrineholm
Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende Petter Hiort af Ornäs ST-läkare i psykiatri Psykiatriska kliniken Nyköping/Katrineholm Biopsykosociala faktorer för missbruk och beroendeutveckling Riskbruk,
Läs merVarför? Motiverande samtal 100% REN HÅRD TRÄNING KALMAR
Varför? Motiverande samtal EWA SJÖROS-SVENSSON PROFESSIONELL COACH OCH STRESS & FRISKVÅRDSTERAPEUT MEREWA KONSULT AB WWW.MEREWA.SE INFO@MEREWA.SE 070-661 96 76 AGENDA Vilka är våra kunder? Varför dopar
Läs merCannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost
Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar
Läs merADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården
2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen
Läs merFörebygg.nu Göteborg 13 november, 2013. Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien?
Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013 Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien? Cannabis (THC) verkar på på CB1 receptorer i områden i hjärnan som är vitala för beroende, kognition,
Läs merProblem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld
Läs merMaria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm
Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/
Läs merNarkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning
Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merSnabbmanual ETT STÖD FÖR DIG SOM UTBILDARE. ANDT coach ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK
Snabbmanual ETT STÖD FÖR DIG SOM UTBILDARE ANDT coach ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPNING OCH TOBAK Så här funkar det... Den här snabbmanualen kompletterar ANDTcoach-manualen och är ett stöd under utbildningen.
Läs mer