Kvalitetsarbete för fritidshemmet Rönnen period 2 (okt dec), 2013-2014 1
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) information) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Fritidshem: Antal inskrivna barn: 54 barn Gruppstorlek och personaltäthet: 17,4 barn/heltidstjänst Barn i omsorg på obekväma tider: inga Andel kvinnor och män: 100% kvinnor (3,1 kvinnor) 2
Ledningsresurs: Rektor, 50% för Vikmanshyttans skola och fritidshem Specialpedagogisk kompetens: Elevhälsan Övergång och samverkan Mål Hedemoras rutiner för överlämning mellan förskoleklass, fritidshem och skola följs. Alla elever med behov av särskilt stöd ges särskilt utrymme vid överlämning. Läroplansmål Åtgärder fr föregående utvärdering Övergångar F-klass: Inskrivningshandlingar bör följa med barnet till mottagande f-klass. Vid lärarbyten: Flera träffar för överlämnande med olika innehåll beroende på elevernas specifika behov. Dokumentation över elevens utveckling som kan gå vidare till mottagnade lärare. Upprätta rutiner för kartläggning av nyanländas kunskaper och inslussning i klasser. Yngre nyanlända elever bör inkluderas i ett tidigt skede i ordinarie klass, för att så snabbt som möjligt utveckla språket. Samverkan Samverkan med fritids Planera samverkan tillsammans med berörd personal på fritids innan skolstart samt hålla riktlinjerna till att förlägga detta i de lägre åldrarna. Samverkan fadderverksamhet För att utveckla fadderverksamheten bör denna schemaläggas för alla klasser. Process Förskola-Förskoleklass/Fritids Vid öppet hus, vid två tillfällen under skoltid, inbjöds blivande sexåringar att hälsa på. Personal från fritids fanns på plats och svarade på frågor från föräldrarna. När vi tar emot en helt ny grupp som ska börja på fritids, blivande sexåringar, har vi vanligtvis ett överlämningssamtal med förskolepersonalen. När en ny elev börjar på fritids har vi ett inskolningssamtal tillsammans med föräldrarna. Vi välkomnar och inbjuder föräldrar att vara med under en inskolningsperiod efter behov. I samband med skolans första föräldramöte för terminen, har även fritids föräldramöte. Eftersom det inte var klart vem som skulle samverka i förskoleklass förrän sent på terminen, så blev det inget överlämningssamtal med deltagande från fritids. Vi tycker att det fungerar 3
bra för de nya eleverna som börjat på fritids. Det syns att de nya 6-åringarna mår bra av att blandas upp med de äldre eleverna. Samverkan: Kicki samverkar i förskoleklass alla dagar i veckan. Från början var det inte tänkt att hon skulle vara där varje dag, men gruppen hade behov av mer personalresurs. Marie samverkar i klass 1två förmiddagar i veckan. Pia samverkar i klass 3 två förmiddagar i veckan. Fritids och skolan har gemensamma arbetsplatsträffar. Analys Inför nästa läsår vill vi att eleverna är inskolade och klara innan ordinarie personal går på semester, eftersom vi endast är tre ordinarie personal i arbetslaget. Överlämningen fungerar inte bra för oss vecka 31, då vi oftast är sammanslagna med förskolan denna vecka. Åtgärd Återinföra överskolningssamtal med förskolans personal som vi har haft förut. Se till att vara med i planeringen när skolan planerar in sitt första föräldramöte och förlägga vårt vid samma tillfälle. Miljöarbete Mål Miljötänkande och hållbara lösningar genomsyrar fritidshemmets/skolans verksamheter. Utbildningsförvaltningens handlingsplan Åtgärd fr föregående utvärdering Vi måste bli bättre på att planera in miljömålen i vår temaplan så att alla blir delaktiga i arbetet. En LPP om miljöarbete ska skrivas under våren 2013. Process I våra fritidsråd tar vi upp om det är något eleverna vill förändra eller förbättra när det gäller vår miljö både inomhus och utomhus. Vi vill att de ska bli mer rädda om sin miljö, sina egna och andras saker. Vi återvinner papper och andra material i vår återvinningsstation. Kompostering vid alla måltider, som numer sker i matsalen. Vi försöker göra eleverna uppmärksamma på pappersförbrukningen. Ett tag gjorde vi iordning häften som de fick måla i för att påvisa hur mycket det faktiskt går åt. Vid målning med flaskfärg, uppmärksammar vi eleverna på hur mycket färg de verkligen behöver, att hälla upp i små plastburkar som går att återförsluta med lock och därmed att inte behöva kasta överbliven färg Många vill inte använda sig av de färdiga häftena, utan vill kunna ta hem eller sätta upp sin teckning. Det har bidragit till stor pappersförbrukning. Vi får ofta tömma pappersinsamlingen. Eleverna behöver bli bättre på att ta mindre färg vid målning.(att inte ta mer än vad de behöver). Det slarvas med att lägga tillbaka/ta in sakerna som de har tagit fram/ut. Komposteringen i matsalen fungerar bra. 4
Analys Pappershäftena har inte fungerat som vi hade hoppats, p.ga att de inte ville använda dem. Vid färgåtgången har nog eleverna fått för stort ansvar. Det kan vara svårt att förutse hur mycket som behövs. Vi behöver vara med och hjälpa till mer med detta. Åtgärd Vi behöver arbeta mer med att få eleverna rädda om sin miljö, egna och andras saker. 5