Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN PÄRLAN

Transkript

1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling (reviderad september 2016) FÖRSKOLAN PÄRLAN Gyllene regeln Jag vet en regel som skiner i guld och gult. Jag vet en regel som varar livet ut. Den handlar om hur vi ska vara mot varandra var dag. Och för att få en vän så måste man ju vara en. Så som jag vill att andra ska vara, vara mot mig så ska jag vara mot dem. Så ska vi vara mot varann, den gyllene regeln vi fann!

2

3 Innehåll Inledning/vår vision Utvärdering 2016 Främjande och Förebyggande arbete Mål för höstterminen 2016 och vårterminen 2017 Barnens och föräldrars delaktighet i likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkande behandling Ansvarsfördelning

4 Inledningen Grunden för vårt arbete med barnen och den kultur som ska råda på förskolan finns i FN:s barnkonvention, i Skollagen och i Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever, som trädde i kraft den 1 april Vår vision: Alla barn och vuxna på Pärlan skall ha samma rättigheter, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Alla barn skall kunna vistas på Pärlan utan att utsättas för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Vi kvalitetssäkrar denna vision genom vårt värdegrundsarbete, årsplanen och kompetensutveckling. Utvärdering maj 2016 Mål 1: Säkerställa vår vision genom att ha närvarande pedagoger med rätt glasögon både inne på avdelningarna och ute på gården. Vi fortsätter med vår zonindelning ute på gården och inför rörliga och fasta pedagoger inne på avdelningarna. Hur bibehåller vi rätta glasögon i arbetslaget? Genom att kontinuerligt och systematiskt utvidga normalitetsbegrepp och barn- och kunskapssyn. Arbetslaget arbetar kontinuerligt med att synliggöra sina egna värderingar och kritiskt granska dessa. Under hela läsåret har vi arbetat systematiskt med personalens kompetensutveckling. Under varje veckoplanering, avdelningsmöte och hela verksamhetens möte har vi haft fokus på att skaffa en gemensam bild av vårt uppdrag. Vid dessa tillfällen analyserar vi olika case, granskar barnlitteratur som används, synliggör våra egna värderingar, osv. Målet är att arbetslaget ska ha samma glasögon. Alla pedagoger på Pärlan utvärderade resultatet av det första målet under ett reflektionsmöte. Nu när vi läst ett antal artiklar, haft reflektionsmöte, dokumenterat hela processen i en pärm.är vi mer närvarande och har vi utvecklat vår barnsyn/kunskapssyn? Några övergripande tankar kring resultatet: Pedagogerna upplever att de kan koppla de olika artiklar till sig själva och har utvecklats som pedagoger Det hela är en process som man inte bli färdig med Att man försöker vara där barnen är och lyssna på deras önskemål och idéer Några pedagoger tycker att vi blivit bättre på att vara närvarande med barnen men har fortfarande en bit kvar att gå och att vi även kan bli mer aktiva på gården. Mål 2: Utformning av ett observationsprotokoll så att vi kan observera barngruppen/den pedagogiska miljön utifrån diskrimineringsgrunderna. Vi skriver i årsplanen när vi ska genomföra dessa observationer. Vi har utformat ett observationsprotokoll med många olika frågor. Vi gjorde en nulägesanalys avdelningsvis och valde de frågor som kändes aktuella. Småpärlan valde Är alla barn inkluderade i barngruppen? Vi observerade och dokumenterade under en period och vidtog små åtgärder för att hjälpa ett specifikt barn. Storpärlan valde Har barnen lika stort utrymme i verksamheten oavsett kön/ålder? och Finns det någon hierarki när det gäller barnens popularitet? Finns det i så fall ett samband med de olika diskrimineringsgrunderna? Efter olika observationer/intervjuer kom vi fram till att de yngsta barnen inte hade tillgång till exempelvis Legorummet och Plus Plus på samma sätt som de äldsta. Arbetslaget bestämde att gå in i små grupper så att de yngsta har hela avdelningen för sig själva. Vi såg även hierarki i barngruppen men den har inget samband med de olika

5 diskrimineringsgrunderna. Det bästa med observationerna var att reflektera tillsammans i personalgruppen kring dessa frågor. Detta bidrog till att komma närmare rätt glasögon, som är vårt viktigaste mål under läsåret. Mål 3: Hur ska barnen på Pärlan få ta del av sina rättigheter? Vi måste hitta former för detta. En av de fyra grundprinciper i FN:s konvention om barns rättigheter är: Varje barn har rätt att få ta del av sina rättigheter. Barnkonventionen blev en del av vårt värdegrundsarbete i barngruppen. Målet var också att personalen skulle bli mer medveten om Barnkonventionen. Vi har bearbetat delar av boken Förskolebarns mänskliga rättigheter under ett utvecklingsmöte. Vid samma möte har vi även bearbetat övergripande tankar kring kursen Barn i behov av särskilt stöd, som några i personalen har gått. Dessa tillfällen leder till många kollegiala reflektioner, som vi anser vara viktiga i personalens kompetensutveckling och i utformningen av rätt glasögon. Vi köpte stora affischer med Barnkonventionen, har tittat på filmer om barns rättigheter i vår stora projektor. Vi kopplar exempelvis ihop konventionen med rätten att ha ett eget namn när vi arbetar med utvecklingen av den egna identiteten och barnen har därför fått skriva sina namn. Vi använder bilder på barn från hela världen för att tydliggöra att alla barn har samma rättigheter. Barnkonventionen har blivit en del av vårt värdegrundsarbete.

6 Alla pedagoger har läst en artikel i boken Förskolebarns mänskliga rättigheter Under ett av våra utvecklingsmöten diskuterade vi artikeln och analyserade ett konkret case, där en fiktiv förskola tillämpar ett orsaksorienterat betraktelsesätt. Det innebär att ett barns beteende i sig inte ger så många ledtrådar till hur man ska göra i en viss situation. Det finns inga standardmetoder. Det sättet att arbeta har stöd i Barnkonventionen. Men den trygghet de känner i hur de ska agera kommer inte av sig själv. Den är resultatet av många och långa samtal om pedagogik, barnsyn och bemötande. (Förskolebarnets mänskliga rättigheter, 2011, s.42) Syftet var att konkretisera för all personal vad barns mänskliga rättigheter innebär i vårt dagliga arbete. Tillsammans med diskussionen som följde bidrog det till att alla skapade en gemensam bild av Barnkonventionen och hur vi kan arbeta med detta i vår verksamhet. Några övergripande tankar från reflektionsmötet: Vikten i att se barns olikheter och kunna kompromissa för att möta alla barns behov på ett korrekt sätt Begreppen barnets perspektiv Pedagogens roll i verksamheten Barns värdighet Vad är bäst för den enskilde och vad är bäst för laget?

7 Barnyoga/barnmassage En av pedagogerna höll i barnyogapass efter att ha gått barnyogautbildning. Det var inslag av andningsövningar, gymnastik och verktyg för avslappning. Yogapasset grundade sig i en saga, Du är skatten, med budskap om att alla är lika mycket värda och respekten för varandra. Yogapassen föll ut mycket bra då barnen valde att ligga kvar extra lång stund på avslappningen.

8 Främjande och förebyggande arbete höstterminen 2016 och vårterminen 2017 Pärlans värdegrundsarbete mot kränkande behandling under läsåret: Barnkonventionen Vi skaffade nytt material för vårt värdegrundsarbete. Det är 20 st olika böcker med olika berättelser baserade baserat på FN:s Barnkonvention. I materialet ingår dels 10 st små kompisböcker som handlar om hur det är att vara en bra kompis som behandlar olika frågeställningar, bland annat: Hur ska man göra när man gjort någon ledsen? Hur gör man någon annan glad? Och hur säger man förlåt? Dels ingår 10 st sagor som är baserade på händelser som de flesta barn kan känna igen sig ifrån utifrån sin egen vardag. Händelserna är kopplade till de olika artiklarna och som kan konkretiseras utifrån ett barnperspektiv. Dessa sagor kan läsas och leda till diskussioner och vidare arbete som anpassas efter gruppen. De är tänkta att vara en bra ingång till det långsiktiga arbetet med Barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna.

9 Tanken Med tanke på vår kristna profilering, lägger vi på Pärlan stor vikt vid att diskutera och reflektera kring hur vi är mot varandra, hur värdefulla vi är och att vi är olika. Vi ger barnen möjlighet till stillhet och eftertanke genom kyrkobesök och Tanken (en särskild samling med en barnpräst 1gång i veckan). Vi har fått nytt material även när det gäller Tanken och vår kristna profilering. Boken, som Hanne Stichel skrivit, har en modern pedagogisk utgångspunkt. Författaren utgår inte från någon kronologisk ordning och använder sig av öppna frågor osv. Stichel uttrycker själv att berättelserna är som olika trådar i ett spindelnät. Detta synsätt stämmer väl överens med rhizom som är ett centralt begrepp i Skolverkets egna publikationer för att beskriva lärandet i förskolan: Ett rhizomatiskt tänkande gör det möjligt att beskriva hur lärandet, likt rhizomer, går i oförutsägbara banor, och inte på något sätt är linjärt eller progressivt. Lärandet följer därmed inte en linjär och på förhand utstakad väg, utan går lite hit och dit i oförutsägbara banor. Utifrån ett sådant synsätt kan kunskap förstås som något som uppstår i alla de olika slags förbindelser som upprättas i ett barns tillvaro. Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation (s. 27 Skolverkets stödmaterial, 2012). I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv värden, traditioner och historia, språk och kunskaper från en generation till nästa. (Lpfö- 98, reviderad 2016, s. 6). På Pärlan delar vi upp barnen i små grupper och gör olika aktiviteter. Syftet är att bättre lära känna varandra, reflektera tillsammans (exempelvis när man läser en saga, vid olika små konflikter, osv.) Grupptillhörighet och vi-känsla arbetar pedagogerna kontinuerligt med. Vårt arbete i små grupper bidrar även till att de yngre barnen blir förtrogna med avdelningens lekmiljö och upptäcker vad som finns att leka med utan någon konkurrens från de äldre barnen. Arbetslaget har kommit fram till att en bättre organisation med lekar i små grupper och en närvarande pedagog kan hjälpa till att förbättra respekten för varandra och lugn och ro..

10 Främjande av likabehandling och förebyggande arbete utifrån diskrimineringsgrunderna höstterminen 2016 och vårterminen 2017 Arbetet utifrån diskrimineringsgrunderna under läsåret bedrivs på två olika fronter: Dels genom vårt årliga projekt med barnen som vi kallar Lika-olika och dels vår kompetensutveckling i arbetslaget. Pärlan har en väldigt homogen barngrupp och för att vidga barnens perspektiv arbetar vi systematiskt med reflektioner kring olikheter. Pedagogerna utgår ifrån en bok från Unicef med bilder på barn från hela världen. Vid reflektioner med barnen kring dessa bilder har vi möjlighet att uppmärksamma olika kulturer/etnisk tillhörighet och religioner. I projektet får barnen även prova på att vara blind eller inte kunna gå för att konkretisera begreppet funktionshinder och få en förståelse för det. Vi har ett inkluderade arbetssätt/ förhållningssätt där vi anpassar miljön så att alla barn är med, exempelvis korta samlingar som är baserade på sånger och rörelser. I arbetet med kön, könsöverskridande identitet och ålder har vi som utgångspunkt våra kollegiala samtal. Syftet är att bli mer medvetna om våra egna förhållningssätt och kunna erbjuda aktiviteter utifrån barnens intressen och förmågor, vara tillåtande i barnens lek och vilja att prova nya saker, och bryta föreställningen om hur pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Utifrån observationer och barnintervjuer ser vi att barn leker i olika konstellationer av ålder och kön. Våra pojkar brukar använda prinsessklänningar och nagellack och flickor använder riddarkläder på ett naturligt sätt. Som pedagog är vi uppmärksamma på barnens maktspel i leken. Arbetslaget analyserar olika böcker för att bättre förstå vårt uppdrag.

11 Vi har en kontaktbarometer där alla pedagoger kontinuerligt granskar relationen vuxna-barn. Under våra lekobservationer analyserar vi relationen barn-barn. Den pedagogiskt ansvarige på respektive avdelning ansvarar för detta. Vi ser uppdraget i förskolan som sammanflätande, där arbetet med likabehandlingsplanen är en del av vårt dagliga arbete. Genom att systematisera exempelvis barnintervjuer, lekobservationer och kollegiala samtal (utvecklingsmöten) i årsplanen kan vi kvalitetssäkra vårt uppdrag. Här följer den del av vår årsplan som har direkt koppling till Likabehandlingsplanen: Januari Februari Mars April Maj Juni Genomföra Barnintervjuer Genomföra Föräldraråd kontaktbarometer kontaktbarometer Lekobservationer Utvecklingsmöte Nulägesanalys av Likabehandlingspla-nen utifrån utvärderingen Uppföljning av kontaktbarometer Barnkonferens/vil ka barn behöver extra stöd? Lekobservationer Utvecklingsmöte Uppföljning av kontaktbarometer Utvecklingsmöte Utvärdering av Likabehandlingspl anen Utvärdering av vår termin Juli Augusti September Oktober November December Förskolan stängd Introduktion av grundverksamhet/ värdegrundsarbete Revidering av Likabehandlingsplan Lekobservationer Utvecklingsmöte Barnintervjuer Lekobservationer Utvärdering av höstterminen Utvecklingsmöte Föräldramöte Kontaktbarometer Uppföljning av kontaktbarometer Barnkonferens/vil ka barn behöver extra stöd? Den pedagogiskt ansvarige på respektive avdelning ansvarar för detta.

12 Mål för höstterminen 2016 och vårterminen 2017 Nu har vi skapat oss en grund i arbetslaget när det gäller att ha aktiva och närvarande pedagoger inne och ute. Vi vill fördjupa oss ytterligare och fokusera på samspelet och relationen mellan barn och pedagog för att skapa en respektfull och tillåtande atmosfär i vår verksamhet. Som en del i personalens kompetensutveckling kommer ges utbildning i ABC alla barn i centrum som hålls av stiftspedagog Elisabet Hillbratt. Boken Fem gånger mer kärlek är utgångspunkt i fortbildningen och är skriven av Martin Forster. Läroplansmål: Förståelse och medmänsklighet Verksamheten ska präglas av omsorg, individens välbefinnande och utveckling s. 4 Förskolans uppdrag Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. s. 5

13 Pärlans rutiner kring Likabehandlingsplanen Barnens och föräldrars delaktighet i Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen skickas till föräldrarna att läsas igenom Nya föräldrar informeras vid inskolningen Ett exemplar finns i förskolan, i hallen Föräldrapärm Barnen intervjuas (glad/ledsen gubbe) Barnen får sätta ord på hur man kan vara en god kompis Bra samarbete med föräldrarna som vid daglig kontakt och utvecklingssamtal får vetskap om barnets trivsel Handlingsplan vid fall av kränkande behandling 2016/2017 Prata med de inblandade och låt dem sätta ord på vad som hänt vid misstanke Informera förskolechefen och Vallentuna församling Informera föräldrarna Incidentrapport skrivs av inblandad pedagog vid behov En handlingsplan upprättas tillsammans med vårdnadshavare, förskolechef och pedagog vid behov för fortsatt arbete. Uppföljningssamtal bokas. Ansvarsfördelning Pedagogerna på avdelningen utformar en verksamhet så fri från kränkningar som är möjligt. Likabehandlingsplanen hålls levande vid planering, föräldramöten och dagliga samtal. Förskolechefen ansvarar för att alla föräldrar, all ny personal och alla vikarier är insatta i Likabehandlingsarbetet samt att den årligen skrivs om. Förskolechefen ansvar för att dokumentation kring kränkning följs upp samt vid behov vidtar nödvändiga åtgärder och informerar huvudmannen. Ansvarig för planen Susanna Olsson Förskolechef Förskolan Pärlan Vallentuna Församling Kyrkvägen Vallentuna Tfn:

14