TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2017

Relevanta dokument
TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2018

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2016

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2016

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2018

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2017

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2018

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Tentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 3 juni 2010 kl

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

Institutionen för teknisk mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD (M3) MHA MARS 2002

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00

Tentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2

Undervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

2. Bestäm en ON-bas i det linjära underrummet [1 + x, 1 x] till P 2 utrustat med skalärprodukten

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

4.1 Förskjutning Töjning

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:

4.1 Förskjutning Töjning

Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik

spänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.

TENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

TEORETISKT PROBLEM 3 VARFÖR ÄR STJÄRNOR SÅ STORA?

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

(x y) 2 e x2 y 2 da, D. där D är den triangelskiva som har sina hörn i punkterna (0, 0), (0, 2) och (2, 0). dx + y 3 e y dy,

TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2016

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Vid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.

Tentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13

Tentamen 2008_03_10. Tentamen Del 1

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel

Uppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) b) Bestäm volymen av parallellepipeden som spänns upp av vektorerna

Lösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)

1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,

ATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH

Robin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

Matematisk statistik

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

Epipolärgeometri och den fundamentala matrisen. Epipolarlinje. Epipoler. Exempel. vara dess avbildning i två bilder genom

6.14 Triangelelement (CST Constant Strain Triangle)

TSRT62 Modellbygge & Simulering

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

Tryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels

Föreläsning 5 och 6 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening

6.14 Triangelelement (CST Constant Strain Triangle)

i) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.

lim lim Bestäm A så att g(x) blir kontinuerlig i punkten 2.

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

Algebra och geometri 5B Matlablaboration

Umeå Universitet Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e

ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV

NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2

DEMONSTRATION TRANSFORMATORN I. Magnetisering med elström Magnetfältet kring en spole Kraftverkan mellan spolar Bränna spik Jacobs stege

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Hjälpmedel: Papper, penna, linjal. Lycka till! Problem

INTRODUKTION. Akut? RING:

SF1646 Analys i flera variabler Tentamen 18 augusti 2011, Svar och lösningsförslag

Hittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)

Del 1 Teoridel utan hjälpmedel

Lösningsförslag: Tentamen i Modern Fysik, 5A1246,

247 Hemsjukvårdsinsats för boende i annan kommun

LINJÄRA SYSTEM repetitions- och tentamensfrågor. Matrisräkning (rep.)

GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD

där a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t

Räkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar

Slumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen

Knagge. Knaggarna tillverkas av 2,0 ± 0,13 mm galvaniserad stålplåt och har 5 mm hål för montering med ankarspik eller ankarskruv.

7.2 Vägg med isolering

Inlämningsuppgift 2 i Digital signalbehandling ESS040, HT 2010 Måndagen den 22 november 2010 i E:B.

Bengt Sebring September 2000 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2000

Revisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll

S E D K N O F I AVM 960 AVM 961 AVM

TRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad,

Lektionsuppgifter i regressionsanalys

Uppskatta ordersärkostnader för inköpsartiklar

Per Sandström och Mats Wedin

Arkitekturell systemförvaltning

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 18 augusti 2011, Svar och lösningsförslag

Laboration 1 Svartkroppsstrålning Wiens lag

om de är minst 8 år gamla

Delårsrapport

(x 3 + y)dxdy. D. x y = x + y. + y2. x 2 z z

Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning. Transformkodning Grundläggande idé. Linjära transformer. Linjära transformer ( ) ( ) ( )

TENTAMEN Datum: 28 maj 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2014

Förra gången: fördelningar Omfattande system med många partiklar kan praktiskt bara beskrivas i statistiska termer.

Bengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002

11. Egenvärden och egenvektorer

re (potensform eller exponentialform)

Elementær diskret matematikk, MA0301, våren 2011

Transkript:

Institutionn för tillämpad mkanik, Chalmrs tkniska högskola ENAMEN I FINI EEMENMEOD MHA 3 AUGUSI 7 id plats: 4 8 i M hust Hjälpmdl: Ordböckr, lxikon typgodkänd räknar. ärar: Ptr Möllr, tl (77 55. Bsökr sal ca. kl 5. samt 7.. ösningar: Btygsättning: Rsultatlista: Granskning: ösningar Anslås på kurshmsidan samt på institutionn (3 vån. i M hust snast 4/8. En fullständig korrkt lösning på n uppgift gr poäng nligt vad som angs på uppgiftslappn. Smärr fl ldr till poängavag. Ofullständig lösning (svar på ställt problm saknas llr omfattand fl gnt något poäng. Maximal poäng är. Dt krävs 8 poäng för btyg 3; poäng gr btyg 4; för btyg 5 krävs 6 poäng. Obsrvra att ovanstånd är btygssättning på nbart tntamn; för godkänd xamination krävs dssutom godkända inlämningsuppgiftr. Anslås snast 3/8 på samma ställ som lösningarna. Rsultatn sänds till btygsxpditionn snast 8/9 för kursdltagar som int har alla inlämningsuppgiftr godkända vid dtta tillfäll inrapportras btygt U (undrkänd. isdag 5/9 3 samt torsdag 7/9 3 i institutionns lokalr. änk på: Skriv så att dn som ska rätta, kan läsa förstå hur tänkr. Dn som rättar tntamn gissant llr antant vad mnar/tänkr ndast vad som vrklign skrivs har btydls vid poängsättningn. Förklara/dfinira införda btckningar. Rita tydliga figurr. Ang i förkommand fall vad som är positiva/ngativa riktingar (på t.x förskjutningar kraftr. Gör antagandn utövr d som angs i uppgiftstxtn, så ang dtta xplicit förklara dssa. 7 8 3/PWM

Btrakta värmldning gnom n cylinisk trmosvägg md innrradi yttrradi. Om innrväggns tmpratur är u i värmövrgångn vid yttrväggn är konvktiv md övrgångsmotstånd α, fås tmpraturn u( r i väggn som lösningn till randvärdsproblmt u i θ u r d -- k r r u( u i < r < q( α( u( u där värmldningskofficintn k omgivningstmpraturm u är givna konstantr, samt q k är värmflödt nligt Fourir. a: Variationsformulra problmt. Du bhövr hänt ang rgularittskrav på ingånd funktionr, md dt måst klart framgå hur randvillkorn kommn i dn svaga formn. (Obsrvra att intgrationn ska göras övr n volym: intgrationsgränsr. (p dv (md lämpliga b: FE formulra problmt md tstfunktionr (viktsfunktionr nligt Galrkin. (p V rdθ dz c: Härld lmntstyvhtsmatrisn för tt lmnt md två linära basfunktionr längdn h r r, där r r är d två nodrnas koordinatr. (p d: åt,3 m,,5 m, u i 9 C, u C, k,w/m C N r r r α W/m C. Bräkna yttrväggns tmpratur gnom att lösa problmt md två lika långa linära lmnt. (p ösning a: Multiplicra diffrntialkvationn md n tstfunktion v volymn v( r intgrra övr π v -- d kr d rdθ d r d z π v kr r dv Eftr division md π partialintgration fås kr vkr. Utvckla nu randtr- mn sätt in randvillkort vid r : vkr. Här är sista trmn är obkant, så vi bgränsar valn av tstfunktion till sådana att v(. Vi har alltså variationsproblmt v( k v( r i k v( r y αu v( αu( v( k r r r 7 8 3/PWM

dv kr + αr y v( u( α v( u u( u i v( ösning b: Approximra dn obkanta funktionn md n linärkombination av basfunktionr u u h + N a + + N n a n Na, där N är n radvktor md basfunktionrna a är n kolumnvktor md nodvariablrna; basfunktionrna måst uppfylla N(. Sätt in approxima- h d dn tionn i variationsproblmt låt [ Na] a d dn dn n : a Ba dv kr Ba + αr. Välj nu basfunktionrna som tstfunktion tur y v( N( a α v( u ordning (Galrkins mtod; varj val gr upphov till n kvation vi samlar kvationrna rad- N dn vis, så v dv. Vi får alltså B krb Ba + α N ( N( a α N ( u N n d dn n ösning c: För tt lmnt md två linära basfunktionr N på intrvallt r r r N dn har vi -- vilkt gr att dn dn är konstant. Vi får då: h ---- h K r kr dn dn k ---- k r -------- h r r k( r r [ ] r ---------------------- h r h r r k( r r ( r + r -------------------------------------------- h k( r + r ----------------------- h ösning d: Om vi numrrar nodr lmnt inifrån utåt, får vi nodkoordinatrna r r r 3,3,4,5 m vi har lmntlängdn h, m. Vi får då K a k( r + r -----------------------,7,7 h a,7,7 K a k + r ----------------------- a,9,9 h,9,9 a a ( W/m C ( W/m C 3 7 8 3/PWM

för lmnt rspktiv. Assmblring gr då Ka,7,7,7,6,9,9,9 a ( W/m C. Dt konvktiva biagt till vänstrldt blir K c a αr 3 N N a a( W/m C mdan högrldt gr f αr 3 N u Randvillkort vid r gr att u i så vi får ( K + K c a f,7,7,7,6,9,9,9 u i a,7 a,6,9 a,9,9 3,7,7 u i D tr kvationrna har rhållits gnom att i tur ordning välja d tr basfunktionrna ( r som tstfunktion, mn uppfyllnt variationsformulringns villkor v( så första kvationn änt gilltig. Vi får då,6,9,9,9 a,7 u i lösningn a a ---------------,663 3,9,9,9,6,7 u 4,3 i 3,4 C 4 7 8 3/PWM

Dt vanligast balklmntt för att approximra lösningn w( x har fyra kubiska basfunktionr, som för tt lmnt md längd gs av till lastiska linjns kvation 3----- x + ----- x3 N 3 x ----- ----- x3 x 3 N 4 ----- x x ---- x ---- x 3 + -----.75 ransvrsalförskjutningn på lmntt approximras alltså som.5.5 N w w h N a där N är n radvktor md basfunktionrna på lmntt N N3 N4 a a a3 a4 a är n kolumnvktor md nodvariablrna..5.5..4.6.8 x/ N 4 Om böjstyvhtn EI är konstant övr lmntt, blir lmntstyvhtsmatrisn K 6 6 6 6 4 EI ----- 6 4 6. Elmntlastvktorn gs av f q( xn dx, där q( x är n yttr för- 6 6 dlad last (kraft/längd. a: Visa att lmntt är kompltt. (p b: Bstäm lmntlastvktorn f då lastintnsittn q är konstant övr lmntlängdn (p c: Använd två balklmnt ställ upp, samt lös, FE kvationrna Ka f för dt problm som illustrras ndan. (3p q( x q, EI, EI 5 7 8 3/PWM

ösning a: Approximationn på lmntt, ösning 3c: Md två lmnt, båda md längd böjstyvht EI, fås lmntstyvhtsmatrisrna nligt tsn, md nodvaw h 4 i a i ( x, är kompltt om vi kan välja nodva- dw h riablvärdn a i så att (a w h blir n godtycklig konstant, (b blir n godtycklig konstant dx d w h (c blir n godtycklig konstant. dx (a Vi sr att bara har funktionsvärdn skilda från noll vid x rspktiv x. Försök därför md c, där c är n godtycklig konstant, samt a. Man får då w h c( + c 3 x. Ansattsn kan alltså bskriva n godtycklig konstant -- + x -- 3 + 3 x -- x -- 3 c förskjutning. (b N N 4 har drivatan vid x rspktiv x, mdan drivatorna av båd är noll i dssa punktr. För att ha n konstant drivata, c, på lmntt måst skillnadn i funktionsvärdnna i d bägg ändpunktrna vara c. Försök därför md, c a c : w h c + c( N + N 4 c----- x. Approxima- ----- x3 x -- ----- x x + + ----- + ----- ----- cx tionn kan alltså bskriva n godtycklig drivata c, (c Vi har anadrivatorna x 3 x 3 d 6 x dx ----- + -------- d N 4 6x dx ----- + ----- d 6 x dx ----- -------- d d N 4 x 6x ----- -- sr att ick konstanta trmr förkommr parvis i omväxland positiva ngativa tckn. c För att bli av md dssa måst vi ha c a --, vilkt gr d d w h x 6 c x 6 x ----- + -------- + ----- -------- c 4 6x 6x + -- ----- + ----- ----- + -- c -------- dvs lmntt kan åtrg n godtycklig konstant anadrivata. ösning b: Md konstant lastintnsitt q har vi f q N dx. Intgration av d fyra givna polynomn gr trivialt f q ----- q -------- q ----- q ----------- a 5 a 6 7 8 3/PWM

riablnumrring nligt figurn har vi a a3 a4 a för lmnt rspktiv a a3 a4 a 5 för lmnt. Vi har då Ka 6 6 6 4 6 a EI ----- 6 6 6 6 + a 3 6 6 4 6 4 6 6 6 6 6 4 a 5 EI ----- 6 6 6 4 6 6 4 6 6 8 6 6 6 6 6 4 a a 5 Md lmntlastvktorr nligt 3b har vi också f q q q + q q q q q I kvationssystmt Ka f måst vi sätta a a 5 för att satisfira förskrivna translationr; associrad basfunktionr (, i,, 3, 5 änt tillåtna val av tstfunktion, så EI bara kvation 4 6 åtrstår: ----- 8 q ----------- ; 4 3 q -------------- 68EI 3 Man önskar bräkna spänningarna som uppkommr på grund av tt övrtryck p i rörtvärsnitt nligt figurn. Eftrsom problmt har två symmtrilinjr, nöjr man sig md att diskrtisra n vänstra fjärddln av områdt. Elasticittskvationrna på svag form blir då Γ 3 Γ p sym Γ sym sym p p sym A ( v D uda v tdγ y x Γ Här är D n symmtrisk positivt dfinit konstitutiv matris, u u x u y är d obkanta förskjut- Γ 4 7 7 8 3/PWM

ningarna, v v x v y n vktor md tstfunktionr traktionvktorn t på gs t x pn av x, där n x n y är komponntrna till n utåtriktad nhtsnormalvktor på ran- t y pn y dn. Vidar gs diffrntialopratorn av x y y x a: Ang randvillkorn på d båda symmtrilinjrna Γ Γ, samt på d yttr bgränsningslinjrna Γ 3 Γ 4. (p b: Finit lmntformulra problmt md tstfunktionr nligt Galrkin. Dfinira införda btckningar. (p c: FE formulringn ldr till tt kvationssystm Ka f där K är n symmtrisk positivt dfinit matris, f n bkant lastvktor a n vktor md d sökta nodvariablrna. Visa att lösningn a K f minimrar dn kvaatiska funktionn Π( x --x Kx x f dvs visa att Π( a Π( x, md likht ndast om x a (p ösning 3a: D båda yttr bgränsningslinjrna, Γ 3 Γ 4, är fria oblastad så normal tangntialspänningarna måst vara på dssa. Md btckningarna t x σ xx n x + σ xy n y t y σ xy n x + σ yy n y kan dtta uttryckas som t x t y. För n symmtrirand gällr att tangntialspänningn förskjutningn ortogonalt mot randn är. u x, t y på Γ Sammanfattningsvis: t x, u y på Γ t x, t y på ( Γ 3 Γ 4 ösning 3b: Approximra d obkanta förskjutningarna, u y u yh i a iy, där a ix a iy är obkanta nodvariablr, mdan ( x, y är valda basfunktionr. Om vi dfinirar u x u xh i a ix N N n a x y a nx a ny N n 8 7 8 3/PWM

kan vi skriva u u h Na. Vidar ska tstfunktionrna nligt Galrkin vara n godtycklig linärkombination av basfunktionrna (altrnativt: väljs i tur ordning som N n v N n,,,, ; låt c c vara n kolumnvktor md god- c c n c n n tyckligt valda kofficintr. Vi har då v Nc. Insättning i dn svaga formn gr nu A ( Nc D ( Na da ( Nc tdγ c ( N D NdAa N tdγ Eftrsom c är n godtycklig vktor måst uttryckt inom parnts vara n nollvktor, så md B N fås alltså B DBdAa N tdγ llr Ka f. A ösning 3c: åt x vara n godtycklig vktor a vara lösningn till Ka f a är ntydig ftrsom K är positivt dfinit. Bilda v x a ; vi har då Π( x Π( a + v -- ( a + v K( a + v ( a + v f -- ( a Ka + v Ka + a Kv + v Kv v f a f A Mn a Kv ( a Kv ( Kv a v K a v Ka ftrsom K är symmtrisk. Vi får då Π( x --a Ka a f --v Kv v Ka v + + f Π( a + --v Kv + v ( Ka f Mn Ka f v ( Ka f K är positivt dfinit så v Kv > för v, dvs då x a, så dt följr att Π( x > Π( a för x a 9 7 8 3/PWM