LIKABEHANDLINGSPLAN MONTEMINI HBG S MONTESSORISKOLA förskola
LIKABEHANDLINGPLAN sid 1 sid 2-3 sid 4 sid 5 sid 6-8 sid 9 Vår Vision Förebyggande åtgärder Att upptäcka kränkande behandling Att utreda / åtgärda kränkade behandling Ordningsregler, Trobbing, Utanförbarnen mm Litteratur och material som används i klassrummet
LIKABEHANDLINGSPLAN VÅR VISION: I vår förskola ska alla barn - ha lika rättigheter / vara jämställda - behandlas lika oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder - känna trygghet i klassrummet och utomhus samt visa varandra hänsyn - bli självständiga individer i gruppen - utveckla en god självkänsla - utveckla en god social förmåga och respektera andra barn / vuxna - kunna uttrycka sina tankar och känslor - utveckla respekt för sin omgivning och miljö (växter, djur, klassrummet, utemiljön) I vår skola ska ingen - utsättas för kränkande behandling eller trakasserier vare sig från andra barn eller vuxna Montemini Helsingborgs Montessoriskola Östra Allén 15 254 51 Helsingborg
FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER: startas redan i förskolans tidigare år * Regelbundet samtala om Etik / Moral för att påverka attityder i fråga om kränkande behandling och mobbning. * Regelbundet hålla lektioner om barnens rättigheter, barns lika värde, hjälpa barn i nöd m h a insamlingar mm. * Enligt Montessoriped. principer se till att barn, oavsett ålder/kön, arbetar tillsammans, tar gemensamt ansvar för klassrummet och hjälper varandra. Se till att pojkar och flickor samarbetar, får lika lektioner, lika möjligheter. samt visa barnen respekt. * "Frihet under ansvar" dvs eleven kan välja vem han vill arbeta med, hur länge han vill arbeta, vad han vill arbeta med. * Inbjudan till fester/födelsedagskalas, får ej ske i skolan, om inte hela klassen är inbjuden. * Vid lekar, eller i rörelseundervisning får barnen inte välja lag, utan den vuxne delar upp barnen så att ingen känner sig utanför. I klassrummet försöker man variera gruppsammansättningen när man arbetar med olika teman. * Flera vuxna finns alltid ute, och har som uppgift att lägga märke till om något barn går ensamt, inte får vara med, om barnen börjar bråka etc. De vuxna ska också hjälpa barnen att komma igång med aktiviteter, samt delta i leken om så behövs. * Alla vuxna på skolan ansvarar för alla barn, dvs vi säger till även om det inte är ett barn på vår egen avdelning. Vi visar vilka regler och normer som gäller genom att vara tydliga. * De vuxna ska alltid avbryta bråk, nedsättande kommentarer etc. Om barnen säger att det bara är på skoj, talar vi om för dem att "så skojar vi inte här". Puttar, knuffar etc är inte tillåtet. Vi försöker hitta bra lekar istället. * Observera tysta och tillbakadragna barn, och se hur de gör och hur de andra uppför sig mot dem. * Vi är tydliga med vilket uppförande vi förväntar oss av barnen, även när de är på teater, bibliotek, bussar, konserter etc. * Gemensamma regler, t ex var snöbollskastning får ske, för att undvika problem. Alltid en vuxen med vid t ex snöbollskastning.
* Verka för att alla barn vet att vi inte tolererar beteenden som är kränkande på något sätt. Det gäller inte bara slag och puttar, utan även vad man säger. * Vi talar om för barnen att de ska komma till en vuxen om de ser någon som blir illa behandlad, eller om de själv känner sig illa behandlade. Ingen ska behöva känna sig utanför, eller att de inte får vara med. Ingen ska behöva vara rädd för att gå till förskolan. * Se till att barnen i alla situationer måste ta ansvar för sitt beteende. oavsett om det gäller förskolearbetet eller det sociala samspelet, stå för det de gör/säger. "Vad får det för konsekvenser om jag gör så här?" "Vad kunde jag sagt/gjort istället?" * Tillsammans med barnen komma överens om ett fåtal ordningsregler, som vi alla håller. I klassrummet gäller "Inte störa och inte förstöra". * Föräldrar informeras om våra rutiner vid kränkande behandling genom informationsmöte (studiekväll) / vid inskolningssamtalet. * Strategier för att stödja barnets utveckling av modersmålet: - Personalen får tillgång till litteratur om flerspråkighet, för att underlätta i arbetet med dessa barn. - samtal om bilder från olika delar av världen, och då speciellt från det barnets land - sagor som handlar om barn i olika länder och då speciellt från det barnets land - sånger från det barnets land ( ev be föräldrarna om hjälp att komma in och sjunga) - lyfta fram traditioner / fira helger från olika länder. Be det barnets föräldrar om hjälp genom att komma in i klassrummet och berätta om hur de firar. - se till att vi har en flagga från det barnets land ( eftersom vi har mycket flaggor i klassrummet) - be barnet att visa bilder / saker från sitt hemland och berätta om det - arbeta med världsdelsmapparna - tipsa barnets föräldrar om vilka sagor / böcker vi läser, så att de kanske kan läsa samma saga hemma på modersmålet - be föräldrarna att komma in och berätta om sitt hemland Montemini Helsingborgs Montessoriskola Östra Allén 15 254 51 Helsingborg
ATT UPPTÄCKA KRÄNKANDE BEHANDLING * Vuxna finns med barnen hela dagen - när de äter, i hallen, inne på Grodan, i klassrummet etc. Allt för att både förebygga och upptäcka ev kränkande behandling. * Många vuxna ute på rasterna som alla har sin position där de ska ha översikt över barnen. De ska rotera och lyssna in vad barnen säger, inte bara observera på avstånd vad de gör. * Observationer är en del av Montessoripedagogikens arbete, vilket kommer väl till pass då det gäller att upptäcka kränkande behandling. * Kartläggning genom enkäter, samtal, kvalitetsundersökningar etc är regelbundet återkommande med eleverna / föräldrarna. Montemini Helsingborgs Montessoriskola Östra Allén 15 254 51 Helsingborg
ATT UTREDA / ÅTGÄRDA KRÄNKANDE BEHANDLING Om det trots de förebyggande åtgärderna visar sig att någon känner sig / blir kränkt, eller diskriminerad, ska utredning ske: * Läraren talar med det barn som blivit utsatt / känner sig kränkt/ diskriminerad * Talar med den/ de barn som behandlat honom/henne kränkande / diskriminerande * Talar med båda barnen och försöker få dem att själv se vad som händer. Vad var det som orsakade att det blev så här? Låt båda barnen tala om vad som hänt, utan att den andre kan avbryta. Sammanfatta vad de båda sagt, och försök få dem att själv komma med en lösning på problemet. * Tala om för barnen att vi nu kommer att kontrollera att detta upphör. Vi kommer också att informera föräldrarna. * Meddela föräldrarna på ett tidigt stadium vad som försiggår, för att tillsammans med dem försöka lösa problemet. * Den vuxne dokumenterar kortfattat vad som hänt, vad man kommit överens om med eleverna / föräldrarna, samt ansvarar för att detta följs upp och utvärderas. * Om personalen/skolan inte har den kompetens som krävs för att lösa problemet ska hjälp tas in utifrån. * Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram, där barn och förälder bör medverka. Det är varje personals skyldighet att ingripa när man hör/ser något som kan upplevas som kränkande. Föräldrar (till den som utsatts / den som har kränkt) ska underrättas om vad som skett av den personal som avbröt händelsen/ alt. huvudansvarig förskollärare / rektor. Montemini Helsingborgs Montessoriskola Östra Allén 15 254 51 Helsingborg
ORDNINGSREGLER: Ordningsreglerna har vi för att barnen ska känna sig trygga och kunna tillgodogöra sig kunskap i skolan. Dessa ordningsregler är utarbetade tillsammans med barnen, vilket är en förutsättning för att de ska fungera. Givetvis gäller ordningsreglerna även för oss vuxna. Ordningsreglerna finns uppsatta i klassrummet, så att även vårdnadhavarna kan ta del av dem när de observerar i klassrummet. När vi har studiekvällar för föräldrarna, har vi återkommande temat Etik och Moral, där vi diskuterar bl a vår Likabehandlingsplan samt våra ordningsregler / trivselregler.
SÄNKNING / TROBBING / OVÅRDAT TAL / SÄTT Detta är 10 ggr vanligare än mobbning. Kräver mycket vuxeningripande. Merparten av händelserna är just detta. Måste stoppas i tid. Det som sårar en, kanske inte sårar en annan. Viktigt att veta vem som tåler vad innan man skämtar. Här krävs tydlighet. Jag kan inte acceptera att du gör / säger så här. Sluta genast med det Om barnen säger det var bara på skoj säger vi ändå ovanstående. Är det så att de skämtar på lika villkor, spelar det ingen roll att vi sagt så, för då har du bara klargjort vad du tycker. Det är viktigt att ta tag i problemen direkt med små barn, eftersom de lätt glömmer bort vad som hänt om vi väntar tills de blir hämtade sent på eftermiddagen. Redan här tar vi tag i problemet och kontaktar föräldrarna om så behövs. Ex. Ett barn puttar ner ett annat barn för trapporna, som väl är slutar det inte illa. Ändå tar vi kontakt med föräldrarna, helst när de hämtar eller lämnar, så att vi uppnår en tre-enighet dvs barn, förälder och personal är överens om att detta är oacceptabelt beteende. På detta sätt kan inte barnen komma med en version hemma och en i förskolan. Barnet ser också att föräldrar och skolpersonal är överens, vilket stärker förskollärarens agerande i förskolan och förälderns i hemmet. Om det ofta uppstår konflikter mellan 2 barn, kallar man in båda barnen med föräldrar för att diskutera hur man ska få detta att upphöra.
UTANFÖRBARNEN Jag har ingen att vara med Det finns barn som av olika skäl inte har någon enda att vara med. En som ingen vill vara med, en som aldrig blir bortbjuden, en som ingen vill leka med med, umgås med. Detta är ett bekymmer inte bara för barnet, utan även för föräldrarna och läraren. Orsaken till detta är ibland svår att se. Det finns dock, i de allra flesta fall, en förklaring till att någon är utanförställd eller ställer sig utanför. Tänkbara orsaker: (Gunnar Höistad, barnombudsman) - man har inte redskapen för hur man gör för att ta kontakt - man litar inte på att någon vill ha en med - man tror inte att man duger - man tror inte att man är omtyckt - man är rädd att få ett nej - man är van vid att vara ensam - man är van att bestämma, och väljer att gå iväg när man inte får som man vill - man har bara inriktat sig på någon eller några som man vill leka med - man idealiserar en annan, man tidigare umgicks med så ingen duger Om personalen upptäcker att ett barn är utanför / ställer sig utanför, ska man snarast försöka ta reda på vad detta beror på. Är det så att de andra säger att han/hon inte får vara med? Är det barnet själv som väljer att stå utanför? I så fall varför? När man tagit reda på orsaken / orsakerna, agerar man därefter. T ex - "man har inte redskapen för hurman gör för att ta kontakt" då kan den vuxne hjälpa barnet och visa hur man gör - vara barnets "röst" - "man litar inte på att någon vill ha en med / tror inte att man duger" då kan den vuxne be några barn att gå bort och fråga om han/hon vill vara med etc Kanske måste man arbeta med barnets självförtroende. Kanske måste den vuxne delta i leken tillsammans med detta barn till en början, så att man kommer över känslan att inte våga ta kontakt. Om "barnet vill bestämma och väljer att gå iväg när man inte får som man vill", måste man arbeta med honom / henne så att barnet lär sig de sociala samspelsreglerna. Varje situation kräver sin lösning / sina lösningar, men personalen ska alltid hjälpa dessa barn. Vi måste utgå från att inget barn väljer att vara ensam under en längre period. Man vill kanske vara ensam just idag, och det är ok, men inte dag efter dag.
EXEMPEL PÅ LITTERATUR / MATERIAL SOM REGELBUNDET SKA ARBETAS MED I KLASSERNA: - Grace and Courtesy-lektionerna ( Montessori) - Samtal om olika känslor, hur man gör, etik / moral - Läsa Bamses tidning om "Hur en vän ska vara?" - Läsa böckerna "Du och Jag" Förlaget Corona (Ärlig, Rättvis, Pålitlig) - "Läsa Vilda säger nej" samt diskutera efteråt. - Läsa "Tilda med is och sol" - Kvalitetsundersökning med personal, föräldrar och barn - Mina känslor ( Jag är avundsjuk / rädd / arg / ledsen) - Rätt och trevligt sätt ( i andras hem, i skolan, vid matbordet, i naturen) Dramatisera - Samarbetslekar, drama - Barnens egna funderingar om hur en bra vän ska vara Personallitteratur: Mobbad, det har vi inte märkt. Kompissamtal Var går gränsen? Mobbning (Monica Fahrman) Förskolans läroplan - värdegrunden
UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING 2011/2012 - Personalen har arbetat med samtliga barnmed övningar som hjälper dem att uttrycka hur man känner i olika situationer. Bl a har man använt "samtalskort om känslor". - Personalen har fortsatt att anteckna i "uteboken" för att se hur barnen talar till varandra / är mot varandra. Man har varit noggrann med att på ett tidigt stadium meddela föräldrar vars barn har ett icke åldersadekvat språk / ovårdat språk, för att tillsammans med dem arbeta för ett vårdat språk. - Vi har fortsatt att arbeta med att stärka samhörighetskänslan, så att alla ska känna ansvar för både gruppen och miljön. Alla måste hjälpas åt för att det ska fungera. - Årets utvärdering med barnen visade att de trivdes väldigt bra i förskolan, var trygga och hade roligt både ute och inne. De visade också stor förståelse för barn med speciella behov. Ann Winström ( förskolechef) Helsingborg 2012-06 - 30 Montemini Helsingborgs Montessoriskola Östra Allén 15 254 51 Helsingborg
KARTLÄGGNING OCH NULÄGESANALYS 2012/2013 Med hjälp av kvalitetsredovisning, personalintervjuer och samtal med barnen, har vi gjort en kartläggning av nuläget. Förutom kvalitetsundersökningar och personalintervjuer, har vi observerat barnen i deras aktiviteter ( vilket vi alltid gör inom Montessori, då det är en del av vårt arbete), samt intervjuat barnen. Vi har kommit fram till följande: Kränkande behandling / Trakasserier eller annan kränkande behandling: Både kvalitetsundersökningarna, intervjuerna och våra observationer ger samma svar. Barnen är trygga, trivs i förskolan och är väldigt inkluderande, dvs alla får vara med att leka. Vi ser också att de är väldigt hjälpsamma mot varandra. Det har blivit mycket bättre under det gångna året men vi fortsätter arbetet, då det fortfarande kan förekomma något enstaka gång att barn retas, använder "fula ord" eller har utåtagerande beteende. Barnen har lärt sig att de ska komma till en vuxen om de blir ledsna över något eller ser någon som blir ledsen, och detta har de blivit väldigt duktiga på. Vi ser också att samhörighetskänslan har ökat och att barnen nu tillsammans hjälps åt med alla de sysslor som behöver göras för allas trivsel. De dukar, skär grönsaker, viker servetter, diskar fruktfaten, viker handdukar etc inte bara till sig själv utan till hela gruppen - "vi-känslan" har ökat. De äldre barnen hjälper de yngre och tycker det är roligt att visa dem hur man gör. Diskriminering: Vi har inte kunnat hitta något som tyder på att barnen blir diskriminerade vare sig p g a kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Hos oss får alla barn samma lektioner, och får leka med samma saker. Alla, både pojkar och flickor syr korsstygn, gör pärlplattor, snickrar en adventsljusstake etc. När de bygger pärlplattor, får de själv välja motiv, men de som finns att välja mellan håller sig inom det tema vi arbetar med t ex frukter / transportmedel / djur...det fria valet är en viktig del i Montessoriarbete, och därför försöker vi inte påverka dem i deras val, utan vill en pojke sy något som vuxenvärlden uppfattar som "flickigt" så är det hans val. Eftersom vi inte har "snickis" och "dockrum" etc, utan allt finns i samma rum, väljer såväl pojkar som flickor från allt i rummet, och leker / arbetar verkligen med allt också. Vi har bestämt oss för att inte längre kalla barnen för "6-åringar" " 5-åringar" etc då det ibland har visat sig vara ett problem för barnen. Om de fyller 6 år tidigt på året blir det förvirrande för dem om vi säger att alla 6-åringar ska... och det inte gäller det barn som fyllt 6 år redan.
MÅL OCH KONKRETA ÅTGÄRDER 2012/2013 Vad vill vi? - Vi vill försäkra oss om att alla barn får ord för det de känner och kan uttrycka det på rätt sätt dvs inte retas, inget "dumt" prat eller utåtagerande. - Vi vill ha bort benämningen 6-åringar, 5-åringar etc. Hur ska vi nå målet? - Vi ska benämna de olika åldersgrupperna efter färger istället, vilket innebär att det inte spelar roll om de fyller 6 år tidigt på året och på så vis undvika missförstånd. - Vi ska fortsätta arbeta med "hur man säger / gör" och vara tydliga i att vi inte accepterar att någon retas / kränker med ord etc. Vi kommer att läsa böcker om etik/moral, spela drama etc. Vi ska också fortsätta informera föräldrarna om vad som hänt vid eventuella incidenter, icke åldersadekvat språk / ovårdat språk. - Vi ska fortsätta vara observanta både ute och inne, och skriva upp olika situationer så att vi på ett tidigt stadium kan upptäcka om det finns något mönster eller om det är enstaka situationer med olika barn. Ansvariga: Camilla Andersson, Anneli Petersson, Anna Lindstedt samt all personal som arbetar med förskolebarnen ute och inne. Respektive ansvarsfröken kontaktar föräldrarna när så behövs. Den som ser situationen antecknar och daterar både ute och inne. Tid: augusti 2012 - juni 2013 Revideras: juni 2013