STÖD VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL TILL FLYKTINGAR OCH ASYLSÖKANDE I VÄSTMANLAND

Transkript

1 Bilaga 2 1 (6) Hjälpmedelscentrum Maria Söderkvist STÖD VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL TILL FLYKTINGAR OCH ASYLSÖKANDE I VÄSTMANLAND Rätt till hjälpmedel Asylsökande, såväl barn sm vuxna, har rätt till samma häls ch sjukvård sm flkbkförda i landstinget men framförallt till vård sm inte kan anstå. Det innebär: vård ch behandling (inklusive följdinsatser) av sjukdmar ch skadr där även en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten vård sm ges för att mtverka ett mer allvarligt sjukdmstillstånd vård för att undvika mer mfattande vård ch behandling vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder vård för persner med särskilda behv (trtyr, allvarliga övergrepp, trauma) bör bedömas särskilt msrgsfullt hjälpmedel vid funktinshinder m inte patienten kan få tillgång till det på annat sätt. I punkterna van kan man räkna in hjälpmedel sm en alternativ eller kmpletterande åtgärd för vård. Hjälpmedel kan mtverka ett mer allvarligt sjukdmsförlpp, undvika mer mfattande vård ch behandling ch minska användning av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder. Dessa aspekter ska tas hänsyn till vid behvsbedömning av förskrivning av hjälpmedel. Asyl ch integratinshälsan bekstar hjälpmedel till asylsökande persner i Västmanland. För gömda ch papperslösa bekstas hjälpmedel centralt från Landstinget Västmanland. Före förskrivning ska förskrivaren ha klarlagt betalningsansvaret. Behvsbedömning Vid förskrivning av hjälpmedel gör förskrivaren en bedömning av den enskilda persnens behv av ch förutsättningar för att kunna använda hjälpmedel. Det bedöms även vilka mgivningsfaktrer sm spelar rll för att en

2 2 (6) hjälpmedelanvändning ska kunna bli ptimal. Omgivningsfaktrer kan t ex vara miljön där persnen vistas ch persner sm är behjälpliga hjälpmedelsanvändaren. Vid en behvsbedömning ska alltid mfattningen ch varaktigheten av ett aktivitetsutförande tas i beaktande. Behvsbedömningen skiljer sig inte i någt hänseende för målgruppen i jämförelse med andra. Det sm kan särskilja målgruppens liv ch vardag från den svenske medbrgarens, med ett etablerat liv ch vardag, är vilka dagliga aktiviteter sm behöver eller kan utföras. Till exempel ser aktiviteterna planering mat, inköp samt studier ch arbete i många fall helt lika ut för målgruppen än för den svenska medbrgaren. Persner med funktinsnedsättning ch svenskt medbrgarskap kan erhålla lika typer av samhällsstöd för att kunna möjliggöra dagliga aktiviteter. Den typen av stöd kan inte på samma sätt beviljas av asylsökande. En bstadsanpassning för en asylsökande persn med funktinshinder är heller inte självklar för att underlätta dagliga aktiviteter ch utrymme för hjälpmedel. Att priritera behv Ett tydligt beskrivande instrument att använda sig av för att priritera behv av hjälpmedel är Behvstrappan. Den mfattar fyra lika funktinsmråden ch delas in i Förflytta sig, Aktiviteter i dagliga livet (ADL), Kmmunicera, Vård ch behandling. De lika funktinsmrådena har ingen inbördes rang utan ska tas hänsyn till utifrån varje enskild individ. Varje aktivitet mfattar flera trappsteg där det första alltid är ett mer grundläggande, livsnödvändigt behv eller aktivitet ch bör tillgdses först. De efterföljande stegen beskriver aktiviteter sm med stegens takt blir mindre livsviktiga.

3 3 (6) Område Förflyttning beskrivs i delaktiviteter enligt nedan. Med förflyttning menas att målmedvetet röra sig från en plats till en annan. Förflyttning sker självständigt eller med hjälp av annan. Inm mråde förflyttning finns sex lika steg. Område Aktiviteter i dagliga livet beskrivs enligt nedan. ADL handlar m sådant sm de flesta människr måste göra dagligen ch regelbundet t ex äta, dricka, sköta sin persnliga hygien ch planera sin vardag. Område Vård ch behandling beskriver särskilda behv ch avser behv av hjälpmedel sm har en funktin av livsuppehållande karaktär ch/eller sm är vårdande ch behandlande. Det handlar ckså m hjälpmedel sm kan upprätthålla ch behandla fysiska funktiner.

4 4 (6) Område Kmmunicera mfattar 5 lika delaktiviteter. Aktiviteterna handlar m att kunna påkalla sina behv, förmedla sig, kunna samtala, läsa, skriva samt ge ch ta emt infrmatin. Omfattande ch tydliga beskrivningar av Behvstrappan ch dess aktiviteter med respektive delaktiviteter finns på bl a Hjälpmedelsförskrivning All hjälpmedelsförskrivning sker utifrån Förskrivningsprcessen 1 ch skiljer sig inte från annan hjälpmedelsförskrivning. Förskrivning sker utifrån kriterier i Hjälpmedelshandbken 2. Beställning av hjälpmedel kan ej göras via Websesam utan måste ske via blankett Beställning/ Förskrivning av tekniska hjälpmedel. Denna skickas till Hjälpmedelscentrum via pst eller lämnas in i kundtjänst. Hjälpmedelscentrums kundtjänst eller hjälpmedelsknsulent handlägger rdrar/beställningar. På blanketten ska patientens reservnummer eller LMA krtsnummer ch giltighetstid anges, m det finns. Ange ansvarig betalare för hjälpmedlet. Barn ch hjälpmedel Barn har rätt till hjälpmedel precis på samma sätt sm asylsökande vuxna ch på samma sätt sm barn sm är svenska medbrgare. Barns rätt ska särskilt tas hänsyn till i enighet med FN:s knventin där det i artikel 23 sägs att barn med funktinshinder har rätt till ett fullvärdigt liv ch artikel 24 sm påtalar rätten till ch samarbetspartners/hjalpmedelscentrum/hjalpmedelshandbken_/

5 5 (6) hälsa ch sjukvård 3. Barnens synpunkter ska tas i beaktande ch barn med funktinshinder ska jämställas med barn utan funktinshinder. Avsaknad av hjälpmedel för att kunna leva ett liv på ett sådant sätt får därför inte förhindras barn. För asylsökande barn kan inte tiden ch de lika trappstegen i Behvstrappan på samma sätt pririteras. Barns lek ch samvar med andra anses höra till deras utveckling, för att möjliggöra det måste hjälpmedel förskrivas. Att välja hjälpmedel För de lika behvsmrådena har Hjälpmedelscentrum ett upphandlat srtiment av hjälpmedel. De hjälpmedel sm mtsvarar de mest primära behven inm respektive aktivitetsmråde finns synliga i Websesam. För att kunna möjliggöra en snabb leverans är de fta lagervarr. Hjälpmedelscentrums kundtjänst ch prduktansvariga hjälpmedelsknsulenter kan ge råd m lämpliga hjälpmedel för beskrivna behv samt med snabb leverans för angelägna behv. Inga specifika hjälpmedel ska förskrivas till målgruppen. Det är metd ch tillvägagång vid förskrivning sm är viktiga att känna till för förskrivare ch målgrupp mer än ett specifikt hjälpmedelsutbud. Tydliga riktlinjer ch tillvägagångssätt ger förutsättningar för hållbara arbetssätt avsett aktuellt upphandlat srtiment ch tillfälle. Specialanpassning Specialanpassning av hjälpmedel ska enbart nyttjas i de specifika fall där det inte går att hitta en lösning med rdinarie hjälpmedelssrtiment ch när det rör de mest primära behven. För barn kan det behöva pririteras mer generöst. Lånevillkr för asylsökande ch flyktingar Hjälpmedel kan förskrivas när persner vistas i Sverige i väntan på uppehållstillstånd. Hjälpmedlen kan behållas så länge de mtsvarar behven. Skulle persnen inte få uppehållstillstånd ch måste lämna Sverige kan hjälpmedlen inte tas med utan ska lämnas tillbaka. Flyttar persnen inm landet kan hjälpmedel tas med ch hanteras enligt flyttärende ch överenskmmelse mellan huvudmän i de lika reginerna/ länen i Sverige. 3

6 6 (6) Vägledning för pririterade behvsmråden ch hjälpmedel baserat på Behvstrappan Hjälpmedel för: livsuppehållande behv. T ex slemsugar, inhalatrer, lika typer av larm samt hjälpmedel för att behandla smärttillstånd. att möjliggöra ändring av krppsställning, för att främja cirkulatin ch andning, mtverka smärta ch ledstelhet i liggande, sittande ch stående ställningar. T ex lika hjälpmedel för överförflyttning ch vändning, madrasser ch sittdynr för trycksårspreventin, ställbara ryggstöd för säng eller vårdsäng, gåbrd, tippbrädr. att kunna påkalla uppmärksamhet för sina grundläggande behv för att förhindra att skada uppstår, att få stöd ch hjälp av andra med dessa behv. T ex persnliga nödlarm ch enkla samtalshjälpmedel. att kunna äta, dricka, klä på ch av sig, göra talettbesök ch byta inkntinenshjälpmedel, sköta sin persnliga hygien ch krppsvård, att förstå hur ch veta när det ska utföras, att strukturera dagen ch tlka tid samt planera, rganisera ch kmma ihåg. T ex specialstlar, rullstlar, talettstöd, talettförhöjningar, inkntinenshjälpmedel, duschstlar, duschpallar, scheman, påminnelsehjälpmedel. att upprätthålla fysiska funktiner. T ex rllatr, höftskyddsbyxr, tyngdtäcken, madrasser ch sittdynr för trycksårspreventin att byta krppsställning ch förflytta sig mellan liggande, sittande, stående. T ex överförflyttningshjälpmedel, förflyttningshjälpmedel, lyftar, rllatrer, manuella rullstlar att aktivt kunna välja mellan lika alternativ ch att aktivt uttrycka sin vilja. T ex enkla samtalshjälpmedel, samtalskartr, scheman. att kunna klara sitt bende t ex: att laga mat; vilket mfattar att planera, plcka fram ch undan, bereda, tillaga, duka ch diska, tvätta, städa, planera ch rganisera sin vardag. T ex manuell rullstl, almanacka, schema, tidshjälpmedel