H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Relevanta dokument
Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Bertrands postulat. Kjell Elfström

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

Tentamen i Sannolikhetsteori III 13 januari 2000

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

RESTARITMETIKER. Avsnitt 4. När man adderar eller multiplicerar två tal som t ex

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Lösningar till tentamensskrivning i kompletteringskurs Linjär Algebra, SF1605, den 10 januari 2011,kl m(m + 1) =

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Kompletterande kurslitteratur om serier

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Tentamen i Matematisk statistik för V2 den 28 maj 2010

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Kontrollskrivning 3 i SF1676, Differentialekvationer med tillämpningar. Tisdag kl 8:15-10

Cartesisk produkt. Multiplikationsprincipen Ï Ï Ï

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

4. Uppgifter från gamla tentor (inte ett officiellt urval) 6

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Genomgånget på föreläsningarna Föreläsning 26, 9/2 2011: y + ay + by = h(x)

Föreläsning 10: Kombinatorik

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

För att skatta väntevärdet för en fördelning är det lämpligt att använda Medelvärdet. E(ξ) =... = µ

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Sannolikhetslära. c 2015 Eric Järpe Högskolan i Halmstad

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

SAMMANFATTNING TAMS79 Matematisk statistik, grundkurs

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN kl

Andra ordningens lineära differensekvationer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Exempeltenta 3 Introduktionskurs i Matematik H1009 (1.5 hp) Datum: xxxxxx

Tolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n

101. och sista termen 1

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Föreläsning G04: Surveymetodik

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

Föreläsning G70 Statistik A

Definition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

Om a 2 är ett jämnt tal, så är också a ett jämt tal sant. = 4n 2 + 4n + 1

Introduktion till statistik för statsvetare

Tommy Färnqvist, IDA, Linköpings universitet

Sida 1 av 12. vara ett inkonsistent system (= olösbart system dvs. ett system som saknar lösning). b =.

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR. ) De Moivres formel ==================================================== 2 = 1

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 14 dec 2009 klockan 14:00 19:00.

TFM. Avdelningen för matematik Sundsvall Diskret analys. En studie av polynom och talföljder med tillämpningar i interpolation

Inledande kombinatorik LCB 2001

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

TAMS15: SS1 Markovprocesser

LÖSNINGSFÖRSLAG TILL TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

Tentamen i Flervariabelanalys F/TM, MVE035

Matematisk statistik KTH. Formelsamling i matematisk statistik

INDUKTION OCH DEDUKTION

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Tentamen i Envariabelanalys 1

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

lösningar! ger 0 poäng.) i partiella bråk. och deras typ.

INDUKTION OCH DEDUKTION

Databaser - Design och programmering. Databasdesign. Funktioner. Relationsmodellen. Relationsmodellen. Funktion = avbildning (mappning) Y=X 2

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

1. (a) Eftersom X och Y har samma fördelning så har de även samma väntevärde och standardavvikelse. E(X 2 ) = k

Svar till tentan

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

TENTAMEN Datum: 16 okt 09

F10 ESTIMATION (NCT )

TMS136: Dataanalys och statistik Tentamen med lösningar

Föreläsning 2: Punktskattningar

SJÄLVSTÄNDIGA ARBETEN I MATEMATIK

2 Matematisk grammatik

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Transkript:

MATEMATISK INDUKTION För att bevisa att ett påståede P() är sat för alla heltal 0 aväder vi oftast iduktiosbevis Iduktiossatse Låt P() vara ett påståede vars saigsvärde beror av heltalet 0 där 0 är ett heltal Atag att a) P ( 0 ) är sat b) Implikatioe P( ) är sa för alla 0 Då är påståedet P () sat för alla 0 Amärkig Iduktiossatse ka ma bevisa med hjälp av följade axiom (där N beteckar mägde av alla aturliga tal) Axiom Varje icke-tom delmägd av N har ett mista elemet Amärkig Ma ka också välja att betrakta iduktiospricipe som ett axiom och bevisa påståedet om mista elemet ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Frå iduktiossatse följer edaståede recept för iduktiosbevis som består av två delar a och b: Först visar vi att P ( 0 ) är sat ( dvs kotrollerar att påståedet gäller för 0 ) För att bevisa implikatioe P ( ) gör vi följade: b) Först atar vi att P () är sat b) Därefter visar vi (med hjälp av atagadet i b) att P ( +) är sat ÖVNINGAR: Nedaståede påståede ska ma bevisa geom att aväda de matematiska iduktioe (trots att det fis flera sätt att bevisa dem) Uppgift Visa med hjälp av de matematiska iduktioe att för alla gäller likhete k ( k) Lösig: + Sida av 5

Då har vi VL och HL dvs VLHL Alltså gäller påståedet för Atag att det för givet gäller påståedet, P(), ( k) + (*) Vi vill visa att då gäller P(+) d v s att + (k) ( + ( eller ( om vi utvecklar högerledet) + (k) + + (**) Vi startar med (*) och lägger ( till båda lede av likhete + (k) + ( (k) + + + + ( (Detta är P(+) ) Alltså P ( ) Frå a) och b) får vi, eligt de matematiska iduktioe, att påståedet gäller för alla heltal Uppgift Visa med hjälp av de matematiska iduktioe att k + ) + Lösig: Då har vi VL/ och HL/ dvs VLHL Alltså gäller påståedet för Atag att det för givet gäller påståedet, P(), k + ) + (*) Sida av 5

Vi vill visa att då gäller P(+) d v s att k + ) + + + Vi startar med (*) och lägger (**) till båda lede av likhete ( ( + ) ) + + + + k + ) ( ( + ) + ( ( + + ( + ) + + + k + ) ( ( + ) k + ) ( ( + ) k + ) ( ( ( + ) + k + ) + ( + ) Alltså P ( ) Eligt de matematiska iduktioe gäller påståedet för alla heltal Uppgift Visa med hjälp av de matematiska iduktioe att är delbart med för alla heltal 0 Lösig: För 0 får vi 0 vilket är delbart med Alltså gäller påståedet för 0 Atag att det för givet gäller påståedet, P(), dvs c (*), där c är ett helt tal Vi vill visa att då gäller P(+) d v s att ( ( d för ett heltal d Vi utvecklar ( ( + + + + + (eligt (*) gäller c ) c + + ( c + + ) d (där d c + + är uppebart ett heltal) Detta betyder att ( ( är delbart med Alltså P ( ) Sida av 5

Frå a) och b) får vi, eligt de matematiska iduktioe, att påståedet gäller för alla heltal 0 Uppgift 4 Visa att + + + är delbart med 7 för alla heltal 0 För 0 får vi + + + 7 vilket är delbart med 7 Alltså gäller påståedet för 0 Atag att det för givet gäller påståedet, P(), dvs + + + 7c (*), där c är ett helt tal Vi vill visa att då gäller P(+) d v s att ( ) ( ) + + + + + 7d för ett heltal d Frå atagadet + + + 7c har vi att + + 7c (**) Vi utvecklar ( + ) + ( + ) + + + + + + + + (Vi aväder **) + + + + + + (7c ) + 9 7c 9 + 9 7c 9 + + + + 9 7c 7 7(9c ) 7d där d 9c är ett heltal ( ) ( ) Detta betyder att + + + + + är delbart med 7 Alltså P ( ) Frå a) och b) får vi, eligt de matematiska iduktioe, att påståedet gäller för alla heltal 0 Uppgift 5 Låt p vara ett reellt tal sådat att p > Visa med hjälp av de matematiska iduktioe att ( + p) + p för alla heltal 0 Lösig: 0 Då 0 har vi VL ( + p) och HL + 0 p, dvs VLHL och därmed i alla fall VL HL Alltså gäller påståedet för 0 Atag att det för givet gäller påståedet, P() ( + p) + p (*) [Vi vill visa att P(+) är sat d v s att p + ( + ) + ( p ] Vi multiplicerar (*) med (+p) Eftersom +p > 0 behåller olikhete samma tecke ( p) + + ( + p)( + p) (**) Sida 4 av 5

Högerledet i (**) föreklas : ( + p )( + p) + p + p + p + ( p + p + ( p (***) (Sista olikhete i (***) är korrekt eftersom p 0 ) Frå(**) och ( ***) får vi p + ( + ) + ( p Alltså P ( ) Frå a) och b) får vi, eligt de matematiska iduktioe, att påståedet gäller för alla heltal 0 Uppgift 6 Visa med hjälp av de matematiska iduktioe att > för alla heltal 5 Lösig: Då 5 har vi VL 5 och HL 5 5, dvs VL>HL Alltså gäller påståedet för 5 Atag att det för givet 5 gäller påståedet, P() > (*) Vi vill visa att P(+) är sat d v s att + > ( (**) Vi multiplicerar (*) med och får + > (***) Om vi visar att > ( (****) då (***) medför (**) och allt är bevisat Olikhete > ( > + + > + ( dela med ) > + som är uppebart sa för 5 Därmed har vi visat (****) dvs + + Frå > (***) och > ( (****) har vi > ( Alltså P ( ) Frå a) och b) får vi, eligt de matematiska iduktioe, att påståedet gäller för alla heltal 5 Sida 5 av 5