Konsumtion. Ett räkneexempelr. Förväntningarnas roll för f r konsumtion och investering. Förväntningar i IS-LM modellen. Mer om stabiliseringspolitik.

Transkript

1 Blanchard kapitl Förväntningar och stabilisringspolitik 16-1 Konsumtion Förväntningarnas roll för f r konsumtion och invstring. Förväntningar i -LM modlln. Mr om stabilisringspolitik. Modrn tori för f r vad som bstämmr konsumtionn börjad utvcklas påp 50-talt. Milton Fridman prmanntinkomsttorin Franco Modigliani livscykltorin. Kap sid. 1 Snast uppdatrad 21 april -10 Kap sid. 2 Dn förutsnd f konsumntn Om n konsumnt har tillgång till n prfkt kapitalmarknad bstäms tt hushålls konsumtionsutrymm av dn totala förmf rmögnhtn (total walth) ) som bstår r av: Finansill och ral förmf rmögnht V F (nonhuman walth),, dvs. summan av finansill förmf rmögnht och fasta gndomar (hus/lägnht) minus vntulla skuldr. Hnns humankapital V H (human walth), dvs. summan av alla (diskontrad till ralräntan r t i t - π t ) nutida och framtida arbtsinkomstr och bidrag YLt+ 1 Tt + 1 YLt+ 2 Tt + 2 YLt+ s Tt + s VH YLt Tt = s 1 rt ( 1 rt ) ( 1 rt 1) s= 0 ( 1+ rt + s ) Om n konsumntn är r prfkt förutsnd f har tillgång till n prfkt kapitalmarknad bord dn totala förmf rmögnhtn, int dn nuvarand inkomstn, bstämma konsumtionsnivån. n. Ct = C( VF + VH ) Ofta antas att konsumntn önskar n jämn j konsumtion. Vid konstant ränta är C t = r(v F +V H ) är r dn högsta h konsumtion som kan hållas h för f vigt om int skuldn ska xplodra. Man lvr på p (dn implicita) avkastningn av sitt kapital, mn ätr int av dt. Kap sid. 3 Kap sid. 4 Ett räknxmplr Antag att nuvarand arbtsinkomst inkomst är Y Lt. I framtidn förväntas n konstant arbtsinkomst Y L och konstanta räntor r r. Värdt påp humankapitalt är r dåd Lt YL YL VH = YLt r 1+ = Y + ( r) L s s= 1 ( 1+ r) L Y = YLt + r Humankapitalt ökar i Y Lt och Y L mn minskar i r. Y 1

2 Konsumtionstori Inkomst, förvf rväntningar och konsumtion Prmanntinkomsthypotsn och livscykltorin sägr s att n konsumnt väljr v n konsumtion sås att, givt förmf rmögnht och framtida inkomstr, konsumtionn kan hållas h ungfär r konstant övr hla planringshorisontn. Enligt torin ska dåd Individr som förvf rväntar sig ökand inkomstr låna. l Individr som förvf rväntar sig falland inkomstr spara. Torin byggr påp rationlla individr, tillgång till kapitalmarknadr där d r d kan låna l llr spara sås myckt d vill till samma ränta r för f r in och utlåning, Ingn osäkrht. Mr ralistiska antagandn om osäkrht, imprfkt rationalitt och imprfkta kapitalmarknadr ldr till att nuvarand inkomstr får f r störr btydls Ct = C(total förmögnht t, YLt Tt ) Som vi stt påvrkar p förvf rväntningarna konsumtionn påp flra sätt. s Förändrad F förvf rväntningar om framtida inkomstr, ralräntor (ränta inflation) och transfrringar (skattr och bidrag) förändrar humankapitalt och därmd d konsumtionn. Förändrad förvf rväntningar om framtida räntor, r vinstr mm påvrkar värdt v av dn finansilla och rala förmögnhtn och därmd d konsumtionn. Dtta kallas ibland psykologi, mn är r ju fullständigt rationllt i n värld v md ofullständig information. Kap sid. 5 Kap sid. 6 Slutsatsr 16-2 Invstringar Konsumtionn påvrkas p normalt mindr än n 1 till 1 av förändrad inkomst (marginll konsumtionsbnägnht mindr än n 1). Tmporära ra inkomstförändringar, ndringar, t.x, vid normala nd- llr uppgångar i konjunkturn ldr till konsumtionsförändringar ndringar som är r mindr än n inkomstförändringarna. ndringarna. Ju mr prmannt in inkomstförändring ndring kan antas vara dsto mr bör b r dn påvrka p konsumtionn. En hlt prmannt inkomstförändring ndring kan förvf rväntas påvrka p konsumtionn ungfär r 1 till 1. Konsumtionsnivån n kan förändras f (kraftigt) utan att inkomstn förändras f om förvf rväntningarna förändras. f Framåtblickand förtag f md tillgång till välfungrand v kapitalmarknadr invstrar om invstringsvaran gnrar mr vinstr undr sin livstid än n vad dn kostar. Md andra ord: Är r nuvärdt av vinstrna högr h än n prist? En maskin dprcirar, förlorar f produktionskapacitt (llr krävr mr srvickostnadr) övr tidn. Låt t oss ign anta n konstant dprciringstakt, δ,, som mätr m hur stor dl av produktivittn (användbarhtn) ndbarhtn) n maskin förlorar f pr år. Rimliga värdn v för f δ är r mllan 4 och 15% för f r maskinr och mllan 2 och 4% för f r byggnadr. Kap sid. 7 Kap sid. 8 2

3 Nuvärd av vinst A nklt spcialfall Låt Π t btckna förvf rväntad vinst pr nht kapital (pr maskin) i tidpunktn t. Antag att n maskin installras i tidpunkt t för r att gnrra sin första f vinst i tidpunkt t+1. I tidpunkt t+1 är r dn förvf rväntad vinstn Π t+1. I tidpunkt t+2 finns (1-δ) ) nhtr kvar sås dn förvf rväntad vinstn blir då d (1-δ) Π t+2. I tidpunkt t+3,, finns (1-δ) 2 nhtr kvar och dn förvf rväntad vinstn blir (1-δ) 2 Π t+3. I tidpunkt t+s är r dn förvf rväntad vinstn (1-δ) s- 1 Π t+s. Nuvärdt av vinstn stt från n tidpunkt t, btcknat V t, blir dåd dn diskontrad summan av alla dssa vinstflödn δ ( 1 δ ) V = Π t+ 1 + Π t+ 2 + Π t r ( 1 + r ) ( 1 + r t+ 1 ) ( 1 + r ) ( 1 + r t+ 1 ) ( 1 + r t+ 2 ) Πt t t t Om vi nu tänkr t påp Π t som dn gnomsnittliga vinstn pr maskin i hla konomin sås är r dt rimligt att anta att invstringarna ökar i nuvärdt av dssa vinstr It = I ( V Π t ) Kap sid. 9 Antag att framtida vinstr och räntor r förvf rväntas vara som idag, dvs Π t+s = Π t. Då får r vi 2 1 (1 δ ) (1 δ ) VΠt = Π t + Π 2 t + Π 3 t 1 + r (1 + r) (1 + r) Πt = r + δ Diskontrad nuvärdt av vinstrna ökar i vinstn pr priod och minskar i räntan. r Eftrsom invstringarna ökar i nuvärdt kommr dssa att öka i vinstn och minska i räntan. r Kap sid. 10 Lönsamht och Cash Flow Nuvarand rspktiv förvf rväntad vinstr Lönsamht (Profitability)) avsr dn diskontrad nuvärdt av dn förvf rväntad vinstn i förhf rhålland till anskaffningsprist påp kapitalt. Löpand inkomstr llr Cash flow avsr dn nuvarand vinstn llr dn löpand l flödt av inkomstr. Dssa faktorr tndrar att samvarira. Som vi stt påvrkas p invstringarna av förvf rväntad framtida vinstr. I praktikn påvrkar p dock också löpand vinstr invstringsnivån n (jämf mför r rsonmangt on konsumtion ovan). Vi skrivr dt som (lit annorlunda notation jfr m Blanchard) It = I ( V Π t ( Π ), Πt ) ( +, + ) Varför? En förklaring är att förtagn int har tillgång till prfkta kapitalmarknadr. Enklar och billigar att invstra gna vinstmdl än att låna på kapitalmarknadn,, t.x. på grund av asymmtrisk information. Kap sid. 11 Kap sid. 12 3

4 Invstringar och Vinstr Invstringar och aktimarknadn Förändringar i vinstnivå och invstringsnivå i USA, Obsrvation: Löpand vinstr och invstringar tndrar att samvarira. Enligt dn sås kallad Tobins q modlln finns dt tt nära samband mllan aktimarknadn och invstringsnivån. n. Logikn i Tobins rsonmang är r följand: f Aktiprist talar om hur myckt marknadn värdrar v rdan installrat kapital i förtagt. f Hur myckt vinstr kapitalt förväntas gnrra i framtidn. Om aktiprist är r högr h än n inköpsprist för f r kapital bör b förtagt invstra, annars int. Kvotn mllan värdt v av total aktistock och åtranskaffningsprist påp kapitalt kallas Tobins q. Högt Tobins q bör b r lda till höga h invstringar och vic vrsa. Kap sid. 13 Kap sid. 14 Invstringar och Tobins q Konsumtionns och Invstringarnas variabilitt (volatilitt( volatilitt) Tobins q och invstringar i USA Årliga förändringar, f Obsrvation: Tobins q och invstringsflödt tndrar att samvarira röra sig åt samma håll. Aktiprisförändringar kommr för invstringsförändringarna. Kap sid. 15 Årlig förändring i invstringsflödt (vänstra skalan) Årlig förändring i Tobins q laggad tt år (högra skalan) Invstringarna är r mr volatila än n konsumtionn. Konsumntrna tndrar att öka konsumtionn mindr än n tt-till till-tt när n r inkomstn går g r upp. Invstringarna å andra sidan, kan öka mr än n tt-till till-tt när n r försf rsäljningn ökar. Konsumtionn är r n störr dl av aggrgrad ftrfrågan än n invstringarna. Konsumtion och invstringar samvarirar för f r dt msta. D båda b komponntrna bidrar ungfär r lika myckt till fluktuationr i aggrgrad ftrfrågan och produktionn övr tidn. Kap sid. 16 4

5 Procntu<ll förändring i konsumtion och invstringar sdan 1960 Obsrvation: Mätt som procntulla förändri<<ngar är variabilittn btydligt störr för invstringar än för konsumtion. Konsumtionns och invstringarnas volatilitt 17-1 Förväntningar, konsumtion och invstringar Förväntningar Förmögnhtsvärdn Bslut Framtida inkomst ftr skatt Framtida Ralräntor Framtida utdlningar Framtida Ralräntor Framtida nominlla räntor Förmögnht i form av humankapital (human walth) Finansill förmögnht Aktir Obligationr Konsumtion Framtida vinstr ftr skatt Framtida Ralräntor Nuvärd av framtida vinstr ftr skatt Invstringar Kap sid. 17 Kap sid. 18 En förvf rväntningsutvidgad -LM LM-modll Förväntningar i -rlationn Konsumtions- och invstringsbslut bror påp om framtidn. Låt t oss försf rsöka formalisra dtta. I vår v r tidigar varumarknadsjämvikt mvikt påvrkad p räntan r i aggrgrad ftrfrågan via invstringarna. I n mr ralistisk modll md flra priodr är r dt ralräntan r i - π som påvrkar p invstringarna. Invstringarna bror också på framtida räntor, r n ökning av räntan r minskar invstringarna mr om också förväntad framtida räntor r ökar. På samma sätt s bror båd b invstringar och privat konsumtionn påp såväl l produktionn/inkomstn idag som i framtidn. Vår r tidigar (varumarknadsjämvikt mvikt för f r n slutn konomi) sa att Y = C+ I + G. Låt t oss dfinira aggrgrad (privat) ftrfrågan A(.) C(.) + I(.), där r (.) btydr att variabln bror påp något ännu ospcificrat. Vi kan dåd skriva -rlation som Y = A(.) + G. Låt t oss nu diskutra vad som ska rsätta punktrna i A(.). Kap sid. 19 Invstringarna bror påp räntor idag och i framtidn. Invstringar och privat konsumtion bror påp produktion/inkomst idag och i framtidn. Vi kan inkorporra dtta i dn aggrgrad ftrfrågan Kap sid. 20 Y = A( Y, T, r, Y', T' r' ) + G ( +,, +,, ) där Y, T, r är r indikrar förvf rväntad framtida produktion/inkomst, skatt och ränta. Tcknn indikrar hur ftrfrågan förändras f när n r rspktiv argumnt förändras. Y llr Y ' A T llr T ' A r llr r ' A 5

6 Förväntningar i -rlationn Förväntningar i -rlationn Dn nya -kurvan Givt konstanta na om framtida räntor och produktion/inkomst, så ldr n minskning i dn rala räntan idag till n ökning i invstringarna och därmd i dagns produktion. -kurvan är ndåtlutand som tidigar. Kap sid. 21 Y = A( Y, T, r, Y ', T ' r ' ) + G ( +,, +,, ) Ränta innvarand priod, r Y ', G T, T ' r ' Produktion i innvarand priod, Y kurvan är r brantar än n tidigar. Md andra ord, n sänkning s av räntan r i innvarand priod ganska litn ffkt påp produktion/inkomst. Varför? r? 1. kurvan är r ritad för f givna (konstanta) förvf rväntningar. Att bara ändra räntan r i innvarand priod har dåd små ffktr påp invstringarna. 2. Multiplikatorn är r litn ftrsom om nbart inkomstn i innvarand priod ökar sås ökar int konsumtionn särskilt myckt. Kap sid. 22 Skift i förvf rväntningarna LM kurvan md Dn nya -kurvan Förändrad om framtida produktion/inkomst, skattr och/llr räntor påvrkar ftrfrågan rdan idag. En ökning i förväntad framtida skattr llr i förväntad framtida räntor skiftar -kurvan till vänstr. En ökning av förväntad framtida produktion/inkomst skiftar kurvan till högr. Effktn av skift i T och G är som tidigar. Kap sid. 23 Y = A( Y, T, r, Y ', T ' r ' ) + G ( +,, +,, ) Ränta innvarand priod, r Y ', G T, T ' r ' Produktion i innvarand priod, Y LM - kurvan påvrkas p int alls av att vi inkludrar i modlln. Varför? r? Altrnativkostnadn av att hålla h pngar i plånbokn bror bara på dagn ränta, int framtida räntor. r Eftrfrågan påp pngar bror bara påp dagns transaktionsbhov, int framtida. Kap sid. 24 M P = YL( i) Mn, i LM-kurvan ingår r dn nominlla räntan, r int dn rala. Inflation ökar altrnativkostnadn av att hålla h pngar, ävn om ralräntan int skull påvrkas. p 6

7 17-2 Kap sid. 25 Pnningpolitik md En ökning av pnningmängdn ngdn minskar dagns nominalränta, nta, i.. Hur myckt ralräntan r fallr bror på: p Hur aktörrna påp d finansilla marknadrna förändrar sina förvf rväntningar om inflationn. En ökning av pnningmängdn ngdn kan också påvrka förvf rväntningar om framtida ralräntor. Hur, bror på: p Hur aktörrna ändrar sina förvf rväntningar om framtida nominalräntor ntor och framtida inflation. r = i - π r' = i' - π' Dn nya -LM LM-modlln LM-kurvan är dnsamma som tidigar och alltså uppåtlutand och kurvan är ndåtlutand. Där och LM kurvorna korsar varandra är båd varumarknadn och pnning-marknadn i jämvikt. Kap sid. 26 -LM md Ränta innvarand priod, r Produktion i innvarand priod, Y : Y = A( Y, T, r, Y', T', r' ) + G LM: M = YL( r) P LM Pnningpolitik md oförändrad Vad händr h md produktion och ränta r om M ökar utan att na ändras? Eftrsom -kurvan är brant blir ffktn på produktion litn. Ränta innvarand priod, r Y 0 Y 1 Produktion i innvarand priod, Y LM M ökar Pnningpolitik md förändrad f Vad händr h om dn sänkta räntan r ldr till om lägr l räntor och högr h produktion i framtidn? -kurvan skiftar utåt om förväntad framtida ränta fallr och/llr förväntad framtida produktion/inkomst ökar. Effktn på produktion blir stor. Ränta innvarand priod, r Y ökar, r minskar Y 0 Y 1 Produktion i innvarand priod, Y LM M ökar Kap sid. 27 Kap sid. 28 7

8 Rationlla förvf rväntningar Rationlla förvf rväntningar i Makrotorin När r individrna i n modll har förvf rväntningar som är framåtblickand och som stämmr md vad som i gnomsnitt händr h i modlln kallas dt rationlla (rational xpctations). T.x. om modlln sägr s att när n r riksbankn ökar pnningmängdn ngdn sås stigr framtida produktion, sås ska individrna ins dtta i sin förvf rväntningsbildning. Ett krav påp att modlln ska hänga h samman logiskt. Rationlla förvf rväntningar är r rimlig utgångspunkt ävn om dn kansk int alltid stämmr xakt. Ett bättr b altrnativ är r svårt att hitta. Kap sid. 29 Fram till 1970-talt modllrads oftast som: Exogna, sk. Animal spirits. Enligt Kyns var na viktiga för f r konomiska utfall mn d förklarads f int i modllrna. Bakåtblickand (adaptiv( adaptiv) ) llr konstanta. Antagt att individrna har rationlla är r nu dt allra vanligast och införandt av dtta i makrokonomisk tori är n av d viktigast förändringarna f undr d snast 25 årn. Kap sid Finanspolitisk md På kort sikt har vi i tidigar förlf rläsningar stt att n minskning av offntliga sktorns budgtundrskott ldr till tt fall i produktionn. På mdllång sikt har vi också stt att ffktn på produktionn försvinnr, f mn räntan r går g nr och invstringarna går g r upp. På lång sikt ldr högr h invstringar till n störr kapitalstock och därmd d till högr produktion. Finanspolitisk md En minskning av budgtundrskottt bör lda till att om lägr räntor, r mr invstingrar och högr framtida produktion/inkomst. Dtta n positiv ffkt påp dagns produktion gnom att dt ökar konsumtion och invstringar. När r rgringn minskar budgt undrskottt får f r vi därmd två ffktr, Ökningn i T och/llr minskningn i G skiftar -kurvan till vänstr. D mr positiva förvf rväntningarna om framtidn skiftar - kurvan till högr. h Kap sid. 31 Kap sid. 32 8

9 Dirkta ffktr av n finanspolitisk sanring När r fungrar finanspolitisk xpansion stimulrand? Vad händr h md produktionn ftr n finanspolitisk sanring? Om na om framtidn förändras när budgtn förstärks är dt int säkrt att d dirkta ngativa ffktrna dominrar. Produktionn kan faktiskt öka och arbtslöshtn falla! Ränta innvarand priod, r LM Y ökar, r minskar T ökar, G minskar Produktion i innvarand priod, Y Sänkta skattr och ökad transfrringar kan lda till förvf rväntningar om högr h skattr och/llr lägr l transfrringar i framtidn. Undr vissa omständightr kan dssa ffktr hlt ta ut varandra o konsumtionn påvrkas int alls. Dtta kallas Ricardiansk Ekvivalns. I praktikn har vi dock normalt int fullständig Ricardiansk kvivalns. Varför? r? Kap sid. 33 Kap sid. 34 När r fungrar finanspolitisk xpansion stimulrand?:2 Vrkar i data som ökad budgtundrskott och högr offntlig konsumtion INTE stimulrar ftrfrågan om statsskuldn är r för f r stor och budgtundrskottt för f r stort. Trolig orsak är r att osäkrhtn och om framtida åtstramningar förstärks. rks. Kap sid. 35 9