Vold og rus. Det mänskliga temat Rus och vold Behandling

Transkript

1 Vold & rus Tom Palmstierna, Docent, Karolinska Institutet (KI), Professor II NTNU, Kompetansesenter for sikkerhets-, fengsels- og rettspsykiatri, Trondheim, og Sandviken, Bergen

2 Vold og rus Det mänskliga temat Rus och vold Behandling

3 Konrad Lorenz Nobelpristagare 1973

4 Konrad Lorenz Nobelpristagare 1973

5 Konrad Lorenz Nobelpristagare 1973 Niko Tinbergen Nobelpristagare 1973

6 WHO: våldet som globalt fenomen Overall, violence is among the leading causes of death worldwide for people aged years.

7 WHO: våldet som globalt fenomen

8 WHO s ekologiska model våldet som globalt fenomen Individ ual Relationship Community Societal

9 WHO s individknutna risker för våld Impulsivitet Låg utbildning Alkohol- /drogmissbruk Tidigare våldshistorik

10 WHO s individknutna risker för våld Impulsivitet Låg utbildning Alkohol- /drogmissbruk Tidigare våldshistorik

11 Våldet som naturligt fenomen social animals!

12 Våldet som naturligt fenomen social animals!

13 Våldet som naturligt fenomen social animals! Typer av våld inom arter/grupper (ref Tinbergen) 1. "Reproductive violence (Det romantiska incitamentet) att föra sin egen släkt/avkomma vidare 2. "Territorial violence (Det nationalistiska incitamentet) att värna om sitt revir 3. Violence for resources and food (Det egoistiska incitamentet) att få sin del av konsumtionsresurserna

14 Våldet som naturligt fenomen social animals! Typer av våld mellan arter/grupper 4. "Instrumental/ non-anger violence Döda individer av annan art för föda = predatorvåld Skaffa sig en resurs /mat, pengar, position Uppnå en fördel Skaffa sig position För att ta ett "byte" = predatorvåld

15 Våldet som naturligt fenomen social animals! Triggermekanismer Individer Brist på eller avvikande normsystem svagt "överjag / personlighetssyndrom ffa ASPD antisociala normer/ Låg medkänsla/empati med offer ingen eller svag relation brist på empatisk förmåga, ffa grader av PPD Låg impulskontroll handlar på känsla före tanke

16 Våldet som naturligt fenomen social animals! Kontrollmekanismer Individer Inlärda internaliserade beteenderegler män slår inte kvinnor (?????) man slår inte svagare personer (????) Förmåga till medkänsla/ empati Inre egenskap Inlärning

17 Trigger vs kontrollmekanismer Internaliserade regelsystem Förmåga att lära sig? Exponerad för inlärning av prosociala regelsystem? Empati för potentiella offer Förmåga att lära sig? Inlärning av vilka som ingår i empatigruppen Förmåga att generalisera empati till andra grupper Impulskontroll Förmåga till egenkontroll av affekter

18 Nog om detta

19 Substansproblem och psykisk ohälsa som riskfaktor Substansproblem og vold Effekten på våldsrisk av att vara rusbruker biokemiska effekter av substanser

20 Population attributable risk (andelen våldsbrott som begås av viss grupp) Undersökning sjukdom andel av alla våldsbrott USA 1980-tal schizofreni 2,7% Finland psykossjukdomar 7,0% Generellt psykossjukdomar knappt 10% UK psykisk sjukdom minskar med 3%/år!

21 Population attributable risk (andelen våldsbrott som begås av viss grupp) Undersökning sjukdom andel av alla våldsbrott USA 1980-tal schizofreni 2,7% Finland psykossjukdomar 7,0% Generellt psykossjukdomar knappt 10% UK psykisk sjukdom minskar med 3%/år!

22 Elbogen et al 2009 = 33773

23 Relationer mellan alkohol/droger och våld Våldskriminalitet i samband med att skaffa illegala droger Våld i samband med hantering av droger Droganvändning samvarierar med andra riskfaktorer =andra faktorer förklarar både droganvändning och våld

24 Relationer mellan alkohol/droger och våld Våldskriminalitet i samband med att skaffa illegala droger Våld i samband med hantering av droger Droganvändning samvarierar med andra riskfaktorer Alkohol/droger har egen effekt på våld Hoaken et al 2003

25 Faktorer som faciliterar aggression i relation till droger Arousal Empatibrist Impulsivitet Försämrad konfliktlösning Försämrad kognition Ångest/ rädsla smärta försvar emot eller undvikande

26 Specifika drogers effekter på våld Alkohol ökar definitivt våldsrisk farmakologiskt Både hos män och kvinnor, vuxna och unga Agerar via flera mekanismer Excitation (arousal) under tidig berusning Minskad inhibition impulsivitet vid provokation Minskad ångest minskad konfliktundvikande Kognitiv funktionssänkning inkluderande frontallober

27 Specifika drogers effekter på våld Alkohol ökar definitivt våldsrisk farmakologiskt Bensodiazepiner har bimodal effekt på våld Höga doser till agiterade patienter minskar våld Höga doser minskar inhibition ökad impulsivitet, ffa hos impulsiva personligheter Försämrar konfliktlösningsförmåga Lägre doser minskar ångest/hot upplevelse

28 Specifika drogers effekter på våld Alkohol ökar definitivt våldsrisk farmakologiskt Bensodiazepiner har bimodal effekt på våld Opiater våldsrisk huvudsakligen relaterad till personlighet

29 Specifika drogers effekter på våld Alkohol ökar definitivt våldsrisk farmakologiskt Bensodiazepiner har bimodal effekt på våld Opiater våldsrisk huvudsakligen relaterad till personlighet Amfetamin förstärker aggressivitet vid psykos och psykopati

30 Specifika drogers effekter på våld Alkohol ökar definitivt våldsrisk farmakologiskt Bensodiazepiner har bimodal effekt på våld Opiater våldsrisk huvudsakligen relaterad till personlighet Cannabis ingen egentlig egen våldseffekt (-?) Amfetamin förstärker aggressivitet vid psykos och psykopati, minskar vid ADHD(?). Anabola steroider ingen direkt effekt!

31 Behandling rus og vold

32 Palmstierna, T. and C. Gumpert (2010). "Missbruksvård för kriminella med psykiska problem tycks minska risken RPÖV för 10 återfall år i brott." tom.palmstierna@ki.se Läkartidningen 107(38): 1

33 Behandling av rus och våld MSAC Mental disorder, Substance Abuse and Crime Efter frigivning: De som deltar i frivillig specialiserad poliklinisk behandling för missbruk 50 % reduktion i våldsbrott Av de som deltar i perioder i frivillig specialiserad poliklinisk behandling: Under perioder av behandling 75 % lägre risk för våldsbrott

34 Integrert behandling rus og vold Kunnskapssammenstilling: Nasjonal kompetansetjeneste for samtidig rusbruk og psykisk lidelse (NK-ROP) I samarbeid med: Nasjonal kompetansetjeneste for tverrfaglig spesialisert behandling for rusmiddelavhengige (NK-TSB) Senter for rus- og avhengighetsforskning (SERAF)

35 Integrert behandling Litteraturen handlar ofta om Rus, vold och psykisk lidelse Rus och intimate partner violence (IPV) Generelt lite forskning gjort på temaet Sökning gav 11 artikler Indikerer att integrert behandling av rus og vold reduserer vold spesielt IPV Studier med positiva resultat bruker MI o/e CBT

36 Sammanfattning Bruk av vold øker av rusproblem Samvarierande risikofaktorer Direkta effekter av rus Behandling av rus har effekt på vold Integrert behandling rus og vold har synergistisk effekt

37 Systematisk integrert samarbeid mangler i feltet

38 Systematisk integrert samarbeid mangler i feltet Derfor sitter vi her!