Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping

Transkript

1 SAD:s forskarmöte i Uppsala november 2013 Klinisk forskning på Beroendekliniken i Linköping Kerstin Käll MD, överläkare Beroendekliniken Universitetssjukhuset Linköping

2 Hårprov i körkortsärenden Kerstin Käll, Beroendekliniken Robert Kronstrand, RMV Ingrid Nyström, RMV

3 Körkortsintyg Efter: Drograttfylleri Andra narkotikabrott Transportstyrelsen kräver in läkarintyg om tillförlitlighet. Drogfriheten skall styrkas med urinprover

4 Körkortsintyg Praxis tidigare: 2 urinprover med minst tre månaders intervall. Det brukar inkrävas minst tre intyg under en period av 1,5 år Fler intyg om positiva prover dyker upp Alla kollas även för alkoholmarkörer I intyget ska också bedömas om beroende eller missbruk föreligger

5 Hårprovsstudien Kan hårprov ersätta urinproverna? Används redan i andra länder: Tyskland, Italien, Frankrike Provtagningen okomplicerad, mindre kränkande Svårare att manipulera Mer heltäckande tidsmässigt

6 Frågeställningar Ger hårprov mer information är urinprov? Missas något drogintag som skulle fångas i urinprovet? Hur är acceptansen bland patienterna? Andra praktiska problem?

7 Metod Under ett år ombads alla som önskade körkortsintyg att förutom urinprov även lämna hårprov vid det avslutande läkarbesöket. Håret skulle då vara minst 3 cm i nacken vid detta tillfälle. Den som ej kunde tänka sig lämna hårprov hänvisades till annan mottagning för sitt intyg.

8 Så här går det till: 3 sådana tussar tas från nacken

9 Om hår Huvudhåret växer med ungefär 1 cm i månaden Genom sekvensanalys kan man få en drogkalender Drogmolekylerna binder sig till melaninet ju mera grått hår desto svårare att spåra

10 Analysmetoder Hårprov: LC-Ms-MS för 20 analyter inom opiater, opioider, amfetaminer, kokain och bensodiazepiner. För cannabis används GC-MS. Verifikation på segment med Gc-MS eller LC-MS-MS Urinprov: immunokemisk screening och verifikation med GC-MS eller LC-MS

11 Resultat 99 hårprover från 84 patienter samlades in. Dessa jämfördes med vardera två urinprover som togs med i medeltal 61 dagars mellanrum. 73 hårprover visade samma negativa resultat som urinproverna

12 Resultat Av positiva resultat visade Två identiska resultat (en kodein och en tramadol). I urinproven fanns ingen illegal narkotika medan hårproven påvisade cannabis, amfetamin och kokain vid totalt sju tillfällen.

13 Resultat Narkotikaklassade läkemedel: Tramadol: 13 i hår 1 i urin (screeningmetod saknas för urin) Bensodiazepiner: 6 i urin ingen i hår (oxazepam & alprazolam analyseras ej i hår, nordazepam hittades under cut off)

14 Erfarenheter och slutsatser Hårprovet fångar mer illegal narkotika men missar en del narkotikaklassade läkemedel. Tröskelvärden kan behöva justeras. Acceptansen god, men vissa unga män irriteras över att tvingas låta håret växa ut. Troligen preventiv effekt upptäcktsrisken uppfattas som större

15 D-amfetamins effekt på körförmåga före och efter sömndeprivation Per Woxler, Robert Kronstrand RMV, Hjälmdahl m.fl TFI 18 st friska försökspersoner i körsimulator Doser: 0, 10 och 40 mg d-amf. Före och efter sömndeprivation Dubbelblind, placebo Samarbetsprojekt med Trafikforskningsinstitutet och Rättskem. Publicerad i Psychopharmacology online maj 2012

16 Resultat Viss positiv effekt på en körvariabel på 10 mg. Ingen förbättring av den högre dosen. Sömnigheten pga sömndeprivationen påverkades ej av amfetamin oavsett dos.

17 Pågående, ej slutförda projekt Beroendekliniken Linköping

18 Bensodiazepiner sjuksköterskan Ingrid Olsson, psykolog Tomas Trygg Undersökning av kognitiva, exekutiva, personlighetsmässiga och sociala effekter av långvarigt bruk/missbruk av bensodiazepinpreparat. Före, under och efter utsättning Antal inkluderade hittills: 5

19 Kartläggning av effekter av samtalsbehandling MD, socialsekr. Kjell Johansson Instrument: AUDIT, DUDIT + enkät, journalgenomgång Uppföljning efter 6 och 12 månader Inkluderade patienter: 72 st Aktivt avböjt: 10 st Sammanställning beräknas vara klar innan sommaren 2014

20 Utredning och behandling av personer med ADHD och samsjuklighet Beroende/missbruk psykolog Tomas Trygg, dr Per Woxler - RMV Öppen randomiserad, ej placebokontrollerad Inkluderade: 52 patienter Frågeställningar (bl.a.): 1. Kan man genom omfattande NP utredning finna objektiva mått för ADHD 2. Hitta objektiva mått för dosoptimering