TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

Relevanta dokument
DIAGONALISERING AV EN MATRIS

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Något om funktionsföljder/funktionsserier

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

SYSTEM AV LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER GRUNDLÄGGANDE BEGREPP

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

TENTAMEN. Digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare

16.3. Projektion och Spegling

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105


Induktion LCB 2000/2001

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Multiplikationsprincipen

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

============================================================ ============================================================

KVADRATISKA FORMER. Definition 1. ( av en kvadratisk form) En kvadratisk form är ett uttryck av typ. Några exempel på kvadratiska former:

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

5 Signaler och system i z-planet Övningar 5.1 Bestäm överföringsfunktionen i z-planet för ett system med impulssvaret

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Taylors formel används bl. a. vid i) numeriska beräkningar ii) optimering och iii) härledningar inom olika tekniska och matematiska områden.

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

INTEGRALEKVATIONER. Fredrik Smeds. Karlstads universitet, Institutionen för ingenjörsvetenskap, fysik och matematik, 2005.

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i en öppen omgivning D av punkten ) A =.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Tentamen i Linjär Algebra, SF december, Del I. Kursexaminator: Sandra Di Rocco. Matematiska Institutionen KTH

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Analysens grunder. Tomas Ekholm Niklas Eriksen. Matematiska institutionen, 2001 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse

LINJÄRA AVBILDNINGAR AV PUNKTER OCH PUNKTMÄNGDER

Matematiska uppgifter

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

Stokastiska variabler

Sätra. Skärholmen. kurva. Sätraskogens naturreservat. vara minst 10 meter höga för att påverkan på närområdet ska bli liten.

( ik MATRISER ELEMENTÄRA RÄKNEOPERATIONER. Definition 1. Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema... a1

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Repetitionsuppgifter i matematik

TATM79: Föreläsning 3 Binomialsatsen och komplexa tal


NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

definitioner och begrepp

================================================

SF1625 Envariabelanalys

Kombinatorik. Torbjörn Tambour 21 mars 2015

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

Tillämpning - Ray Tracing och Bézier Ytor. TANA09 Föreläsning 3. Icke-Linjära Ekvationer. Ekvationslösning. Tillämpning.

Uppgiftssamling 5B1493, lektionerna 1 6. Lektion 1

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

9. Vektorrum (linjära rum)

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

ANDRAGRADSKURVOR Vi betraktar ekvationen

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Sidor i boken

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

Tentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00

Tentamen med lösningar i IE1304 Reglerteknik Måndag 16/

Analys av polynomfunktioner

Tentamen i Envariabelanalys 1

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

Transkript:

rmi Hlilovic: ETR ÖVNINGR Tillämpigr v digoliserig TILLÄMPNINGR V DIGONLISERING Beräig v poteser. Reursiv smbd s.. differesevtioer. Beräig v poteser med hjälp v digoliserig Om mtrise är digoliserbr dvs om srivs på forme PPPPPP då beräs på reltivt eelt sätt: Noter tt PPPPPP PPPPPP PPPPPP PPPPPP PPPPPP PPPPPPPP DDPP PPDD PP λλ DD λλ λλ Uppgift. Låt Digoliser mtrise om möjligt b Berä 5 Lösig: Mtrise hr två lijärt oberoede egevetorer vv svrr mot λλ, och ; vv svrr mot λλ och är därmed digoliserbr. Vi bildr PP, D och berär PP. Därmed är PPPPPP 5 PPDD 5 PP 5 5 Sid v

rmi Hlilovic: ETR ÖVNINGR Tillämpigr v digoliserig Uppgift. vgör om följde mtriser är digoliserbr Låt Berä Lösig: Eftersom λλ, vv ; λλ, vv ; λλ, vv hrmtrise oberoede egevetorer och därför är mtrise digoliserbr med DD ooooh PP. Vi bestämmer iversmtris PP otroller själv Nu vi berä PPDD PP + + + Uppgift. KS 9 Låt. Bestäm mtrises egevärde och egevetorer. b Bestäm mtrise 7. Svr λ, λ. Egevetorer: u t och u t t Lösig: b Låt P. Då gäller P PDP där D. 7 PDP PDP PDP PD P 7 Sid v

rmi Hlilovic: ETR ÖVNINGR Tillämpigr v digoliserig 7 7 7 69 69 7 7 69 69. Svr b 69 69 69 69 Reursiv smbd. Oft vi besriv ett problem med ett smbd v följde typ ett reursivt smbd x + x x + x x + x + + + x x x + + + + + + x x x där,,,. sys Evtioer i sys lls differesevtioer ej differetilevtioer. System sys är ett lijärt homoget differesevtiossystem med ostt oefficieter Om vi betecr x x och x då vi sriv systemet på mtrisform + för,,,. * Vi förel och lös problemet geom tt strt med idex och uttryc som e produt v och strtvetor. Eligt * hr vi. * * Om mtrise är digoliserbr då vi berä geom tt väd PPDD PP Uppgift. Låt vr e oäd mtris som uppfyller + fförr,,,. där / / och. Sid v

rmi Hlilovic: ETR ÖVNINGR Tillämpigr v digoliserig Bestäm b Vd häder med om? Lösig: Mtrise hr två lijärt oberoede egevetorer vv svrr mot λλ, och ; vv svrr mot λλ / och är därmed digoliserbr med PP, D / PP. Vi berär PPDD PP / PPDD PP / / / b Om då eftersom /.. Uppgift 5. KS 8 Betrt vetorföljde b + + b + b + b,,,,. där följde defiiers v det reursiv smbdet och. Bestäm vetor 5. Lösig: Eftersom + + b, b + + b och b vi sriv smbdet på mtrisform + * där. Sid v

rmi Hlilovic: ETR ÖVNINGR Tillämpigr v digoliserig. * Egevärde: λ det λi λ λ λ λ, λ. Egevetorer: u t och u t tt och v och digoliser mtrise. Låt P. Då gäller P PDP där D. 5 5 PDP PDP PDP PD P 5 5 5. 5 5 Frå. hr vi 5 5 5 9 5 5 5 5 5 5 5. 9 5 5 Uppgift 6. KS 8 Betrt vetorföljde b + + b + b + och. Bestäm vetor. Lösig: Eftersom b,,,,. där följde defiiers v det reursiv smbdet Sid 5 v

rmi Hlilovic: ETR ÖVNINGR Tillämpigr v digoliserig + + b, b + + b och b vi sriv smbdet på mtrisform + * där.. * Egevärde: λ det λi λ 5λ λ λ, λ 5. Egevetorer: u t och u t. Vi välj två lijärt oberoede egevetorer t ex v och v och digoliser mtrise. Låt P. Då gäller P 5 5 PDP där D. 5 PDP PDP PDP PD P 5 5 5. 5 5 5 5 Frå. hr vi 9 5 5 5 5 5. 9 5 5 5 5 5 Uppgift 7. obet futioer Bestäm de futioer x, y, z som stisfierr edståede system x x y + z y x + y z x x + y z där är heltl smt x, y, z. Sid 6 v

rmi Hlilovic: ETR ÖVNINGR Tillämpigr v digoliserig Lösig: Vi betecr z y x, och sriver systemet som e mtrisevtio +, där. På smm sätt som ov hr vi. * Vi digoliserr. Först bestämmer vi egevärde och egevetorer till och får λ, λ och λ med tillhörde lijärt oberoede egevetorer v, v, v. Låt P, D. Då gäller P och PDP. Därmed PDP och P PD. P PD. märig: För tt spr tid multiplicerr vi i följde ordig P D P. På dett sätt hr vi i vrje steg hr multiplitio med e vetor. Sid 7 v

rmi Hlilovic: ETR ÖVNINGR lltså Tillämpigr v digoliserig. Svr: x, y,. z Speciellt fll: Mrovmtris eller stostis mtris Om mtrise i reursiv smbdet + hr följde två egesper:. Elemet i är ice egtiv tl.. Summ v elemet i vrje olo är li med då lls för e Mrovmtris eller stostis mtris. Såd mtriser väds oftst i solihetslär och öteori. Om är e Mrovmtris och e solihetsvetor då smbdet + defiierr e s.. Mrovedj:,,, E Mrovmtris hr ett egevärde λ me h dr egevärde förutom... Exempel: är e Mrovmtris..6.7 Uppgift 8. I ett företg med ställd fis två luchresturger och B, där ll ställd äter luch vrje dg. De ställd byter oft resturg eligt följde möster: v de ställd som går till e dg, går pproximtivt % till B äst dg. v de som går till B e dg, går pproximtivt % till äst dg. Vi vet tt idg dvs dg hr resturge 5 besöre och därmed hr B 5 besöre. Låt och b betec tlet besöre dg till resturge respetive B. Bestäm och b b Bestäm pproximtivt tlet besöre i resturge respetive B efter 8 dgr dvs 8 c Bestäm pproximtivt tlet besöre i resturge respetive B efter 5 dgr dvs 5 Lösig. Frå uppgifte får vi följde smbdet Sid 8 v

rmi Hlilovic: ETR ÖVNINGR Tillämpigr v digoliserig b + +.8. +.b +.9b Vi sriv dett på mtrisforme: +.8. b +..9b.8. eller, om vi betecr och b, hr vi..9 + ev. Frå ev hr vi 5. * där 5 Kvr står tt berä Metod..8. Mtrise hr egevärde..9 λ. 7 och λ med motsvrde egevetorer v och v otroler själv. 5 För tt berä på ett reltivt eelt sätt uttrycer vi som e lijär 5 ombitio v egevetorer v och v. 5 Frå x + y 5 lltså hr vi x 5 och y. 5v + v och därför 5v + v 5 v + v 5λ v + λv 5.7 + + 5.7 lltså 5.7 +. 5.7 Svr + 5. 7 Sid 9 v

rmi Hlilovic: ETR ÖVNINGR Tillämpigr v digoliserig b 5. 7 8 b För 8 hr vi 8 + 5.7 eftersom.7 8 och b 8 5.7 c Smm som i b dvs och b 5 5 Metod. Vi berä geom tt först digoliser mtrise PDP sed berä PD P, och slutlige berä PD P me de här metode räver mer beräigstid. Sid v