LINJÄRA SYSTEM repetitions- och tentamensfrågor. Matrisräkning (rep.)
|
|
- Filip Hellström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LINJÄRA SYSTEM rptitions- och tntamnsfrågor Försökr hålla mig till ndanstånd frågställningar när jag sättr ihop tntamn. Hjälpmdl vid tntamn: Dt utdlad Fourir/Laplac-transformbladt kommr att bifogas. Miniräknar tillåtn mn knappast nödvändig. Formlsamling, typ Mathmatics Handbook, också tillåtn, ävn om jag tyckr att frågorna är av så grundläggand karaktär att ambitionn skall vara att klara dm utantill. Skrivkonvntionr : [S, xxx] avsr sida xxx i Spann. [A, xxx] avsr sida xxx i kopior ur Andrsson m.fl. Ft stil, stora bokstävr, t.x. A, btcknar matrisr Ft stil, små bokstävr, t.x. x, btcknar kolonnmatrisr, samt vktorr i allmänht Md T btcknas transponring. Matrisräkning (rp.). Avgör om följand likhtr gällr allmänt för alla matrisr, A och B, för vilka vänstrld och högrld är dfinirad. I d fall där likhtrna är falska, mn dt finns n riktig likht av liknand typ, ang dn! (a) (A + B) T A T + B T (b) (AB) T A T B T (c) (A + B) A + B (d) (AB) A B () dt (A + B) dta+dtb (f) dt (AB) dta dt B Svar: a) och f) är riktiga. b) och d) är falska, mn följand modifiringar är riktiga: (AB) T B T A T (AB) B A c) och ) därmot är obotligt falska.. Hur uttrycks md matrismultiplikation skalärproduktn mllan två vktorr, x och y, som är givna som kolonnmatrisr? Svar: x T y y T x 3. Vad har dtrminantr md kvationssystm att göra? Huvudsatsn för linjära kvationssystm: För n kvadratisk matris A är följand villkor kvivalnta: (a) dt A 6 (b) Ekvationssystmt Ax y är lösbart för varj högrld y (c) Ekvationssystmt Ax har ndast dn triviala lösningn x (d) A är invrtrbar () A:s kolonnvktorr utgör n bas. (f) A:s radvktorr utgör n bas. 4. Hur bräknas dtrminantn av störr matrisr? Man utnyttjar upprpad gångr följand gnskap: Om man till n rad/kolonn läggr till n multipl av n annan rad/kolonn, såändrasintdtrminantns värd. På dtta sätt skaffar man sig nollor i n rad/kolonn som vid Gausslimination. Sdan utvcklar man ftr dn rad/kolonn som innhållr många nollor, vilkt rducrar problmt till bräkning av lägr ordningns dtrminantr: Ex Till andra kolonnn lägg till (första) till trdj kolonnn lägg till ( ) (första) [utvckla ftr andra radn] ( ) [Till dn första kolonnn lägg till 5 (trdj)] [utvckla ftr första radn] ( ) +3 ( ) (3 5 ) 5
2 Ex.. En n n-matris: b a a... a a b a... a D a a b... a a a a... b Obsrvra att alla kolonnsummor är lika. Låt k vara dt gmnsamma värdt, d.v.s. k b +(n ) a. Addras radrna, 3,..., n till dn första, rhålls k k k... k a b a... a D a a b... a a a a... b Tänkr man sig n utvckling ftr första radn, insr man att n faktor k kan brytas ut ur dn:... a b a... a D k a a b... a a a a... b Till radr, 3,..., n addrar vi nu första radn multiplicrad md ( a) :... b a... D k b a b a Utvckla ftr första kolonnn: b a... b a... D k b a Utvckla dn mindr dtrminantn också ftr första kolonnn: b a... D k (b a) b a O.s.v. Gr D k (b a) n OBS. att samma rsonmang (upprpad utvckling ftr första kolonn) gr att dtrminantn av n triangulär matris är lika md produktn av diagonallmntn a a a 3... a n a a 3... a n a a 3n a a... a nn. a... a nn 5. Hur insr man att ([S, 56]) dt (λi A) λ n (a + a a nn ) λ n ( ) n dt A Svar: En kvivalnt dfinition av dtrminantr är dt A X µ produkt av n lmnt i A, ± tt ur varj rad och kolonn md tcknrglr, som tyvärr int låtr sig bskrivas nklt. (D som bhärskar Sarrus rgl för 3 3- dtrminantr notrar att dn gr just n sådan summa: a b c d f g h k ak + bfg + cdh gc hfa kdb Tänkr man sig dtta sätt att räkna ut dtrminantn av λi A, så lds man till likhtn ovan. 6. Snabb invrtring av -matrisr? µ µ a b d b c d ad bc c a (Gnralisras till A dt A adj A dtaljr i [S, 74], mn dnna är ndast av tortiskt intrss för störr matrisr.) 7. Snabb lösning av -systm? S.k. Cramrs rgl: µ µ µ a b x p c d y q p b q d a p c q x a b, y c d a b c d (Kan gnralisras till störr systm: obkant nr. k systmts dtrminant md kolonn k utbytt not högrldt. systmts dtrminant mn åtrign: ndast av tortiskt intrss.)
3 Linjära rum. Linjära avbildningar 8. Vad mnas md linjärt rum (vktorrum)? En mängd av objkt, på vilkn man har två oprationr dfinirad, ) addition, ) multiplikation md tal, som har samma gnskapr (räknrglr) som för gomtriska vktorr: u + v v + u λ (u + v) λu+λv tc. Exmpl, förutom plant och trdimnsionlla rummt av gom. vktorr: [A, 43-45] R n, (mängdn av alla) m n-matrisr, funktionr på n viss mängd, funktionr som är kontinurliga, funktionr som är drivrbara, tstfunktionr i distributionstorin, polynom, 9. Vad är tt (linjärt) undrrum till tt vktorrum? En dlmängd av tt vktorrum, som är tt vktorrum i sig självt, d.v.s. addition och multiplikation md tal ldr int utanför dlmängdn. Ex.: D vktorr som är paralllla md tt visst plan, utgör tt undrrum i rummt av alla trdim. gom. vktorr. Ex.. Polynomn av grad bildar tt undrrum i vktorrummt bstånd av alla polynom. Ex.3. D drivrbara funktionrna utgör tt undrrum i rummt av alla tänkbara funktionr på tt visst intrvall. Ex.4. D symmtriska n n-matrisrna utgör tt undrrum i rummt av alla n n-matrisr (ftrsom summan av två sym. matrisr, liksom produktn av n sym. matris md tt tal, också är symmtriska) [A, 46]. Vad är bas och dimnsion för tt vktorrum? Att {,, 3,..., n } är n bas för vktorrummt V btydr att varj v V på tt nda sätt kan skrivas på formn v v + v v n n där v j är tal (Obs. att vi har två krav här: ) varj v dt kan sägas btyda att j :na måst vara tillräckligt många, ) på tt nda sätt dt kan sägas innbära att vi int får ha några övrflödiga j.) Dimnsionn för tt vktorrum är antalt lmnt i n bas dt kan visas att alla tänkbara basr för tt visst vktorrum måst ha samma antal lmnt. Ex. Rummt av polynom av grad 5 har som bas funktionrna,x,x,x 3,x 4,x 5 ochdärmddimnsionn 6. D flsta funktionsrum har ingn sådan ändlig bas (t.x. rummt av alla polynom) och kallas därför oändligtdimnsionlla.. Vad mnas md linjär avbildning? Dn mindr abstrakta variantn, [A,46]: En avbildning som till varj vktor x i R n tillordnar n vktor y i R m nligt y Ax, A konstant m n-matris Mra gnrllt ([A, 4-4]): Varj avbildning F från tt linjärt rum till tt annat som uppfyllr F (λ u + λ u ) λ F (u )+λ F (u ) för alla vktorr u, u och tal λ, λ. Vilka linjära avbildningar kan rprsntras md matrisr? Alla avbildningar mllan ändligtdimnsionlla rum. Så fort man har n bas så kan man rprsntra n vktor md dss koordinatr och sdan avbildningn mdnmatris. Exmpl: Låt P n rummt av polynom av grad n. Elmntn i P 3 rprsntras så här a + a x + a x + a 3 x 3 a a a a 3 och analogt för lmntn i P (låtr vi svara mot 3 -kolonnmatrisr). Drivation kan btraktas som n linjär avbildning från P 3 till P. a + a x + a x + a 3 x 3 7 a +a x +3a 3 x På matrisform blir dtta a a 3a 3 3 a a a a 3 3
4 3 4-matrisn i högrldt är avbildningns matris rlativt basrna,x,x,x 3ª (i dfinitionsrummt) rsp.,x,x ª (i bildrummt). 3. Man brukar säga att värdrummt (bildrummt) till n linjär avbildning y Ax spänns upp av kolonnrna i matrisn A. Varför? Svar: Btckna kolonnrna i A md a, a,..., a n. Dfinitionn av matrismultiplikation gr att x.... Ax. x a a an..... x n. x a + x. a x. n a n... d.v.s. bildvktorn är n linjärkombination av kolonnrna i A, md x j som kofficintr. 4. Om dn linjära avbildningn F : R n R m vt vi hur dn avbildar vktorrna (här i fallt n 3),, Säg att bildrna är a b, d, g h c f k Svar: µ a b c d a b c d Motivring: Sökt matris A skall vara sådan att om så skall x + x + x x 4 4 avbildas på y f + y f µ y y A Mn linarittn innbär att x x x 3 x 4 x + x + x x 4 4 avbildas på x (a f + a f )+x (b f + b f )+... (a x + b x +...) f +(a x + b x +...) f varav avbildningsmatrisn kan avläsas. Allmänt: Kolonnrna i avbildningsmatrisn är koordinatrna (rl. basn i bildrummt) till bildrna av basvktorrna (i dfinitionsrummt). 6. Låt F vara n linjär avbildning från tt rum V md basn {,,..., n } till samma rum (man sägr kort: n avbildning på V ). Antag att basvktor k är n gnvktor till F. Vad sägr dig dtta om matrisn för F rlativt basn {,,..., n }? Kalla gnvärdt för λ. Att Vad är avbildningns matris? Svar: Ur förgånd fråga följr att bildrnas koordinatr bildar kolonnrna i avbildningsmatrisn: a d g b h c f k 5. Om dn linjära avbildningn F från tt rum md basn {,, 3, 4 } till tt rum md basn {f, f } vt vi att dn avbildar på a f + a f på b f + b f 3 på c f + c f 4 på d f + d f Vad är avbildningns matris rlativt ovan angivna basr? k avbildas på k + λ k + k n btydr att dn k:t kolonnn i avbildningsmatrisn innhållr nollor övrallt utom på rad k, där λ står. 7. Vad mnas md linjär oprator? Synonym för linjär avbildning mllan funktionsrum. 8. G xmpl på linjära opratorr: drivation : f (x) 7 f (x) translation : f (t) 7 f (t T ) 9. Vad mnas md linjär funktional? En synonym för n linjär avbildning mllan tt funktionsrum och rummt av rlla llr komplxa tal. 4
5 . G xmpl på linjära funktionalr. f (x) 7 Z b a f (x) dx f (x) 7 f (), d.v.s. dltafunktionn δ (x). G xmpl på gomtriska linjära avbildningar. Projktion av plants/rummts punktr (g. ortsvktorr) på n linj/plan gnom origo. Spgling i n linj/plan gnom origo. Rotation kring n linj gnom origo.. Ställ upp matrisn för ortogonal projktion av plants punktr på x-axln. (, ) avbildas på sig själv (, ) avbildas på (, ) Därmd svar: µ 3. Ställ upp matrisn för ortogonal projktion av plants punktr på linjn t (3, 4), t R. Låt x vara n godtycklig vktor och sätt n µ (faktorn /5 läggs till för att få n.) x P n x+(x P n x), md P n x (x n) n gr då n uppdlning av x i två vinklräta komposantr (x P n x) P n x (x n) (x n) n n varav dn första, (x n) n är parallll md n dn kallar vi vinklräta projktionn av x på n. Md x och n som kolonnmatrisr kan projktionn skrivas x T n n n x T n n n T x nn T x Alltså är projktionsmatrisn nn T µ µ Vad mnas md suprpositionsprincipn? För linjära kvationssystm: ¾ Ax b Ax b A (c x + c x )c b + c b för alla tal c,c Md ord: har man lösningar till två olika högrld för n och samma systmmatris, så har man också lösningar till varj linjärkombination av dssa högrld. Spcialfallt då b b : Varj linjärkombination av två lösningar till tt homognt kv.systm är också lösning till dtta systm. För linjära systm av diffrntialkvationr: x (t) Ax (t) f (t) x (t) Ax (t) f (t) (c x + c x ) A (c x + c x )c f + c f för alla tal c,c Md ord: samma som ovan! (Skrivr Ax-trmn till vänstr om likhtstcknt, till skillnad från Spann, för att dt int skall uppstå missförstånd: när man talar om linjära kvationrs högrld, så avsr man gntlign d trmr som är givna här f intd som rnt fysiskt står till högr!) Spcialfallt f f :samma som ovan! [A, 3-3] Basbyt. Egnvärdn och gnvktorr. 5. S, övn.3.. (Notra att matrisn som uttryckr d nya b-basvktorrna i d gamla -vktorrna, är transponatt till dn matris S som gr d gamla koordinatrna x i d nya koordinatrna bx.) a) x + x bx b + bx b llr på matrisform µ x x µ b bx bx b c) Sätt in ia),såfås µ µ b 3 b ¾ µ x x µ bx bx µ 3 µ 5
6 Att {, } är n bas mdför att framställningn är ntydig, d.v.s. µ 3 x x bx bx Transponra: µ x x x Sbx µ 3 µ bx bx Allmänt: Om vi inför nya basvktorr nligt b b. T. b n n så blir sambandt mllan koordinatrna x bx x S bx md S TT x n bx n d) Obs. att i och md att bildrummt är dtsamma som dfinitionsrummt, så ändras ävn bildvktorns koordinatr: x Sbx y Sby y Ax Sby ASbx by S ASbx 6. Dfinira bgrppt gnvärd och gnvktor för n matris. [S, 34] 7. Dfinira bgrppt gnvärd och gnvktor för n linjär avbildning F. Om n vktor v 6 i dt (möjlign abstrakta ) vktorrummt V avbildas på λv, d.v.s. F (v) λv, för något tal λ så kallas v gnvktor till F md gnvärdt λ. (Dtta förutsättr alltså att F är n avbildning från V till V, och int till något annat rum. I matrisfallt svarar dtta mot att matrisn förutsätts vara kvadratisk avbildning från R n till R n.) 8. Varför är dt bättr att tänka på matrisr som linjära avbildningar och på gnvärdn/gnvktorr som gnskapr hos n linjär avbildning snarar än som gnskapr hos n matris? Matrisrna som vi stötr på vid problmlösning är avhängiga av hur man väljr koordinatsystm, variablr, tc. Säg att F är ortogonal projktion på n viss linj ` i plant. Om vi väljr ` som x-axl och n normal till ` som y-axl, så får vi avbildningns matris till µ Om vi därmot väljr koordinatsystm så att ` får kvationn y x, så blir avbildningns matris µ / / / / Matrisn bror på basvalt! På samma sätt som tt och samma förmål bskrivs av människor md olika ord på olika språk, kan n linjär avbildning bskrivas av olika matrisr brond på valt av bas. På samma sätt som dt är lämpligt att i Svrig prata svnska och i Tyskland tyska, så är dt lämpligt att anpassa basvalt till problmställningn. Att inskränka sig till matrisr, är alltså litt som att stirra sig blind på ordns ljud och bokstävr och glömma dras btydls. Rlationn F (v) λv bror mllrtid int på basvalt. (Alltså måst d två matrisrna ovan ha samma gnvärdn och samma gnvktorr, om vi md vktorr avsr själva pilarna i plant som är obrond av koordinatsystmt, och int talpar som (, ) tc., som ndast är rprsntationr av vktorr m.a.p. tt utvalt koordinatsystm). En huvudanldning till vårt intrss för gnvktorr är att d vägldr oss till just tt lämpligt basval välj gnvktorr som basvktorr, så blir avbildningns matris diagonal och därmd nkl att räkna md! 9. Vilka rlla gnvärdn och gnvktorr har följand linjära avbildningar? (a) ortogonal projktion i plant på linjn gnom origo md riktningsvktor n? Svar: Vktorrna som är paralllla md linjn är gnvktorr md gnvärdt. Vktorrna som är vinklräta mot linjn är gnvktorr md gnvärdt. (b) ortogonal projktion i rummt på linjn gnom origo md riktningsvktor n? Svar: Som på förgånd fråga! Skillnadn är att gnvktorrna md gnvärd bildar nu tt hlt plan tt plan md n som normal. 6
7 (c) (snd) projktion i plant på linjn gnom origo md riktningsvktor n längs linjn gnom origo md riktningsvktor v. Skillnadn gntmot ortogonal projktion är följand: Vid ortogonal projktion går man från dn punkt som skall projicras vinklrätt mot dn linj på vilkn man skall projicra. Här ortogonal projktion av (, ) på x-axln: Vidsndprojktion går manmotdnlinj man skall projicra på längs dn angivna riktningn v. Här projktion av åtrign (, ) på x-axln längs riktningn (, ) : Svar: Vktorrna, som är paralllla md n, är gnvktorr md gnvärdt. Vktorrna, som är paralllla md v, är gnvktorr md gnvärdt. (d) spgling av plants vktorr i linjn gnom origo md riktningsvktor n? Svar: Vktorrna som är paralllla md n är gnvktorr md gnvärdt. Vktorrna som är vinklräta mot n är gnvktorr md gnvärdt. () spgling av rummts vktorr i dt plan gnom origo som har normalriktningn n? Svar: Vktorrna som är paralllla md spglingsplant är gnvktorr md gnvärd. Vktorrna som är paralllla md n är gnvktorr md gnvärdt. (f) vridning av plants vktorr kring origo vinkln θ? Svar: Om θ π är alla vktorr gnvktorr md gnvärdt. Om θ, så är, trivialt, alla vktorr gnvktorr md gnvärdt. Mn om θ 6 kπ för alla hltal k, så finns inga rlla gnvktorr. (g) vridning vinkln θ av rummts vktorr kring n axl gnom origo md riktningn n? Vktorrna paralllla md n är gnvktorr md gnvärdt. Om θ kπ, kudda hltal, så är ävn alla vktorr vinklräta mot n gnvktorr md gnvärdt. Om θ kπ,khltal, så är alla vktorr i rummt gnvktorr md gnvärdt. 3. Vad mnas md gnfunktion? En synonym för gnvktor i fallt linjär avbildning på tt funktionsrum. 3. Vad har drivationsopratorn D för gnfunktionr och gnvärdn? Vi sökr alltså funktionr f (x) mdgnskapnatt f (x) λf (x) Exponntialfunktionrna! Varj xponntialfunktion f (x) c λx, c tal 6 är n gnfunktion md gnvärdt λ. 3. Vad har translationsopratorn f (t) 7 f (t T ),Tfixt tal för gnfunktionr och gnvärdn? Vi sökr alltså funktionr f (t) sådana att f (t T )λf (t) Vi kan säga dirkt att alla T -priodiska funktionr är gnfunktionr md gnvärdt : f (t T )f (t) för alla t är just dfinitionn av priodisk funktion. Mn finns dt flr? Ja, alla xponntialfunktionr f (t) st är också gnfunktionr, md gnvärdt st, ftrsom s(t T ) st st (Dnna obsrvation är väsntlig i [S, 3], när man rsonrar sig till bgrppt övrföringsfunktion.) Mn finns dt ännu flr? Svart är int uppnbart, så jag avstår! 7
8 33. Hur kommr dtrminantn in, när dt gällr gnvärdn av n matris? [S, 34] 34. Hur många gnvärdn har n n n-matris? Svar: Högst n st. När [S, 35, sats 35] skrivr n styckn, så mnas n st., om man räknar md multiplicitt, d.v.s. om karaktristiska polynomt har faktorn (λ 5) 3, så räknar man 5 som gnvärd 3 gångr. 35. Att bstämma gnvärdn och gnvktorr m.h.a. karaktristiska kvationn. [S, 36-37, Ex.3., 3.] OBS. Dtta är n mtod något som sägr hur man kan räkna ut n viss sak, mn int vad dnna sak är för något! (Dssutom är dt int någon bra mtod för störr matrisr.) 36. Antag att u och v är två ick-paralllla gnvktorr till A md gnvärdn λ rsp. µ. Kan någon linjärkombination av dssa två αu + βv också tänkas vara gnvktor? Svar: Alla multiplar av n gnvktor är också gnvktorr A (αu) αau αλu λ (αu) analogt för v Därmot är linjärkombinationr av typn αu + βv, båd α och β 6 gnvktorr ndast om λ µ : A (αu + βv) c (αu + βv),ctal αλu+βµv cαu+cβv (ftrsom u v) ½ αλ cα (ftrsom α, β 6 ) βµ cβ λ c µ 37. Vad mnas md att n matris / linjär avbildning är diagonalisrbar? Btrakta [S, sid.4, sats 3.6] att A är diagonalisrbar om och ndast om dt finns n bas av gnvktorr som n dl av dfinitionn ([S, sid.4])! Att dt finns S md S AS diagonal är närmast tt ytligt symptom på dtta! 38. Om vissa typr av matrisr kan man säga att d är diagonalisrbara utan att gnomföra alla räkningar i dtalj vilka sådana typr kännr du till? ) Matrisr md n olika gnvärdn [S, 49, sats 3.9] (Spcialfall: triangulära matrisr md n olika diagonallmnt för triangulära matrisr är just diagonallmntn gnvärdn.) ) Rlla symmtriska matrisr (spktralsatsn) 39. G xmpl på n matris som int är diagonalisrbar. S [S, 49, Ex.3.8] 4. Diagonalisra n givn (litn) matris md pappr och pnna. S [S, 43, Ex.3.6] 4. (Hoppa övr dnna.) Viss information om gnvärdna till n matris A kan man ibland få utan att räkna ut dm xplicit. Ang några sådana mtodr! (a) summan av gnvärdna tr A [S, 56-57] (b) produktn av gnvärdna dta [S, 56-57] (c) OmA är symmtrisk, kan man md Gausslimination/kvadratkomplttringfårdapåantalt gnvärdn i tt visst intrvall [S, 34, sats 7.6] 4. Vad sägr spktralsatsn? [S, 4-6, satsr 6.9, 6., 6.] 43. Antag att u, u,..., u k är gnvktorr till matrisn A md olika gnvärdn. Vad kan sägas om gnvktorrna, om A är (a) symmtrisk? Svar: ortogonala, nl. [S, 5, sats 6.] (b) godtycklig? Svar: linjärt obrond, nl. [S, 49, sats 3.9] 44. Kontrollra, på snabbast möjliga sätt, att (3, ) är n gnvktor till matrisn µ Bstäm sdan, åtrign på snabbast möjliga sätt, alla gnvktorr! Lösning: µ µ µ µ 3 5 Alltså är (3, ) n gnvktor md gnvärdt 5. Matrisn är symmtrisk och då finns, nl. spktralsatsn, n ortogonal bas av gnvktorr. Dn riktning i plant som är ortogonal mot (3, ), nämlign (, 3) 8
9 dtfinns int flr! måst också vara n gnvktor: µ µ µ µ 5 3 Eftrsom gnvärdna är olika, så kan ingn annan vktor än d som är paralllla md antingn (3, ) llr (, 3) vara gnvktorr (s fråga ovan). Svar: t, t 6 är gnvkt. md gnv Låt µ 3 µ t 3, t 6 är gnvkt. md gnv. 5 A µ 3 Bstäm A n för varj hltal n. Lösning: Diagonalisra (om möjligt): Man får gnvktorrna µ md gnvärdt µ md gnvärdt (a) Vad är diagonalmatrisn? (b) Ang n matris som diagonalisrar A 999. Vad blir diagonalmatrisn? Svar a): Att A diagonalisras av S innbär att, om kolonnrna i S tas som ny bas, så blir matrisn för avbildningn y Ax rlativt dn nya basn, basn S AS, diagonal, d.v.s kolonnrna i S är gnvktorr till A och diagonalmatrisn S AS innhållr motsvarand gnvärdn som lmnt i huvuddiagonaln. Vi avläsr gnvärdna gnom att multiplicra A md diagonalisringsmatrisns kolonnr: Sätt så blir alltså S D S AS D A SDS 46. Matrisn A n µ, µ SD µ n S µ µ n µ n+ n n+ n A diagonalisras av matrisn Alltså är diagonalmatrisn 3 3 Svar b): En matris som diagonalisrar A diagonalisrar ävn varj potns av A : S AS D S A S S ASS AS D S A 3 S S ASS ASS AS D 3... Alltså: Dn givna matrisn diagonalisrar ävn A 999 och diagonalmatrisn blir ( 3)
10 Kvadratiska formr 47. Vad är n kvadratisk form för något? En kvadratisk form i två variablr är tt polynom i två variablr av typn q (x, y) ax + bxy + cy, a, b, c konstantr En kvadratisk form i tr variablr: q (x, y, z) ax + bxy + cxz + +dy + yz + fz a, b, c, d,, f konstantr Allmänt: En kvadratisk form i n variablr: nx q (x) a jk x j x k j,k där x (x,x,..., x n ) (Polynom i flra variablr där alla trmr har samma gradtal, som t.x. p (x, y, z) 4x 5 + x 3 y 7xy 4 (som gradtal räknas sammanlagda gradtalt för alla variablr) kallas homogna polynom. Därför skull man kunna säga: n kvadratisk form är tt homognt polynom av grad. Homogna polynom av grad som t.x. f (x, y, z) x +5y 3z kallas linjära formr och homogna polynom av grad 3 som t.x. kallas trnära formr.) f (x, y, z) x 3 +3x y y Hur rprsntrar man n kvadratisk form i n variablr md matrisr? T.x. om n 3, q (x, y, z) ax + bxy + cxz + +dy + yz + fz så visar matrisräkning att q (x, y, z) x y z På samma sätt i n variablr, md x x x... x n a b/ c/ b/ d / c/ / f x y z q (x) x t Kx md K symmtrisk Dt finns andra möjlightr för K-matrisn, mn konvntionn är att man användr sig av n symmtrisk matris, och då är dn ntydigt bstämd. 49. Varför är linjära och kvadratiska formr intrssanta? En anldning är Taylors forml, t.x. i två variablr f (a + h, b + k) f (a)+ +Ah + Bk + +Ch + Dhk + Ek för små h, k där konstantrna A, B, C, D, E fås ur f:s drivator i (a, b). Högrldt är tt uttryck av formn konstant + + linjär form i h, k + + kvadratisk form i h, k Om vi vt hur linära och kvadratisk formr uppför sig, så vt vi alltså ungfär hur n godtycklig olinjär funktion sr ut lokalt. 5. Hur transformras matrisn för n kvadratisk form vid tt linjärt koordinatbyt? Om x Sbx, så x T Kx bx T S T KSbx d.v.s. K övrgår i S T KS. 5. Vilkn är skillnadn mllan transformationsformln i förgånd fråga och motsvarand forml för linära avbildningar? linjära avbildn : A övrgår i S AS kvadr. formr : K övrgår i S T KS 5. Kvadratisk formr kan alltid diagonalisras (till skillnad mot linjära avbildningar!), d.v.s. S kan väljas så att S T KS blir diagonal och därmd q (x) λ bx + λ bx λ n bx n för några rlla tal λ, λ,..., λ n Hur kan man vara säkr på dt? Svar: P.g.a. spktralsatsn! Eftrsom K är symmtrisk, så finns n ortogonal S, så att S KS diagonal md K:s rlla gnvärd λ,..., λ n i diagonaln. Mn S ortogonal S S T
11 53. Vad btydr bgrppn positivt/ngativt (smi)dfinit rsp. indfinit för n kvadratisk form och hur kan dssa rlatras till gnvärdna till K? S [S,7,punktlistan] 54. Givt n godtycklig kvadratisk matris A, bilda K A T A (a) Förklara varför K är symmtrisk. (b) Kan någonting sägas om dn kvadratiska form som K rprsntrar positivt dfinit, tc.? 55. Minst två sätt att diagonalisra n kvadratisk form är tänkbara, vilka? ) Bstäm gnvärdn och gnvktorr till K, nl. förgånd fråga. ) Kvadratkomplttring, nl. [S, 8-3] 56. (Hoppa övr.) Hur kan man md Gausslimination avgöra om n kvadratisk form är positivt/ngativt dfinit? S [S,3] 57. Vad sägr tröghtslagn för kvadratiska formr? S[S,3,sats7.4] 58. (Hoppa övr) Md Gausslimination kan man (snabbt) bstämma antalt gnvärdn till n symmtrisk matris K ittgivtintrvall(a, b) hur? Förutsatt att inga gnvärdn är just a llr b : Antalt positiva pivotlmnt vid Gausslimination på K ai gr antalt gnvärdn >a.antalt positiva pivotlmnt vid Gausslimination på K bi gr antalt gnvärdn >b.diffrnsn gr antalt gnvärdn mllan a och b. 59. (Hoppa övr) Givt två kvadratiska formr i n variablr, md matrisr K och M, så är dt ibland önskvärt att kunna diagonalisra dm samtidigt, d.v.s. hitta invrtrbar S så att S t KS och S t MS båda är diagonala I tt viktigt spcialfall är dtta alltid möjligt, vilkt? Om dn na av dm, säg M är positivt dfinit. S [S,39, sats 7.7] Systm av linjära diff.kvationr. Exponntialmatrisn 6. Att lösa systm av diffrntialkvationr av typn ½ x (t) x (t) y (t) y (t) 4x (t) 3y (t), x () y () Altrnativ : Ensidig Laplactransformation: ½ sx X Y sy 4X 3Y µ µ µ s X 4 s +3 Y µ X Y µ µ s 4 s +3 µ µ s +3 (s ) (s +3)+8 4 s µ s s +s +5 +s Obs. att matrisn, som skall invrtras, kan skrivas si A, där A systmts kofficintmatris Cramrs rgl s [S, sid.75 övrst] gr (si A) (s ) (s +3)+8 µ s +3 4 s Dt är naturligt att dfinira transformn av n matrisfunktion som dn matris man får när man transformrar varj lmnt för sig. Då kan vi, för t>, skriva µ x (t) y (t) Eftrsom s +s +5 s s +s +5 så ½ µ ¾ L (si A) n L (si A) o µ (s +) +4 ½ ¾ L sin t t θ (t) s + (s +) +4 (s +) +4 L ½µcos t ¾ sin t t θ (t) n L (si A) o µ cos t +sint sin t sint cos t sin t t θ (t)
12 Man kan visa att, om man här strykr bort faktorn θ (t), så får man just xponntialmatrisn ta och ta L n (si A) o utan θ (t) ta µ x () y () gr lösningn till vårt systm för alla t, int nbart för t. I vårt fall µ µ x (t) cos t sin t y (t) cost t Altrnativ : (Fungrar nbart på diagonalisrbara matrisr.) Diagonalisra µ A 4 3 Egnvktorr är µ +i µ i Därför µ x (t) y (t) c µ +i md gnvärdt +i md gnvärdt i ( +i)t + c µ i ( i)t där konstantrna c,c bstäms av d givna värdna i t. Här är dt lämpligt att övrgå till rll form på följand sätt: Obsrvra att µ i ( i)t komplxa konjugatt till µ +i ( +i)t Om c c så ärävn hla dn andra trmn komplxa konjugatt av dn första. (Vi användr upprpad gångr att för godtyckliga komplxa tal z och w gällr z w z w därmd blir vår summa µ µ +i R c ( +i)t [säg att c a + ib] µ µ +i R (a + ib) µ (a b)cost (a + b)sint a cos t b sin t t (cos t + i sin t) t Sätt in t : µ µ a b a gr a / b 6. Matrisn µ har gnvärdna 5 och 5 och tillhörand gnvktorr är µ 3 t, t R µ t 3, t R Vad sägr dtta om lösningarna till systmt ½ x (t) 4x (t)+3x (t) x? (t) 3x (t) 4x (t) Svar: Lösningarna är µ µ 3 C 5t + C 3 5t, C,C godtyckliga konstantr ochsvarsomialtrnativ. 6. Vad är ta för någonting? (Brätta allt du kan...) Givt n konstant n n-matris A, finns n n n- matris Φ (t) (matrislmntn är alltså funktionr av t) som uppfyllr ½ Φ (t) AΦ (t), för alla t Φ () I (I nhtsmatrisn) Dnna Φ (t) btcknas ta. Kan fås, åtminston tortiskt, som summan av n oändlig sri ta X k t k k! Ak Varj lmnt är n linjärkombination av trmr av typn t k λt där λ är gnvärd till A och k är ick-ngativt hltal < än multiplicittn md vilkn λ är nollställ till A:s karaktristiska polynom.konstantrna blir bstämda xmplvis av värdna på x och x vid n viss tidpunkt.
13 63. Dt påstås att µ +t t ta 4t t 5t µ 7 för A 4 3 (a) Hur kontrollrar du att dtta är sant? Svar: Kontrollra att µµ d +t t dt 4t t 5t µ µ 7 +t t 4 3 4t t (b) Vad är lösningn till x (t) 7x (t)+x (t) x (t) 4x (t)+3x (t) x (6) x (6) Svar: 5t µ A(t 6) x (6) x (6) µ µ +(t 6) t 6 4(t 6) (t 6) µ 3 + 4t 8t +5 5(t 6) 65. Hur kan stabilittn i förgånd fråga avgöras utifrån matrisn A? S [S, 67, sats 4.]. 66. (Hoppa övr) En matris A har xponntialmatrisn µ ta ( + 3t) t t t 9t t ( 3t) t (a) Lös bgynnlsvärdsproblmt µ µ x (t) x (t) y A (t) y (t) µ µ x () 3 y () 4, 5(t 6) (b) Bstäm matrisn A (c) Är matrisna diagonalisrbar? (d) Ett kausalt linjärt tidsinvariant systm bskrivs av tillståndskvationrna ½µ µ µ x (t) x (t) x A + (t) x (t) y (t) 4x (t)+3x (t) w (t) Bstäm systmts impulssvar. () Bstäm systmts övrföringsfunktion. 67. (Roligt och bra tst, tyckr jag, fast om man har bråttom, så hoppar man nog övr dt också...) På tntamn i Linjära systm har n tknolog försökt bräkna xponntialmatrisn till n matris A och fått µ 4 ta 3t 4 t 3t t t 3t 4 t 3 4t (a) Utan räkning (och utan att vta matrisn A!) kan man s att rsultatt är fl hur? (b) Gnom att ändra på två siffror (mn int färr!) så kan man få tknologns svar till att vrklign bli xponntialmatris för n viss A vilka siffror och vilkn A? Lösning: Elmntn i xponntialmatrisn ta är linjärkominationr av trmr 64. Vad mnas md stabilitt för tt systm av diffrntialkvationr av formn t k λt, därλ är gnvärd till A x (t) Ax (t), där Att ta är btydr att A också är. Då kan dn int ha flr än gnvärdn! Mn tknologn A givn konstant n n matris har såväl t som 3t och 4t omöjligt! x (t) n kolonnmatris md obkanta funktionr? Ett annan orimlight som syns nästan lika nklt: S [S, 63]. Dt som där htr stabilt, brukar bnämnas asymptotiskt stabilt ta skall uppfylla ta I för t Mn för t blir tknologns svar µ Ändra 4t till 3t i lmntt längst nr till högr. Om vi sdan ändrar lmntt på rad, kolonn, till 5 3t 4 t, llr 4 3t 3 t så blir ävn dt andra uppnbara flt utradrat, mn vilkn variant skall vi välja? Och vad skull A vara? w (t) 3
14 Kombinrar vi ta I för t md xponntialmatrisns huvudgnskap d dt ta A ta för alla t sr vi att dt måst gälla d dt ta A för t Så,omvisammanfattardtvåvariantrnaovani (a +) 3t a t så är Φ (t) just xponntialmatrisn till dn konstanta matrisn A. Vi kontrollrar: µ µ µ µ µ µ är båda sanna. Därmd klart. 68. Låt A vara n kvadratisk matris. Är dtsantatt tat ta T? och drivrar, förslagsvis ftr n inldand uppdlning, så att dt hla blir mra övrskådligt Svar: ja. D gnrlla sambandn µ (A + B) T A T + B T för alla A, B (a +) ta 3t a t 3t t t 3t 4 t 3 4t (AA) T A T A T µ µ a + 3 3t a gr ftr upprpad användning och gränsövrgång + 4 t µ µ d a + a dt ta 3 3 3t 4 t ta Ã! T T X t k k! Ak k X så sr vi att nda möjlightn för A då skull vara t k A T k µ µ k! k a + a tat Vidar vt vi att spårt av A måst vara lika md summan av gnvärdna: 3(a + 3) ( a +4) 3 a 3 Att dtta a dugr, d.v.s. att µ µ 4 3 3t är xponntialmatrisn till µ µ 6 t µ 3 4 inss så här: Exponntialmatrisn ta bstäms ntydigt av att d dt ta A ta för alla t ta I för t d.v.s. om -matrisfunktion Φ (t) uppfyllr Φ (t) (någon konstant -matris A) Φ (t) Φ () idntittsmatrisn 69. (Svårar hoppa övr) Låt A vara n kvadratisk matris, vars alla gnvärdn har ngativ raldl. Sätt Förklara varför K tat ta dt (a) Intgraln ovan är konvrgnt, så K är n väldfinirad matris. (b) K är symmtrisk (c) K är positivt dfinit. (d) A T K + KA I Svar a): Obs. att, nl. förgånd fråga tat ta T Elmntn i ta är linjärkombinationr av funktionr av formn t k λt, λ gnvärd till A, khltal. Därmd blir också lmntn i produktn ta T ta av samma typ. Mn intgralr av typn t k λt dt 4
15 är konvrgnta om xponntialfunktionn är avtagand, d.v.s. R λ <. Svar b): Enligt fråga... ovan är varj matrisprodukt av typn M T M symmtrisk. Nu låtr vi M ta och får att intgrandnärnsymmtriskmatris. Mnintgration av n matris btydr dfinitionsmässigt att varj lmnt intgrras för sig rsultatt måst då också bli symmtriskt. Svar c): Vi vill visa att x T Kx > för alla vktorr x 6 Btraktar vi n fix vktorx, så bror dn int på t och vi kan därför flytta dn innanför intgraltcknt: x T Kx M (t) ta T ta Enligt fråga... ovan är x T tat ta x dt x T tat ta x dt x T M (t) x dt, där M positivt dfinit, om dt M 6 positivt smidfinit, annars Här gällr dt första altrnativt M (t) är positivt dfinit för varj t därföratt ta ta I dt ta dt ta dt ta 6 dt ta T ta dt ta 6 Alltså, för n fix vktorx 6, är Svar d): x T M (t) x > för alla t och därmd x T M (t) x dt > A T K + KA ³ A T tat ta + tat ta A dt Utnyttja nu ( baklängs ) dn grundläggand gnskapn hos xponntialmatrisn A ta d dt ta ta A såkanviskrivaintgrandnsomdrivatanavnprodukt: A T tat ta + tat ta A d dt tat ta + tat d dt ta d ³ ta tat dt M.a.o. vi har primitiv funktion och kan använda insättningsformln: Faltning A T K + KA lim h tat tai x x I I I 7. Vilkn typ av faltningar har du räknat på rdan på gymnasit? Svar: Multiplikation av polynom är n diskrt faltning. Om p (x) q (x) JX a j x j, j KX b k x k k så fås x n -kofficintn i produktn p (x) q (x) som nx a n k b k k (Vi multiplicrar ihop var och n av trmrna i p (x) md var och n av trmrna i q (x) och får alla möjliga produktr av formn a j x j b k x k En x n -trm får vi när j + k n, d.v.s. j n k.) 7. Ibland är dt intgralr av typn ibland intgralr av typn Z t f (t τ) g (τ) dτ f (t τ) g (τ) dτ 5
16 man kallar för faltningsintgralr. Hur hängr dt ihop? Svar: dn första formln är dn gnrlla dfinitionn. Om f och g båda är kausala, vilkt oftast är fallt i praktikn, så är, om t< f (t τ) g (τ) dτ R t f (t τ) g (τ) dτ, om t> varav dn andra formln. 7. Faltning md θ (t) är kvivalnt md... (fyll i!) Svar: intgration från : (θ f)(t) Z t f (τ) dτ 73. Hur ändras faltningn om vi translatrar n av faktorrna? Md andra ord: om vi har räknat ut faltningn, kalla dn h (t), av, säg, t θ (t) och t θ (t) kan vi då på något nklar sätt få fram faltningn av (t 5) θ (t 5) och t θ (t)? Svar: Ja, dt är bara att translatra faltningn lika myckt: h (t 5). Fint utskrivt: Dfinira (T a f)(t) f (t a). Då är (T a f) g T a (f g) Bvis (Dtta är [S, övn..4]): ((T a f) g)(t) T a (f g) För tillämpning, s [S, 9, Ex..4] T a f (t τ) g (τ) dτ f (t τ a) g (τ) dτ f (t a τ) g (τ) dτ 74. Antag att funktionrna f och g är övrallt utom (möjlign) på intrvalln [a, b] rsp. [c, d]. Faltningn f g är då övrallt utom (möjlign) på intrvallt... (fyll i!) Svar: För tt fixt t, kan faltningsintgraln (f g)(t) f (t τ) g (t) dτ 6 bli 6 ndast om dt finns τ sådant att t τ [a, b] och samtidigt τ [c, d] Sätt t τ s. Då är alltså t s + τ md s [a, b] och τ [c, d] d.v.s. t [a + c, b + d] Alltså: f g övrallt utom möjlign på intrvallt [a + c, b + d]. 75. Säg att f faltas md n funktion g, som är övrallt utom i tt rlativt litt intrvall kring, där dn är, och för vilkn g (t) dt Hur skull du md ord bskriva faltningn f g?hur förväntar du dig att grafn av f g sr ut jämfört md grafn av f? Svar: Säg att g utanför [ ε, ε]. (f g)(t) Z ε ε f (t τ) g (τ) dτ bror ndast på f:s värdn i intrvallt [t ε,t+ ε]. Om så Z ε ε mg (τ) dτ m f (τ) M då t ε τ t + ε, m Z ε ε Z ε ε f (t τ) g (τ) dτ Z ε ε f (t τ) g (τ) dτ M Mg(τ) dτ Sålds kan värdt av f g btraktas som tt viktat mdlvärd av f på intrvallt [t ε,t+ ε]. Grafn av f g kan förväntas vara jämnar och finar än grafn av f v. rippl smtas ut. 76. Frkvnsfunktionn för n stokastisk variabl X, som kan anta rlla värdn, är n funktion, f X, md gnskapn att sannolikhtn för att X skall anta tt värd i intrvallt [a, b] gs av intgraln Z b a f X (t) dt Enligt sannolikhtstoriböckrna, så fås frkvnsfunktionn för summan av två obrond stokastiska
17 variablr, X och Y, som faltningn mllan d nskilda frkvnsfunktionrna: f X+Y f X f Y Hur kan man övrtyga sig om rimlightn av dtta påstånd? Förslag: Om X och Y är diskrta stokastiska variablr, d.v.s. om d antar ndast hltalsvärdn, så är motsvarightn till frkvnsfunktionrna, f X och f Y, sannolikhtsfunktionrna p X (k) sannolikhtn att X antar värdt k p Y (k) motsv. för Y Sannolikhtsfunktionn för summan X + Y måst då gs av p X+Y (n) X k p X (n k) p Y (k) (Om Y k, så blir summan X + Y n om och ndast om X n k, och så för varj k. Sannolikhtn att X n k och Y k, fås gnom att multiplicra d nskilda sannolikhtrna, i och md att variablrna är obrond.) Dnna summa bör rimlign övrgå i n faltningsintgral när man tänkr sig kontinurliga stokastiska variablr. Distributionstori 77. Dltafunktionn δ (t) är uppnbarlign ingn funktion av samma typ som t, cos t, t, tc. Vad är dn för något? Finns två sätt att s på δ (t) : (a) δ (t) är tt slags gränsvärd av vanliga funktionr p n (t),t,, 3,... (nämlign av allt högr och smalar pulsr kring t ). Dn är tt gränsvärd i dn mningn att lim p n (t) ϕ (t) dt n xistrar för varj s.k. tstfunktion ϕ (funktion som är ) drivrbar, ) övrallt utom på tt bgränsat intrvall inskränkningar man inför för att garantra att intgralrna xistrar). Vi tänkr oss att dssa gränsvärdn är rsultatt av intgration md n funktion δ (t) δ (t) ϕ (t) dt df. lim p n (t) ϕ (t) dt n Dt är d int, mn skrivsättt fungrar, ftrsom gränsvärdt bror linjärt på ϕ : lim p n (c ϕ + c ϕ ) dt n lim µc p n ϕ dt + c n c lim n p n ϕ dt + c lim n för alla tstfunktionr ϕ och ϕ och alla tal c och c p n ϕ dt p n ϕ dt så R dt blir rätt om vi räknar md δ (t) ϕ (t) dt som md n vanlig intgral: δ (c ϕ + c ϕ ) dt c δϕ dt + c δϕ dt Btckningn δ (t) är n bkvämlight ungfär i sammastilsomdtärbkvämarattskrivaπ än Endast rationlla tal kan dlta i konkrta bräkningar på n dator, mn i härldningar och andra mllanstg är dt ingt som hindrar oss att arbta md irrationlla gränsvärdn av rationlla tal, som t.x. π. (b) δ är n linjär funktional på mängdn av tstfunktionr, d.v.s. n linjär avbildning från vktorrummt av tstfunktionr till d rlla taln: ϕ (t) δ tal som vi btcknar hδ, ϕi llr Linarittn innbär att δ (t) ϕ (t) dt hδ,c ϕ + c ϕ i c hδ, ϕ i + c hδ, ϕ i och därför är dt bfogat md intgralskrivsättt. 78. Vad mnas md drivatan i distributionsmning (distributionsdrivatan) av n funktion som nhtsstgt θ (t)? På vilkt sätt skiljr dn sig från dn s.k. klassiska drivatan som man stötr på rdan på gymnasit? I vilkn mning är θ (t) δ (t)? För vanliga drivrbara funktionr f och ϕ gällr (partill intgration) Z b a Zb f (t) ϕ (t) dt [f (t) ϕ (t)] b a f (t) ϕ (t) dt a 7
18 Ommannuantarattϕ utanför tt bgränsat intrvall och låtr a,b, så får man f (t) ϕ (t) dt f (t)( ϕ (t)) dt Om nu ϕ är n tstfunktion i mningn ) drivrbar oändligt många gångr ) utanför tt bgränsat intrvall så är ϕ också n tstfunktion, d.v.s. har också dssa två gnskapr. Därmd får högrldt mning ävn då f är n gnralisrad funktion. Då användr vi dt för att dfinira vänstrldt! θ (t) ϕ (t) dt df. ϕ () θ (t)( ϕ (t)) dt ϕ (t) dt [ϕ (t)] δ (t) ϕ (t) dt I klassisk mning är θ (t) drivrbar ndast för t 6 och drivatan är såväl för t> som för t<. Mn här sr vi att θ intgrrat md ϕ har samma ffkt som δ på ϕ. Åandrasidan: θ intgrrat md ϕ skull haft samma ffkt som θ intgrrat md ϕ, om θ vor drivrbar i klassisk mning. Därför sägr vi att θ δ. 79. Förnkla Svar: (s [S,8]) 8. Dt gällr att f (t) δ (t) f () δ (t) f θ (fθ) +... δ f θ (fθ) +... δ +... δ f (3) θ (fθ) (3) +...δ +... δ +... δ tc. md vissa konstantr på punktrnas plats. Vilka konstantr? Lösning: (fθ) f θ + fθ f θ + fδ f θ + f () δ Alltså skall första likhtn vara f θ (fθ) f () δ Drivra nu dnna likht: f θ + f δ (fθ) f () δ gr f θ (fθ) f () δ f () δ så har vi fått konstantrna i dn andra likhtn. Drivra ign: f (3) θ + f δ (fθ) (3) f () δ f () δ O.s.v. f (3) θ (fθ) (3) f () δ f () δ f () δ 8. Givt n obgränsat många gångr drivrbar funktion f (t), så gällr f (t) δ (t)...δ (t) f (t) δ (t)...δ (t)+...δ (t) f (t) δ (t)...δ (t)+...δ (t)+...δ (t) md vissa konstantr på punktrnas plats Vad är konstantrna? Lösning: f (t) δ (t) f () δ (t), nl. [S,8] Drivra dnna rlation (md produktrgln), samt tillämpa dn md f i ställt för f, så fås f (t) δ (t)+f (t) δ (t) f () δ (t) f (t) δ (t) f () δ (t) f (t) δ (t) f () δ (t) f () δ (t) Drivra nu dnna sista rlation f (t) δ (t)+f (t) δ (t) f () δ (t) f () δ (t) f (t) δ (t) f () δ (t) f () δ (t) f (t) δ (t) samt tillämpa dn md f iställtförf, så fås f (t) δ (t) f () δ (t) f () δ (t) f () δ (t) f () δ (t) f () δ (t) f () δ (t)+f () δ (t) 8. Drivra i distributionsmning grafiskt, t.x. [S, övn..] Lösning: ½ t f (t), t t, annars ½ f t, <t< (t) t, t > 8
19 (Ingnting mr, ty f är kontinurlig i t ±. Angr int någon drivata i t ±, ftrsom formlr för distributionr är rlvanta ndast om d gällr på hla intrvall, så att man kan intgrra md n tstfunktion.) ½ f, <t< (t), t > - - ¾ +4δ (t +)+4δ (t ) - - (Till dn klassiska drivatan tillkommr multiplar av δ i varj språngpunkt.) f (3) (t) +4δ (t +) 4δ (t ) + +4δ (t +)+4δ (t ) (Dn klassiska drivatan är nu. Tillkommr två st. δ för varj språng, mdan d två δ, som finns sdan tidigar, drivras.) 83. Tar man n godtycklig intgrrbar T -priodisk funktion f (t), räknar ut Fourirkofficintrna c n Z f (t) inωt dt, Ω π T T n priod och ställr upp funktionns Fourirsri X c k inωt n så är dt ingnting som garantrar att srins dlsummor kommr att konvrgra mot f (t) för varj nskilt t. Man kan mllrtid visa att för n myckt stor klass av funktionr, så konvrgrar srin mot f i distributionsmning. Vad mnas md dt? Svar: Z Ã N! X lim c k inωt ϕ (t) dt N n priod Z n priod n N f (t) ϕ (t) dt för varj tstfunktion ϕ (t) 84. (Allmänbildning) När dt gällr konvrgns av n följd av funktionr f n,n,, 3,..., på tt intrvall, f n f, när n, på intrvallt I, så brukar man skilja mllan Vad mnas? Svar: Punktvis konvrgns: punktvis konvrgns likformig konvrgns konvrgns i kvadratiskt mdl konvrgns i distributionsmning f n (x) f (x) för varj nskilt x I Likformig konvrgns: max x I f n (x) f (x), närn Konvrgns i kvadratiskt mdl (också kallad konvrgns i L ): Z f n (x) f (x) dx I Konvrgns i distributionsmning: Z Z f n (x) ϕ (x) dx f (x) ϕ (x) dx I I för varj tstfunktion ϕ som är utanför I 85. (Allmänbildning) G xmpl på n följd av funktionr, som konvrgrar (a) punktvis, mn int likformigt. (b) likformigt, mn int punktvis. 9
20 (c) i distributionsmning, mn varkn punktvis llr likformigt. Svar a): f n (x) x n, I (, ).8.6 Ma n när n Alltså: lim cos nx n xistrar int för något nskilt x, mn cos nx ϕ (x) dx.4. Dt gällr att x y x n,n,,..., 9 x n för varj x (, ) mn oavstt hur stort n vi tar så kan vi hitta x (nära ) sådanaattx n fortfarand. Svar b): Finns inga! Likformig konvrgns mdför punktvis konvrgns automatiskt! Svar c): f n (x) cosnx, I R Låt nämlign ϕ (t) vara n tstfunktion som är utanför intrvallt ( a, a) : Z a a cos nx ϕ (x) dx sin nx n a ϕ (x) a [subst. nx t] Zna sin t n n na na Z na Z a ϕ sin t ϕ µ t n a sin nx n µ t n n dt dt ϕ (x) dx Inför M max x R ϕ (x) (Obs. att ϕ också är utanför [ a, a], så maximum xistrar.) Då får vi Z a cos nx ϕ (x) dx n M na a för varj tstfunktion ϕ, varför vi sägr att f n (x) cosnx i distributionsmning (Rsultatt är intuitivt rimligt: cos nx växlar tckn allt snabbar när n ökar. Dtsamma kommr att gälla produktn ϕ (x)cosnx och intgration btydr att vi bildar tt slags mdlvärd. D positiva och d ngativa bitarna tar ut varandra.) 86. Snabb transformring m.h.a. distributionstori: Bstäm Fourirtransformn av trianglpulsn ½ t, <t< f (t), annars Drivra f (t) grafiskt i distributions- Lösning: mning: <t< f (t) <t<, annars f (t) δ (t +) δ (t)+δ(t ) Transformra dnna likht: (iω) F (ω) iω + iω F (ω) cosω ω 4sin ω ω µ sin ω/ ω/ 87. (Svårar?) I n lärobok om diffrntialkvationr hittar man följand Sats. Antag att E (t, τ) är n lösning till bgynnlsvärdsproblmt y (n) + a n y (n ) a y + a y, y (τ) y (τ)... y (n ) (τ) y (n ) (τ) y, a,a,... funktionr av t τ är tt fixt tal t > τ
21 Då är, för varj kontinurlig funktion f Z t t E (t, τ) f (τ) dτ n lösning till ½ y (n) + a n y (n ) a y + a y f (t) y (t )y (t )... y (n ) (t ) Frågan till dig är nu: Hur hängr dtta ihop md dt du har lärt dig av Spanns kompndium? Svar: Ovan dfiniras E (t, τ) för t>τ. Utvidga dfinitionn för alla t gnom att sätta E (t, τ) för t<τ och btrakta E som n distribution i variabln t, för varj fixt τ. Obsrvra att, i distributionsmning gällr E (n) + a n E (n ) a E + a E δ (t τ) ftrsom ) vänstrldt på intrvallt t>τ nl. satsns dfinition av E, ) vänstrldt är för t<τ nl. vår utvidgning, 3) E:s drivator upp till ordning n blir kontinurliga i t τ, mn E (n ) får språng i t τ. Därmd kommr distributionsdrivatan av vänstrldt att övrnsstämma md dn klassiska så när som på n dltafunktion i t τ p.g.a. ovannämnda språng. Skriv Z t t E (t, τ) f (τ) dτ E (t, τ) f (τ) θ (τ t ) dτ Kalla dtta för y (t). Då är, om drivation undr intgraltcknt fungrar: d k dt k E (t, τ) f (τ) θ (τ t ) dτ d k dt k E (t, τ) f (τ) θ (τ t ) dτ y (n) + a n y (n ) a y + a y ³ E (n) + a n E (n ) +... f (τ) θ (τ t ) dτ δ (t τ) f (τ) θ (τ t ) dτ f (t), för t>τ Att alla drivator blir för i t, syns också av drivationn undr intgraltcknt: d k dt k E (t, τ) f (τ) θ (τ t ) dτ Z t d k E (t, τ) f (τ) dτ t dtk när t t ftrsom dk E (t, τ) f (τ) är bgränsad dtk för k,,,..., n Transformmtodr Diffrntialkvationr 88. Hitta n bgränsad lösning till n diff.kvation av typn y y t θ (t) Tvåsidig Laplactransformation gr s Y (s) Y (s) s + Y (s)... 4 s 4 s + (s +) Som invrs transform till (s a) k tag nu (kom ihåg att!) (k )! tk at θ (t), om R a < (k )! tk at (θ (t) ), om R a > På dtta sätt blir varj trm, och därmd hla summan för y (t) bgränsad. I vårt fall blir svart: y (t) t (θ (t) ) ( + t) t θ (t) 4 vilkt nog är mra övrskådligt om vi skrivr dt som ½ y (t) 4 t, t < 4 ( + t) t, t > 89. Hitta n kausal lösning till n diffrntialkvation av typn i förgånd fråga: y y t θ (t) Laåplactransformra kvationn som ovan, mn vid invrstransformation, välj gnomgånd dt kausala altrnativt (k )! tk at θ (t) så blir ävn hlas summan för y (t) kausal!
22 Faltningssatsn. Intgralkvationr. 9. Hur bräknar man nklast faltningn mllan två funktionr som t.x. 9. f (t) g (t) Svar: M.h.a. faltningssatsn. +t och 4+t? x y f (y) dy x, f söks Obsrvra att vänstrldt är faltningn av f (t) och g (t) t. I Fourirtransformtablln hittar vi t +ω t + ω πδ (ω) t i πδ (ω) Faltningssatsn gr då att (om dt nu finns n Fourirtransformrbar lösning) 4 4+ω F (ω) πiδ (ω) F (ω) πi Utnyttja nu att (s fråga...) så fås µ+ 4 ω δ (ω) f (t) δ (t) f () δ (t) f () δ (t) F (ω) πiδ (ω) f (t) t (Dnna funktion är vrklign Fourirtransformrbar, iochmdattf (t) är dt (finns i tablln) och, om f (t) är transformrbar, så är tf (t) dt också.) 9. Hitta n funktion y (t) som uppfyllr intgralkvationn τ y (t τ) t Lösning: Vänstrldt är n faltning. Vi kan skriva kvationn som f y g, md f (t) t g (t) t Om dt nu finns n Fourirtransformrbar lösning, så måst F (ω) Y (ω) G (ω) π ω /4 Y (ω) i d (πδ (ω)) dω Y (ω) πδ (ω) ω /4 Enligt sambandt i förgånd fråga: Därmd Systmtori f (t) δ (t) f () δ (t) f () δ (t)+f () δ (t) δ (ω) ω /4 δ (ω) δ (ω)+ δ (ω) y (t) µ π t + π µ t π 93. Vad mnas md att tt systm i insignal-utsignal form är linjärt? [S, övn. 9.3] Lösning 9.3 : Utsignalfunktionn insignalfunktionn md t rsatt av t : Lösning 9.3f : S (c w (t)+c w (t)) c w (t ) + c w (t ) c S (w )+c S (w ) Alltså linjärt cos (cw(t)) c cos (w (t)) är i rgl int uppfyllt, t.x. för c Alltså olinjärt. Lösning 9.3i : S (c w (t)+c w (t)) c t+τ (c w (τ)+c w (τ)) dτ t+τ w (τ) dτ + c c S (w )+c S (w ) Alltså linjärt t+τ c w (τ) dτ
23 94. För vissa systm fås utsignaln ur insignaln gnom attfaltamdnvissfix funktion. Vilka systm och vad kallas dn fixa funktionn? Svar: Linjära tidinvarianta systm. Impulssvar. 95. S, övn.9. Lösning: w (t) gr utsignaln w (t) gr utsignaln c w (t)+c w (t) gr utsignaln c h (t τ) w (τ) dτ y (t) h (t τ) w (τ) dτ y (t) h (t τ)(c w (τ)+c w (τ)) dτ h (t τ) w (τ) dτ + c c y + c y, alltså linjärt (c) bstämma systmts stgsvar? Svar: S [S, 94-95] stgsvart Z t h (τ) dτ (d) bstämma systmts övrföringsfunktion? Svar: S [S, 4, 3] H (s) L{h (t)} 97. Hur kan man få tt LTI-systms impulssvar om man kännr till dss stgsvar? Svar: impulssvart d dt stgsvart (följr av att impulsn d dt stgt 98. Systm vars utsignal y (t) bror på insignaln w (t) h (t τ) w (τ) dτ nligt y (t) w (t T ) (fördröjning) y (t) w (t) (drivation) w (t) gr utsignaln w (t T ) gr utsignaln h (t τ) w (τ T ) dτ h (t τ) w (τ) dτ y (t) τ T x dτ dx h (t T x) w (x) dx y (t T ) därmd tidsinvariant 96. Givt n forml för impulssvart h (t) för tt LTIsystm, säg som i S, övn.9.4, llr hur kan man h (t) θ (t) θ (t ) (a) avgöra om systmt är kausalt? Svar: Kontrollra om h (t) för t < (b) avgöra om sytmt är insignal-utsignal stabilt? Svar: kontrollra om R h (t) dt <, d.v.s. konvrgnt. är också linjära och tidinvarianta. impulssvar? Svar: h (t) δ (t T ) h (t) δ (t) Vad har d för Man får alltså ta till distributionr, om bgrppt impulssvar skall kunna utsträckas till att gälla alla linjära tidsinvarianta systm. (Därav tt skäl att ägna tt kapitl åt distributionstori.) 99. För vilkn typ av systm är bgrppt övrföringsfunktion rlvant? Svar: Linjära och tidsinvarianta. Vilkt samband dfinirar bgrppt övrföringsfunktion? H (s) utsignal insignal när insignaln är w (t) st. Om tt systms övrföringsfunktion är givn, hur kan man bstämma utsignaln då insignaln är (a) cosωt, <t<? R H (iω) iωt (förutsatt att systmt är rllt) 3
24 ½, t < (b) cos ωt, t >? y (t) L {H (iω) L{w (t)}} S [S, 3, Ex.4.]. Vad är övrföringsfunktionn för tt systm för vilkt dt rådr tt samband av typn y +4y w mllan insignal w och utsignal y? Vad är systmts impulssvar, om systmt är kausalt? Är systmt stabilt? 3. Vad är övrföringsfunktionn för tt systm som är givn på tillståndsform ½ x (t) Ax (t)+bw (t) y (t) Cx (t)+dw (t) A, B, C, D konstanta matrisr w (t) kolonnvktor md insignalrna y (t) kolonnvktor md utsignalrna S[S,33,sats.3] 4. Vilkt samband finns mllan övrföringsfunktionns polr och systmmatrisn A i förgånd fråga? S [S,46-47] 5. (Md stabilitt avss här insignal-utsignalstabilitt.) Antag att tt kausalt systm har n rationll övrföringsfunktion H (s) T (s) N (s), T (s) och N (s) polynom utan gm. faktorr Förklara varför (a) Om täljarpolynomt T (s) har högr gradtal än nämnarpolynomt N (s), så är systmts stgsvar obgränsat och systmt därför instabilt. (b) Om H (s) harnpolmdraldl>, så är systmt instabilt. (c) Om H (s) harnpolmdraldl, så är systmt också instabilt. (d) Om grad T grad N och alla polr till H (s) har raldl <, så är systmt stabilt. Svar: Utför polynomdivision, så kan vi skriva H (s) K (s)+ R (s) N (s), md K (s) polynom och grad R < grad N Partialbråksuppdla sdan R (s) /N (s), så får vi H (s) K (s)+ X k C k (s p k ) m k p k polr till H (s), d.v.s. nollställn till N (s) v. komplxa m k hltal C k konstantr, v. komplxa (Vid pappr- och pnna-räkningar hållr vi ihop trmrna från komplxkonjugrad polr s +i + s i s s +4, t.x. mn dt är bara av bkvämlightsskäl. Principillt går dt att räkna md komplxa förstagradsfaktorr.) Obsrvra vidar att stgsvarts transform H (s) s och allmännar transformn av svart på n insignal iωt, nämlign H (s) s iω, kommr att vara av samma typ, md dn skillnadn att K rsätts av polynom av tt stg lägr gradtal, p llr p iω tillkommr llr så får man tt stg högr potnsr av s llr s iω ifall d rdan finns bland polrna till H (s) Dn kausala invrstransformn fås ur (m )! tm pt θ (t) δ (t) δ (t) s δ (t) s (s p) m Härav kan vi avläsa: a) Om grad K (s), så kommr stgsvarts transform H (s) s... 4
25 fortfarand att innhålla n polynomtrm, t.x. om om H (s) s ++ R (s) N (s), så H (s) s + R (s) N (s), där grad R < grad N Dn invrsa transformn, d.v.s. stgsvart, kommr att innhålla n δ (t) (llr rntav drivator av δ) och mr obgränsad än så kan n signal knappast bli! b) Om p är n pol md R p >, så kommr stgsvart att innhålla n trm av typn Ct k pt som int är bgränsad när t θ. (Trmr md olika p llr olika k kan int ta ut varandra, kan man visa.) c) Om p iω är n pol på imaginära axln, så btraktar vi systmts svar på signaln iωt. Svarts transform innhållr då n trm av typn C (s iω) m, m Utsignaln innhållr alltså n trm av typn Ct m iωt, m som är obgränsad när t. d) Om grad T grad N, så blir impulssvart av formn h (t) L H (s) cδ (t)+ X c k t j k pkt θ (t) k Om dssutom R p k < för alla polr, så är alla xponntialtrmr snabbt avtagand och därmd h (t) dt < alltså är systmt stabilt. (Tänk på δ (t) som n hög smal puls kring t md aran undr kurvan, så inss att dn int kan förstöra konvrgnsn. Därmot är dt litt svårar att utrda hur intgraln skall tolkas, om h (t) iunnhöll ävn drivator av δ (t). Därför har jag ovan tagit n annan väg i dt fallt.) 6. Sambandt mllan insignal w (t) och utsignal y (t) för tt visst linjärt tidsinvariant och kausalt systm gs av x (t) x (t) 3x (t)+w(t) x (t) 6x (t) 5x (t) w (t) y (t) x (t) x (t)+7w(t) (a) Skriv sambandn på matrisform ½ x Ax + Bw y Cx + Dw (b) Avgör om systmt är insignal-utsignalstabilt. (c) Bstäm systmts impulssvar. Svar a): µ µ µ µ x 3 x x x y (t) µ x +(7)w x d.v.s. matrisrna är µ 3 A 6 5 µ, B C, D (7) w Svar b): Laplactransformra kvationrna, så kan vi få systmts övrföringsfunktion sx AX + BW (si A) X BW X (si A) BW Y CX + DW C (si A) BW + DW ³ C (si A) B + D W För invrtring av -matrisr, s [S, 75] (si A) µ s 3 6 s +5 µ s +5 3 (s ) (s +5)+8 6 s µ s +5 3 (s +) +9 6 s H (s) Y (s) W (s) C (si A) B + D µ s +5 3 (s +) +9 6 s 3s +3 (s +) µ +7 5
2. Bestäm en ON-bas i det linjära underrummet [1 + x, 1 x] till P 2 utrustat med skalärprodukten
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akadmin för utbildning, kultur och kommunikation Avdlningn för tillämpad matmatik Examinator: Lars-Göran Larsson TENTAMEN I MATEMATIK MMA9 Linjär algbra Datum: 6 januari 03 Skrivtid:
Läs merLINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN
LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Linjär diffrntialkvation (DE) av första ordningn är n DE som kan skrivas på följand form Q( () Formn kallas standard form llr normalisrad form Om Q (
Läs mer11. Egenvärden och egenvektorer
11 Egnvärdn och gnvktorr 82 Egnvktor och gnvärd: dfinition 83 Egnvktorr och gnvärdn för projktionr, spglingar och rotationr i 2 och 3 dimnsionr 84 Karaktäristiskt polynom, karaktäristisk kvation och gnvärdn
Läs merKontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12
KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLERR Allmänt om kontinurliga sv Dfinition En stokastisk variabl kallas kontinurlig om fördlningsfunktionnn ξ är kontinurlig Egnskar av fördlningsfunktion: Fördlningsfunktionn
Läs merKONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)
Kontinurliga fördlningar KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER Allmänt om kontinurliga s.v. Dfinition. En stokastisk variabl ξξ. kallas kontinurlig om fördlningsfunktionn FF ξ är kontinurlig. Egnskar: Fördlningsfunktionn
Läs mer1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1
Uppgift Visa att srin (3k 2)(3k + ) konvrgrar och bstäm summan Lösning Vi har att a k = (3k 2)(3k+) Vi kan använda partialbråksuppdlning för att skriva om a k : a k = (3k 2)(3k + ) = A 3k 2 + B 3k(A +
Läs merSEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER
Sparabla diffrntialkvationr SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER En diffrntialkvation DE av första ordningn sägs vara sparabl om dn kan skrivas på d formn P Q llr kvivalnt d P d Q d Dn allmänna lösningn till
Läs merUndervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic
Tntamn i Matmatik, HF9, 8 oktobr, kl 5 75 Undrvisand lärar: Frdrik Brgholm, Elias Said, Jonas Stnholm Eaminator: Armin Halilovic Hjälpmdl: Endast utdlat ormlblad (miniräknar är int tillåtn För godkänt
Läs merOm i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).
Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR, SF676 Rduktion av ordning REDUKTION AV ORDNING I) Diffrntialkvationr där saknas ( n) Om i n diffrntialkvation saknas, dvs om DE har formn F (,,,, ) 0, då kan vi sänka kvationns
Läs merTentamen TMV210 Inledande Diskret Matematik, D1/DI2
Tntamn TMV20 Inldand Diskrt Matmatik, D/DI2 207-2-20 kl. 08.30 2.30 Examinator: Ptr Hgarty, Matmatiska vtnskapr, Chalmrs Tlfonvakt: Ivar Simonsson (alt. Ptr Hgarty), tlfon: 037725325 (alt. 0705705475)
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2018
Mkanik och maritima vtnskapr, Chalmrs tkniska högskola ENAMEN I FINI ELEMENMEOD MHA 9 AUGUSI 8 id och plats: 4 8 i M hust Hjälpmdl: ypgodkänd räknar. Lösningar Lärar: Ptr Möllr, tl (77) 55. Bsökr sal ca.
Läs mer1. Låt M, +,,, 0, 1 vara en Boolesk algebra och x,
Matmatik CTH&GU Tntamn i matmatiska mtodr E (TMA04), dl A, 000-0-, kl.45-.45 Tlfon: Andrs Logg, tl. 0740-4590 OBS: Ang linj och inskrivningsår samt namn och prsonnummr på skrivningsomslagt. Ang namn och
Läs merarctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar
DERIVERINGSREGLER och några gomtriska tillämpningar DERIVERINGSREGLER ( f ( ) + g( )) ) + g ( ) ( af ( )) a ) a konstant ( af ( ) + bg( )) a ) + bg ( ) a b konstantr Produktrgln: ( f ( ) g( )) ) g( ) +
Läs merRäkneövning i Termodynamik och statistisk fysik
Räknövning i rmodynamik och statistisk fysik 004--8 Problm En Isingmodll har två spinn md växlvrkansnrginu s s. Ang alla tillstånd samt dras oltzmann-faktorr. räkna systmts partitionsfunktion. ad är sannolikhtn
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2016
Institutionn för tillämpad mkanik, Calmrs ENAMEN I FINI EEMENMEOD MHA 9 APRI 6 id oc plats: 4 8, Eklandagatan 86 Hjälpmdl: Ordböckr, likon oc typgodkänd räknar. ösningar ärar: Ptr Möllr, tl (77 55. Bsökr
Läs merTentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:
Tntamn i Matmatik HF9 H9 juni 9 Tid: Lärar:Armin Halilovic Hjälpmdl: Formlblad Inga andra hjälpmdl utövr utdlat formlblad Fullständiga lösningar skall prsntras på alla uppgiftr Btygsgränsr: För btyg A,
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2017
Institutionn för tillämpad mkanik, Chalmrs tkniska högskola ENAMEN I FINI EEMENMEOD MHA 3 AUGUSI 7 id plats: 4 8 i M hust Hjälpmdl: Ordböckr, lxikon typgodkänd räknar. ärar: Ptr Möllr, tl (77 55. Bsökr
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2017
Institutionn för tillämpad mkanik, Chalmrs id och plats: Hjälpmdl: ENAMEN I FINI EEMENMEOD MHA 2 9 JANUARI 27 4 8 i M hust ypgodkänd räknar. ösningar ärar: Ptr Möllr, tl (772) 55. Bsökr sal ca. 5 samt
Läs merKontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:
Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matmatik HF9 Datum: 5 aug 7 Vrsion A Kontrollskrivningn gr maimalt p För godkänd kontrollskrivning krävs p Till samtliga uppgiftr krävs fullständiga lösningar! Inga
Läs merKurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said
Kurs: HF9 Matmatik, Momnt TEN (Anals) atum: augusti 5 Skrivtid 8:5 :5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said För godkänt btg krävs av ma 4 poäng. Btgsgränsr: För btg A, B, C,, E krävs,
Läs merTNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.
TN00 nals I Lösningsskissr, d.v.s. j nödvändigtvis ullständiga lösningar, till vissa uppgitr kap P. P.5a) Om gränsvärdt istrar så motsvarar dt drivatan av arctan i. Etrsom arctan är drivrbar i d så istrar
Läs merTENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF004 TEN 05-06- Hjälpmdl: Formlblad och räkndosa. Fullständiga lösningar rfordras till samtliga uppgiftr. Lösningarna skall vara väl motivrad och så utförliga
Läs merAnmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om
L HOSPITALS REGEL L Hospitals rgl (llr L Hopitals rgl ff( aa gg( ff ( aa gg ( används vid bräkning av obstämda uttryck av typ llr Sats (L Hospitals rgl Låt f och g vara två funktionr md följand gnskapr
Läs mer24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.
Kurs: HF93 Matmatik, Momnt TEN (Analys) Datum: 9 januari 5 Skrivtid 3:5 7:5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said, Jonas Stnholm, Håkan Strömbrg För godkänt btyg krävs av ma poäng. Btygsgränsr:
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA JANUARI 2018
Mkanik och maritima vtnskapr, Chalmrs Tid och plats: Hjälpmdl: TENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA 2 8 JANUARI 28 8 i M hust Typgodkänd räknar. Lösningar Lärar: Ptr Möllr, tl (772 55. Bsökr sal ca. 5 samt
Läs mer4.1 Förskjutning Töjning
Övning Stark/Svag Form, Fackvrk Rickard Shn 3--5 FEM för Ingnjörstillämpningar, SE5 rshn@kth.s 4. Förskjutning öjning a) Sökt: Visa att töjningn i lmntt är. du ösning: I grundkursn fick man lära sig att.
Läs mer4.1 Förskjutning Töjning
Övning FEM för Ingnjörstillämpningar Rickard Shn 9 5 rshn@kth.s Enaliga Problm och Fackvrk 7 7 7 59 4. Förskjutning öjning a) ε ε. Sökt: Visa att töjningn i lmntt är ( ) ösning: I hållfn fick man lära
Läs merspänner upp ett underrum U till R 4. Bestäm alla par av tal (r, s) för vilka vektorn (r 3, 1 r, 3, 22 3r + s) tillhör U. Bestäm även en bas i U.
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akadmin för utbildning, kultur och kommunikation Avdlningn för tillämpad matmatik Examinator: Lars-Göran Larsson TENTAMEN I MATEMATIK MMA9 Linjär algbra Datum: augusti 04 Skrivtid:
Läs merNÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR. Fördelningsfunk. t 2
Likformig, Eponntial-, Normalfördlning NÅGRA OFTA FÖREKOMMANDE KONTINUERLIGA FÖRDELNINGAR Fördlning Rktangl (uniform, likformig) Eponntial Frkvnsfunk. f (), a b b a 0 för övrigt Fördlningsfunk. F () a,
Läs merTENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00
TENTAMEN Kurs: HF9 Matmatik, momnt TEN anals atum: dc Skrivtid 8:-: Eaminator: Armin Halilovic Rättand lärar: Erik Mlandr, Elias Said, Jonas Stnholm För godkänt btg krävs av ma poäng Btgsgränsr: För btg
Läs merHOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER
Armin alilovi: EXTRA ÖVNINGAR omogna linjära diffrntialkvationr OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER Linjär diffrntialkvation (DE) md konstanta koffiintr är n kvation av följand
Läs merdär a och b är koefficienter som är större än noll. Här betecknar i t
REALRNTAN OCH PENNINGPOLITIKEN Dt finns flra sätt att närma sig frågan om vad som är n långsiktigt önskvärd nivå på dn pnningpolitiska styrräntan. I förliggand ruta diskutras dnna fråga md utgångspunkt
Läs merTENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment: TEN2 (analys) Datum: Lördag, 9 jan 2016 Skrivtid 13:00-17:00
TENTAMEN Kurs: HF9 Matmatik, Momnt: TEN anals atum: Lördag, 9 jan Skrivtid :-7: Eaminator: Armin Halilovi Rättand lärar: Frdrik Brgholm, Elias Said, Jonas Stnholm För godkänt btg krävs av ma poäng Btgsgränsr:
Läs mer(x y) 2 e x2 y 2 da, D. där D är den triangelskiva som har sina hörn i punkterna (0, 0), (0, 2) och (2, 0). dx + y 3 e y dy,
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akadmin för utbildning, kultur och kommunikation Avdlningn för tillämpad matmatik Examinator: Lars-Göran Larsson TENTAMEN I MATEMATIK MMA8 Diffrntial- och intgralkalkyl III Datum:
Läs merTentamen 2008_03_10. Tentamen Del 1
Tntamn 28_3_ Tntamn Dl KS motsvarar (Dluppgift -2) Dluppgift Dt dcimala hltalt 95 är givt. a) Ang talt i dt hadcimala talsstmt. b) Ang talt i dt binära talsstmt. c) Ang talt md BCD-kod Dluppgift 2 z z
Läs merre (potensform eller exponentialform)
Armn Hallovc: EXTRA ÖVNINGAR Kompla tal. Polär form och potnsform KOMPLEXA TAL I POLÄR FORM och KOMPLEXA TAL I POTENSFORM, där, R (rktangulär form r(cos sn (polär form n n r (cosn sn n D Movrs forml r
Läs merLösningar till ( ) = = sin x = VL. VSV. 1 (2p) Lös fullständigt ekvationen. arcsin( Lösning: x x. . (2p)
Akadmin ör utbildnin, kultur oc kommunikation Avdlninn ör tillämpad matmatik Eaminator: Jan Eriksson Lösninar till TENTAMEN I MATEMATIK MAA0 oc MMA0 Basutbildnin II i matmatik Datum: auusti 00 Skrivtid:
Läs merVid tentamen måste varje student legitimera sig (fotolegitimation). Om så inte sker kommer skrivningen inte att rättas.
UPPSALA UNIVERSITET Nationalkonomiska institutionn Vid tntamn måst varj studnt lgitimra sig (fotolgitimation). Om så int skr kommr skrivningn int att rättas. TENTAMEN B/MAKROTEORI, 7,5 POÄNG, 7 FEBRUARI
Läs merEpipolärgeometri och den fundamentala matrisen. Epipolarlinje. Epipoler. Exempel. vara dess avbildning i två bilder genom
Epipoärgomtri dn fundamntaa matrisn Låt vara n punkt i kamracntrum rsp Låt Punktn bägg kamracntrum pipoarpant ti bägg avbidningarna ti vara dss avbidning i två bidr gnom samt d -dimnsiona motsvarightrna
Läs merTryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels
SVENSK STANAR SS-EN 3445/C:004 Fastställd 004-07-30 Utgåva Trykkärl ( ldbrörda) Unfird prssur vssls ICS 3.00.30 Språk: svnska ublirad: oktobr 004 Copyright SIS. Rprodution in any form without prmission
Läs merICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED
Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr ICKE-OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA ÖGERLED Linjär diffrntialkation (DE) md konstanta kofficintr
Läs merÅstorps kommun. Revisionsrapport nr 4/2010. Granskning av kommunens kommunikation med medborgarna
Rvisionsrapport nr 4/2010 Åstorps kommun Granskning av kommunns kommunikation md mdborgarna Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Innhållsförtckning
Läs merLektionsuppgifter i regressionsanalys
LUNDS UNIVERSITET STATISTISKA INSTITUTIONEN Lktionsuppgiftr i rgrssionsanalys A A ENKEL LINJÄR REGRESSION Från n undrsökning av vilka faktorr som påvrkar prist på villor i n sydsvnsk ort insamlads n dl
Läs merHittills på kursen: E = hf. Relativitetsteori. vx 2. Lorentztransformationen. Relativistiskt dopplerskift (Rödförskjutning då källa avlägsnar sig)
Förläsning 4: Hittills å kursn: Rlativittstori Ljusastigtn i vakuum dnsamma för alla obsrvatörr Lorntztransformationn x γx vt y y z z vx t γt där γ v 1 1 v 1 0 0 Alla systm i likformig rörls i förålland
Läs merTentamen i FEM för ingenjörstillämpningar (SE1025) den 3 juni 2010 kl
Tntamn i FEM för ingnjörstillämpningar (SE) dn juni kl. 8-. Rsultat kommr att finnas tillgängligt snast dn juni. Klagomål på rättningn skall vara framförda snast n månad ftr. OBS! Tntand är skldig att
Läs merFöreläsning 7. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 5. LTI system Signaler genom linjära system
Sigalbhadlig i multimdia - ETI65 Förläsig 7 Sigalbhadlig i multimdia - ETI65 Kapitl 5 LTI systm Sigalr gom lijära systm LTH 5 dlko Grbic (mtrl. frå Bgt adrsso Dpartmt of Elctrical ad Iformatio Tchology
Läs merICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED
Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr ICKE-OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA ÖGERLED Linjär diffrntialkation (DE) md konstanta kofficintr
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA AUGUSTI 2016
Institutionn för tillämpad mkanik, Chalmrs tkniska högskola TENTAMEN I FINIT EEMENTMETOD MHA AUGUSTI Tid och plats: 8 i M hust Hjälpmdl: Ordöckr, lxikon och typgodkänd räknar. ösningar ärar: Ptr Möllr,
Läs merEkosteg. En simulering om energi och klimat
Ekostg En simulring om nrgi och klimat E K O S T E G n s i m u l r i n g o m n rg i o c h k l i m a t 2 / 7 Dsign Maurits Vallntin Johansson Pr Wttrstrand Txtr och matrial Maurits Vallntin Johansson Alxandr
Läs merSlumpjusterat nyckeltal för noggrannhet vid timmerklassningen
Jacob Edlund VMK/VMU 2009-03-10 Slumpjustrat nyckltal för noggrannht vid timmrklassningn Bakgrund När systmt för dn stockvisa klassningn av sågtimmr ändrads från VMR 1-99 till VMR 1-07 år 2008 ändrads
Läs merRobin Ekman och Axel Torshage. Hjälpmedel: Miniräknare
Umå univritt Intitutionn för matmatik oh matmatik tatitik Roin Ekman oh Axl Torhag Tntamn i matmatik Introduktion till dikrt matmatik Löningförlag Hjälpmdl: Miniräknar Löningarna kall prntra på tt ådant
Läs merANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV
Karl-Magnus Spiik Ky Tst / 1 ANALYS AV DITT BETEENDE - DIREKTIV Bifogat finnr du situationr där man btr sig på olika sätt. Gnom att svara på dssa frågor får du n bild av ditt gt btnd (= din människotyp).
Läs merFöreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:
Förläsning 1 Eftr lit information och n snabbgnomgång av hla kursn börjad vi md n väldigt kort rptition av några grundbgrpp inom llära. Vi pratad om Ohms lag, och samband mllan ström, spänning och rsistans
Läs merÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll
ÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF683 HTTP://KARLJODIFFTRANS.WORDPRESS.COM KARL JONSSON Nycklord och innhåll x f, x sysm av diffrnialkvaionr Linjära sysm av diffrnialkvaionr x P x
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!
Institutionn för Mkanik S4-945 ntamn i S4 Mkanik II 945 Inga hjälpmdl förutom: pappr pnna linjal passar. Lcka till! ) A r l 45 o B Problm Radin A md längdn r på tt svänghjul som rotrar md n konstant vinklhastight
Läs merRäkneövningar populationsstruktur, inavel, effektiv populationsstorlek, pedigree-analys - med svar
Räknövningar populationsstruktur, inavl, ffktiv populationsstorlk, pdigr-analys - md svar : Ndanstånd alllfrkvnsdata rhölls från tt stickprov. Bräkna gnomsnittlig förväntad htrozygositt. Locus A B C D
Läs merFöreläsning 6. Kapitel 4. Fouriertransform av analog signal, FT Fouriertransform av digital signal, DTFT fortsättning
Digital sigalbhadlig ESS4 Förläsig 6 Dfiitio: Fourirtrasform av tidsdiskrt sigal DF, sid 5 Digital sigalbhadlig ESS4 Kapitl 4 Fourirtrasform av aalog sigal, F Fourirtrasform av digital sigal, DF fortsättig
Läs merUppgift 1. (4p) (Student som är godkänd på KS1 hoppar över uppgift 1.) b) Bestäm volymen av parallellepipeden som spänns upp av vektorerna
TENTAMEN 5-Okt-6, HF6 och HF8 Momnt: TEN (Lnjär algbra), hp, skrftlg tntamn Kursr: Analys och lnjär algbra, HF8, Lnjär algbra och analys HF6 Klassr: TIELA, TIMEL, TIDAA Td:.5-7.5, Plats: Campus Hanng Lärar:
Läs merAlgebra och geometri 5B Matlablaboration
Mariana Dalarsson, ME & Johan Svnonius, IT Algra och gomtri 5B46 - Matlalaoration 6-- Kurs: 5B46 Handldar: Karim Daho Uppgift Enligt uppgiftn gällr följand vationr: p ( x) + x a + ax + a x a (.) 7 f (
Läs merRevisionsrapport 2/2010. Åstorps kommun. Granskning av lönekontorets utbetalningsrutiner
Rvisionsrapport 2/2010 Åstorps kommun Granskning av lönkontorts utbtalningsrutinr Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...
Läs merGRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD
GRAFISK PROFILMANUAL SUNDSVALL NORRLANDS HUVUDSTAD INLEDNING Sundsvall Norrlands huvudstad Sundsvall Norrlands huvudstad, är båd tt nuläg och n önskan om n framtida position. Norrlands huvudstad är int
Läs merSommarpraktik - Grundskola 2017
Sommarpraktik Grundskola 2017 1. Födlsår 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2. Inom vilkt praktikområd har du praktisrat? 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 Förskola/fritidshm Fritid/kultur
Läs merwhere β R. Find the numbers β for which the operator är diagonalizable, and state a basis of eigenvectors for each of these β.
MÄLARDALEN UNIVERSITY School of Education, Cultur and Communication Dpartmnt of Applid Mathmatics Examinr: Lars-Göran Larsson EXAMINATION IN MATHEMATICS MAA53 Linar Algbra Dat: 206-06-08 Writ tim: 5 hours
Läs merUmeå Universitet 2007-12-06 Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e
Umå Univrsitt 2007-12-06 Institutionn för fysik Danil Eriksson/Lif Hassmyr Bstämning av /m 1 Syft Laborationns syft är att g ökad förståls för hur laddad partiklars rörls påvrkas av yttr lktromagntiska
Läs merRevisionsrapport 7/2010. Åstorps kommun. Granskning av intern kontroll
Rvisionsrapport 7/2010 Åstorps kommun Granskning av intrn kontroll Bngt Sbring, ordf Tord Stursson, 1: v ordf. Bngt Johns, 2: v ordf. Stig Andrsson Nils Prsson Rvisorrna Innhållsförtckning SAMMANFATTNING...
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00
Tnamn i Mamaik, H9 sp 7, kl. 9:-: Eaminaor: rmin Halilovic Undrvisand lärar: Nils Dalarsson, Jonas Snholm, Elias Said ör godkän bg krävs av ma poäng. gsgränsr: ör bg,,, D, E krävs, 9, 6, rspkiv poäng.
Läs merICEBREAKERS. Version 1.0 Layout: Kristin Rådesjö Per Wetterstrand
Icbrakrs 2 / 10 Götborgs Rgionn och GR Utbildning GR är n samarbtsorganisation för 13 kommunr i Västsvrig tillsammans har mdlmskommunrna 900 000 invånar. Förbundts uppgift är att vrka för samarbt övr kommungränsrna
Läs merFöreläsning 10 Kärnfysiken: del 2
Förläsning 10 Kärnfysikn: dl 2 Radioaktivsöndrfall-lag Koldatring α söndrfall β söndrfall γ söndrfall Radioaktivitt En radioaktiv nuklid spontant mittrar n konvrtras till n annorlunda nuklid. Radioaktivitt
Läs merSAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4. 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Inledning och syfte... 4 1.3 Tillvägagångssätt... 5 1.4 Avgränsningar... 5 1.5 Metod...
Rvisionsrapport 2010 Malmö stad Granskning av policy och riktlinjr samt intrn kontroll mot mutor tc. Jakob Smith och Josabth Alfsdottr dcmbr 2010 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING...
Läs merTSRT62 Modellbygge & Simulering
TSRT62 Modllbygg & Simulring Förläsning 8 Christian Lyzll Avdlningn ör Rglrtknik Institutionn ör Systmtknik Linköpings Univrsitt C Lyzll (LiTH) TSRT62 Modllbygg & Simulring 2013 1 / 22 Sammanattning: Förläsning
Läs merRevisionsrapport 2010. Hylte kommun. Granskning av överförmyndarverksamheten
Rvisionsrapport 2010 Hylt kommun Granskning av övrförmyndarvrksamhtn Karin Hansson, Ernst & Young sptmbr 2010 Innhållsförtckning SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 4 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING... 4 1.2
Läs merATLAS-experimentet på CERN (web-kamera idag på morgonen) 5A1247, modern fysik, VT2007, KTH
ATLAS-xprimntt på CERN (wb-kamra idag på morgonn) 5A1247, modrn fysik, VT2007, KTH Laborationr: 3 laborationr: AM36: Atomkärnan. Handlar om radioaktivitt, absorbtion av gamma och btastrålning samt mätning
Läs merLust och risk. ett spel om sexuell hälsa och riskbeteenden
Lust och risk tt spl om sxull hälsa och riskbtndn 2 / 11 GR Upplvlsbasrat Lärand GR Utbildning Upplvlsbasrat Lärand (GRUL) syftar till att utvckla, utbilda och gnomföra vrksamht md dn upplvlsbasrad pdagogikn
Läs merFÖRELÄSNING 13: Analoga o Digitala filter. Kausalitet. Stabilitet. Ex) på användning av analoga filter = tidskontinuerliga filter
FÖRELÄSNING 3: Aaloga o Digitala filtr. Kausalitt. Stabilitt. Aaloga filtr Idala filtr Buttrworthfiltr (kursivt här, kommr it på tta, m gaska bra för förståls) Kausalitt t och Stabilitt t Digitala filtr
Läs merDel 1 Teoridel utan hjälpmedel
inköings Univrsitt TMH9 Sörn Sjöström --, kl. 4- Dl Toridl utan hjälmdl. I figurn gs ulrs fra knäckfall (balkarna är idntiska, bara randvillkorn skiljr sig åt). Skriv n tta () vid dt fall som har lägst
Läs merFöreläsning 5 och 6 Krafter; stark, elektromagnetisk, svag. Kraftförening
Förläsning 5 och 6 Kraftr; stark, lktromagntisk, svag. Kraftförning Partiklfysik introduktion Antimatria, MP 13-1 Fynman diagram Kraftr och växlvrkan, MP 13-2 S ävn http://particladvntur.org/ 1 2 3 Mot
Läs meri) exakt en lösning ii) oändligt många lösningar iii) ingen lösning.
TENTAMEN -Dc-9, HF och HF8 Momnt: TEN (Lnjär algbra, hp, srftlg tntamn Kursr: Analys och lnjär algbra, HF8, Lnjär algbra och analys HF Klassr: TIELA, TIMEL, TIDAA Td: -7, Plats: Campus Flmngsbrg Lärar:
Läs merExponentialmatrisen. Definition med potensserie. Egenskaper. Den sista likheten utgör definitionen av e At. Man kan nämligen visa att matrisföljden
Exponentialmatrisen Moment (kapitel i Spanne) Övningar Denna stencil i första hand! Def. med serie (5.2) 8,(2) diagonaliserbar A (5.) b,2 (utnyttja svartill 3.2&3.5) Lösn. av tillståndsekv. Cayley-Hamiltons
Läs merElementær diskret matematikk, MA0301, våren 2011
Lösningsförslag Elmntær iskrt matmatikk, MA00, vårn 0 Oppgav Varj or motsvarar n prmutation av storlk från 9 bokstävrna i TRONDHEIM Alltså är antalt sökta or P(9,) = 9 8 7 6 På liknan sätt får vi att t
Läs merFöreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4
Sigalbhadlig i multimdia - ETI65 Förläsig 6 Sigalbhadlig i multimdia - ETI65 Kapitl 4 Fourirtrasorm av aalog sigal, FT Fourirtrasorm av digital sigal, DTFT ortsättig LTH 5 Ndlko Grbi (mtrl. rå Bgt Madrsso
Läs merBengt Sebring September 2002 Sida: 1 Ordförande GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002
ÅSTORPS KOMMUN GRANSKNING AV DELÅRSBOKSLUTET 2002-06-30 Bngt Sbring Sptmbr 2002 Sida: 1 Ordförand GRANSKNINGSRAPPORT 2/2002 1. Inldning I dnna rapport kommr vi att kommntra våra notringar utifrån vår rvision
Läs merTRAFIKUTREDNING SILBODALSKOLAN. Tillhör detaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun. Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 2012-12-04
TRAFIKUTRDNIN SILBODALSKOLAN Tillhör dtaljplan för Silbodalskolan Årjängs kommun Upprättad av WSP Samhällsbyggnad, 0--04 Innhåll Innhåll... INLDNIN... Bakgrund... Syft md utrdningn... NULÄS- OCH PROBLMBSKRIVNIN...
Läs merFöreläsning 6. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 4
Sigalbhadlig i multimdia - ETI65 Förläsig 6 Sigalbhadlig i multimdia - ETI65 Kapitl 4 Fourirtrasorm av aalog sigal, FT Fourirtrasorm av digital sigal, DTFT ortsättig LTH 4 Ndlko Grbi (mtrl. rå Bgt Madrsso)
Läs merYrkes-SM. tur och retur. E n l ä r a r h a n d l e d n i n g k r i n g Y r k e s - S M
Yrks-SM tur och rtur E n l ä r a r h a n d l d n i n g k r i n g Y r k s - S M Yrks-SM 2010 Dt prfkta studibsökt Dn 19-21 maj 2010 arrangras nästa svnska mästrskap i yrksskicklight. Platsn är Götborg och
Läs merKaffe 5 kr Bulle 5 kr Kaffe och bulle 8 kr
Exmpl Som knt gällr tt sts Exmpl Följnd skylt finns på tt cfé Pythgors sts Arn Södrqvist, KH-Syd 3 + 4 = 5 Likhtn kn tolks som n mnifsttion v Pythgors Kff 5 kr Bull 5 kr Kff och ull 8 kr Likhtn 5+ 5= 8
Läs merPer Sandström och Mats Wedin
Raltids GPS på rn i Vilhlmina Norra samby Pr Sandström och ats Wdin Arbtsrapport Svrigs lantbruksunivrsitt ISSN Institutionn för skoglig rsurshushållning ISRN SLU SRG AR SE 9 8 UEÅ www.srh.slu.s Tfn: 9-786
Läs merTEORETISKT PROBLEM 3 VARFÖR ÄR STJÄRNOR SÅ STORA?
TEORETISKT PROBLEM 3 VARFÖR ÄR STJÄRNOR SÅ STORA? Stjärnorna är klot av ht gas Flrtalt lysr ftrsom d fusionrar vät till hlium i sina ntrala dlar I dtta problm kommr vi att använda bgrpp från båd klassisk
Läs merLaboration 1 Svartkroppsstrålning Wiens lag
Ivar Gustavsson/ Jan Södrstn Matmatiska vtnskapr Götborg 8 novmbr 009 Linjär Algbra och Numrisk Analys TMA 671, 010 Laboration 1 Svartkroppsstrålning Wins lag Strålningsflödt vid svartkroppsstrålning till
Läs merDel 1 Teoridel utan hjälpmedel
Avlningn för Hållfasthtslära Tntamn Linköpings Univrsitt Davi Lönn 010-06-01, kl. 14-18 Dl 1 Toril utan hjälpml 1. Tor, för tta profssor i Hållfasthtslära, numra profssor mritus, har använt n sträva till
Läs merVåra värderingar visar vilka vi är resultat från omröstningen
Nummr 1 2014 Anglica är vår nya intrnrvisor Våra värdringar visar vilka vi är rsultat från omröstningn NKI och mdarbtarundrsökning båd ris och ros Ldarn Ansvarstagand Ett åtrkommand tma i dt här numrt
Läs merKrav på en projektledare.
Crtifiring av projktldar. PIE. EKI. LiU. Run Olsson vrsion 20050901 sid 1 av 5 Krav på n projktldar. Intrnationlla organisationr som IPMA och PMI har formulrat vilka krav som ska ställas på n projktldar.
Läs merTentamen i Kemisk termodynamik kl 8-13
Tntamn i misk trmdynamik 20040-23 kl 83 Hjälpmdl: Räkndsa, BETA ch Frmlsamling för kursrna i kmi vid TH. Endast n uppgift pr blad! Skriv namn ch prsnnummr på varj blad! Alla använda kvatinr sm int finns
Läs merMatematisk statistik
Tntamn TEN HF -- Matmatisk statistik Kuskod HF Skivtid: 8:-: Läa: Amin Halilovic Hjälpmdl: Bifogat fomlhäft "Foml och tabll i statistik " och miniäkna av vilkn typ som hlst. Skiv namn på vaj blad och använd
Läs merStabilitet m.a.p. begynnelsedata
Stabilitet m.a.p. begynnelsedata Begreppet stabilitet används i flera olika sammanhang. I kap.9-14 tänker man på black-box system och insignal-utsignalstabilitet begränsad insignal = begränsad utsignal
Läs merUppskatta lagerhållningssärkostnader
B 13 Uppskatta lagrhållningssärkstnadr Md lagrhållningssärkstnadr ass alla d kstnadr sm hängr samman md ch ppstår gnm att artiklar hålls i lagr. Dt är fråga m rsaksbtingad kstnadr ch därmd särkstnadr,
Läs merKOMPATIBILITET! Den här mottagaren fungerar med alla självlärande Nexa-sändare inklusive Nexa Gateway.!
Manual EJLR-1000 Läs avsnittt Viktig information innan du installrar dn här produktn Dt kan vara farligt att int följa säkrhtsanvisningarna. Flaktig installation innbär dssutom att produktns vntulla garanti
Läs merNYTT STUDENT. från Växjöbostäder. Nu öppnar vi portarna på Vallen, kom och titta, sidan 3. Så här håller du värmen, sidan 4.
STUDENT DECEMBER 2014 NYTT från Växjöbostädr p p a n d m t l k n d i Boka tvätt ttar ä r b s u p m a C å ig p Områdsansvar Nu öppnar vi portarna på Valln, kom och titta, sidan 3. Så här hållr du värmn,
Läs merFörra gången: fördelningar Omfattande system med många partiklar kan praktiskt bara beskrivas i statistiska termer.
örläsning 5 örra gångn: fördlningar Omfattand systm md många partiklar kan praktiskt bara bskrivas i statistiska trmr. Antal partiklar inom nrgiintrvall E till E +de gs av dn = D (E ) N (E ) de där D (E
Läs merS E D K N O F I AVM 960 AVM 961 AVM 971. www.whirlpool.com
AVM 960 AVM 961 AVM 971 S D K N O F I.hirlpool.com 1 S INNAN APPARATN MONTRAS INSTALLATION KONTROLLRA ATT ugnsutrymmt är tomt för installationn. KONTROLLRA att apparatn int är skadad innan dn montras i
Läs merDefinition 1a: En talföljd är en reell (eller komplex) funktion vars definitionsmängd är mängden av naturliga tal {0,1,2,3,4, }.
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR TALFÖLJDER Dfiitio a: E talföljd är rll (llr koml) fuktio vars dfiitiosmägd är mägd av aturliga tal {0,,,,4, } Eml f ( ) = +, = 0,,,, är talföljd + Ma brukar utvidga dfiitio
Läs mer