VEGBY SKOLAS PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015

Transkript

1 VEGBY SKOLAS PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015

2 1 ANSVAR OCH DELAKTIGHET Skolans rektor ansvarar för att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling och en plan mot diskriminering och trakasserier (Förordning 2006:1 083). De två planerna sammanförs här i en gemensam plan; Planen mot diskriminering och kränkande behandling. I planen redovisas hur Vegby skola arbetar både främjande och förebyggande med att motverka dikskriminering och kränkande behandling. Det främjande arbetet handlar om de insatser vi gör för att stärka de positiva förutsättningar som redan finns i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det förebyggande arbetet handlar om de åtgärder vi vidtar för att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som faktiskt finns i verksamheten. Både främjande insatser och förebyggande åtgärder ska omfatta det som kallas de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Rektor ansvarar för att planen följs upp och utvärderas varje år. Det är också rektorns ansvar att se till att personal, elever och föräldrar görs delaktiga i arbetet. På Vegby skola är personal delaktig genom konferenser och i trygghetsgruppens träffar. Eleverna görs delaktiga genom klassråd, elevråd och genom enkäter och vårdnadshavare genom brukarråd, föräldramöten och utvecklingssamtal. För att förankra planen hos all personal går rektor igenom planen under planeringsdagar i augusti. Rektor ansvarar också för att gå igenom planen med nyanställda. Planen gås igenom med alla elever vid läsårets början och kontinuerligt. Den finns också uppsatt i alla klassrum. Information om planen sker årligen vid föräldramöte i september och finns tillgänglig på skolans hemsida. Vegby skolas plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gäller från VISION Visionen för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling på Vegby skola lyder: Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

3 3 UTVÄRDERING 3.1 FJOLÅRETS PLAN Planen för läsåret 2013/2014 utvärderades under slutet av vårterminen Utvärderingen gjordes i samtliga klasser, på personalens veckokonferenser, i trygghetsgruppen och i brukarråd. De främjande insatser som utvärderades var trygghet, likvärdig utbildning och mångkulturell tillgång. De förebyggande åtgärder som utvärderades var trygghet vid kulle, trygghet i korridoren samt öka elevers kunskap om arbete mot mobbning. Här följer en sammanfattning av de insatser och åtgärder vi vidtagit och vilken effekt de haft. FRÄMJANDE INSATSER TRYGGHET För att öka tryggheten, framför allt på raster, har vi under året har vi sett till att alltid ha två eller tre vuxna rastvärdar. De har haft extra fokus på de platser eleverna pekat ut som otrygga. Vi upplever att detta haft positiv effekt och är något vi vill fortsätta med. Attitydundersökningen visar att ungefär 90 % av eleverna känner sig helt trygga och har kompisar i sina klasser. Övriga instämmer delvis eller till liten del. Föräldraenkäten visar att 90 % av föräldrarna upplever att deras barn är trygga i skolan. LIKVÄRDIG UTBILDNING Personalen upplever är att vi tar hänsyn till elever med funktionsnedsättningar vid planering och genomförande av olika aktiviteter och att vi tar också hänsyn till elevernas olika familjesituationer. Vi strävarockså efter att bemöta flickor och pojkar likvärdigt. Attitydundersökningen visar också att ungefär 95 % av eleverna tycker att flickor och pojkar har samma möjligheter i klassen, övriga 5 % instämmer delvis med påståendet. När det gäller påstående om lärarna är rättvisa instämmer 85 % av eleverna helt eller delvis, medan 15 % instämmer till liten del, eller inte alls. MÅNGKULTURELL TILLGÅNG För att öka acceptans och förståelse för olika nationaliteter är vi noggranna med att framhålla alla människors lika värde. Vi upplever också att vi har varit uppmärksamma på de tendenser som finns i elevgrupperna. Vi strävar också efter att ta tag i situationer direkt när de uppstår. I nuläget har vi inget verktyg för att utvärdera dessa insatser, men avser lägga in frågor som rör området i kommande läsårs trivselenkät.

4 FÖREBYGGANDE ÖKAD TRYGGHET VID KULLE OCH I KORRIDOREN Under året har vi haft två eller tre rastvakter på skolgården. Rastvärdarna har haft extra fokus på kullen eftersom det är en plats som pekats ut som otrygg av eleverna i trivselenkäten. Resutatet i årets trivselenkät visar att eleverna nu känner sig trygga även där. Även åtgärder för att skapa ett lugnare klimat i korridoren har genomförts; Eleverna varit utomhus på morgonen, innan skoldagen börjar. Vi inleder skoldagen med att eleverna ställer upp i korridoren och hälsar i hand. Klass 3-6 går ut på rast direkt efter lunch. Personalen upplever att dessa insatser har bidragit till ett lugnare klimat i korridoren. SPRÅKBRUK Språkbruket är också något vi arbetat med för att förbättra; Vi har varit noggranna med att alltid reagera på ovårdat språk och har samtalat med eleverna om varför det är viktigt att tänka på hur man uttrycker sig. Vi har arbetat med gruppstärkande övningar, haft samtal med klasser, grupper, och enskilda elever kring språkbruket. Språket är fortfarande inte helt klanderfritt. På attitydundersökningens fråga Vi har ett vårdat språk i klassen svarar drygt 10 % av eleverna att påståendet stämmer till liten del, 45 % svarar att det delvis stämmer. Vårdat språk är ett område vi behöver arbeta vidare med. ÖKA ELEVERS KUNSKAP OM ARBETE MOT MOBBNING Under året har vi pratat med eleverna om det arbete mot mobbning som sker på skolan. Attitydundersökningen visar emellertid ett sämre resultat i år än föregående års undersökning. Ungefär 15 % av eleverna upplever inte att skolan arbetar alls mot mobbning. Vi behöver bli tydligare när vi informerar eleverna om detta arbete. 3.2 ÅRETS PLAN Planen för läsåret 2014/2015 utvärderas senast Utvärdering görs av både främjande insatser och förebyggande åtgärder. Eleverna utvärderar klassvis med sin lärare under i mars/april. Så långt det är möjligt görs enskilda skriftliga utvärderingar utifrån elevernas ålder. Personalen utvärderar kontinuerligt under läsåret. En sammanfattande utvärdering av hela läsåret görs i mars/april. Vårdnadshavarna deltar i utvärderingen på brukarråd under vårterminen. 4 FRÄMJANDE INSATSER Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling som finns i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Här redovisas de insatser vi genomför för att främja barns och elevers lika rättigheter.

5 LIKVÄRDIG UTBILDNING Flickor och pojkar ska få samma möjligheter och ges lika stort utrymme i undervisningen samt ha lika stort inflytande över verksamheten. Skolmiljön och undervisningen ska göras tillgänglig för elever med funktionsnedsättningar. Utifrån ålder ges eleverna kunskap om familjekonstellationer. INSATSER Varje lärare ser till att alltid ha med genusperspektivet vid planering och i det dagliga arbetet, exempelvis vid gruppindelning och placeringar i klassrummet. Vi ser till att ha en verksamhet där fysisk funktion är likvärdig. Ramp, handtag och anpassad inredning ska finnas där så behövs. Anpassad undervisning ska ges till de som har behov. Vi pratar om olika familjekonstellationer. I skolan tar vi hänsyn till att barn har olika familjekonstellationer. När vi läser böcker tänker vi på att välja böcker som visar olika levnadsvillkor. Vi lämnar flera veckobrev vid behov. Ansvariga: Alla pedagoger Tidpunkt: pågår under hela läsåret MÅNGKULTURELL TILLGÅNG Varje elev ska få kännedom om religionsfrihet och vad det innebär. Uppföljning görs på arbetsenhetsträff i slutet av varje termin. INSATS Fortbildning om kulturell mångfald och hur den kan berika undervisningen. Vi bjuder in modersmålslärare till APT under höstterminen. Vi pedagoger har dialog med varandra då dilemman uppkommer. Vi är öppna för att människor har olika trosuppfattningar. Vi följer läroplanen och arbetar för att eleverna ska få goda värderingar. Vi tar vara på de språk vi har i klasserna. Ansvariga: Rektor och klasslärare Tidpunkt: Pågår under hela läsåret TRYGGHET Alla elever ska känna sig trygga i skolan. INSATS Fadderverksamhet och andra gemensamma aktiviteter för att stärka vi-känslan. Klassråd och elevråd kontinuerligt. Vi utvecklar gemensamma regler på skolan och varje klass gör sina egna klassrumsregler. Nära kommunikation personal emellan och nära samarbete mellan fritids och skola. Kartläggning av otrygga platser.

6 2-3 rastvakter som är extra uppmärksamma på de platser eleverna anger som otrygga. Enkät om trygghet och trivsel. Vid varje utvecklingssamtal tar vi upp och frågar om eleven är trygg. Alla elever från åk 3 har en utvärderingsbok. Vi är lyhörda och tar tag i det vi ser eller hör direkt. På varje arbetsenhetsmöte har vi en punkt på dagordningen för elevfrågor. Värdeflödesanalys angående trygghet och studiero görs tillsammans med Centrala Elevhälsan. Vi inför rastlekar, där elever tillsammans med en vuxen ordnar rastaktivieteter för alla en dag varannan vecka. Ansvarig: klasslärare, alla pedagoger Tidpunkt: pågår under läsåret 5 KARTLÄGGNING 5.1 KARTLÄGGNINGSMETODER Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Följande metoder använder vi för att kartlägga. Kommunens elevenkät genomförs årskurs 3 6 i oktober/november. Kommunens föräldraenkät genomförs i oktober/november. Under vårterminens brukarråd ges vårdnadshavare möjlighet att komma med synpunkter. Inkomna incidentrapporter och anmälningar om kränkande behandling gås igenom under vårterminen. Skolsköterskan genomför hälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4 och 6. Utvecklingssamtalen under både höst och vårtermin innehåller frågor om trivsel och trygghet. Kartläggning av otrygga platser på skolan görs klassvis med läraren under mars/april månad. Enkät om trygghet genomförs i samtliga klasser under mars/april månad. Samtal förs i fritidsråd utifrån frågeställningar som berör diskrimineringsgrunderna, i mars/april. Varje klasslärare har kontinuerligt under läsåret samtal med klassen och elever om trivsel och trygghet. Information om det som framkommit vid kartläggningen vidarebeordras till rektor. Elever görs delaktiga i kartläggningen genom enkäter, samtal och trygghetsvandringar, personalen genom diskussion under konferenstid. 5.2 RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNING Attitydundersökningen visar att ungefär 90 % av eleverna på Vegby skola känner sig trygga i sina klasser. 6 % instämmer delvis, och 4 % till liten del. Drygt 90 % av eleverna upplever att de har kompisar i sina klasser, medan resterande instämmer till liten del. Detta stämmer väl överens med resultat på föräldraenkäten som visar att ungefär 90 % av föräldrarna upplever att deras barn är trygga och trivs i skolan. Kartläggningen visar att några elever fått otrevliga mail eller SMS från skolkamrater, samt att vissa elever känt att det varit stökigt i omklädningsrummen. Detta kan vara någon av orsakerna till att det finns elever som inte upplever skolan som en fullt trygg plats.

7 I attitydundersökningen anger 15 % av eleverna att det inte arbetas mot mobbning på skolan. Detta är en tydlig försämring sedan tidigare år. Eftersom arbetet mot mobbning är något som ständigt pågår behöver vi bli bättre på att visa för eleverna hur detta arbete går till. I trivselenkäten anger några elever att de inte får matro i matsalen. I attitydundersökningens påstående om att det är lugn och ro i klassen instämmer 30 % av eleverna till liten del, eller inte alls. Detta är en tydlig försämring sedan föregående år och ett område vi måste arbeta förebyggande med. Vidare visar både attitydundersökningen och trivselenkäten att språkbruket är ett område att förbättra. Flickor och pojkar i stort upplever att de har samma möjligheter i sina klasser. Men drygt 10 % av eleverna upplever att lärarna inte är helt rättvisa. 6 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER De förebyggande åtgärderna syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som faktiskt finns i verksamheten. Utifrån resultatet i kartläggningen har vi kommit fram till följande förebyggande åtgärder: ÖKA ELEVERS KUNSKAP OM ARBETE MOT MOBBNING Eleverna ska känna till hur skolan arbetar mot kränkande behandling och mobbning. ÅTGÄRD Planen presenteras för eleverna klassvis. Filmer om mobbning och vänskap visas och diskuteras i klasserna. Klasslärare förtydligar för sina elever hur främjande insatser hänger ihop med arbetet mot mobbning. Ansvarig: klasslärare Tidpunkt: pågår under läsåret VÅRDAT SPRÅK OCH BEMÖTANDE Förbättrat språkbruk så att inga svordomar, skällsord eller nedsättande uttryckssätt förekommer. Alla elever och all personal och ska bli vänligt bemötta. ÅTGÄRDER Fadderverksamhet och andra gemensamma aktiviteter för att stärka vi-känslan. Vi utvecklar gemensamma regler på skolan och varje klass gör sina egna klassrumsregler. Vi är lyhörda och tar tag i det vi ser eller hör direkt. Ansvarig: All pedagogisk personal Tidpunkt: pågår under hela läsåret VETT OCH ETIKETT PÅ NÄTET

8 Ingen ska känna sig orolig över att bli utsatt på nätet. ÅTGÄRD Arbete med nätetik i klass 3-6. Försöka att få till föreläsare för elever och föräldrar. Diskussion i faddergrupperna. Ansvarig: klasslärare och rektor Tidpunkt: pågår under hela läsåret ARBETSRO Under lektionstid ska eleverna visa hänsyn och vara måna om att inte störa varandra. Alla elever ska få jobba i lugn och ro. Alla elever ska bli bemötta med respekt. INSATSER Klassrumsregler och konsekvenser upprättas tillsammans med eleverna i varje grupp (klasslärare och elever). Läraren ansvarar för att göra genomtänkta placeringar i klassrummet som gynnar arbetsron (all pedagogisk personal). Läraren tydliggör lektionsbeting för vad eleverna ska ha hunnit göra under en lektion (all pedagogisk personal). Vi bekräftar positivt beteende genom att till exempel ge kollektiva belöningar efter lektion då eleverna har jobbat bra (pedagogisk personal). Personalgruppen enas om vilka rutiner som ska råda, exempelvis när man går in i ett klassrum och ser till att följa rutinerna (arbetslaget). 7 RUTINER FÖR AKUTA SITUTIONER 7.1 POLICY Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING På varje rast ska det finnas schemalagda rastvärdar ute på skolgården samt bussvärd vid skolbussen när skolan slutat. All personal ska kontinuerligt och noggrant uppmärksamma och följa upp den jargong och de beteendemönster som råder i verksamheten. Genom den årliga kartläggningen. 7.3 PERSONAL SOM ELEVER KAN VÄNDA SIG TILL

9 Klasslärare Trygghetsgruppen: Gunilla Björendahl och Stina Pernbert Elevhälsoteamet: Kurator Lena Jones, Skolsköterska Birgitta Axelsson, Rektor Maria Persson. 7.4 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV ANDRA ELEVER. Enligt skolverkets allmänna råd (2012) inträder utredningsskyldigheten redan vid första tillfället när en elev upplever sig utsatt, oberoende av om det fanns en avsikt att kränka eller inte. Utgångspunkten är den enskildes upplevelse av det som inträffat. Ibland räcker det med några få frågor för att få klarhet. Andra gånger omfattas flera elever, personal och vårdnadshavare av utredningen. 1. All personal på skolan är skyldiga att agera direkt och avvärja det akuta när man ser, eller på annat sätt får kännedom om någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. 2. Den person som ingripit rapporterar det man sett eller hört till ansvarig klasslärare. Klassläraren bedömer allvaret i det som har hänt och tar ställning till om det ska gå direkt till trygghetsgrupp/eht eller om klassläraren utreder själv. Vid behov skrivs en incidentrapport. 3. I de fall klassläraren själv utreder och kränkningen inte upphör tas kontakt med någon representant i trygghetsgrupp. Tillsammans bestäms när och hur nästa steg skall tas. 4. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört efter att lärarlaget agerat kallas de elever som kränker/mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och annan skolpersonal (oftast kurator). Anmälan om kränkande behandling fylls i och en handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. 5. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektorn kallar till ett möte. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis. Klasslärare Klassläraren samtalar med samtliga inblandade. Använd öppna frågor som; vad, hur och när. Undvik frågan varför. Läraren ser över om något behöver förändras i gruppen, i lokalerna eller i andra miljöer där barn vistas. Vid behov kontaktas vårdnadshavarna. Personal på skolan informeras vid behov och har då under de närmsta veckorna extra uppsikt över de inblandade. Trygghetsgrupp Representanter från trygghetsgrupp samlar information för att få veta vad som konkret har hänt. Samtalen genomförs med två personer där en frågar och en dokumenterar. Trygghetsgruppen genomför också samtal med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Exempel på frågor kan vara tidpunkt, vilka var inblandade, vem gjorde vad, finns det någon ledare, var sker det m.m. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska komma till lärare eller annan vuxen på skolan om något händer innan dess. Det är viktigt att ge den som utsatts stöd och skydd.

10 Samtal med de som utfört kränkningen sker enskilt så att de inte kan prata med varandra. Den vuxna förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att det genast ska upphöra. Tala om fakta och håll samtalen på en individuell nivå, dvs prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna När? Var? och Hur? Undvik frågan Varför? Det är sällan som någon kan tala om varför man betett sig illa. Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? Kräv konkreta svar. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Informera om att vi kommer ha ett uppföljningssamtal om en vecka. Samtliga vårdnadshavare informeras av de som genomfört samtalen om vad som hänt, vad som har beslutats och hur man kommer att jobba vidare. Personal på skolan informeras om att ha extra uppmärksamhet mot de inblandade. 7.5 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL 1. All personal är skyldiga att agera direkt och avvärja det akuta när man ser, eller på annat sätt får kännedom om någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. 2. Den person som ingripit rapporterar det man sett eller hört till rektor. 3. Rektor beslutar när och hur nästa steg ska tas. 7.6 RUTINER FÖR UPPFÖLJNING Klasslärare Uppföljning med alla inblandade sker senast efter en vecka och därefter utifrån behov tills kränkningar upphört. Tryggetsgrupp Uppföljningssamtal sker inom en vecka med både den som utsatts och de som varit med och kränkt. Vårdnadshavare informeras om hur det gått. Därefter sker regelbunden uppföljning tills kränkningarna upphört. Rektor/EHT Uppföljande möten sker tills kränkningarna upphört. 7.7 RUTINER FÖR DOKUMENTATION Klasslärare Samtliga steg dokumenteras och ska innehålla vilka som varit inblandade, kontakter man tagit, beslut som gjorts, ev förändringar man genomfört i gruppen, uppföljning och hur det blev. Dokumentationen sparas av klassläraren själv i en pärm i klassrummet. Dokumentationen lämnas till rektor i slutet av varje termin. Trygghetsgrupp Ärendeblankett fylls i av de som genomfört samtalen, vilka samtal som genomförts, beslut som tagits, vilka ev. förändringar man genomfört på skolan, uppföljning och analys på hur det blivit. Dokumentationen sparas i särskild pärm på skolan under läsåret. Vid läsårets slut diarieförs avslutade ärenden och förvaras enligt skolans sekretessregler. Rektor/EHT Minnesanteckningar och handlingsplaner skrivs och diarieförs när ärendet är avslutat.