Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft"

Transkript

1 UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm ösningsföslag till exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa och bifogat fomelblad. Tid: Sal: Definiea anända betecninga, ange mätetalens enhete och motiea antaganden och appoximatione. Si sa. Fö full poäng äs att tanegngen ä edoisad i detalj och att saet ha imligt antal ädesiffo. Endast en uppgift pe inlämningsblad. Sulle du mot fömodan öa fast i en beäning, gö ett imligt antagande och fotsätt. Glöm inte att sia din od p aje lösningsblad du lämna in. yca till!

2 . Namnge samt besi funtionen fö de dela i figuen p nästa sida som ä numeade: 5, 6, 8,, och 4. Besi funtionen med cia en mening adea. (6p) ösningsföslag: 5: Huudlage. Hlle huudaxeln p plats. 6: Huudaxel. Öefö meanis enegi till äxelldan. 8. Växellda. Öa atalet fn huudaxelns lga atal till ett atal lämpligt fö geneaton. : Geneato. Omandla meanis enegi till eletis. : Vindmätae. Mäte indhastighet och inditning. 4: Gimoto. Ha till uppgift att ida masinhuset mot inden.. Vad betyde a) fullasttimma b) apacitetsfato c) mäind d) soliditet Ange äen imliga äden p dessa. (4p) ösningsföslag: Fullasttimma: Kot mellan spodution och mäeffet. Nomalt ca 000 h Kapacitetsfato: Veetsmedeleffet i föhllande till mäeffet. Nomalt ca 5% Mäind: Den lägsta indhastighet som äs fö att eet sa n sin mäeffet. -6 m/s Soliditet: Bladens andel a totala septa ytan. Ca %. Vila te huuduppgifte ha stysystemet i ett indafte. (p) ösningsföslag: Styning: Styning a eet s att bästa podution uppns. Rita in masinhuset mot inden, älje lämpligt atal, oppla in och u geneato etc. Diftöeaning: Öeaa tempeatue, atal, podution mm. Om ngot inte stämme stoppas eet och lam sicas till ägae och seicepesonal. Diftuppföljning: Samla in statisti om eets podution, indföhllanden mm 4. P en plats ä medelinden 6,4 m/s och fomfaton. Beäna aatäistisa indhastigheten samt hu mnga timma pe det blse me än 4 m/s. (4p) ösningsföslag: Vindhastigheten antas aa Weibullfödelad. Fö att unna anända weibullfödelningen mste i bestämma dess aatäistisa indhastighet, c. Det an i f ia: c Γ + tillsammans med gammafuntionens egensape Γ( 0, 5) π och Γ( m + ) mγ( m) an i beäna c enligt: 6,4 6,4 6,4 6,4 c 7, m / s Γ(,5) 0,5 Γ( 0,5) 0,5 π Γ + Γ + Vi an beäna antalet timma pe det blse me än 4 m/s med hjälp a n 8760 p Wei 4 c c ( 4 < < ) 8760 e 8760 e 8760 e 04 h / Sa: Kaatäistisa indhastigheten p platsen ä 7, m/s och det blse me än 4 m/s i cia 00 h/. 4 7,

3 5. I ett soglätt omde ha man med en indmätae placead i en mobiltelefonmast 4 m öe maen mätt upp en medelindhastighet p 5, m/s. Beäna den liga enegimängden som an utinnas fn en ideal tubin med tubindiameten 4 m och nahöjden 50 m. Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften. (8p) ösningsföslag: Hä mste i göa flea antaganden: Sogens höjd an aa 6 m, ilet innebä att nollplansfösjutningen bli m (75% a höjden) uftens densitet bua man anända,5 g/m i indaftsammanhang. Kubfaton antas till,9 (analytist äde 6/π), ilet i ha id en Weibullfödelning med fomfaton. Medelindhastigheten p 50 m höjd an uppsattas med hjälp a sambandet: ln ln ( h / z0 ) ( h / z ) 0 Fn tabellen an i aläsa hetslängden fö sog till z 0 0,5 m 50 ln 0, 0,5 50 5, 50 5,84 m/s altenatit 50 5, 6, ln 0,5 m/s Den fia indens medeleffet pe aeaenhet p 50 m höjd an d beänas enligt: P in A ρ EPF,5 ( ) 5,84, W/m Den maximalt utinnbaa enegin pe begänsas a otons septa yta, Betz gäns och ets timma P A in enligt: E A C 8760h 7 ( π ) P max 6 7 Sa: Vi an maximalt utinna,7 GWh/ med en ideal tubin p 50 m höjd MWh/ (86) Adag: -p: Glömt Nollplansfösjutning, EPF elle Cp. Felatig enhet i saet. Fya elle fle ädesiffo i saet. -p: fö te ädesiffo i saet samt felslag.

4 6. En liten indtubin med en diamete p m sa onstueas. (gäns fö bygglo) Egensape fö bladpofilen som sa anändas famg a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning mitt p bladen samt dm fn spetsen. Vilet atal ä lämpligt nä det blse 7 m/s? Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften. (8p) ösningsföslag: Giet:D m Vi älje blad fö att det ä anligast (hade unnat älja ocs, ilet sulle undelätta tilleningen a oton) Vi älje att designa tubinen fö ett löptal p λ 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. I bifogad figu se det ut som att det bästa glidtalet ä id α7,, s i älje den attacineln. yftaftsoefficienten aläses till C, 0 Vi sa beäna pofildata mitt p bladet samt dm fn bladspetsen, ds D R m och dm fn bladspetsen ge R 0, 0, 0, 8 m R 0, 5 m Och mitt p bladet ha i Vi f d loala löptal enligt: 0,8 λ λ 7 5,6 och R 0,5 λ λ 7,5 R Infallande indens inel äljs enligt: actan actan 6, 75 λ 5,6 ϕ och ϕ actan actan 0, 6 λ,5 Pitchinelana bli d: β ϕ 6,75 7, 0, 5 och α ϕ α β 0,6 7,, 5 Bladbedden beänas enligt: 8π BC 8π 0,8,0 ( cosϕ ) ( cos 6,75) 0, 087 c m och 8π BC 8π 0,5,0 ( cosϕ ) ( cos0,6) 0, 0599 c m Optimalt atal nä det blse 7 m/s an beänas med hjälp a följande samband: ΩR πn λ och Ω ilet ge 60 λ πn 60λ Ω ge n 468 pm R 60 πr π Sa: Mitt p bladen sa i ha en ooda p 6 cm och pitchinel,5, dm fn bladspetsen sa oodan och pitchineln aa 4 cm espetie -0,4. Optimalt atal id indhastigheten 7 m/s ä 470 pm.

5 7. Vi ha tebladig tubin med diameten 8 m. Vid adien 4 m ha bladen en oda p,75 m och pitchineln ä 0,5. Egensape fö den anända bladpofilen famg a bifogade figue. Vid ett tillfälle ä bladspetsanas hastighet 60 m/s och indhastigheten 0 m/s och luftens densitet, g/m. Beäna hu sto axeleffet som ingelementet mellan m och 5 m bida med. Ta hänsyn till aotation och luftmotstnd. Bifoga bladpofilens diagam till lösningen med dina aläsninga samt KOD (8p) ösningsföslag: D D 8 m R 4 m B 4 m c,75 m β 0,5 0 m / s spets RΩ 60 m / s Gina data: 4 4 Tubinens löptal id det gina tillfället an beänas enligt: spets λ Det löala löptalet id adien 4 m bli d: 60 4 λ λ 4,98 R 0 4 Fö att f en fösta gissning an beäna ilet ϕ som i sulle älja om i sulle designa tubinen. ϕ opt actan actan 7, 57 iet motsaa en attacinel p cia 7 λ 4,98 Relatia indens itning i t fall ä antagligen höge, eftesom ett löptal p 6 ä läge än ad i föänta oss att tubinen ä designad fö. Fö att hitta bladpofilens abetspunt i det bifogade lyftaftsdiagammet an i ita in nedanstende samband i diagammet, dä C, BEM ϕ α + β 8π ( λ tanϕ) 8π 4( 4,98 tanϕ) Bc λ + tanϕ,75 4,98 + tanϕ Beäna detta fö nga attacinla och ita in i diagammet. Attacinel α ϕ C,BEM 7 7,5,4 7,5 8, 8 8,5,0 Vi an aläsa en säningspunt id α7,7 och C,8, ilet ge ϕα+β7,7+0,58, U det anda diagammet an i aläsa C D 0,007 Axeleffeten fn ingelementet an beänas enligt: dp Ω dm Dä inelhastigheten an fs fn: spets RΩ 60 Ω spets,46 ad / s R 4 Och ingelementets idmoment fn: ρ dm el ( C CD cosϕ)bcd ( a) Dä el dä den axiella indutionsfaton an beänas enligt: a 0,769 8π 8π 4sin 8, + + Bc( C / tanϕ + C D ),75 (,8/ tan 8, + 0,007) Med oanstende samband insatta f i ingelementets axeleffet enligt: dp R spets ( a) ρ ( C C cosϕ)bcd ( 0,769) D 60, 0 dp 5 4 sin8, Sa: ingelementets axeleffet beänas till 50 W (,8sin 8, 0,007cos8,),75 4 W

6 8. Vi ha ett andelsägt indafte. Inesteingsostnaden ä 0,4 M och podutionen beänas till,0 GWh/ ilet delas p 000 andela. Diftostnaden fö eet uppsattas till 0, M/ + moms. Vad bli andelspiset och ad bli den liga fötjänsten pe andel om ädet fö elenegin fö andelsägana ä 0 öe/wh. Räna med en lneänta p 5% och asiningstid p 0. (4p) ösningsföslag: Inesteing Antal andela 000 0,05 a 0,08 8% n 0 ( + ),05 K a K 0, / andel Andelspiset bli 500 /andel (ej momsplitigt) Annuitetsfaton: Ålig apitalostnad: Diftsostnad inlusie moms: Intäte: Ålig inst: i / Diftsostnad 00000,5,5 5 / andel / Antal andela Wh /,0 / Wh 00 / andel / V I K D / andel / Sa: Andelspiset bli 500 och den liga fötjänsten bli 560 /andel.

7

8 Fomelblad Den fia indens effet: P in Weibullfödelningens feensfuntion: f Wei ρ A c c Weibull sannolihetsfuntion: p ( < < ) Wei e e c c e c Medelind id Weibullfödelning: c Γ + c!! Γ( + / ) Kubfaton: EPF ä 6/π nä Γ ( + / )! Gammafuntionen: Γ( 0, 5) π ( ) Γ() Γ m + mγ m m ρ ρ Den fia indens medeleffet: P in A A EPF Höjdbeoende, exponentmodell logaitmis Γ! α h ln h / z0 ln h z 0 h / 0 Allmänt Rotons inelhastighet: Axeleffet: Eleffet: Totaleningsgad: Axiell indutionsfato: πn Ω [ad/s] om n [pm] 60 P ΩM P C in P P P C C el in e C P e η η äxel geneato tubin a dä tubin indhastigheten genom tubinen a 8π 8π tanϕ + + Bc C tanϕ + C BcC ( D ) ω Tangentiella indutionsfaton: a dä ω ä luftens otationshastighet Ω a( C tanϕ CD ) a C D a tanϕ a tanϕ λ ( C CD tanϕ) λ C + λ ΩR öptalet: λ dä R otons adie Ω oalt löptal: λ λ id astndet fn tubinaxeln R ( a) Relatia indens hastighet: el a Relatia indens itning: ϕ actan + a λ ϕ α + β id attacineln α och pitchineln β

9 Optimal design fö fitionsfi tubin med hänsyn till aotation 8π ϕopt actan copt ( cosϕopt ) λ BC Analys a tubin 8π ( λ tanϕ) C, BEM Bc λ + tanϕ BEM M: df 4a( a) ρ πd M: dm 4a ( a) ρωπ d ρ el D ρ B: dm el ( C CD cosϕ)bcd B: df ( C cosϕ + C ) Bcd C cosϕbcd Ideal tubin Effetoefficient: P CP Pin 4a( a) Maximal effetoefficient: 6 C P, max 0, 596 nä a / 7 m& ρatubin ρa a Massflöde genom tubin: ρ Vältaft: F A 4a( a) el ρ P ρ A a a 4 P C in Effet: P jud judeffet P austis W 0 0 W P summa P + P judtyc: P 0 p 0 5 Pa p summa + p p Eonomi Payofftid: T Ålig inst: i dä K i inesteing, I ligt intät, D lig diftsostnad I K D Kapitalostnad: Annuitetsfato: Specifi podutionsostnad: V K I K a K a K + D W N el, i D ( + ) n Nuädet a enstaa utgift: x Nuädet a uppepad intät: N f Kapitaliseingsfato: f + K lig änta, n asiningstid dä W, ä den liga elpodutionen x K ( + ) n el

10 Pofildata fö FFA-W-,6 KOD:,5,4,, yftaftsoefficient Cl, 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0, 0, Attacinel (gade) 0,08 uftmotstndsoefficient Cd 0,06 0,04 0,0 0,0 0,008 0,006 0,004 0, Attacinel (gade) Glidtal Cl / Cd Attacinel (gade)

Exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft

Exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET -4-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm Exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa och bifogat fomelblad.

Läs mer

Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft

Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET -4-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm ösningsföslag till exempel p: eltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp elmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa

Läs mer

Exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft

Exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET -4-4 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm Exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Physics

Läs mer

Övningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft

Övningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysi och eletoni Las Bäcstöm Öningstentamen (med äl mnga fgo) Delmoment: Into med bänslen och Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Boyle, Renewable Enegy och

Läs mer

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik Instudeingsfgo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i?. Nämn minst te type

Läs mer

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik Instudeingsfgo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i?. Nämn minst te type

Läs mer

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik Instudeingsfgo oh öningsuppgifte i indaftteni. Hu myet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu myet ha installeats oh podueats i Seige hittills i?. Nämn minst te type a indafte,

Läs mer

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik Instudeingsfågo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste åsstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i å?. Nämn minst te type

Läs mer

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik Instudeingsfågo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste åsstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i å?. Nämn minst te type

Läs mer

Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft

Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET 0-04-4 Tllämpad fys och eleton as Bäcstöm ösnngsföslag tll exempel p: Deltentamen Uthllg enegten 5 hp och Enegällo 5 hp Delmoment: Vndaft Hjälpmedel: Ränedosa och bfogat fomelblad samt

Läs mer

Övningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft

Övningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysi och eletoni Las Bäcstöm Övningstentamen (med väl många fågo) Delmoment: Into med bänslen och Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Boyle, Renewable Enegy

Läs mer

a) För den blandade tanken kan vi använda oss av temperaturspannet 60 till 37 C. ( ) (ej tom) Innan Olles dusch har vi: 6

a) För den blandade tanken kan vi använda oss av temperaturspannet 60 till 37 C. ( ) (ej tom) Innan Olles dusch har vi: 6 enamen --8 5. Vi ha en amaenbeedae på L som iniial ha en empeau på. En ämae på 1 kw äme amaenbeedaen ills hela aenolmen ä. I en ha i en blandae som blanda kall aen (7 ) med aen fån amaenbeedaen ill en

Läs mer

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektonik Las Bäckstöm Åke Fansson entamen i Enegilagingsteknik 7,5 hp Datum: -3-5, tid: 9. 5. Hjälpmedel: Kusboken: hemal Enegy Stoage - systems and applications, Dince

Läs mer

Övningstentamen. Syfte med tentamen

Övningstentamen. Syfte med tentamen Övningstentamen Syfte med tentamen Inte primärt få fram värden Lösningarna ska vara så tydliga att läraren blir övertygadatt du kan tillräckligt för att bli godkänd eller högre betyg. Obegriplig lösning

Läs mer

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik Instudingsfgo oh öningsuppgift i indafttni. Hu myt indaft fanns dt i Sig spti äldn nligt snast sstatisti.. Hu myt ha installats oh poduats i Sig hittills i?. Nämn minst t typ a indaft, oh das anändningsomdn,

Läs mer

Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga

Kap.7 uppgifter ur äldre upplaga Ka.7 ugifte u älde ulaga 99: 7. Beäkna aean innanfö s.k. asteoidkuvan jj + jyj Absolutbeloen ha till e ekt att, om unkten (a; b) kuvan, så gälle detsamma (a; b) (segelsymmeti m.a.. -aeln), ( a; b) (segelsymmeti

Läs mer

Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation

Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation Lösningsförslag till Problem i kapitel 3 i Mobil Radiokommunikation 3.1 En mottagarantenn med 50 Ω matningsimpedans och 10 db antennförstärkning befinner sig i ett fält med styrkan 75 dbµv/m vid frekvensen

Läs mer

Vågräta och lodräta cirkelbanor

Vågräta och lodräta cirkelbanor Vågäta och lodäta cikelbano Josefin Eiksson Sammanfattning fån boken Ego fysik 13 septembe 2012 Intoduktion Vi ska studea koklinjig öelse i två dimensione - i ett plan. Våätt plan och lodätt plan Exempel

Läs mer

Lösningsförslag Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp Delmoment: Vindkraft

Lösningsförslag Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp Delmoment: Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET 0-06-0 Tillämpad fysi och ltoni as Bäcstöm ösningsföslag ltntamn i Uthllig ngitni 5 hp lmomnt: Vindaft Hjälpmdl: Valfi fomlsamling, ändosa och bifogat fomlblad. Tid: 0-06-0 4:00-8:00 Sal:

Läs mer

Lösningsförslag nexus B Mekanik

Lösningsförslag nexus B Mekanik Lösningsföslag 1 Mekanik 101. Stenen falle stäckan s. s gt 9,8 1, 6 m 1,6 m Sva: 1 m 10. Vi kan använda enegipincipen: mv mgh v gh Hastigheten vid nedslaget bli då: v gh 9,85 m/s 6 m/s Sva: 6 m/s 10. a)

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2015-06-04 Tid: 9.00-13.

7,5 högskolepoäng. Provmoment: tentamen Ladokkod: TT081A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1. Tentamensdatum: 2015-06-04 Tid: 9.00-13. Mekanik romoment: tentamen Ladokkod: TT81A Tentamen ges för: Högskoleingenjörer årskurs 1 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 15-6-4 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel id tentamen är hysics Handbook (Studentlitteratur),

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning

Geometrisk optik reflektion och brytning Geometisk optik eflektion oh bytning Geometisk optik F7 Reflektion oh bytning F8 Avbildning med linse Plana oh buktiga spegla Optiska system F9 Optiska instument Geometisk optik eflektion oh bytning Repetition:

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I MS-A0409 Gudkus i disket matematik Sammafattig, del I G. Gipebeg 1 Mägde och logik 2 Relatioe och fuktioe Aalto-uivesitetet 15 maj 2014 3 Kombiatoik etc. G. Gipebeg Aalto-uivesitetet MS-A0409 Gudkus i

Läs mer

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C ALGEBRA Kdeigsegle ( + ) + + ( ) + Kojugtegel ( + )( ) Adgdsektioe Ektioe + p + q 0 ötte p p p p + q o 4 4 id + p o q q ARITMETIK Pefi Tiopotes

Läs mer

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper: Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR GadientRiktningsdeiata GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT Gadienten till en funktion f = f,, K, ) i en punkt P,, K, ) ä ekto som innehålle alla patiella deiato: gad def

Läs mer

Grundläggande mekanik och hållfasthetslära

Grundläggande mekanik och hållfasthetslära Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: Ladokkod: tentamen 145TG (41N19) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 1 juni 17 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel

Läs mer

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D (7) FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS OH D LGER Rgl dgdsktio ( + ) = + + ( ) = + (kdigsgl) ( + )( ) = (kojugtgl) ( + ) = + + + ( ) = + + = ( + )( + = ( )( + + Ektio + p+ q = 0 ) ) ött p p p =

Läs mer

Upp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm)

Upp gifter. 3,90 10 W och avståndet till jorden är 1, m. våglängd (nm) Upp gifte 1. Stålningen i en mikovågsugn ha fekvensen,5 GHz. Vilken våglängd ha stålningen?. Vilka fekvense ha synligt ljus? 3. Synligt ljus täffa ett gitte. Vilka fäge avböjs mest espektive minst?. Bestäm

Läs mer

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad A le xa n d e r G i r on S i da 1 (13 ) A n k o m s tdatum 2016-05 - 31 T y r é n s AB Ut f ä r dad 2016-06 - 08 A le xa n d e r G i r on P r o j e kt Ka b el v e r k e t 6 B e s tnr 268949 P e t e r M y nd es B ac k e 16 118

Läs mer

Energimaskiner MEN130. Typer of kompressorer. Egenskaper hos kompressorer. Kompressorer. Ulf Håll. Turbo radial axial diagonal

Energimaskiner MEN130. Typer of kompressorer. Egenskaper hos kompressorer. Kompressorer. Ulf Håll. Turbo radial axial diagonal Energiaskiner EN30 Kressrer lf Håll yer f kressrer Vlyetriska klv skrv ving Rts rb radial axial diagnal Saa tyer s för ar 004-04-9 lf Håll, rbaskiner rb kressr strt flöde Egenskaer s kressrer liten vly

Läs mer

Institutionen för matematik Envariabelanalys 1. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej miniräknare)

Institutionen för matematik Envariabelanalys 1. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej miniräknare) Umeå universitet Dugga i matematik Institutionen för matematik Envariabelanalys 1 och matematisk statistik IE, ÖI, Stat. och Frist. Jan Gelfgren Datum: Fredag 9/12, 2011 Tid: 9-15 Hjälpmedel: Inga (ej

Läs mer

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Tentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00

Läs mer

Modul 6: Integraler och tillämpningar

Modul 6: Integraler och tillämpningar Institutionen för Matematik SF65 Envariabelanalys Läsåret 5/6 Modul 6: Integraler och tillämpningar Denna modul omfattar kapitel 6. och 6.5 samt kapitel 7 i kursboken Calculus av Adams och Essex och undervisas

Läs mer

SF1620 Matematik och modeller

SF1620 Matematik och modeller KTH Teknikvetenskap, Institutionen för matematik 1 SF160 Matematik och modeller 007-09-10 Andra veckan Trigonometri De trigonometriska funktionerna och enhetscirkeln Redan vid förra veckans avsnitt var

Läs mer

( ) ( ) Kap. 5.5-7. Kolligativa egenskaper + fasjämvikter för 2-komponentsystem 5B.2/5.5 Kolligativa egenskaper R T

( ) ( ) Kap. 5.5-7. Kolligativa egenskaper + fasjämvikter för 2-komponentsystem 5B.2/5.5 Kolligativa egenskaper R T Ka. 5.5-7. Kolligativa egeskaer + fasjämvikter för 2-komoetsystem 5.2/5.5 Kolligativa egeskaer Kolligativa egeskaer: Egeskaer som edast beror å atalet artiklar som lösts Förutsättig: utsädda lösigar, lösta

Läs mer

Reglerteknik, TSIU 61

Reglerteknik, TSIU 61 Reglerteknik, TSIU 61 Föreläsning 7 Regulatorkonstruktion i Bodediagram Reglerteknik, ISY, Linköpings Universitet Innehåll 2(18) 1. Sammanfattning av föreläsning 6 2. Hur ställer man in en PID-regulator

Läs mer

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll.

Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat, samt en egenhändigt skriven A4-sida med valfritt innehåll. Tentamen i Mekanik förf, del B Måndagen 12 januari 2004, 8.45-12.45, V-huset Examinator och jour: Martin Cederwall, tel. 7723181, 0733-500886 Tillåtna hjälpmedel: Physics Handbook, Beta, kalkylator i fickformat,

Läs mer

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m Expeimentell metodik 1. EXPERIMENTELL METODIK Stohete, mätetal och enhete En fysikalisk stohet ä en egenskap som kan mätas elle beäknas. En stohet ä podukten av mätetal och enhet. Exempel 1. Elektonens

Läs mer

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Föreläsning 3: Radiometri och fotometri Radiometri att mäta strålning Fotometri att mäta synintrycket av strålning (att mäta ljus) Radiometri används t.ex. för: Effekt på lasrar Gränsvärden för UV Gränsvärden

Läs mer

Steg 10. 6 a) 0,129 b) 1,72 c) 2,05 7 a) 960 kr b) 1600 kr c) 14 kr 8 30% 9 a) 32% b) 60% c) 12% 10 20% 11 a) b) c) 2. 12 a) 135 b) c) 6 ( )

Steg 10. 6 a) 0,129 b) 1,72 c) 2,05 7 a) 960 kr b) 1600 kr c) 14 kr 8 30% 9 a) 32% b) 60% c) 12% 10 20% 11 a) b) c) 2. 12 a) 135 b) c) 6 ( ) Bråk och procent Steg elever a) st b) st 0,, %,,,, 0 liter T ex och a) b) 0 a) 0, b) 0, c) 0, a) ( ) b) c) 00 0 a) b) c) a) ( 00) b) 0 ( 000) c) ( ) 000 a) 0, b) 0, c) 0, a) b) c) 0 a) b) a) > b) < c)

Läs mer

Utvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker

Utvärdering av tidigarelagd start av prismätningar i nya radio- och TV-butiker (5) PM till Nämde för KPI [205-05-8] PCA/MFO Kristia tradber Aders Norber Utvärderi av tidiarelad start av prismätiar i ya radio- och TV-butier För iformatio Prisehete har atait e stevis asats av implemeteri

Läs mer

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2015, kl. 8:15-12:15

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2015, kl. 8:15-12:15 Tentamen i Matemati, HF sep, l 8:-: Examinato: min Halilovic Undevisande läae: Fedi Begholm, Jonas Stenholm, Elias Said Fö godänt betyg ävs av max poäng Betygsgänse: Fö betyg, B, C, D, E ävs,,, espetive

Läs mer

FACIT Ö1A Ö1B. 1 a 25 b 40 c 50 d 500. 2 a 24 b 36 c 40 d 400. 3 a 70 90 110 b 700 900 1100 c 200 250 300 d 100 125 150 e 120 150 180.

FACIT Ö1A Ö1B. 1 a 25 b 40 c 50 d 500. 2 a 24 b 36 c 40 d 400. 3 a 70 90 110 b 700 900 1100 c 200 250 300 d 100 125 150 e 120 150 180. FACIT Ö1A 1 a 25 b 40 c 50 d 500 2 a 24 b 36 c 40 d 400 3 a 70 90 110 b 700 900 1100 c 200 250 300 d 100 125 150 e 120 150 180 Ö1B 1 a 3311 b 2042 2 a 2468 b 3579 c 1953 3 a 5566 b 7432 c 9876 4 a 1205

Läs mer

INLÄMNINGSUPPGIFT 2 (Del 2, MATEMATISK STATISTIK) Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000

INLÄMNINGSUPPGIFT 2 (Del 2, MATEMATISK STATISTIK) Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000 INLÄMNINGSUPPGIFT 2 (Del 2, MATEMATISK STATISTIK) Kurs: MATEMATIK OCH MATEMATISK STATISTIK 6H3000 Lärare: Armin Halilovic armin@syd.kth.se www.syd.kth.se/armin tel 08 790 4810 Inlämningsuppgift 2 består

Läs mer

Grundläggande mekanik och hållfasthetslära

Grundläggande mekanik och hållfasthetslära Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: tentamen Ladokkod: A145TG (41N19A) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 18-6-1 Tid: 14.-18. Hjälpmedel: Hjälpmedel

Läs mer

Chapter 8 Convective Duct Flow

Chapter 8 Convective Duct Flow Chapte 8 Convective uct Flow U 0. y gänsskikt, bounday laye käna, coe fullt utbildad stömning, fully developed flow b e um ν m ρau m u u ma y b Paallel plate duct u u m Cicula pipe, tube laminät om, lamina

Läs mer

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 1 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg

Betongkonstruktion Facit Övningstal del 1 Asaad Almssad i samarbete med Göran Lindberg Böjning ÖVNING 1 Bestäm M Rd Betong C30/37 XC3 vct ekv = 0,50 L100 Stenmax = 12 mm 4ϕ16 A s = 4 201 = 804 mm 2 Täckskikt: ϕ16 C nom = c min +Δc dev, Δc dev = 10 mm C min = max (c min,b, c min,dur, 10 mm)

Läs mer

OBS! Skriv e-postadress på tentan om du vill ha resultatet innan jul. Tentamensgenomgång måndagen den 9/1 2006 kl. 13.15 i MC413.

OBS! Skriv e-postadress på tentan om du vill ha resultatet innan jul. Tentamensgenomgång måndagen den 9/1 2006 kl. 13.15 i MC413. UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Statistik för Teknologer, 5 poäng MSTA33 Peter Anton TENTAMEN 2005-12-16 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för Teknologer (ID),

Läs mer

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS D OH E LGER Rgl dgdsktio kdigsgl kojugtgl Ektio p q ött p p p q o dä p o q p q RITMETIK Pi T G M k d m µ p t gig mg kilo kto di ti milli miko o piko 9 6 - - -

Läs mer

1 Rörelse och krafter

1 Rörelse och krafter 1 Röelse och kafte 101. Man bö da vinkelätt mot vektyget. Kaften F beäknas då genom att momentet M = F! l " F = M l Sva: 40 N = 110 0,45 N = 44 N 10. a) Maximalt moment få Ebba i de ögonblick då kaften

Läs mer

Tentamen i Tillämpad matematisk statistik LMA521 för EPI och MI den 14 dec 2011

Tentamen i Tillämpad matematisk statistik LMA521 för EPI och MI den 14 dec 2011 Tentamen i Tillämpad matematisk statistik LMA5 för EPI och MI den dec Tentamen består av åtta uppgifter om totalt 5 poäng. Det krävs minst poäng för betyg 3, minst 3 poäng för och minst poäng för 5. Eaminator:

Läs mer

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b 2 a b

konstanterna a och b så att ekvationssystemet x 2y = 1 2x + ay = b 2 a b Tentamen i Inledande matematik för V och AT, (TMV25), 20-0-26. Till denna uppgift skulle endast lämnas svar, men här ges kortfattade lösningar. a) Bestäm { konstanterna a och b så att ekvationssystemet

Läs mer

Matematik och modeller Övningsuppgifter

Matematik och modeller Övningsuppgifter Matematik och modeller Övningsuppgifter Beräkna a) d) + 6 b) 7 (+) + ( 9 + ) + 9 e) 8 c) ( + (5 6)) f) + Förenkla följande uttryck så långt som möjligt a) ( ) 5 b) 5 y 6 5y c) y 5 y + y y d) +y y e) (

Läs mer

4-6 Trianglar Namn:..

4-6 Trianglar Namn:.. 4-6 Trianglar Namn:.. Inledning Hittills har du arbetat med parallellogrammer. En sådan har fyra hörn och motstående sidor är parallella. Vad händer om vi har en geometrisk figur som bara har tre hörn?

Läs mer

KURSLABORATORIET I FYSIK, LTH 050311. Figur 2

KURSLABORATORIET I FYSIK, LTH 050311. Figur 2 KURSLABORATORIET I FYSIK, LTH Tentamen i Fysik våglära, optik och atomfysik (FAF0), 05039 TID: 05039, KL. 3 HJÄLPMEDEL: UTDELAT FORMELBLAD, GODKÄND RÄKNARE. OBS. INGA LÖSBLAD! LÖSNINGAR: BÖRJA VARJE NY

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR n, 18 DECEMBER 2010 Skrivtid: 8.00-13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Leton 6: Vämevälae onduton o onveton Gas IN Gas U Vatten U Vatten IN KP400/M406 Stömnng o vametanspot/ vameoveføng Vämevälaö ä en vtg del av vämevälaen, som sn tu ä en enet som används fö effetv vämeöveföng

Läs mer

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden

A.Uppgifter om stödmottagare. B.Uppgifter om kontaktpersonen. C.Sammanfattning av projektet. C.1.Projektet genomfördes under perioden A.Uppgifte om stödmottagae Namn och adess Enköpings Biodlae c/o Mattias Blixt Kykvägen 3 749 52 GRILLBY Jounalnumme 2012-1185 E-postadess mattias.blixt@enviotaine.com B.Uppgifte om kontaktpesonen Namn

Läs mer

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen

Lite fakta om proteinmodeller, som deltar mycket i den här tentamen Skriftlig deltentamen, FYTA12 Statistisk fysik, 6hp, 28 Februari 2012, kl 10.15 15.15. Tillåtna hjälpmedel: Ett a4 anteckningsblad, skrivdon. Totalt 30 poäng. För godkänt: 15 poäng. För väl godkänt: 24

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Hjälpmedel: Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller(s O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur) ENERGITEKNIK II Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41N05B En2 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: Tisdag 27 oktober Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Valfri miräknare, Formelsamlg:

Läs mer

Tentamen i matematisk statistik

Tentamen i matematisk statistik Tetame i matematisk statistik Uppgift : På e arbetsplats skadades % av persoale uder ett år. 60% av alla skadade var mä. 0% av alla aställda var kvior. Är det maliga eller kviliga aställda som löper störst

Läs mer

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med

Läs mer

Njut av den vackra elden

Njut av den vackra elden Njut av den vackra elden REN FÖRBRÄNNING Varför välja Atra? Nyskapande design som passar olika inredningsstilar Kraftigt stål som är svetsat till en solid enhet Brännkammare som har 6 cm tjockt eldfast

Läs mer

Energirapport & Energideklaration November 2009

Energirapport & Energideklaration November 2009 BYGGKONSULT i VETLANDA AB Enegiappot & Enegideklaation Novembe 2009.ffi Huden 2Yetlanda Gavagänd7, Vetlanda.'Nuo4". oz f-\ '?eo tge,o,'.åät0,., Abetsnumme: 29 819 Postadess Nygatan 42 574 3I VETLANDA Telefon/fax

Läs mer

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)

Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Onsdag 30 november 2013, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum

Läs mer

6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt

6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt 6.5 Effektbehov för oaccelererad planflykt Jetmotorn levererar dragkraft (anges i Newton el. pounds) En kolvmotor levererar effekt (anges i kw el. hästkrafter) Medan dragkraftskurvor (T R och T A ) fungerar

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 911 Sal T1, T, U1, U3 Tid 8-1 Kurskod Provkod Kursnamn/benämning BFL11/BFL1 TEN1 Fysik A för tekniskt/naturvetenskapligt

Läs mer

1 Cirkulation och vorticitet

1 Cirkulation och vorticitet Föreläsning 7. 1 Cirkulation och vorticitet Ett mycket viktigt teorem i klassisk strömningsmekanik är Kelvins cirkulationsteorem, som man kan härleda från Eulers ekvationer. Teoremet gäller för en inviskös

Läs mer

Övningar i Reglerteknik

Övningar i Reglerteknik Fysialisa esrivningar Övningar i eglerteni Inom reglertenien är det vitigt att unna ta fram ra esrivningar av verliga system. Oftast anlitas olia fysialisa lagar för detta ändamål. Vanliga typer av fysialisa

Läs mer

Arvika 2019_243 Stömne Bertil Persson Betongteknik AB DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: VKV SWE99TM VKV typ Ljuddata

Arvika 2019_243 Stömne Bertil Persson Betongteknik AB DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: VKV SWE99TM VKV typ Ljuddata SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK 2019-03-02 07:25 / 1 Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk",

Läs mer

r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass:

r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass: Innehållsföteckning 2 Innehåll 3 Mina matematiska minnen 4 Kosod - Lodätt - Vågätt 5 Chiffe med bokstäve 6 Lika med 8 Fomel 1 10 Konsumea mea? 12 Potense 14 Omketsen 16 Lista ut mönstet 18 Vilken fom ä

Läs mer

Datum: Tid:

Datum: Tid: Kus: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omfattning och betygsgänse: Öig infomation: TETAME I FYSIK HF005 Fysik fö baså II Studente egisteade på den älde kusen HF0016 Fysik

Läs mer

Vakuumpumpar/-ejektorer Large

Vakuumpumpar/-ejektorer Large P6040 Tekniska data Vakuumflöde Patenterad COAX teknologi. Trestegs COAX cartridge MIDI Välj en Si cartridge för extra vakuum flöde, en Pi cartridge för högt flöde vid lågt drivtryck och Xi cartridge om

Läs mer

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) 2013 08 24, 14 19.

Tentamen i Linjär algebra (TATA31/TEN1) 2013 08 24, 14 19. LINKÖPINGS UNIVERSITET Matematiska Institutionen Ulf Janfalk Kurskod: TATA Provkod: TEN Tentamen i Linjär algebra (TATA/TEN 8, 9. Inga hjälpmedel. Ej räknedosa. För godkänt räcker 9 poäng och minst uppgifter

Läs mer

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel.

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel. Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR a 9 Base och koodinate i D-ummet BASER CH KRDINATER Vektoe i ett plan Vektoe i ummet BASER CH KRDINATER FÖR VEKTRER SM LIGGER PÅ EN RÄT LINJE Vi betakta ektoe som ligge på

Läs mer

Informationsteknologi

Informationsteknologi Bengt Carlsson Informationstenologi En översit av Kap 7 Systemteni Informationstenologi Tillbaablic, återoppling Reglering av vätsenivån i en tan Nivågivare Reglerventil Inflöde TANK Varierande utflöde

Läs mer

4-9 Rymdgeometri Namn:.

4-9 Rymdgeometri Namn:. 4-9 Rymdgeometri Namn:. Inledning Rymden har alltid fascinerat. Men vad menas med rymd i matematisk eller geometrisk mening? Här skall du få studera 3- dimensionella figurer och hur man beräknar volymen

Läs mer

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on

R app o r t T A n a l y s a v f as t p r o v. Ut f ä r dad P e r S a mu el s s on S i da 1 (14 ) A n k o m s tdatum 2018-07 - 09 M R M K on s u l t AB Ut f ä r dad 2018-07 - 16 P e r S a mu el s s on T a v as tg a t a n 34 118 24 S to ck ho lm S w e d en P r o j e kt B e s tnr S p å

Läs mer

m/s3,61 m/s, 5,0 s och 1,5 m/s 2 får vi längden av backen, 3,611,5 5,011,1 m/s11,1 3,6 km/h40,0 km/h

m/s3,61 m/s, 5,0 s och 1,5 m/s 2 får vi längden av backen, 3,611,5 5,011,1 m/s11,1 3,6 km/h40,0 km/h Lina Rogström linro@ifm.liu.se Lösningar till Exempeltentamen, HT014, Fysik 1 för Basåret, BFL101 Del A A1. (p) En cyklist passerar ett backkrön. På backkrönet har han hastigheten 13 km/h och han accelererar

Läs mer

TT091A, TVJ22A, NVJA02 By, Pu, Ti. 50 poäng

TT091A, TVJ22A, NVJA02 By, Pu, Ti. 50 poäng Matematisk statistik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TT091A, TVJ22A, NVJA02 By, Pu, Ti 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-01-11

Läs mer

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät?

äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? äkta Bredband, ett krav för framtidens multiservice nät? U lf V in n e ra s D e s ig n c o n s u lta n t, C is c o S y s te m s 2 0 0 2, C is c o S y s te m s, In c. A ll rig h ts re s e rv e d. U lf V

Läs mer

n 3 (2x 4) n 6 n? 3. Bestäm volymen av den kropp som ligger innanför ellipsoiden 5x 2 + 5y 2 + z 2 = 16 och ovanför konen z = 3x 2 + 3y 2.

n 3 (2x 4) n 6 n? 3. Bestäm volymen av den kropp som ligger innanför ellipsoiden 5x 2 + 5y 2 + z 2 = 16 och ovanför konen z = 3x 2 + 3y 2. MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Avdelningen för tillämpad matematik Examinator: Lars-Göran Larsson TENTAMEN I MATEMATIK MMA128 Differential- och integralkalkyl III

Läs mer

Formelsamling i Krets- och mätteknik fk ETEF15, Ht2011

Formelsamling i Krets- och mätteknik fk ETEF15, Ht2011 Formelsamling i Krets- och mätteknik fk ETEF5, Ht Utdrag ur: Formelsamling i kretsteori, ellära och elektronik Elektro- och informationsteknik, TH Formelsamling i Data- och telekommunikationsteknik 3-6,

Läs mer

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00

Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Onsdagen den 16 mars 2005, 8:00 13:00 Tentamen omfattar fem uppgifter och till samtliga skall fullständiga lösningar lämnas. Maximal poäng per uppgift är 5. Godkänt garanteras på 11 poäng. Som hjälpmedel

Läs mer

Maxwells ekvationer. EMB: FDTD sammanfattning. Centraldifferenser. Konstitutiva relationer. I tidsdomänen används främst Faradays och Ampères lagar

Maxwells ekvationer. EMB: FDTD sammanfattning. Centraldifferenser. Konstitutiva relationer. I tidsdomänen används främst Faradays och Ampères lagar Maxwells ekvatione EMB: FDTD sammanfattning Mats Gustafsson Elekto- och infomationsteknik, Lunds Univesitet ET6, HT, 8 tidsdomänen används fämst Faadas och Ampèes laga D H J t B t + E dä konstitutiva elatione

Läs mer

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik

K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K-uppgifter Strukturmekanik/Materialmekanik K 1 Bestäm resultanten till de båda krafterna. Ange storlek och vinkel i förhållande till x-axeln. y 4N 7N x K 2 Bestäm kraftens komposanter längs x- och y-axeln.

Läs mer

Mekanik. Fysik 4, Rörelselagarna. En kropps rörelse. Grafer. Likformig rörelse. Herman Norrgrann Sir Isaac Newton, 1643-1727. 1.1 Likformig rörelse

Mekanik. Fysik 4, Rörelselagarna. En kropps rörelse. Grafer. Likformig rörelse. Herman Norrgrann Sir Isaac Newton, 1643-1727. 1.1 Likformig rörelse Meknik sik 4, Rörelselgrn Hermn Norrgrnn Sir Isc Newon, 1643-1727 lileo lilei, 1564-1642 En kropps rörelse 1.1 Likformig rörelse Rörelse r Hsighe (ekor) Likformig rörelse rfer Likformig rörelse om hsigheen

Läs mer

Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)

Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) Fö. 3: Ytspänning och Vätning Kap. 2. Gänsyto mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (me i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) 1 Gänsytan vätska-gas (elle vätska-vätska) Resulteande kaft inåt

Läs mer

V.g. vänd! Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

V.g. vänd! Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem Institutionen fö Meani Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@ech.th.se hesida: http://www.ech.th.se/~nap/ S4, 76 entaen i S4 Meani II, 76 S! Inga hjäpede. Lyca ti! Pobe ) ) y d x ey e ex en ed ängden otea

Läs mer

2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p)

2012 Tid: läsningar. Uppgift. 1. (3p) (1p) 2. (3p) B = och. då A. Uppgift. 3. (3p) Beräkna a) dx. (1p) x 6x + 8. b) x c) ln. (1p) (1p) Tentamen i Matematik HF9 (H9) feb Läae:Amin Halilovic Tid:.5 7.5 Hjälpmedel: Fomelblad (Inga anda hjälpmedel utöve utdelat fomelblad.) Fullständiga lösninga skall pesenteas på alla uppgifte. Betygsgänse:

Läs mer

Angående kapacitans och induktans i luftledningar

Angående kapacitans och induktans i luftledningar Angående kapacitans och induktans i luftledninga Emilia Lalande Avdelningen fö elekticitetsläa 4 mas 2010 Hä behandlas induktans i ledninga och kapacitans mellan ledae. Figu öve alla beskivninga finns

Läs mer

Tillämpad termodynamik. Värmetransporter. Ledning. Tre former för värmetransport. Ledning Konvektion Strålning. Värmeledningstal för några material

Tillämpad termodynamik. Värmetransporter. Ledning. Tre former för värmetransport. Ledning Konvektion Strålning. Värmeledningstal för några material Tillämpad ermodynamik Värmeransporer Föreläsning 8 Tre former för värmeranspor Ledning Konvekion Srålning Ledning Förekommer i fasa eller sillasående medier Fouriers lag λ För endimensionell fall (plan

Läs mer

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper.

Enda tillåtna hjälpmedel är papper, penna, linjal och suddgummi. Skrivtid 4 h. OBS: uppgifterna skall inlämnas på separata papper. KTH Mekanik Fredrik Lundell Mekanik mindre kurs för E1 och Open1 Läsåret 05/06 Tentamen i 5C110 Mekanik mk, kurs E1 och Open 1 006-03-15 Var noga med att skilja på skalärer och vektorer. Rita tydliga figurer

Läs mer

Prestandaberäkning för modeller

Prestandaberäkning för modeller Prestandaberäkning för modeller Model Performance Calculation författad av Ian Kaynes. Artikeln publicerades i NFFS Symposium Report 2001 och är översatt till svenska med tillstånd och hjälp av författaren.

Läs mer

Facit Arbetsblad. 7 a) 32 b) 35 c) 27 8 a) 5 b) 18 c) 4 9 a) 18 b) 30 10 a) 17 b) 19 11 a) 6 b) 0 12 a) 24 b) 35. 1 Tal

Facit Arbetsblad. 7 a) 32 b) 35 c) 27 8 a) 5 b) 18 c) 4 9 a) 18 b) 30 10 a) 17 b) 19 11 a) 6 b) 0 12 a) 24 b) 35. 1 Tal 1 Tal Arbetsblad 1:1 1 a) 18 9 06 b) 85 10 00 c) 0 1 080 9 060 d) 5 105 6 780 e) 78 8 970 9 05 f) 990 75 102 5 2 a) 0 = 2 2 2 5 b) 75 = 5 5 c) 6 = 2 2 a) 8 = 2 2 2 2 b) 28 = 2 2 7 c) 90 = 2 5 a) = 2 2

Läs mer

Elektrisk potential. Emma Björk

Elektrisk potential. Emma Björk Elektisk potentil Emm Bjök Rep: E-fältet fån en punktlddning E 4 1 πε q 2 ˆ F QE Rep: Elektisk fältet linjelddning Exempel 21.9 Exempel 21.1 E-fält fån en (lång) linjelddning λ[c/m] E 1 2πε λ ä vinkelät

Läs mer

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät med återkopplingar. I denna övning kallas ett kösystem som ingår i ett könät oftast nod.

Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät med återkopplingar. I denna övning kallas ett kösystem som ingår i ett könät oftast nod. Övning 8 Vad du ska kunna efter denna övning Kunna beräkna medelantal kunder för alla köer i ett könät med återkopplingar. Kunna beräkna medeltiden som en kund tillbringar i ett könät med återkopplingar.

Läs mer

Tentamen i Matematisk statistik, LKT325, 2010-08-26

Tentamen i Matematisk statistik, LKT325, 2010-08-26 Tentamen i Matematisk statistik, LKT35, 010-08-6 Uppgift 1: Beräkna sannolikheten P(A B) om P(A C B) = 0.3 och P(B C ) = 0.6 Uppgift : Sannolikheten för att behöva kassera en balk p.g.a. dålig hållfasthet

Läs mer