Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
|
|
- Elisabeth Strömberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Instudeingsfgo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i?. Nämn minst te type a indafte, och deas anändningsomden, som spelat en sto oll föe dagens nätanslutna indafte. 4. Rita en siss dä du fölaa tonhöjd, nahöjd, totalhöjd, otodiamete och sept yta. Ungefä ila mtt ha ett indafte med mäeffeten 600 W? 5. Vad betyde statind, mäind, stoppind och öelenadsind. Ange imliga äden p dessa. 6. Nä det gälle otons atal anände tilleana a indafte sig a te olia metode, ila? Fölaa fö- och nacdela med de olia metodena. 7. Vad hände med inden id en ulle. Rita en siss och fölaa. 8. Vi befinne oss p ett öppet platt landsap dä exponenten i indhastighetens höjdbeoende: =0,5. P höjden 0 m blse det 6 m/s. Beäna: a. Vindhastigheten p höjden 50 m. b. Vindens effet pe m p 0 m och 50 m höjd. c. Hu mnga pocent öa indens effet pe m fn 50 m till 70 m höjd? 9. I en sog ä täden i snitt 6 m. Nollplansfösjutningen beänas nomalt till 75% a egetationens höjd. Exponenten i indhastighetens höjdbeoende ä i sog 0,. Hu mnga pocent öa indens enegi fn 50 m till 70 m öe manin? 0. Hu sto ä den ostöda indens effet pe m nä det blse 8 m/s?. Å 008 a elpodutionen med sens indaft TWh. Hu sto mste den liga tilläxten aa fö att det sa bli 0 TWh till 00?. I ett soglätt omde ha man med en indmätae placead 50 m öe maen mätt upp en medelindhastighet p 5,5 m/s. Beäna indhastigheten p 80 m höjd.. Hu sto effet an maximalt utinnas nä det blse 8 m/s? 4. Hu stot ä massflödet genom en ideal indtubin med diameten 70 m nä det blse 9 m/s? 5. Vi ha en ideal indtubin med diameten 44 m. Beäna poducead effet och indens aft p tubinen (ältaft) id indhastighetena 6 och 9 m/s. 6. Om atalet p en tubin ä onstant, ad hände med anfallsineln nä indhastigheten öa? Vilet följande altenati anse du ä ätt? Motiea ditt al, gäna med en siss! a) anfallsineln öa b) anfallsineln ä oföändad c) anfallsineln minsa 7. Om i ha ett helt at otoblad med samma pitchinel fn centum till blad. Hu beo anfallsineln p adien? Vilet a följande altenati anse du aa ätt? Motiea ditt al, gäna med en siss! a) anfallsineln öa med öad adie b) anfallsineln beo inte a adien c) anfallsineln minsa med öad adie Vesion
2 8. Fö att sydda äxellda och geneato fö öebelastning finns det t metode som dominea manaden. Rita och fölaa. 9. Beäna optimal pitchinel och oda, id blad samt 5 m fn centum fö en tebladig tubin. Beäna äen optimal axiell och tangentiell indutionsfato. Tubinen ha en diamete p 4 m och sa onstueas fö löptalet 7. Anänd pofilen U-9-W-0. Fösumma föluste. 0. En tebladig tubin med en diamete p 7 m sa onstueas. Egensape fö bladpofilen U-9-W-0 som sa anändas famg a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning id adiena m och m. Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften.. En tebladig tubin med en diamete p 4 m sa onstueas. Egensape fö bladpofilen FFA-W- som sa anändas famg a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning m fn bladen. Beäna äen effetoefficienten fö ingelementet med denna bladutfomning id optimal indhastighet. Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften.. En liten indtubin med en diamete p m sa onstueas. Egensape fö bladpofilen som sa anändas famg a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning mitt p bladen samt dm fn en. Vilet atal ä lämpligt nä det blse 7 m/s? Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften.. Beäna effetoefficienten fö ett ingelement ing adien 5 m, nä indhastigheten ä m/s och otationshastigheten 0 a/minut. Vid adien 5 m ä odan m och pitchineln,6. Egensape fö den anända pofilen U-9-W-0 famg a figue nedan. Fösumma föluste. Beäna äen totaleningsgaden fö ingelementet om äxelldans eningsgad ä 97% och geneatons 95%. Bladet ä dimensioneat fö ett loalt löptal p 5 id adien 5 m. Vilen indhastighet motsaa det och ad bli P d? 4. Vi ha tebladig tubin med diameten 7 m. Vid adien m ha bladen en oda p, m och pitchineln ä 0,5. Egensape fö den anända bladpofilen FFA-W- famg a bifogade figue. Vid ett tillfälle ä bladanas hastighet 75 m/s och indhastigheten 9 m/s och luftens densitet, g/m. Beäna axeleffeten som ingelementet mellan m och m bida med. Ta hänsyn till aotation och luftmotstnd. 5. Vad betyde a) EPF, b) geostofis ind, c) mäind, d) öelenadsind Ange äen imliga äden p dessa. 6. Medelinden p en plats ä 8 m/s. Feensfödelningen ä inte änd. Vad an indens enegiinnehll pe m och uppsattas till? 7. Födelningen fö indhastigheten fö en plats an besias med en Weibullfödelning med den aatäistisa indhastigheten 8 m/s och fomfaton, Beäna fn detta hu mnga timma pe som i an föänta oss att det blse me än 5 m/s. 8. Födelningen fö indhastigheten fö en plats an besias med en Weibullfödelning med den aatäistisa indhastigheten 7 m/s och fomfaton,8. Beäna fn detta medianindhastigheten fö platsen. Medianhastighet ä den indhastighet som det ä lia anligt att indhastigheten ä öe som unde. Vesion
3 9. I ett soglätt omde ha man med en indmätae placead i en mobiltelefonmast 0 m öe maen mätt upp en medelindhastighet p 5,4 m/s. Beäna den liga enegimängden som an utinnas fn en ideal tubin med diameten 40 m och nahöjd 50 m. Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften. 0. et finns flea olia sätt att sapa aiabelt atal. Enecon anände sig a en mngpolig synongeneato medan Vestas ha en släpingad asynongeneato. Rita sisse som isa hu enegin öefös fn tubin till elnät enligt dessa oncept. Ange äen fö- och nacdela med dessa lösninga.. Rita en siss innehllande minst 0 itiga omponente fö en anlig onstution a ett indafte.. Fölaa hu otons löptal pea effetiiteten.. judet fn bladen ä W =99, db(a), äxelldan 97,4 db(a) och geneaton 87, db(a). Vad bli det totala ljudemmittansen i watt och db(a)? 4. Vi ha ett andelsägt indafte. Inesteingsostnaden ä 0,4 M och podutionen beänas till,0 GWh/ ilet delas p 000 andela. iftostnaden fö eet uppsattas till 0, M/ + moms. Vad bli andelspiset och ad bli den liga fötjänsten pe andel om ädet fö elenegin fö andelsägana ä 0 öe/wh. Räna med en lneänta p 5% och asiningstid p u ha alla tillstnd att sätta upp ett indafte. u ha fö asit att sätta upp ett 800 W Enecon-e, E48. hitta du ett begagnat indafte som ä 0 gammalt, det ä en 500 W Enecon E40 (ds föegngaen till E48). E40: beänas poducea 000 MWh/nomal i 0 och osta E48: beänas poducea 900 MWh/nomal i 0 och osta Fö bda altenatien gälle att öiga inesteingsostnade (fundament, elabel, mm) beänas till och diftsostnaden till /. Räna med en änta p 4,5%. Beäna specifia podutionsostnaden (öe/wh) p elenegin fn de t altenatien och ommentea esultatet. 6. P en plats ä medelinden 6,4 m/s och fomfaton. Beäna aatäistisa indhastigheten samt hu mnga timma pe det blse me än 4 m/s. 7. Fölaa ot följande begepp samt ange äen imliga äden p dem: a) fullasttimma b) apacitetsfato c) soliditet 8. Vila te huuduppgifte ha stysystemet i ett indafte? 9. Namnge samt besi funtionen fö de dela i figuen p nästa sida som ä numeade: 5, 6, 8,, och 4. Besi funtionen med en till te meninga adea 40. Föetaget du jobba hos bli ebjuden att lägga ett bud p ett fem gammalt indafte. Vindafteet beänas hlla 5 till och poducea 5500 MWh/. ift och undehllsostnaden beänas aa 4 öe/wh och i äna med att unna sälja elenegin fö 450 /MWh och elcetifiaten fö 00 /cetifiat. et finns en 5 sgäns p elcetifiatbeättigande, s i ha baa 0 a med elctifiat. itt föetag tillämpa en alylänta p 8%. Beäna ädet a indafteet genom att beäna nuädet a alla intäte minus utgiftena. E. famtida uppgifte: 4. Addition a ljudtyc 4. Sit Vesion
4 Vesion
5 Glidtal / uftmotstndsoefficient uftmotstndsoefficient Pofildata fö U-9-W Attacinel (gade) Attacinel (gade) Attacinel (gade) Vesion
6 Glidtal l / d uftmotstndsoefficient d yftaftsoefficient l Pofildata fö FFA-W-,6,5,4,,, 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0, 0, Attacinel (gade) 0,08 0,06 0,04 0,0 0,0 0,008 0,006 0,004 0, Attacinel (gade) Attacinel (gade) Vesion
7 Vinden en fia indens effet: Weibullfödelningens feensfuntion: P in Vesion f Wei A c c Weibull sannolihetsfuntion: p Medelind id Weibullfödelning: Kubfaton: Wei c e e c c e / / c Fomelblad EPF ä 6/ nä = Gammafuntionen: 0, 5 () x x x x en fia indens medeleffet: A A EPF Höjdbeoende, exponentiell modell: Höjdbeoende, logaitmis modell: Allmänt Rotons inelhastighet: Axeleffet: Eleffet: Totaleningsgad: Axiell indutionsfato: Tangentiella indutionsfaton: öptalet: oalt löptal: Relatia indens hastighet: Relatia indens itning: P in h lnh / z0 ln h z 0 h / 0 n [ad/s] om n [pm] 60 P M P in P P P el in e P e äxel geneato e ( x)( x) 0,58, x tubin a dä tubin indhastigheten genom tubinen a 8 sin 8 sin tan Bc tan Bc a dä ä luftens otationshastighet a tan a a tan a tan tan R dä R otons adie id astndet fn tubinaxeln R a el sin a actan a id attacineln och pitchineln 0,605
8 Optimal design fö fitionsfi tubin med hänsyn till aotation 8 opt actan copt cos opt B Analys a tubin 8 sin tan, BEM Bc tan BEM df 4a a M: d M: dm 4a a d el B: dm el sin cos Bcd B: df cos sin Bcd cos Bcd Ideal tubin Effetoefficient: P P Pin 4a a Maximal effetoefficient: 6 P, max 0, 596 nä a / 7 m Atubin A a Massflöde genom tubin: Vältaft: F A 4a a A Effet: P 4 a a P in P el jud judeffet: P austis W 0 0 W P summa P P judtyc: p P Pa p summa p p Eonomi Ki Payofftid: T dä K i =inesteing, I = ligt intät, = lig diftsostnad I Ålig inst: Kapitalostnad: Annuitetsfato: Specifi podutionsostnad: Vesion V K I K a K i a = lig änta, n = asiningstid n K dä W el, ä den liga elpodutionen W N el, Nuädet a enstaa intät/utgift: x Nuädet a uppepad intät/utgift: N f Kapitaliseingsfato: f K x K n
9 Sasföslag och lösningsföslag. Se F sid,. Se senaste mnadsappot unde iftuppföljning p Vädean, indpump, batteiladdae fö besining se (F sid 5-7) 4. Tonhöjd=längden p tonet (49m). Nahöjd=naests höjd öe maen (ngon/nga mete me än tonhöjden) (50 m). Totalhöjd=bladens högsta höjd (nahöjd+/) (70 m). Rotodiamete== den septa ytans diamete (44m). Sept yta= / (500 m ) 5. Statind den lägsta indhastighet som eet leeea effet. ( m/s) Mäind den lägsta indhastighet d eet poducea sin mäeffet. (-5 m/s) Stoppind indstya d eet stoppas a säehetssäl. (5 m/s) Öelenadsind den indstya som eet sa tla utan att blsa sönde. (55 m/s) 6. Ett fast atal enel onstution, inte s effeti T fasta atal gansa enel onstution, dubbellindad geneatoe ge bätte geneatoeningsgad, t atal utnyttja inden bätte Vaiabelt atal utnyttja inden optimalt, ngligae onstution, äe afteletoni (F sid ) 7. Vinden öa p önet a en mju ulle, (F sid 7) 8. a) 7,6 m/s b) 5 W/m 78 W/m c) 6 % % Beäning: ((70-)/(50-))^(*0,)=, W/m Antag =,5 g/m ge,5/*8 =0 W/m. 6% lig tilläxt. Beäning: s öning, ds x =0 ge x=(0/) (/) =,6. Hä mste i göa flea antaganden: Sogens höjd an aa 6 m, ilet innebä att nollplansfösjutningen bli m (75% a höjden) uftens densitet bua man anända,5 g/m i indaftsammanhang. Medelindhastigheten p 80 m höjd an lnh / z0 uppsattas med hjälp a sambandet: lnh / z0 Fn tabellen an i aläsa hetslängden fö sog till z 0 =0,5 m, ilet ge: 80 ln 0,5 80 5,5 6, m/s 50 ln 0,5 h Altenatit ,5 6, 5 m/s h W/m Antag =,5 g/m, p=6/7) ge,5/*8 *(6/7)=90 W/m 4. 9 ton/s Antag a=/, =,5 g/m ge,5*70 /4*9(-/)=886 g/s 5. 6 m/s ge P= W, F=0 N. 9 m/s ge P=40 W, F=68 N, (ideal ds a=/) 6. a 7. c 0, Vesion
10 8. Pitchegleing bladen ids s de släppe föbi inden Stallegleing id öad indhastighet öa attacinel. Nä attacineln omme öe ett isst äde bildas tubulens p ingpofilens basida (öesteging=stall) ilet lede till att pofilens lyftaft minsa samtidigt som luftmotstndet öa, ilet lede till att idmomentet minsa (elle hlls onstant) id öande indhastighet. (F sid, F sid 9) 9. esign a tubinblad fö 4 m tubin I figu se i att det bästa glidtalet ( / maximal) ä id =5,5. yftaftsoefficienten aläses till,5 och luftmotstndsoefficienten till , Vid bladen. Vi ha löptalet giet till 7, s infallande indens inel äljs enligt: actan actan 5, 4 7 et innebä att pitchineln id bladen bli: 5,4 5,5 0, Bladbedden (odan) beänas enligt: 8R B 8 cos cos5,4 0, 68 c m,5 Axiella indutionsfaton an d beänas enligt: a Bc 8 sin 8 sin 5,4 tan 0,68,5/ tan5,4 0,0077 f den i den tangentiella indutionsfaton enligt: a a tan tan Vid adien 5 m gälle: 0,0048 et loala löptalet id adien 5 m beänas enligt: 5 7 R / 4/ 5 Infallande indens inel äljs enligt: 5 actan actan 7, 54 5 Pitchineln bli d: 8 B 5 7,54 5,5, ,5 Kodan: cos cos 7,54 0, 945 a Bc c m sin5 tan5 5 0,6 a a tan5 tan ,7 0,0085 Vesion
11 0. esign a 7 m tubin I figu se i att det bästa glidtalet ( / maximal) ä id =5,5. yftaftsoefficienten aläses till,5 och luftmotstndsoefficienten till , Vi älje att designa tubinen fö ett löptal p 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. Vid adien m. et loala löptalet an beänas fn: 7 R / 7 / Iinfallande indens inel äljs enligt: actan actan 9, 6 4 et innebä att pitchineln id adien m bli: 9,6 5,5, 9 Bladbedden (odan) beänas enligt: 8 B 4 8,5 cos cos 9,6 0, 9 c m Vid adien m gälle: et loala löptalet id adien m beänas enligt: 7 R / 7/ Infallande indens inel äljs enligt: actan actan 6, 6 Pitchineln bli d: 8 B 6 6, 5,5 0, 8 8,5 Kodan: cos cos 6, 0, c m Vesion
12 . esign a 4 m tubin Giet: 4 m B Vi älje att designa tubinen fö ett löptal p 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. Vi sa beäna pofildata en mete fn bladen, ds 4 R 7 m och en mete fn bladen ge R 7 6 m Vi f d ett loalt löptal enligt: 6 7 R 7 6 Infallande indens inel äljs enligt: 6 actan actan 6, 6 6 I bifogad figu se det ut som att det bästa glidtalet ä id =7. yftaftsoefficienten aläses till,0 och luftmotstndsoefficienten till 0, 0066 Pitchineln bli d: Bladbedden beänas enligt: 8 B 6, 7 0, 7 8 6,0 cos cos 6, 0, 54 c m Effetoefficienten fö ingelementet an beänas enligt: P,6 P P R axel in ge P,6 dm el el da d a sedan ha i äen el R sin a R sin sin Axiella indutionsfaton an beänas enligt: a 8 sin Bc sin cos Bcd sin cos med dessa insatta i sambandet oan f i: a cos Bc R sin / tan 0,54,0/ tan6, 0, sin 6, S nu ha i allt i behöe fö att beäna effetoefficienten: 7 7 0,0 sin 6,,0sin 6, 0,0066cos 6, 0,54 P, 6 sin 0,0 0,560 cos Bc Sa: Bladen sa ha en ooda p 5 cm och inlade -0.7 gade i föhllande till otationsplanet. en beänade effetoefficienten fö ingelementet ä 56 %. Bc Vesion
13 . esign a m tubin Giet:= m Vi älje blad fö att det ä anligast (hade unnat älja ocs, ilet sulle undelätta tilleningen a oton) Vi älje pofilen FFA-W- eftesom i ha ba diagam med pofildata fö den pofilen. Vi älje att designa tubinen fö ett löptal p 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. I pofildata se det ut som att det bästa glidtalet ä id =7,, s i älje den attacineln. yftaftsoefficienten aläses till, 0 Vi sa beäna pofildata mitt p bladet samt dm fn bladen, ds R m och dm fn bladen ge R 0, 0, 0, 8 m Och mitt p bladet ha i Vi f d loala löptal enligt: 0,8 7 5,6 och R 0,5 7,5 R R 0, 5 m Infallande indens inel äljs enligt: actan actan 6, 75 5,6 och actan actan 0, 6,5 Pitchinelana bli d: 6,75 7, 0, 5 och 0,6 7,, 5 Bladbedden beänas enligt: 8 B 8 0,8,0 cos cos 6,75 0, 087 c m och 8 B 8 0,5,0 cos cos0,6 0, 0599 c m Optimalt atal nä det blse 7 m/s an beänas med hjälp a följande samband: R n och ilet ge 60 n ge n 468 pm R 60 R Sa: Mitt p bladen sa i ha en ooda p 6 cm och pitchinel,5, dm fn bladen sa oodan och pitchineln aa 4 cm espetie -0,4. Optimalt atal id indhastigheten 7 m/s ä 470 pm. Vesion
14 . Analys a ett ingelement id adien 5 m 0 60 Rotationshastigheten fö tubinen ä:, 4 5,4 oala löptalet id adien 5 m: 4, 8 5 Nästa steg ä att bestämma bladens attacinel, ilet inte an beänas diet d bladpofilens pestanda enligt diagam i hög gad pea indhastigheten genom tubinen. Om i anta en attacinel p 8 s sa infallande indens itning =8+,6=0,6 i föhllande till otoplanet. Vi beäna ilen lyftaftsoefficient,, bladpofilen sa ha fö att det sa aa uppfyllt med hjälp a: 8 sin tan 8 5sin0,6 4,8 tan0,6 Bc tan 4,8 tan0,6, 8,0 Vi pica in,0 id 8 i bladpofilens lyftaftsdiagam och se att i ha antagit en fö hög inel d lyftaftoefficienten fö den atuella pofilen ä höge id den ineln. Vid α=6 f i =,50 och 7 ge =,0 Säningspunten ä id α=7,0, φ=α+β=7+,6=9,6 och =,0. uftmotstndsoefficienten an i aläsa i nästa diagam id =7,0 till =0,00 en axiella indutionsfaton beänas enligt: a 8 sin Bc 8 5 sin 9,6 / tan,0 / tan 9,6 0,00 0,686 Vidmomentet fn ingelementet an beänas med B till dm el sin cos Bcd,5 a dm 5 sin dm,0 sin 0,00 cos d,5 0, sin 9,6 Effeten fn ingelementet fs a: Fia indens enegi fö motsaande yta ä: P in,0sin 9,6 0,00 cos 9,6 5 d d dp dm, 56 d,5 A 40 5 d 78, d dp P 4 W Effetoefficienten fö ingelementet bli d: 0, 54 P in W 4,56 d 78,40 d Nm Totaleningsgaden fö ingelementet bli: 0,54 0,97 0,95 0, 50 e P äxel gene Vesion
15 Beäninga fö dimensionead indhastighet (nä loala löptalet ä 5),4 5 5 oala löptalet 5, motsaa 9, 4 m/s 5 Om dimensioneingen ä oet gjod sa den infallande inditningen aa optimal, ds: opt actan actan 7, 54 5 Fn nedanstende samband an i äna ut ilen lyftaftsoefficient som alts id dimensioneingen c opt 8 cosopt (detta samband bö aa anänt id dimensioneingen) B 8 Bc opt 85 cos cos 7,54, 087 opt Fn diagam se i d att luftmotstndsoefficienten d ä =0,007 (id attacinel 4,9) en axiella indutionsfaton an beänas enligt: a 8 sin Bc P,5 dp5 P in,5 8 5sin 7,54 tan,087 / tan 7,54 0,007 dm P in,5 9,4 0,6 sin 7,54 5 a sin sin A cos Bcd 0,6,087 sin 7,54 0,006cos 7,54 d d 9,4 P, 5 0,56 Vesion
16 4. Analys a ett ingelement id adien m 7 m R 6 m B m c, m 0,5 9 m/ s R 75 m/ s Gina data: Fö att hitta bladpofilens abetspunt i det bifogade lyftaftsdiagammet an i ita in, BEM 8 sin tan Bc tan i diagammet, dä Tubinens löptal id det gina tillfället an beänas enligt: 75 8, 9 et löala löptalet id adien m bli d: 75 R 9 6 7,4 Fö att f en fösta gissning an beäna ilet som i sulle älja om i sulle designa tubinen. opt actan actan 5, 7,4 iet motsaa en attacinel 4,6 Relatia indens itning i t fall ä antagligen minde, eftesom ett löptal p 8, ä höge än ad i föänta oss att tubinen ä designad fö., BEM 8 sin tan 8 sin 7,4tan Bc tan, 7,4 tan Beäna detta fö nga attacinla och ita in i diagammet. Attacinel BEM 4 4,5 0,90 4,5 5 0,84 5 5,5 0,75 Vi an aläsa en säningspunt id =4, och =0,87, ilet ge =+=4,+0,5=4,8 U det anda diagammet an i aläsa =0,005 Axeleffeten fn ingelementet an beänas enligt: dp dm ä inelhastigheten an fs fn: R 75,08 ad / s R 6 Vesion
17 Och ingelementets idmoment fn: dm ä el el a sin sin cos Bcd dä den axiella indutionsfaton an beänas enligt: a 8 sin Bc 8 sin 4,8 / tan, 0,87 / tan 4,8 0,005 0,75 Med oanstende samband insatta f i ingelementets axeleffet enligt: dp R a sin sin cos Bcd 75, 9 0,75 dp 04 6 sin 4,8 0,87sin 4,8 0,005cos 4,8, W Sa: ingelementets axeleffet beänas till 04 W 5. Vad betyde a) EPF, b) geostofis ind, c) mäind, d) öelenadsind a) EPF = Enegy Patten Facto, elle ubfaton. Besie föhllandet mellan medelädet a ubena a indhastigheten i föhllande till uben a medelindhastigheten. EPF ä 6/ id Weibullfödelningen med fomfaton = b) P hög höjd peas inte indhastigheten a mafitionen. en ind som inte bomsas a mafitionen allas geostofis ind. Ett nomalt medeläde ä 8- m/s. c) Mäind den lägsta indhastighet d eet poducea sin mäeffet. (-5 m/s) d) Öelenadsind den indstya som eet sa tla utan att blsa sönde. (55 m/s) 6. 5, MWh (antag weibullfödelning med fomfaton =, ilet ge ubfaton EPF=,9) Vesion
18 7. Antal timma/ öe 5 m/s? Vi an anända oss a Weibullfödelningens sannolihetsfuntion fö att beäna hu sto del a tiden det blse minde än 5 m/s och esten a tiden blse det öe 5/s. Gina data c=8 m/s, =, p Wei e c e c p Wei 0, e e e 0, 9844, 5 et innebä att det antal timma det blse me än 5 m/s an beänas enligt: 0,9844 h t Sa: et blse me än 5 m/s i 60 h/, 8. Medianhastighet? Vi an anända oss a Weibullfödelningens sannolihetsfuntion: p Wei e c e c Sannoliheten att det blse mellan 0 m/s och medianhastigheten sa aa 0,5, ds: 0,5 p Wei 0 median c median e 0 c e median c median c median 0,5 e ge e 0, 5 ge ln 0, 5 c median / ln 0,5 / /,8 ge c ln 0,5 7 ln 0,5 5,7 m s c Sa: medianindhastigheten fö platsen ä 5,7 m/s ge median / 9. Ålig enegimängd Hä mste i göa flea antaganden: Sogens höjd an aa 6 m, ilet innebä att nollplansfösjutningen bli m (75% a höjden) uftens densitet bua man anända,5 g/m i indaftsammanhang. Kubfaton antas till,9 (analytist äde 6/), ilet i ha id en Weibullfödelning med fomfaton =. Medelindhastigheten p 50 m höjd an uppsattas med hjälp a sambandet: ln h / z0 ln h / z 0 Fn tabellen an i aläsa hetslängden fö sog till z 0 =0,5 m 50 ln 0,5 5,4 0 ln 0,5 50 6,5 m/s en fia indens medeleffet pe aeaenhet p 50 m höjd an d beänas enligt: P in A,5 EPF 6,5,9 50 W/m en maximalt utinnbaa enegin pe begänsas a otons septa yta, Betz gäns och ets timma P A 6 7 in enligt: E A 8760h P max Sa: Vi an maximalt utinna, GWh/ med en ideal tubin p 50 m höjd MWh/ Vesion
19 0. Enecon, mngpolig synongeneato: + Ingen äxellda - tung geneato - sto äxelitae Vestas, släpingad asynongeneato. + minde geneato (pga högt atal samt att bde oto och stato leeea effet) + liten äxelitae - äxelldan. Fundament, ton, masinhus, tubin, huudaxel, huudlage, äxellda, boms, geneato, tansfomato, inditningsgiae, indhastighetsgiae, stysystem, gimotoe. Se F sidan 0-.. Vid lga löptal begänsas effetuttaget p gund a aotation, luften som lämna tubinen ha otationsenegi. Vid höge löptal öa atalet medan idmomentet minsa (P=Q). et minsade idmomentet ge läge otationsenegi hos luften effetiiteten öa. Vid onödigt stoa löptal minsa effetiiteten p gund a att luftmotstndet spela en stöe oll (F sid, 9). e austisa effetena summeas: P total P blad P äxel P gen 0 99, ,4 0 Ptotal 0,008 0,0055 0,0005 0,04 W Fö att beäna totalen i db(a): W 0 0 total 0 P ge 0 log P 0, 5 W total 87,4 0 db(a) 4. Andelsägt indafte Inesteing Antal andela Andelspiset bli 500 /andel (ej momsplitigt) Annuitetsfaton: Ålig apitalostnad: a iftsostnad inlusie moms: n 000 0,05 0,08 8% 0,05 K a Ki 0, / andel / iftsostnad 00000,5,5 5 / andel / Antal andela 000 Intäte: 000 Wh /,0 / Wh 00 / andel / Ålig inst: V I K / andel / Vesion
20 5. Nytt elle begagnat? Begagnat: Inesteingsostnad: K Annuitesfato: a ie40 0,045,045 0 n 0 0,64 Ålig apitalostnad: K a K 0, / E40 0 ie40 K E40 Specifi podutionsostnad: 0, 46 /Wh W E40 Nytt e: Inesteingsostnad: K Annuitetsfato: a ie48 0,045,045 0 n 0 0,07688 Ålig apitalostnad: K a K 0, / E48 0 ie48 K E48 Specifi podutionsostnad: 0, 4/Wh W E48 Sa: Elenegin fn nya eet osta 4, öe/wh medan det begagnade eets enegi osta 4,6 öe/wh att poducea. Tots att det nya eet ä mycet dyae bli änd elenegin i stot sett lia dy, det beo p att bde lig podution och aaande lislängd ä höge fö det nya eet. 6. P en plats ä medelinden 6,4 m/s och fomfaton. Beäna aatäistisa indhastigheten samt hu mnga timma pe det blse me än 4 m/s. ösningsföslag: Vindhastigheten antas aa Weibullfödelad. Fö att unna anända weibullfödelningen mste i bestämma dess aatäistisa indhastighet, c. et an i f ia: c tillsammans med gammafuntionens egensape 0, och m mm 5 6,4 c an i beäna c enligt: 6,4,5 6,4 0,5 0,5 6,4 7, m/ s 0,5 Vi an beäna antalet timma pe det blse me än 4 m/s med hjälp a n 8760 p Wei 4 c c e 8760 e 8760 e 04 h/ 4 7, Sa: Kaatäistisa indhastigheten p platsen ä 7, m/s och det blse me än 4 m/s i cia 00 h/. Vesion
21 7. Gloso a) Fullasttimma: Åspodution delat med mäeffet. Nomalt ca 000 h b) Kapacitetsfato: Veets medeleffet i föhllande till mäeffet. Nomalt ca 5% c) Soliditet: Bladens andel a totala septa ytan. a % 8. Stysystemets funtione: Styning: In/uoppling, gining mm iftöeaning: Stoppa och sl lam id amgng, igensnöad indmätae, mm iftuppföljning: Samla in data som sicas till ägae och tilleae. 9. Vindafteets dela 5: Huudlage. Hlle huudaxeln p plats. 6: Huudaxel. Öefö meanis enegi till äxelldan. 8: Växellda. Öa atalet fn huudaxelns lga atal till ett atal lämpligt fö geneaton. : Geneato. Omandla meanis enegi till eletis. : Vindmätae. Mäte indhastighet och inditning. 4: Gimoto. Ha till uppgift att ida masinhuset mot inden. 40. Nuädet a indafteet ösningsföslag: Fö dift och undehll samt elfösäljning beäna i apitaliseingsfaton fö 5 och 8% enligt f n 5, 5,08 0,08 8,56 S nuädet a elfösäljningen samt dift och undehllsostnaden beänas till: I N 8, , M N 8, , 6 M Nuädet a elcetifiaten beänas med en apitaliseingsfato fö 0 och 8% enligt: f n 0, 0,08 0,08 S nuädet a elcetifiaten bli: N 6, , M 6,7 Nuädet a indafteet an d uppsattas enligt: VN I N N N,, 6,6 5, 7 M Sa: Med de gina föutsättningana bli nuädet a indafteet 6 M. Vesion
Exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET -4-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm Exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa och bifogat fomelblad.
Läs merLösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET -4-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm ösningsföslag till exempel p: eltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp elmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa
Läs merExempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET -4-4 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm Exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Physics
Läs merInstuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudeingsfgo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i?. Nämn minst te type
Läs merInstuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudeingsfgo oh öningsuppgifte i indaftteni. Hu myet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu myet ha installeats oh podueats i Seige hittills i?. Nämn minst te type a indafte,
Läs merInstuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudeingsfågo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste åsstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i å?. Nämn minst te type
Läs merInstuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudeingsfågo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste åsstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i å?. Nämn minst te type
Läs merLösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET 00-04-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm ösningsföslag till exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa
Läs merÖvningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysi och eletoni Las Bäcstöm Öningstentamen (med äl mnga fgo) Delmoment: Into med bänslen och Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Boyle, Renewable Enegy och
Läs merLösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET 0-04-4 Tllämpad fys och eleton as Bäcstöm ösnngsföslag tll exempel p: Deltentamen Uthllg enegten 5 hp och Enegällo 5 hp Delmoment: Vndaft Hjälpmedel: Ränedosa och bfogat fomelblad samt
Läs merÖvningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysi och eletoni Las Bäcstöm Övningstentamen (med väl många fågo) Delmoment: Into med bänslen och Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Boyle, Renewable Enegy
Läs merInstuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudingsfgo oh öningsuppgift i indafttni. Hu myt indaft fanns dt i Sig spti äldn nligt snast sstatisti.. Hu myt ha installats oh poduats i Sig hittills i?. Nämn minst t typ a indaft, oh das anändningsomdn,
Läs merGRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR GadientRiktningsdeiata GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT Gadienten till en funktion f = f,, K, ) i en punkt P,, K, ) ä ekto som innehålle alla patiella deiato: gad def
Läs merLösningsförslag Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET 0-06-0 Tillämpad fysi och ltoni as Bäcstöm ösningsföslag ltntamn i Uthllig ngitni 5 hp lmomnt: Vindaft Hjälpmdl: Valfi fomlsamling, ändosa och bifogat fomlblad. Tid: 0-06-0 4:00-8:00 Sal:
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2015, kl. 8:15-12:15
Tentamen i Matemati, HF sep, l 8:-: Examinato: min Halilovic Undevisande läae: Fedi Begholm, Jonas Stenholm, Elias Said Fö godänt betyg ävs av max poäng Betygsgänse: Fö betyg, B, C, D, E ävs,,, espetive
Läs merLE2 INVESTERINGSKALKYLERING
LE2 INVESTERINGSKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 2.1 BANKEN... 2 2.2 CONSTRUCTION AB... 2 2.3 X OCH Y... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 2.4 ETT INDUSTRIFÖRETAG... 3 2.5 HYRA ELLER LEASA... 3 2.6 AB PRISMA... 3
Läs merFINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET
FYSIKTÄVLINGEN FINALTÄVLING 4 pil 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1. Dt om cceletionen ge en sttning v bilens effet. Kinetis enegi vid 1 m/h:, MJ. Denn enegi fås på 1 seunde vilet medfö tt
Läs merGrundläggande mekanik och hållfasthetslära
Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: Ladokkod: tentamen 145TG (41N19) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 1 juni 17 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel
Läs merBoverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga
Smhusenhet, -...-. Boveket Enegideklaat Vesion 15 IOfl DekLid: 195073 Byggnadens ägae - Kontaktuppgifte Ägaens namn Pesonnumme/Oganisationsnumme Utländsk adess Adess Postnumme Postot Mötvätsvägen 21 62449
Läs merV.g. vänd! Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem
Institutionen fö Meani Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@ech.th.se hesida: http://www.ech.th.se/~nap/ S4, 76 entaen i S4 Meani II, 76 S! Inga hjäpede. Lyca ti! Pobe ) ) y d x ey e ex en ed ängden otea
Läs merUPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E
UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med
Läs merLösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd
Lösninga till övningsuppgifte Impuls och öelsemängd G1.p m v ge 10,4 10 3 m 13 m 800 kg Sva: 800 kg G. p 4 10 3 100 v v 35 m/s Sva: 35 m/s G3. I F t 84 0,5 Ns 1 Ns Sva: 1 Ns G4. p 900. 0 kgm/s 1,8. 10
Läs merNr 1406 BILAGA Försäkringstekniska storheter
3858 406 BILAGA. Fösäingstenisa stohete e fösäingstenisa stohetena i dessa gunde följe de allmänna beäningsgundena fö pensionsfösäingsbolagen som fastställdes a social- och hälsoådsministeiet 6.0.990 och
Läs mer9 Rörelse och krafter 2
9 Röelse och afte Kastöelse 9.1 Just då stenen ä i banans hösta punt och ände fö att böja öa si nedåt ä den still i etialled. Stenens acceleation ä noll i hoisontalled unde hela öelsen. Sa: Sant 9. a)
Läs merUpp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.
Upp gifte 1. Mattias och hans vänne bada vid ett hoppton som ä 10,3 m högt. Hu lång tid ta det innan man slå i vattnet om man hoppa akt ne fån tonet?. En boll täffa ibban på ett handbollsmål och studsa
Läs merGrundläggande mekanik och hållfasthetslära
Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: tentamen Ladokkod: A145TG (41N19A) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 18-6-1 Tid: 14.-18. Hjälpmedel: Hjälpmedel
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28
Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,
Läs merLösningar till övningsuppgifter centralrörelse och Magnetism
Lösninga till öningsuppgifte centalöelse ch Magnetism Centalöelse G1 Centipetalacceleatinen a = = 5, m/s = 15,9 m/s 1,7 Sa: 16 m/s G4 (3,5 10 3 ) c 0,045 a m/s =,7 10 8 m/s Sa:,7 10 8 m/s 50 G7 = 50 km/h
Läs merÖvningstentamen. Syfte med tentamen
Övningstentamen Syfte med tentamen Inte primärt få fram värden Lösningarna ska vara så tydliga att läraren blir övertygadatt du kan tillräckligt för att bli godkänd eller högre betyg. Obegriplig lösning
Läs mer9 Rörelse och krafter 2
9 Röelse och afte Kastöelse 9.1 Just då stenen ä i banans hösta punt och ände fö att böja öa si nedåt ä den still i etialled. Stenens acceleation ä noll i hoisontalled unde hela öelsen. Sa: Sant 9. a)
Läs mer1 Två stationära lösningar i cylindergeometri
Föeläsning 6. 1 Två stationäa lösninga i cylindegeometi Exempel 6.1 Stömning utanfö en oteande cylinde En mycket lång (oändligt lång) oteande cylinde ä nedsänkt i vatten. Rotationsaxeln ä vetikal, cylindes
Läs merDen geocentriska världsbilden
Den geocentiska väldsbilden Planetens Mas osition elativt fixstjänona fån /4 till / 985. Ganska komliceat! Defeent Innan Koenikus gällde va den geocentiska väldsbilden gällande. Fö att föklaa de komliceade
Läs merGravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar
Gavitation och planetöelse: Keples 3 laga (YF kap. 13.5) Johannes Keple (1571-1630) utgick fån Copenicus heliocentiska väldsbild (1543) och analyseade (1601-1619) data fån Tycho Bahe, vilket esulteade
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O
LEDIGAR TILL ROLEM I KAITEL 8 L 8. Vi anta föst att den givna bomsande kaften F = k ä den enda kaft som påveka öesen och dämed också O intängningsdjupet. Men veka ingen kaft i öeseiktningen? Fastän man
Läs merTentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektonik Las Bäckstöm Åke Fansson entamen i Enegilagingsteknik 7,5 hp Datum: -3-5, tid: 9. 5. Hjälpmedel: Kusboken: hemal Enegy Stoage - systems and applications, Dince
Läs merAngående kapacitans och induktans i luftledningar
Angående kapacitans och induktans i luftledninga Emilia Lalande Avdelningen fö elekticitetsläa 4 mas 2010 Hä behandlas induktans i ledninga och kapacitans mellan ledae. Figu öve alla beskivninga finns
Läs merTentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp
Elekto- och yteteknik Elektika akine och effektelektonik Stefan Ötlund 7745 Tentaen i EJ Eleffektyte, 6 hp Den juni, 4.-9. Räknedoa, foelaling och ateatik handbok (eta) få använda. Tentaen kan ge axialt
Läs mer1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel.
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR a 9 Base och koodinate i D-ummet BASER CH KRDINATER Vektoe i ett plan Vektoe i ummet BASER CH KRDINATER FÖR VEKTRER SM LIGGER PÅ EN RÄT LINJE Vi betakta ektoe som ligge på
Läs merMagnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av
Magnetism Magnetiskt fält king stömföande ledae. Kaften på en av de två ledana ges av F k l ewtons 3:e lag säge att kaften på den anda ledaen ä lika sto men motiktad. Sva: Falskt. Fältets styka ges av
Läs merr r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass:
Innehållsföteckning 2 Innehåll 3 Mina matematiska minnen 4 Kosod - Lodätt - Vågätt 5 Chiffe med bokstäve 6 Lika med 8 Fomel 1 10 Konsumea mea? 12 Potense 14 Omketsen 16 Lista ut mönstet 18 Vilken fom ä
Läs merFinansiell ekonomi Föreläsning 2
Fiasiell ekoomi Föeläsig 2 Fö alla ivesteigsbeslut gälle: Om ytta > Kostad Geomfö ivesteige Om Kostad > ytta Geomfö ite ivesteige Gemesam ehet = pega Vädeig = makadspis om sådat existea (jf. vädet av tid
Läs merFö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)
Fö. 3: Ytspänning och Vätning Kap. 2. Gänsyto mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (me i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) 1 Gänsytan vätska-gas (elle vätska-vätska) Resulteande kaft inåt
Läs merTENTAMEN. Datum: 5 juni 2019 Skrivtid 14:00-18:00. Examinator: Armin Halilovic, tel
Kus: HF9, Matematik, atum: juni 9 Skivtid :-: TENTAMEN moment TEN (analys Eaminato: Amin Halilovic, tel. 79 Fö godkänt betyg kävs av ma poäng. Betygsgänse: Fö betyg A, B, C,, E kävs, 9, 6, espektive poäng.
Läs merLösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl
Lösninga till tentamen i tillämpad känkemi den 10 mas 1998 kl 0845-145 Ett öetag ha köpt natuligt uan ö 10 k/. Konveteing till UF 6 kosta 60 k/ tillvekad UF 6. I en gascentiugbasead anikningsanläggning
Läs merÖvning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.
Övning 3 Fotometi Lambetstålae En källa som spide ljus diffust kallas Lambetstålae. Ex. bioduk, snö, pappe. Luminansen ä obeoende av betaktningsvinkeln θ. Om vinkeln ändas ändas I v men inte L v. L v =
Läs merω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led
y@md 7 6 5 4 3 1 öelse i två dimensione (epetition) kastöelse: a x = 0 a y = -g obeoende öelse i x- espektive y-led 10 0 30 kastpaabel x@md likfomig cikulä öelse d ( t) ω = θ dt adiane/tidsenhet y = konst.
Läs merKap.7 uppgifter ur äldre upplaga
Ka.7 ugifte u älde ulaga 99: 7. Beäkna aean innanfö s.k. asteoidkuvan jj + jyj Absolutbeloen ha till e ekt att, om unkten (a; b) kuvan, så gälle detsamma (a; b) (segelsymmeti m.a.. -aeln), ( a; b) (segelsymmeti
Läs merMatematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic
Tentamen TEN, HF0, juni 0 Matematisk statistik Kuskod HF0 Skivtid: 8:-: Läae och examinato : Amin Halilovic Hjälpmedel: Bifogat fomelhäfte ("Fomle och tabelle i statistik ") och miniäknae av vilken typ
Läs merFör att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.
I. Reella gase iialkoefficientena beo av fomen på molekylenas växelvekningspotential i en eell gas. Bestämmandet av viialkoefficientena va en av den klassiska statistiska mekanikens huvuduppgifte. Fö att
Läs merStorhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m
Expeimentell metodik 1. EXPERIMENTELL METODIK Stohete, mätetal och enhete En fysikalisk stohet ä en egenskap som kan mätas elle beäknas. En stohet ä podukten av mätetal och enhet. Exempel 1. Elektonens
Läs mer1. Kraftekvationens projektion i plattans normalriktning ger att
MEKANIK KTH Föslag till lösninga vid tentamen i 5C92 Teknisk stömningsläa fö M den 26 augusti 2004. Kaftekvationens pojektion i plattans nomaliktning ge att : F ṁ (0 cos α) F ρv 2 π 4 d2 cos α Med givna
Läs mer... !rlt{; I Å L. Sammanfattning av energideklaration Operan 12 2010-09-06
I I :Iti 'xni hi[^]t ;:N!lt{; I Å L Sammanfattning av enegideklaation Opean 12 2010-09-06 lndependia Enegi AB nu godkänt och skickat in e enegideklaation till Boveket Vi skicka en kopia på deklaationbn
Läs merFlervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3
laiablanals I Vintn Ösikt föläsninga läscka Dt tj kapitlt i ksn bhanla bbl- och tipplintgal. Dn intgaln i känn till fån naiablanalsn b a f kan j ofta ss som aan n f mllan a och b fnktion a tå aiabl och
Läs merAllmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.
Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:
Läs merTENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF004 TEN 0-0-7 Hjälpmedel: Fomelsamlig med tabelle i statistik oc äkedosa Fullstädiga lösiga efodas till samtliga uppgifte. Lösigaa skall vaa väl motiveade
Läs merLösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09
Lösninga och sa till uppgifte fö ysik -5 hösten -09 Röelse. a) -t-diaga 0 5 0 (/s) 5 0 5 0 0 0 0 0 0 50 t (s) b) Bosstäckan ges a 0 + s t 5 /s + 0 /s 5.0 s 6.5 < 00 Rådjuet klaa sig, efteso bosstäckan
Läs merHar du koll på ditt företags energianvändning? STÄRK DITT FÖRETAG MED EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING
a dtt s? SÄK DI ÖG D KIV NGINVÄNDNING V ebjude flea olka. Både dtt hållba famtd. Vlket passa dtt beo hu hög dn. I dna folde läsa me om de v ebjude Nätvek egeffektvseng amtds solel Östa ellansvege Coache
Läs mer7 Elektricitet. Laddning
LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7 Elekticitet Laddning 7. Om en positiv laddning fös mot en neutal ledae komme de i ledaen lättöliga, negativt laddade, elektonena, att attaheas av den positiva
Läs merDatum: Tid:
Kus: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omfattning och betygsgänse: Öig infomation: TETAME I FYSIK HF005 Fysik fö baså II Studente egisteade på den älde kusen HF0016 Fysik
Läs merSkineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!
14 15 Stömma alsta magnetfält." Magnetfältet fån en lång ak stömföande tåd: (stömfötängning i B Fältet bilda cikla unt tåden, oienteade enligt högehandsegeln B = i 2" 16 J 17 Stömfötängningen beo av fekvensen
Läs merTemperaturmätning med resistansgivare
UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektonik Betil Sundqvist Eik Fällman Johan Pålsson 3-1-19 ev.5 Tempeatumätning med esistansgivae Laboation S5 i Systemteknik Pesonalia: Namn: Kus: Datum: Åtelämnad
Läs mer1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar
1(5) & nt s MLJösÄKRtNG INNENALLER MILJöPOLICY ch ARBETSMILJöPOLIGY K:\Malla MILJOPOLICY 2(5) # nt s Denna miljöplicy gälle Elcente. Syfte Elcente ska följa aktuell miljölagstiftning, egle, kav ch nme
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till! Problem
Institutionn fö Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@mch.th.s hmsida: http://www.mch.th.s/~nap/ 4-9 ntamn i 4 Mani II, 9 Inga hjälpmdl föutom: papp, pnna, linjal, passa. Lca till! Poblm ) L a En bhålla
Läs merFlervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3
levaiabelanals I Vinten 9 Övesikt föeläsninga läsvecka Det teje kapitlet i kusen behanla ubbel- och tippelintegale. Den integalen vi känne till fån envaiabelanalsen, f ( ) b a, kan ju ofta ses som aean
Läs merTa ett nytt grepp om verksamheten
s- IT ä f f A tem, sys knik & Te Ta ett nytt gepp om veksamheten Vå övetygelse ä att alla föetag kan bli me lönsamma, me effektiva och me välmående genom att ha ätt veksamhetsstöd. Poclient AB gundades
Läs merUppgifter 1994 års upplaga
Uppgifte 994 ås upplaga 994: 8.3 (Föutsätte vetoäning.) En vetial cylindis behållae ä delvis fylld med vätsa och otea med jämn vinelhastighet ω ing sin vetiala axel. Vätsenivån sjune då i mitten och höjs
Läs merOm α är vinkeln från dörröppningens mitt till första minimipunkten gäller. m x = 3,34 m
LÖSNINGSFÖRSLAG 007 KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLINGEN 1 februari 007 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET UPPGIFT 1. Enelspaltsproblem. Med sedvanliga betecningar erhålles: λ v / f 340/ 680 m 0,50 m Om α är vineln
Läs merÖvningar i Reglerteknik
Fysialisa esrivningar Övningar i eglerteni Inom reglertenien är det vitigt att unna ta fram ra esrivningar av verliga system. Oftast anlitas olia fysialisa lagar för detta ändamål. Vanliga typer av fysialisa
Läs merIV. Ekvationslösning och inversa funktioner
Analys 360 En webbaserad analysurs Grundbo IV. Evationslösning och inversa funtioner Anders Källén MatematiCentrum LTH andersallen@gmail.com IV. Evationslösning och inversa funtioner 1 (11) Introdution
Läs merArvika 2019_243 Stömne Bertil Persson Betongteknik AB DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: VKV SWE99TM VKV typ Ljuddata
SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK 2019-03-02 07:25 / 1 Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk",
Läs merVi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.
3.6 Rotationsvolme Skivmetoden Eempel Hu kan vi beäkna volmen av en kopp med jälp av en integal? Vi visa ett eempel med en kon dä volmen också kan beäknas med fomeln V = π 3 Vi böja med att dela upp konen
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 13. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet:
LEDNINAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 LP 3. Systeets asscentru ligger hela tiden id aeln. Krafteationen för hela systeet: F = a P = M+ LP 3. Anänd definitionen a inetis energi. Varje ula har en cirelrörelse.
Läs merFinansiell ekonomi Föreläsning 3
Fiasiell ekoomi Föeläsig 3 Specifika tillgåga ätebäade - aktie Hu bestäms Avkastig? Utbud och eftefåga S = I Vad påveka utbud och eftefåga på spaade medel (spaade och låade) Kapitalets fövätade avkastig
Läs merUpp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)
Upp gifte 1. Stålningen i en mikovågsugn ha fekvensen,5 GHz. Vilken våglängd ha stålningen?. Vilka fekvense ha synligt ljus? 3. Synligt ljus täffa ett gitte. Vilka fäge avböjs mest espektive minst?. Bestäm
Läs merUppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB
Uppgifter övning I8: Uppgift nr 1 Sealine AB Rederiet Sealine AB har undersöt specialfartygsmarnaden under senaste året för 700 000 r och funnit en lämplig fartygsstorle, som det an tecna ontrat på. Vid
Läs merFöreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1.
1 Föeläsning 5 Motsvaa avsnitten 4.4, 5.1 5., 8.1.1 i Giffiths Linjäa dielektikum (Kap. 4.4) Ett dielektikum ä ett mateial dä polaisationen P induceas av ett elektiskt fält. Om det pålagda fältet inte
Läs mer^Boverket. Energideklaration. Byggnadens agare - Kontaktuppgifter. Bostadsrattsforeningen Olofsborg. dj Sundbyberg. Mariagatan 4 B
^Boveket Enegideklaation Vesion: 1.5 Dekl.id: 154799 Byggnadens agae - Kontaktuppgifte Agaens namn Bostadsattsfoeningen Olofsbog Adess Maiagatan 4 B Land E-postadess magnussvensson234@hotmail.com Pesonnumme/Oganisationsnunme
Läs merLösningsförslag Dugga i Mekanik, grundkurs för F, del 2 September 2014
Lösningsförslag Dugga i Meani, grundurs för F, del 2 Septemer 2014 Till varje uppgift finns det ett lösningsförslag som exempel på hur uppgiften an lösas. Lösningsförslaget visar även hur lösningen ungefärligt
Läs merSolenergi. Clearline. en introduktion. Solenergi. Solenergi En introduktion (v1.0) Warm-Ec Scandinavia AB Box 110 671 23 Arvika
En intoduktion (v1.0) en intoduktion En intoduktion (v1.0) Innehåll 1.0 Olika fome av solenegi... 3 1.1 Passiv solinvekan...3 1.2 Solfångae...3 1.3 Solcelle...3 1.4 Koncentation av solljuset...4 2.0 Hu
Läs merMotivering av högerledet i Maxwells 4:e ekvation
1 Motivering av högerledet i Mawells 4:e evation tudera följande eletronisa rets: I J 1 3 Q -Q Gaussdosa 4 I Vi väljer att använda cirulationssatsen på urvan. Ytan i högerledet an ju väljas på ett otal
Läs mer2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)
Tentamen i Matematik HF9 (H9) feb Läae:Amin Halilovic Tid:.5 7.5 Hjälpmedel: Fomelblad (Inga anda hjälpmedel utöve utdelat fomelblad.) Fullständiga lösninga skall pesenteas på alla uppgifte. Betygsgänse:
Läs merKap.9, Kompressibel strömning
Kaitel 9 Ka.9, Komressibel, strömning Kaitel 9 Komressibel strömning Evationer: Inomressibel: Kontinuitet Imuls Obeanta: Hastighet, try Komressibel: Kontinuitet Imuls Energi illståndsev. Obeanta: Hastighet,
Läs merR app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on
S i da 1 (14 ) A n k o m s tdatum 2018-07 - 09 M R M K on s u l t AB Ut f ä r dad 2018-07 - 16 P e r S a mu el s s on T a v as tg a t a n 34 118 24 S to ck ho lm S w e d en P r o j e kt B e s tnr S p å
Läs merFöljande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning det finns ett tal k så att A=kB
MATEMATISK MODELLERING Att ställa upp en differentialevation som besriver ett förlopp Följande uttryc används ofta i olia problem som leder till differentialevationer: Text A är proportionell mot B (A
Läs merFlödesmätspjäll. Mätning. Metodfel Raksträckor erfordras enligt kortet på mätuttagen, för bästa mätnoggranhet.
lindab analsystem DIRU Montering För att uppfylla raen för täthetslass C sall spjällen monteras enligt Monteringsanisning Lindab Safe. För dimensionerna, och 6 sall transportsäringarna () alägsnas före
Läs merIsentropisk verkningsgrad hos turbiner, pumpar, kompressorer och dysor
Isentropis verningsgrad hos turbiner, pumpar, ompressorer och dysor Verningsgraden försämras vid närvaro av irreversibiliteter. En reversibel modell används för att utreda utrustningens ideala prestanda.
Läs merKap.9, Kompressibel strömning
Kaitel 9 Ka.9, Komressibel, strömning Kaitel 9 Komressibel strömning Evationer: Inomressibel: Kontinuitet Imuls Obeanta: Hastighet, try Komressibel: Kontinuitet Imuls Energi illståndsev. Obeanta: Hastighet,
Läs merREDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK
Chiste Nbeg REDVISNINSUIFT I MEKANIK En civilingenjö skall kunna idealisea ett givet vekligt sstem, göa en adekvat mekanisk modell och behandla modellen med matematiska och numeiska metode I mekaniken
Läs merÖversikt. Effektiva algoritmer. En telefonlista. Algoritm
Översit Effetiva algoritmer Håan Jonsson Slides och od av Fredri Bengtsson Algoritm? Vad är det? Effetiva algoritmer En telefonlista! Hur hittar man namnet? I telefonlistan Två olia metoder Slutsatser
Läs merTentamen i mekanik TFYA16
TEKNSKA HÖGSKOLAN LNKÖPNG nsttutonen ör Fysk, Kem och Bolog Gala Pozna Tentamen mekank TFYA6 Tllåtna Hjälpmedel: Physcs Handbook utan egna antecknngar, aprogrammerad räknedosa enlgt F:s regler. Formelsamlngen
Läs merBILDFYSIK. Laborationsinstruktioner LABORATIONSINSTRUKTIONER. Fysik för D INNEHÅLL. Laborationsregler sid 3. Experimentell metodik sid 5
LABORATIONSINSTRUKTIONER Laboationsinstuktione Fysik fö D BILDFYSIK INNEHÅLL Laboationsegle sid 3 Expeimentell metodik sid 5 Svängande fjäda och stava sid 17 Geometisk optik sid 21 Lunds Tekniska Högskola
Läs mer45 o. Mekanik mk, SG1102, Lösningar till problemtentamen, KTH Mekanik
KTH Meani 2013 05 23 Meani, SG1102, Lösningar till probletentaen, 2013 05 23 Uppgift 1: Längre slag i golf påeras raftigt a luften. För ortare chippar är däreot luftotståndet försubart. En golfspelare
Läs merLösningsförslag nexus B Mekanik
Lösningsföslag 1 Mekanik 101. Stenen falle stäckan s. s gt 9,8 1, 6 m 1,6 m Sva: 1 m 10. Vi kan använda enegipincipen: mv mgh v gh Hastigheten vid nedslaget bli då: v gh 9,85 m/s 6 m/s Sva: 6 m/s 10. a)
Läs merTvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.
villingcikla histe Begsten Linköpings univesitet En konfiguation av cikla som fascineat genom tidena ä den sk skomakakniven, elle abelos I denna tidskift ha den tidigae tagits upp av Bengt Ulin (005 och
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs mering. Hösten 2013 konsoliderades även en del nya flöden in till Göteborg. Flytten av delar av lagerverksamheten
Byggmax miljöappot Inledning Unde 2009 påböjade Byggmax sitt miljöabete genom att skapa en miljöpolicy med miljömål. Som en följd av detta policyabete ha en miljöappot uppättats och ett kontinueligt föbättingsabete
Läs merTATM79: Föreläsning 5 Trigonometri
TATM79: Föreläsning 5 Trigonometri Johan Thim augusti 016 1 Enhetscirkeln Definition. Enhetscirkeln är cirkeln med centrum i origo och radie ett. En punkt P = (a, b på enhetscirkeln uppfyller alltså a
Läs merENERGIDEKLARATION. 160 kwh/m2 och år. Krav vid uppförande av. ny byggnad [jan 2012]: Radon mätning: Inte utförd. Har lämnats
sammanfattning av ENERGIDEKLARATION DENNA BYGGNADS ENERGIKLASS 160 kwh/m2 och å ny byggnad [jan 2012]: Inte utföd Ha lämnats.... 2025-02-12 www. boveket.se/enegideklaation (2007:4) om enegideklaation fö
Läs merÖ D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.
Ö4.19 Ö4.19 - Sida 1 (5) L h 1 efinitioner och gina ärden: Fluid Ättiksyra T 18 ºC h 4m OBS! Figuren är bara principiell och beskrier inte alla rördetaljerna. p 1 p p atm L 30 m 50 mm 0,050 m ε 0,001 mm
Läs mer