MARBÄCK SKOLA PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015

Transkript

1 MARBÄCK SKOLA PLAN FÖR ARBETE MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015

2 1 ANSVAR OCH DELAKTIGHET Skolans rektor ansvarar för att det varje år upprättas en plan mot kränkande behandling och en plan mot diskriminering och trakasserier (Förordning 2006:1 083). De två planerna sammanförs här i en gemensam plan; Planen mot diskriminering och kränkande behandling. I planen redovisas hur Marbäcks skola arbetar både främjande och förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling. Det främjande arbetet handlar om de insatser vi gör för att stärka de positiva förutsättningar som redan finns i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Det förebyggande arbetet handlar om de åtgärder vi vidtar för att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som faktiskt finns i verksamheten. Både främjande insatser och förebyggande åtgärder ska omfatta det som kallas de sju diskrimineringsgrunderna. De sju diskrimineringsgrunderna är; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Rektor ansvarar för att planen följs upp och utvärderas varje år. Det är också rektorns ansvar att se till att personal, elever och föräldrar görs delaktiga i arbetet. På Marbäcks skola är personal, elever, föräldrar och rektor är delaktiga i arbetet med att upprätta, följa upp och utvärdera planen. Personalen är delaktiga genom konferenser och i trygghetsgruppens träffar, eleverna genom klassråd, elevråd, kamratstödjarträffar och enkäter. Vårdnadshavare görs delaktiga genom brukarråd och utvecklingssamtal. För att förankra planen hos all personal går rektor igenom planen under planeringsdagar i augusti. Rektor ansvarar också för att gå igenom planen med nyanställda. Planen gås igenom med alla elever vid läsåerets början och kontinuerligt. Den finns också uppsatt i klassrummen. Information om planen sker årligen vid föräldramöte i september och finns tillgänglig på skolans hemsida. Marbäcks skolas plan för läsåret 2014/2015 gäller från till VISION Marbäcks skolas vision för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling lyder: Vår skola är en trygg plats där öppen och positiv anda råder. Skolan rustar eleverna för framtiden. I detta ingår inte bara kunskaper och färdigheter, utan även förståelse för och ett bestående avståndstagande från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Vi vill skapa en miljö där hänsyn, gott uppförande och ömsesidig respekt präglar umgängestonen. Vi vill att alla elever känner sig sedda och att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

3 3 UTVÄRDERING 3.1 FJOLÅRETS PLAN Planen för läsåret 2013/2014 utvärderades under slutet av vårterminen Utvärdering gjordes i samtliga klasser, på elevråd, kamratstödjarträffar, på personalens veckokonferenser, i trygghetsgruppen och av föräldrar i brukarråd. De främjande insatser som utvärderades var mångkulturell tillgång, trygghet och likvärdig utbildning. De förebyggande åtgärder som utvärderades var vårdat språk och bemötande, ökad trygghet vid toalettbesök, ökad trygghet i omklädningsrum samt ökad kännedom om likabehandlingsplanen bland eleverna. Här följer en sammanfattning av de insatser och åtgärder vi vidtagit och vilken effekt de haft. FRÄMJANDE INSATSER MÅNGKULTURELL TILLGÅNG För att att ta tillvara de olika kulturer som finns representerade i klasserna har vi genomfört flera insatser. Modersmålslärare har besökt klasserna och talat om olika traditioner. Skolbespisningen har serverat olika slags rätter från olika delar av världen. Vi har erbjudit eleverna att berätta om traditioner de har erfarenhet av. De insatser vi inte genomfört är att bjuda in modersmålslärare till APT och fortbildning om hur kulturell mångfald kan berika undervisningen. TRYGGHET Vi har genomfört insatserna för att skapa en trygg skola. Vi har haft temaarbeten om värdegrund och morgonsamlingar varje månad då vi tar upp värdegrundsfrågor och talar om hur vi är mot varandra. Attitydundersökningen visar att eleverna i huvudsak känner sig trygga i sina klasser. Ungefär 10 % av de elever som svarat på enkäten instämmer delvis eller till liten del med påståendet. Resultatet av föräldrarnas uppskattning av hur väl barnen trivs i skolan visar att barnen till stor del trivs på Marbäck skola, men en tydlig minskning av andelelen föräldrar som upplever att barnen till stor del trivs har skett, jämfört med föregående år. LIKVÄRDIG UTBILDNING De främjande insatser vi genomför för att skapa en likvärdig utbildning leder till goda resultat. I de enkäter eleverna besvarat framkom det att eleverna upplever att de får den hjälp de behöver. När det gäller lika möjligheter för flickor och pojkar uppger eleverna att det inte finns några direkta skillnader. FÖREBYGGANDE INSATSER VÅRDAT SPRÅK OCH BEMÖTANDE För att förbättra språkbruk och bemötande har vi under läsåret arbetat med temaarbete om värdegrundsfrågor och värdegrundsbegrepp. En gång i månaden har eleverna i F-6 haft storsamling och arbetat med värdegrundsfrågor på olika sätt. Årskurs 6 har tillsammans med en lärare planerat dessa storsamlingar. Eleverna upplever att vi även fortsättningsvis behöver arbeta med vårdat språk eftersom

4 en hel del svordomar och fula uttryck förekommer under skoltid. Detta bekräftas också i attitydundersökningen där enbart 25 % av eleverna är helt nöjda med språkbruket. ÖKAD TRYGGHET VID TOALETTBESÖK Åtgärderna för att eleverna ska känna sig trygga vid toalettbesök har lett till önskat resultat. Eleverna känner sig trygga och får vara ifred. Detta tack vare att belysningen är åtgärdad och att de går en och en. ÖKAD TRYGGHET I OMKLÄDNINGSRUM Åtgärderna för att förbättra situationen i omklädningsrummen har genomförts. Idrottslärarna ser till att hålla sig i närheten av omklädningsrummen tills alla är ombytta och vi har samtalat med eleverna om att visa varandra hänsyn. Utvärderingen visar att i flickornas omklädningsrum fungerar det bra, medan pojkarna upplever en allt för hög ljudnivå i sitt. ÖKAD KÄNNEDOM OM PLANEN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns uppsatt i alla klassrum och vi ser till att lyfta den på morgonsamlingar och klassråd. Attitydundersökningen visar att ungefär 90 % av eleverna känner till att vi arbetar mot mobbning. Fler elever, jämfört med i fjol, har också kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vid samtal och diskussioner i elevgrupper framkommer att vi behöver tydliggöra vilket förebyggande arbete som görs. 3.2 ÅRETS PLAN Planen för läsåret 2014/2015 utvärderas senast Utvärdering görs av både främjande insatser och förebyggande åtgärder. Eleverna utvärderar klassvis med sin lärare under mars/april månad. Så långt det är möjligt görs enskilda skriftliga utvärderingar utifrån elevernas ålder. Personalen utvärderar kontinuerligt under läsåret. En sammanfattande utvärdering av hela läsåret görs i mars/april. Vårdnadshavarna är delaktiga i utvärderingen genom brukarråd under vårterminen. 4 FRÄMJANDE INSATSER Främjande arbete handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling som finns i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter och möjligheter riktar sig till alla elever och ska genomföras utan att det föranleds av något särskilt problem. Här redovisas de insatser som vi genomför för att främja barns och elevers lika rättigheter. LIKVÄRDIG UTBILDNING MÅL Flickor och pojkar får samma möjligheter och lika stort utrymme i undervisningen, samt lika stort inflytande över verksamheten. Skolmiljön och undervisningen är tillgänglig för elever med olika funktionsnedsättningar. Utifrån ålder ges eleverna kunskap om olika familjekonstellationer.

5 INSATSER Kontinuerliga diskussioner i arbetslaget vid gruppindelningar. Elevledda rastaktiviteter. Vid aktiviteter hittar vi lösningar för att elever med funktionshinder ska kunna delta tillsammans med sin grupp. Ansvarig: pedagogisk personal Tidpunkt: pågår under hela läsåret MÅNGKULTURELL TILLGÅNG MÅL Varje elev ska få kännedom om religionsfrihet och vad det innebär. INSATSER Fortbildning om kulturell mångfald och om hur den kan berika undervisningen. Vi bjuder in modersmålslärare till arbetsplatsträff under höstterminen. Vi tar upp och samtalar om olika religösa högtider under hela läsåret. Vi är öppna för elevernas frågor om olika traditioner. Eleverna får berätta om sina traditioner för sina klasskamrater. Ansvarig: rektor och pedagogisk personal Tidpunkt: pågår under hela läsåret EMPATI OCH RESPEKT FÖR ALLAS LIKA VÄRDE MÅL Alla elever ska känna sig trygga i skolan. INSATSER Träna eleverna i empati och respekt för allas lika värde. Temaarbete värdegrund under hela läsåret. Morgonsamlingar en gång i månaden där vi betonar hur vi är mot varandra. Vi lyfter olika värdegrundsbegrepp och fortsätter arbeta med dessa i egna i klassen. Arbeta för att eleverna ska utveckla självtillit. Ansvarig: pedagogisk personal Tidpunkt: pågår under hela läsåret 5 KARTLÄGGNING 5.1 KARTLÄGGNINGSMETODER Syftet med en kartläggning är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i verksamheten. Följande metoder använder vi för att kartlägga. Kommunens elevenkät genomförs årskurs 3 6 i oktober/november. Kommunens föräldraenkät genomförs i oktober/november. Under vårterminens brukarråd ges vårdnadshavare möjlighet att komma med synpunkter. Inkomna incidentrapporter och anmälningar om kränkande behandling gås igenom under vårterminen.

6 Skolsköterskan genomför hälsosamtal i förskoleklass, åk 2, 4 och 6. Utvecklingssamtalen under både höst och vårtermin innehåller frågor om trivsel och trygghet. Kartläggning av otrygga platser på skolan görs klassvis med läraren under mars/april månad. Enkät om trygghet genomförs i samtliga klasser under mars/april månad. Samtal förs under fritidsråd med elever utifrån frågeställningar som berör diskrimineringsgrunderna under mars/april. Varje klasslärare har kontinuerligt under läsåret samtal med klassen och elever om trivsel och trygghet. Information om det som framkommit vid kartläggningen vidarebeordras till rektor. Elever görs delaktiga i kartläggningen genom enkäter och samtal, personalen genom diskussion under konferenstid och i vardagen. 5.2 RESULTAT OCH ANALYS AV KARTLÄGGNING Attitydundersökningen visar att eleverna i huvudsak känner sig trygga i sina klasser. Ungefär 10 % av de som svarat på enkäten uppger att de enbart delvis eller till liten del känner sig trygga. Ungefär samma resultat framkommer på påståendet jag har kompisar i klassen. 85 % upplever att de har kompisar i klassen, medan 15 % instämmer delvis, till liten del eller inte alls. Resultatet av föräldrarnas uppskattning av hur väl barnen trivs i skolan visar att barnen till stor del trivs på Marbäck skola, men en tydlig minskning av andelelen föräldrar som upplever att barnen till stor del trivs har skett, jämfört med föregående år. Genom enkäter och samtal i elevgrupper och i arbetslaget har det framkommit att vi behöver arbeta med vårdat språk. Detta bekräftas också i attitydundersökningen där det framkommer att ungefär 25 % av eleverna upplever att vi har ett vårdat språk i klassen. Av övriga instämmer majoriteten av de svarande delvis med påståendet, men det finns också de som inte instämmer alls. I diskussioner med personalgruppen framkommer också att ett fåtal elever vid enstaka tillfällen har uttryckt sig kränkande mot elev med annat etniskt ursprung. Vid samtal och diskussioner i elevgrupper framkommer att ökad kännedom om planen behövs. Samtidigt uppger ungefär 90 % av eleverna att vi arbetar mot mobbning på Marbäcks skola. Personalens uppfattning är att de förebyggande åtgärderna i planen behöver göras kända bland eleverna. När det gäller arbetsro uppger 60 % av eleverna att de är nöjda med arbetsron i klassen, 30 % instämmer delvis och resterande 10 % upplever att de inte får lugn och ro att arbeta i klassen. När det gäller lika möjligheter för flickor och pojkar uppger eleverna att det inte finns några direkta skillnader. Flickor och pojkar har samma möjligheter.

7 6 FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER De förebyggande åtgärderna syftar till att avvärja de risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling som faktiskt finns i verksamheten. Utifrån resultatet i kartläggningen har vi kommit fram till följande förebyggande åtgärder: VÅRDAT SPRÅK OCH BEMÖTANDE MÅL Att skapa större känsla av trygghet, samhörighet och vi-känsla hos eleverna. INSATSER Temaarbete Värdegrund under hela läsåret. Morgonsamling en gång i månaden där vi betonar hur vi är mot varandra och lyfter olika värdegrundsbegrepp. Vi uppmuntrar de äldre eleverna att vara goda förebilder för de yngre. Vi vuxna reagerar och markerar när eleverna svär/använder ett ovårdat språk mot varandra. Vuxenstödjare planerar gemensamma lekar tillsammans med kamratstödjarna två ggr/vecka. Samtal med de yngre eleverna i kompisgrupper. Ansvariga: alla elever och all personal Tidpunkt: pågår under hela läsåret ÖKAD KÄNNEDOM OM PLANEN MÅL Alla elever ska känna till planen mot diskriminering och kränkande behandling och det främjande och förebyggande arbetet som görs i skolan. INSATSER En förenklad form av planen (plansch) ska finnas uppsatt i alla klassrum. På morgonsamlingar och i klassråd går vi igenom planen och diskuterar den med eleverna. På elevrådet under läsåret finns planen med som en punkt på dagordningen. Ansvarig: all personal Tidpunkt: pågår under hela läsåret

8 7 RUTINER FÖR AKUTA SITUTIONER 7.1 POLICY Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING På varje rast ska det finnas schemalagda rastvärdar ute på skolgården samt bussvärd vid skolbussen när skolan slutat. All personal ska kontinuerligt och noggrant uppmärksamma och följa upp den jargong och de beteendemönster som råder i verksamheten. Genom den årliga kartläggningen (se rubriken: Kartläggning). Elevärenden tas upp på varje veckokonferens. 7.3 PERSONAL SOM ELEVER KAN VÄNDA SIG TILL Klasslärare Trygghetsgruppen: Ingela Larsson, Marie Friberg, Personer ur elevhälsoteamet: Lena Jones - Kurator, Birgitta Axelsson -Skolsköterska, Maria Persson rektor. 7.4 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV ANDRA ELEVER. Enligt skolverkets allmänna råd (2012) inträder utredningsskyldigheten redan vid första tillfället när en elev upplever sig utsatt, oberoende av om det fanns en avsikt att kränka eller inte. Utgångspunkten är den enskildes upplevelse av det som inträffat. Ibland räcker det med några få frågor för att få klarhet. Andra gånger omfattas flera elever, personal och vårdnadshavare av utredningen. 1. All personal på skolan är skyldiga att agera direkt och avvärja det akuta när man ser, eller på annat sätt får kännedom om någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. 2. Den person som ingripit rapporterar det man sett eller hört till ansvarig klasslärare. Klassläraren bedömmer allvaret i det som har hänt och tar ställning till om det ska gå direkt till trygghetsgrupp/eht eller om klassläraren utreder själv. Vid behov skrivs en incidentrapport. 3. I de fall klassläraren själv utreder och kränkningen inte upphör tas kontakt med någon representant i trygghetsgrupp. Tillsammans bestäms när och hur nästa steg skall tas. 4. Om kränkningarna eller trakasserierna inte upphört efter att lärarlaget agerat kallas de elever som kränker/mobbar tillsammans med vårdnadshavare till samtal hos rektor och annan skolpersonal (oftast kurator). Anmälan om kränkande behandling fylls i och en handlingsplan upprättas för att komma till rätta med problemet. 5. Vid allvarliga trakasserier/kränkningar kontaktas de inblandade elevernas föräldrar direkt. Rektorn kallar till ett möte. Det kan dessutom vidtas ytterligare åtgärder, till exempel kontakt med andra myndigheter som socialtjänst eller polis.

9 Klasslärare Klassläraren samtalar med samtliga inblandade. Använd öppna frågor som; vad, hur och när. Undvik frågan varför. Läraren ser över om något behöver förändras i gruppen, i lokalerna eller i andra miljöer där barn vistas. Vid behov kontaktas vårdnadshavarna. Personal på skolan informeras vid behov och har då under de närmsta veckorna extra uppsikt över de inblandade. Trygghetsgrupp Representanter från trygghetsgrupp samlar information för att få veta vad som konkret har hänt. Samtalen genomförs med två personer där en frågar och en dokumenterar. Trygghetsgruppen genomför också samtal med den som utsatts för kränkningen för att klargöra vad som hänt och om det hänt tidigare. Exempel på frågor kan vara tidpunkt, vilka var inblandade, vem gjorde vad, finns det någon ledare, var sker det m.m. Förklara att kränkningar inte får förekomma och att skolan nu kommer att åtgärda detta. Bestäm en tid för uppföljning en vecka senare, men klargör även att eleven genast ska vända sig till lärare eller annan vuxen på skolan om något händer innan dess. Det är viktigt att ge den som utsatts stöd och skydd. Samtal med de som utfört kränkningen sker enskilt så att de inte kan prata med varandra. Den vuxna förklarar för eleven som utfört kränkningen att kränkningar inte accepteras och inte heller får förekomma enligt lag, och att det genast ska upphöra. Tala om fakta och håll samtalen på en individuell nivå, dvs prata inte om vad andra har gjort. Ställ frågorna När? Var? och Hur? Undvik frågan Varför? Det är sällan som någon kan tala om varför man betett sig illa. Ge tillbaka ansvaret. Hur ska du göra för att få stopp på det? Kräv konkreta svar. Gör upp en plan för hur detta ska gå till. Informera om att vi kommer ha ett uppföljningssamtal om en vecka. Samtliga vårdnadshavare informeras av de som genomfört samtalen om vad som hänt, vad som har beslutats och hur man kommer att jobba vidare. Personal på skolan informeras om att ha extra uppmärksamhet mot de inblandade. 7.5 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR ELEV KRÄNKS AV PERSONAL 1. All personal på skolan är skyldig att agera direkt och avvärja när man ser eller på annat sätt får kännedom om någon form av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. 2. Den person som ingripit rapporterar det man sett eller hört till rektor. 3. Rektor beslutar när och hur nästa steg ska tas.

10 7.6 RUTINER FÖR UPPFÖLJNING Klasslärare Uppföljning med alla inblandade sker senast efter en vecka och därefter utifrån behov tills kränkningar upphört. Lärargrupp Uppföljningssamtal sker inom en vecka med både den som utsatts och de som varit med och kränkt. Vårdnadshavare informeras om hur det gått. Därefter sker regelbunden uppföljning tills kränkningarna upphört. Rektor/EHT Uppföljande möten sker tills kränkningarna upphört. 7.7 RUTINER FÖR DOKUMENTATION Klasslärare Samtliga steg dokumenteras och ska innehålla vilka som varit inblandade, kontakter man tagit, beslut som gjorts, ev förändringar man genomfört i gruppen, uppföljning och hur det blev. Dokumentationen sparas av klassläraren själv i en pärm i klassrummet. Dokumentationen lämnas till rektor i slutet av varje termin. Lärargrupp Ärendeblankett fylls i av de som genomfört samtalen, vilka samtal som genomförts, beslut som tagits, vilka ev. förändringar man genomfört på skolan, uppföljning och analys på hur det blivit. Dokumentationen sparas i särskild pärm på skolan under läsåret. Vid läsårets slut diarieförs avslutade ärenden och förvaras enligt skolans sekretessregler. Rektor/EHT Minnesanteckningar och handlingsplaner skrivs och diarieförs när ärendet är avslutat.