Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik"

Transkript

1 Instudeingsfgo oh öningsuppgifte i indaftteni. Hu myet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu myet ha installeats oh podueats i Seige hittills i?. Nämn minst te type a indafte, oh deas anändningsomden, som spelat en sto oll föe dagens nätanslutna indafte. 4. Rita en siss dä du fölaa tonhöjd, nahöjd, totalhöjd, otodiamete oh sept yta. Ungefä ila mtt ha ett indafte med mäeffeten 600 W? 5. Vad betyde statind, mäind, stoppind oh öelenadsind. Ange imliga äden p dessa. 6. Nä det gälle otons atal anände tilleana a indafte sig a te olia metode, ila? Fölaa fö- oh nadela med de olia metodena. 7. Vad hände med inden id en ulle. Rita en siss oh fölaa. 8. Vi befinne oss p ett öppet platt landsap dä exponenten i indhastighetens höjdbeoende: α0,5. höjden 0 m blse det 6 m/s. Beäna: a. Vindhastigheten p höjden 50 m. b. Vindens effetinnehll p 0 m oh 50 m höjd.. Hu mnga poent öa indens enegiinnehll fn 50 m till 70 m höjd? 9. I en sog ä täden i snitt 6 m. Nollplansfösjutningen beänas nomalt till 75% a egetationens höjd. Exponenten i indhastighetens höjdbeoende ä i sog 0,. Hu mnga poent öa indens enegiinnehll fn 50 m till 70 m öe manin? 0. Hu sto ä den ostöda indens effetinnehll nä det blse 8 m/s?. Å 008 a elpodutionen med sens indaft TWh. Hu sto mste den liga tilläxten aa fö att det sa bli 0 TWh till 00?. I ett soglätt omde ha man med en indmätae plaead 50 m öe maen mätt upp en medelindhastighet p 5,5 m/s. Beäna indhastigheten p 80 m höjd.. Hu sto effet an maximalt utinnas nä det blse 8 m/s? 4. Hu stot ä massflödet genom en ideal indtubin med diameten 70 m nä det blse 9 m/s? 5. Vi ha en ideal indtubin med diameten 44 m. Beäna poduead effet oh indens aft p tubinen (ältaft id indhastighetena 6 oh 9 m/s. 6. Om atalet p en tubin ä onstant, ad hände med anfallsineln nä indhastigheten öa? Vilet följande altenati anse du ä ätt? Motiea ditt al, gäna med en siss! a anfallsineln öa b anfallsineln ä oföändad anfallsineln minsa 7. Om i ha ett helt at otoblad med samma pithinel fn entum till blad. Hu beo anfallsineln p adien? Vilet a följande altenati anse du aa ätt? Motiea ditt al, gäna med en siss! a anfallsineln öa med öad adie b anfallsineln beo inte a adien anfallsineln minsa med öad adie Vesion

2 8. Fö att sydda äxellda oh geneato fö öebelastning finns det t metode som dominea manaden. Rita oh fölaa. 9. Beäna optimal pithinel oh oda, id blad samt 5 m fn entum fö en tebladig tubin. Beäna äen optimal axiell oh tangentiell indutionsfato. Tubinen ha en diamete p 4 m oh sa onstueas fö löptalet 7. Anänd pofilen U-9-W-0. Fösumma föluste. 0. En tebladig tubin med en diamete p 7 m sa onstueas. Egensape fö bladpofilen U-9-W-0 som sa anändas famg a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning id adiena m oh m. Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften.. En tebladig tubin med en diamete p 4 m sa onstueas. Egensape fö bladpofilen FFA-W- som sa anändas famg a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning m fn bladen. Beäna äen effetoeffiienten fö ingelementet med denna bladutfomning id optimal indhastighet. Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften.. En liten indtubin med en diamete p m sa onstueas. (gäns fö bygglo Egensape fö bladpofilen som sa anändas famg a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning mitt p bladen samt dm fn en. Vilet atal ä lämpligt nä det blse 7 m/s? Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften.. Beäna effetoeffiienten fö ett ingelement ing adien 5 m, nä indhastigheten ä m/s oh otationshastigheten 0 a/minut. Vid adien 5 m ä odan ä m oh pithineln,5. Egensape fö den anända pofilen U-9-W-0 famg a figue nedan. Fösumma föluste. Beäna äen totaleningsgaden fö ingelementet om äxelldans eningsgad ä 97% oh geneatons 95%. Bladet ä dimensioneat fö ett loalt löptal p 5 id adien 5 m. Vilen indhastighet motsaa det oh ad bli d? 4. Vi ha tebladig tubin med diameten 7 m. Vid adien m ha bladen en oda p, m oh pithineln ä 0,5. Egensape fö den anända bladpofilen FFA-W- famg a bifogade figue. Vid ett tillfälle ä bladanas hastighet 75 m/s oh indhastigheten 9 m/s oh luftens densitet, g/m. Beäna axeleffeten som ingelementet mellan m oh m bida med. Ta hänsyn till aotation oh luftmotstnd. 5. Vad betyde a EF, b geostofis ind, mäind, d öelenadsind Ange äen imliga äden p dessa. 6. Medelinden p en plats ä 8 m/s. Feensfödelningen ä inte änd. Vad an indens enegiinnehll pe m oh uppsattas till? 7. Födelningen fö indhastigheten fö en plats an besias med en Weibullfödelning med den aatäistisa indhastigheten 8 m/s oh fomfaton, Beäna fn detta hu mnga timma pe som i an föänta oss att det blse me än 5 m/s. 8. Födelningen fö indhastigheten fö en plats an besias med en Weibullfödelning med den aatäistisa indhastigheten 7 m/s oh fomfaton,8. Beäna fn detta medianindhastigheten fö platsen. Medianhastighet ä den indhastighet som det ä lia anligt att indhastigheten ä öe som unde. Vesion

3 9. I ett soglätt omde ha man med en indmätae plaead i en mobiltelefonmast 0 m öe maen mätt upp en medelindhastighet p 5,4 m/s. Beäna den liga enegimängden som an utinnas fn en ideal tubin med diameten 40 m oh nahöjd 50 m. Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften. 0. et finns flea olia sätt att sapa aiabelt atal. Eneon anände sig a en mngpolig synongeneato medan Vestas ha en släpingad asynongeneato. Rita sisse som isa hu enegin öefös fn tubin till elnät enligt dessa onept. Ange äen fö- oh nadela med dessa lösninga.. Rita en siss innehllande minst 0 itiga omponente fö en anlig onstution a ett indafte.. Fölaa hu otons löptal pea effetiiteten.. judet fn bladen ä W 99, db(a, äxelldan 97,4 db(a oh geneaton 87, db(a. Vad bli det totala ljudemmittansen i watt oh db(a? 4. Vi ha ett andelsägt indafte. Inesteingsostnaden ä 0,4 M oh podutionen beänas till,0 GWh/ ilet delas p 000 andela. iftostnaden fö eet uppsattas till 0, M/ + moms. Vad bli andelspiset oh ad bli den liga fötjänsten pe andel om ädet fö elenegin fö andelsägana ä 0 öe/wh. Räna med en lneänta p 5% oh asiningstid p u ha alla tillstnd att sätta upp ett indafte. u ha fö asit att sätta upp ett 800 W Eneon-e, E48. hitta du ett begagnat indafte som ä 0 gammalt, det ä en 500 W Eneon E40 (ds föegngaen till E48. E40: beänas poduea 000 MWh/nomal i 0 oh osta E48: beänas poduea 900 MWh/nomal i 0 oh osta Fö bda altenatien gälle att öiga inesteingsostnade (fundament, elabel, mm beänas till oh diftsostnaden till /. Räna med en änta p 4,5%. Beäna speifia podutionsostnaden (öe/wh p elenegin fn de t altenatien oh ommentea esultatet. 6. en plats ä medelinden 6,4 m/s oh fomfaton. Beäna aatäistisa indhastigheten samt hu mnga timma pe det blse me än 4 m/s. 7. Fölaa ot följande begepp samt ange äen imliga äden p dem: a fullasttimma b apaitetsfato soliditet 8. Vila te huuduppgifte ha stysystemet i ett indafte? 9. Namnge samt besi funtionen fö de dela i figuen p nästa sida som ä numeade: 5, 6, 8,, oh 4. Besi funtionen med en till te meninga adea 40. Föetaget du jobba hos bli ebjuden att lägga ett bud p ett fem gammalt indafte. Vindafteet beänas hlla 5 till oh poduea 5500 MWh/. ift oh undehllsostnaden beänas aa 4 öe/wh oh i äna med att unna sälja elenegin fö 450 /MWh oh eletifiaten fö 00 /etifiat. et finns en 5 sgäns p eletifiatbeättigande, s i ha baa 0 a med eltifiat. itt föetag tillämpa en alylänta p 8%. Beäna ädet a indafteet genom att beäna nuädet a alla intäte minus utgiftena. Att onstuea: 4. Addition a ljudty 4. Sit Vesion

4 Vesion

5 ofildata fö U-9-W yftaftsoeffiient uftmotstndsoeffiient Attainel (gade Attainel (gade Glidtal / Attainel (gade uftmotstndsoeffiient Attainel (gade Vesion

6 ofildata fö FFA-W-,6,5,4,, yftaftsoeffiient l, 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0, 0, Attainel (gade 0,08 uftmotstndsoeffiient d 0,06 0,04 0,0 0,0 0,008 0,006 0,004 0, Attainel (gade Glidtal l / d Vesion Attainel (gade

7 Vinden en fia indens effet: in Weibullfödelningens feensfuntion: f ( Vesion Wei ρ A Weibull sannolihetsfuntion: p ( < < Medelind id Weibullfödelning: Kubfaton: Wei e e e Fomelblad Γ +!! EF ä 6/π id fomfaton (! ρ ρ in A A en fia indens medeleffet: ( EF Höjdbeoende, exponentmodell Allmänt logaitmis Rotons inelhastighet: Axeleffet: Eleffet: Totaleningsgad: Axiell indutionsfato: Tangentiella indutionsfaton: öptalet: oalt löptal: Relatia indens hastighet: Relatia indens itning: α h ln h / z0 ln h / z h ( ( πn Ω [ad/s] om n [pm] 60 ΩM in el in e e η η äxel geneato 0 tubin a dä tubin indhastigheten genom tubinen a tanϕ + + B tanϕ + B ( ω a dä ω ä luftens otationshastighet Ω a( tanϕ a a tanϕ a tanϕ λ ( tanϕ λ + λ ΩR λ dä R ä otons adie Ω λ λ id astndet fn tubinaxeln R ( a el a ϕ atan + a λ ( ϕ α + β id attaineln α oh pithineln β

8 Optimal design fö fitionsfi tubin med hänsyn till aotation ϕ opt ( osϕ atan λ Analys a tubin ( λ tanϕ, BEM B λ + tanϕ BEM ( M: df 4a( a ρ πd opt B M: dm 4a ( a ρωπ d ρ el ρ B: dm el ( osϕbd B: df ( osϕ + Bd osϕbd Ideal tubin Effetoeffiient: in 4a( a Maximal effetoeffiient: 6, max 0, 596 nä a / 7 m ρatubin ρa a Massflöde genom tubin: ( ρ Vältaft: F A 4a( a el opt ρ ρ A a a 4 in Effet: ( jud judeffet austis W 0 0 W judty: 0 p 0 5 a Eonomi ayofftid: T Ålig inst: i dä K i inesteing, I ligt intät, lig diftsostnad I K Kapitalostnad: Annuitetsfato: Speifi podutionsostnad: V K I K a K a K + W el, i ( + n lig änta, n asiningstid dä W, ä den liga elpodutionen el Vesion

9 Sasföslag oh lösningsföslag. Se F sid,. Se senaste mnadsappot unde iftuppföljning p Vädean, indpump, batteiladdae fö besining se (F sid Tonhöjdlängden p tonet (49m. Nahöjdnaests höjd öe maen (ngon/nga mete me än tonhöjden (50 m. Totalhöjdbladens högsta höjd (nahöjd+/ (70 m. Rotodiamete den septa ytans diamete (44m. Sept yta π / (500 m 5. Se F sid Ett fast atal enel onstution, inte s effeti T fasta atal gansa enel onstution, dubbellindad geneatoe ge bätte geneatoeningsgad, t atal utnyttja inden bätte Vaiabelt atal utnyttja inden optimalt, ngligae onstution, äe afteletoni (F sid 0 7. Vinden öa p önet a en mju ulle, (F sid 5 8. a 7,6 m/s b 5 W/m 78 W/m 6 % % Beäning: ((70-/(50-^(*0,, W/m Antag ρ,5 g/m ge,5/*8 0 W/m. 6% lig tilläxt. Beäning: s öning, ds x 0 ge x(0/ (/,6. Hä mste i göa flea antaganden: Sogens höjd an aa 6 m, ilet innebä att nollplansfösjutningen bli m (75% a höjden uftens densitet bua man anända,5 g/m i indaftsammanhang. Medelindhastigheten p 80 m höjd an ln( h / z0 uppsattas med hjälp a sambandet: ln( h / z0 Fn tabellen an i aläsa hetslängden fö sog till z 0 0,5 m, ilet ge: 80 ln 0,5 80 5,5 6, m/s 50 ln 0,5 α h Altenatit ,5 6, 5 m/s h W/m Antag ρ,5 g/m, p6/7 ge,5/*8 *(6/790 W/m 4. 9 ton/s Antag a/, ρ,5 g/m ge,5*π70 /4*9(-/886 g/s 5. 6 m/s ge W, F0 N. 9 m/s ge 40 W, F68 N, (ideal ds a/ 6. a 7. 0, Vesion

10 8. ithegleing bladen ids s de släppe föbi inden Stallegleing id öad indhastighet öa attainel. Nä attaineln omme öe ett isst äde bildas tubulens p ingpofilens basida (öestegingstall ilet lede till att pofilens lyftaft minsa samtidigt som luftmotstndet öa, ilet lede till att idmomentet minsa (elle hlls onstant id öande indhastighet. (F sid 0, F4 sid 9. esign a tubinblad fö 4 m tubin I figu se i att det bästa glidtalet ( / maximal ä id α5,5. yftaftsoeffiienten aläses till,5 oh luftmotstndsoeffiienten till , Vid bladen. Vi ha löptalet giet till 7, s infallande indens inel äljs enligt: ϕ atan atan 5, 4 λ 7 et innebä att pithineln id bladen bli: β ϕ α 5,4 5,5 0, Bladbedden (odan beänas enligt: R B ( osϕ ( os5,4 0, 68 m,5 Axiella indutionsfaton an d beänas enligt: a + B + sin 5,4 ( tanϕ + 0,68 (,5/ tan 5,4 + 0,0077 f den i den tangentiella indutionsfaton enligt: a a λ ( tanϕ ( + tanϕ Vid adien 5 m gälle: 0,0048 et loala löptalet id adien 5 m beänas enligt: 5 λ λ λ 7 R / 4/ 5 Infallande indens inel äljs enligt: ϕ 5 atan atan 7, 54 5 λ ithineln bli d: β ϕ 7,54 5,5, 0 B α 5,5 m 5 5 Kodan: ( osϕ ( os 7,54 0, 945 a + B ( tanϕ + 0,6 a a ( tanϕ5 ( + tanϕ 5 5 λ 5 0,7 0,0085 Vesion

11 0. esign a 7 m tubin I figu se i att det bästa glidtalet ( / maximal ä id α5,5. yftaftsoeffiienten aläses till,5 oh luftmotstndsoeffiienten till , Vi älje att designa tubinen fö ett löptal p λ 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. Vid adien m. et loala löptalet an beänas fn: λ λ λ 7 R / 7 / Iinfallande indens inel äljs enligt: ϕ atan atan 9, 6 λ 4 et innebä att pithineln id adien m bli: β ϕ 9,6 5,5, 9 α Bladbedden (odan beänas enligt: B 4,5 ( osϕ ( os9,6 0, 9 m Vid adien m gälle: et loala löptalet id adien m beänas enligt: λ λ λ 7 R / 7 / Infallande indens inel äljs enligt: ϕ atan atan 6, 6 λ ithineln bli d: β ϕ 6, 5,5 0, 8 B 6 α,5 m Kodan: ( osϕ ( os 6, 0, Vesion

12 . esign a 4 m tubin Giet: 4 m B Vi älje att designa tubinen fö ett löptal p λ 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. Vi sa beäna pofildata en mete fn bladen, ds 4 R 7 m oh en mete fn bladen ge R 7 6 m Vi f d ett loalt löptal enligt: 6 λ λ 7 R 7 6 Infallande indens inel äljs enligt: 6 ϕ atan atan 6, 6 λ 6 I bifogad figu se det ut som att det bästa glidtalet ä id α7. yftaftsoeffiienten aläses till,0 oh luftmotstndsoeffiienten till 0, 0066 β ϕ α 6, 7 0, 7 ithineln bli d: Bladbedden beänas enligt: B 6,0 ( osϕ ( os 6, 0, 54 m Effetoeffiienten fö ingelementet an beänas enligt:,6 ΩR axel in λ ge,6 ρ Ω Ω dm el el ρ ρ da πd π λ ( a Ω sedan ha i äen el R ( a λ R ( osϕ π Axiella indutionsfaton an beänas enligt: a + B + ( osϕ Bd Ω ( osϕ med dessa insatta i sambandet oan f i: ( a λ B R 6sin 6, ( / tanϕ + 0,54 (,0/ tan 6, + 0,0066 S nu ha i allt i behöe fö att beäna effetoeffiienten: 7 7 ( 0,0 sin 6, (,0sin 6, 0,0066os 6, π ( osϕ 0,54 π, 6 0,0 0,560 Sa: Bladen sa ha en ooda p 5 m oh inlade -0.7 gade i föhllande till otationsplanet. en beänade effetoeffiienten fö ingelementet ä 56 %. B B Vesion

13 . esign a m tubin Giet: m Vi älje blad fö att det ä anligast (hade unnat älja os, ilet sulle undelätta tilleningen a oton Vi älje pofilen FFA-W- eftesom i ha ba diagam med pofildata fö den pofilen. Vi älje att designa tubinen fö ett löptal p λ 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. I pofildata se det ut som att det bästa glidtalet ä id α7,, s i älje den attaineln. yftaftsoeffiienten aläses till, 0 Vi sa beäna pofildata mitt p bladet samt dm fn bladen, ds R m oh dm fn bladen ge R 0, 0, 0, 8 m Oh mitt p bladet ha i Vi f d loala löptal enligt: 0,8 λ λ 7 5,6 oh R 0,5 λ λ 7,5 R R 0, 5 m Infallande indens inel äljs enligt: atan atan 6, 75 λ 5,6 ϕ oh ϕ atan atan 0, 6 λ,5 ithinelana bli d: β ϕ 6,75 7, 0, 5 oh α ϕ α β 0,6 7,, 5 Bladbedden beänas enligt: B 0,8,0 ( osϕ ( os 6,75 0, 087 m oh B 0,5,0 ( osϕ ( os0,6 0, 0599 m Optimalt atal nä det blse 7 m/s an beänas med hjälp a följande samband: ΩR πn λ oh Ω ilet ge 60 λ πn 60λ Ω ge n 468 pm R 60 πr π Sa: Mitt p bladen sa i ha en ooda p 6 m oh pithinel,5, dm fn bladen sa oodan oh pithineln aa 4 m espetie -0,. Optimalt atal id indhastigheten 7 m/s ä 470 pm. Vesion

14 . Analys a ett ingelement id adien 5 m 0 60 Rotationshastigheten fö tubinen ä: Ω π, 4 5,4 oala löptalet id adien 5 m: λ 4, U Ω 5 Nästa steg ä att bestämma bladens attainel, ilet inte an beänas diet d bladpofilens pestanda enligt diagam i hög gad pea indhastigheten genom tubinen. Om i anta att infallande indens itning ϕ0 i föhllande till otoplanet an i beäna ilen lyftaftsoeffiient,, bladpofilen sa ha fö att det sa aa uppfyllt med hjälp a: sin B ϕ( λ tanϕ ( λ + tanϕ 5sin0 ( 4,tan0 ( 4, + tan0, ϕ 0,8 Giet a att pithineln β,5, s attaineln sulle d aa: α ϕ β 0,5 8, 5 Vi pia in,8 id 8,5 i bladpofilens lyftaftsdiagam oh se att i ha antagit en fö hög inel d lyftaftoeffiienten fö den atuella pofilen ä betydligt höge id den ineln. Vid en attainel p 6 ha i ungefä den beänade lyftaftsoeffienten. Fn det föst i att attaineln, α, ä mellan 6 oh 8,5, ilet i detta fall innebä att den infallande indens itning i föhllande till otoplanet, ϕ, ä mellan 7,5 oh 0. Vi testa med ϕ9 oh beäna: 5sin9 ( 4,tan 9 ( 4, + tan9, ϕ 9,4 Vi pia i det id attaineln 7,5 (,5 gad läge eftesom pithineln a gien till,5 oh onstatea att det ligge p anda sidan om pofilens empiist famtagna ua. Vi da en linje mellan puntena oh onstatea att den sä pofilens ua id, oh α7,8. Eftesom ineln silje s lite ä linjen däemellan i stot sett a. Om man ill an man ontollea det genom att beäna en ytteligae punt. (ϕ9,5 ge,0 uftmotstndsoeffiienten an i aläsa i nästa diagam id α7,8 till 0,0 en axiella indutionsfaton beänas enligt: a + B + 8 π 5 sin 9, ( / tanϕ + (,/ tan 9, + 0,0 0,86 Vidmomentet fn ingelementet an beänas med B till ρ dm el ( osϕbd ( a Vesion ,5 dm 5 dm ( 0,86 (,sin ϕ 0,0osϕ d,5 46 sin 9, Effeten fn ingelementet fs a: (,sin 9, 0,0os9, 5 d d d Ω dm, 8 d 4 W Nm

15 Fia indens enegi fö motsaande yta ä: in ρ,5 A 4 ( π 5 d 78, d d Effetoeffiienten fö ingelementet bli d: 0, 58 in W 4, d 78,4 d Totaleningsgaden fö ingelementet bli: η η 0,54 0,97 0,95 0, 496 e äxel gene Beäninga fö dimensionead indhastighet Ω,4 5 5 oala löptalet 5, motsaa U 9, 4 m/s 5 λ Vi anta att den infallande inditningen ä optimal, ds: ϕ opt atan atan 7, 54 λ 5 Fn nedanstende samband an i äna ut ilen lyftaftsoeffiient som alts id dimensioneingen opt B B ( osϕ opt 5 ( osϕ ( os 7,54, 087 opt Fn diagam se i d att luftmotstndsoeffiienten d ä 0,006 en axiella indutionsfaton an beänas enligt: a + B,5 d5 in,5 + 5sin 7,54 ( tanϕ + (,087 / tan 7,54 + 0,006 Ω dm in,5 5 ( a ρ Ω ( 0,6 ρ 9,4 π sin 7,54 ρ ( osϕ ρ A 0,6 Bd (,087 sin 7,54 0,006 os 7,54 ( π d 9,4 d, 5 0,56 Vesion

16 4. Analys a ett ingelement id adien m 7 m R 6 m B m, m β 0,5 9 m / s RΩ 75 m / s Gina data: Fö att hitta bladpofilens abetspunt i det bifogade lyftaftsdiagammet an i ita in, BEM sin B i diagammet, dä ϕ( λ tanϕ ( λ + tanϕ ϕ α + β Tubinens löptal id det gina tillfället an beänas enligt: λ 75 8, 9 et löala löptalet id adien m bli d: 75 λ λ R 9 6 7,4 Fö att f en fösta gissning an beäna ilet ϕ som i sulle älja om i sulle designa tubinen. opt atan atan 5, λ 7,4 ϕ iet motsaa en attainel 4,6 Relatia indens itning i t fall ä antagligen minde, eftesom ett löptal p 8, ä höge än ad i föänta oss att tubinen ä designad fö., BEM sin B ϕ( λ tanϕ ( λ + tanϕ, ( 7,4tanϕ ( 7,4+ tanϕ Beäna detta fö nga attainla oh ita in i diagammet. Attainel α ϕ BEM 4 4,5 0,90 4,5 5 0,84 5 5,5 0,75 Vi an aläsa en säningspunt id α4, oh 0,87, ilet ge ϕα+β4,+0,54,8 U det anda diagammet an i aläsa 0,005 Axeleffeten fn ingelementet an beänas enligt: d Ω dm ä inelhastigheten an fs fn: RΩ 75 Ω,08 ad s R 6 / Vesion

17 Oh ingelementets idmoment fn: ρ dm el ( osϕbd ä el ( a dä den axiella indutionsfaton an beänas enligt: a + B + sin 4,8 ( / tanϕ +, ( 0,87 / tan 4,8 + 0,005 0,75 Med oanstende samband insatta f i ingelementets axeleffet enligt: d R ( a ρ ( 0,75 ( osϕbd 75, 9 d 04 6 sin 4,8 ( 0,87sin 4,8 0,005 os 4,8, W Sa: ingelementets axeleffet beänas till 04 W 5. Vad betyde a EF, b geostofis ind, mäind, d öelenadsind a EF Enegy atten Fato, elle ubfaton. Besie föhllandet mellan medelädet a ubena a indhastigheten i föhllande till uben a medelindhastigheten. EF ä 6/π id Weibullfödelningen med fomfaton ( b hög höjd peas inte indhastigheten a mafitionen. en ind som inte bomsas a mafitionen allas geostofis ind. Ett nomalt medeläde ä 8- m/s. Mäind den lägsta indhastighet d eet poduea sin mäeffet. (-5 m/s d Öelenadsind den indstya som eet sa tla utan att blsa sönde. (55 m/s 6. 5, MWh (antag weibullfödelning med fomfaton, ilet ge ubfaton EF,9 Vesion

18 7. Antal timma/ öe 5 m/s? Vi an anända oss a Weibullfödelningens sannolihetsfuntion fö att beäna hu sto del a tiden det blse minde än 5 m/s oh esten a tiden blse det öe 5/s. Gina data 8 m/s,, p Wei ( < < e e p Wei 0, 5, 5, ( 0 < < 5 e e e 0, 9844 et innebä att det antal timma det blse me än 5 m/s an beänas enligt: ( 0,9844 h t Sa: et blse me än 5 m/s i 60 h/ 8. Medianhastighet? Vi an anända oss a Weibullfödelningens sannolihetsfuntion: p Wei ( < < e e Sannoliheten att det blse mellan 0 m/s oh medianhastigheten sa aa 0,5, ds: 0,5 p Wei ( 0 < < median median e 0 e median median median 0,5 e ge e 0, 5 ge ln 0, 5 median / ( ln 0,5 / /,8 ge ( ln 0,5 7( ln 0,5 5,7 m s Sa: medianindhastigheten fö platsen ä 5,7 m/s ge median / 9. Ålig enegimängd Hä mste i göa flea antaganden: Sogens höjd an aa 6 m, ilet innebä att nollplansfösjutningen bli m (75% a höjden uftens densitet bua man anända,5 g/m i indaftsammanhang. Kubfaton antas till,9 (analytist äde 6/π, ilet i ha id en Weibullfödelning med fomfaton. Medelindhastigheten p 50 m höjd an uppsattas med hjälp a sambandet: ln( h / z0 ln( h / z0 Fn tabellen an i aläsa hetslängden fö sog till z 0 0,5 m 50 ln 0,5 50 5,4 6,5 m/s 0 ln 0,5 en fia indens medeleffet pe aeaenhet p 50 m höjd an d beänas enligt: in ρ,5 ( 50 EF 6,5,9 W/m A en maximalt utinnbaa enegin pe begänsas a otons septa yta, Betz gäns oh ets timma in 6 enligt: E A max 8760h ( π MWh/ A 7 Sa: Vi an maximalt utinna, GWh/ med en ideal tubin p 50 m höjd Vesion

19 0. Eneon, mngpolig synongeneato: + Ingen äxellda - tung geneato - sto äxelitae Vestas, släpingad asynongeneato. + minde geneato (pga högt atal samt att bde oto oh stato leeea effet + liten äxelitae - äxelldan. Fundament, ton, masinhus, tubin, huudaxel, huudlage, äxellda, boms, geneato, tansfomato, inditningsgiae, indhastighetsgiae, stysystem, gimotoe. Se F sidan 0-.. Vid lga löptal begänsas effetuttaget p gund a aotation, luften som lämna tubinen ha otationsenegi. Vid höge löptal öa atalet medan idmomentet minsa (ΩQ. et minsade idmomentet ge läge otationsenegi hos luften effetiiteten öa. Vid onödigt stoa löptal minsa effetiiteten p gund a att luftmotstndet spela en stöe oll (F sid, 9. e austisa effetena summeas: 99, 0 97,4 0 total blad + äxel + gen total 0, , ,0005 0,04 W Fö att beäna totalen i db(a: W 0 0 total + 0 ge 0( + log 0, 5 W total 87,4 0 db(a 4. Andelsägt indafte Inesteing Andelspiset bli 500 /andel (ej momsplitigt Antal andela 000 Annuitetsfaton: a n ( + 0,05 0,08 8% 0,05 Ålig apitalostnad: K a K i 0, / andel / iftsostnad iftsostnad inlusie moms:,5,5 5 / andel / Antal andela 000 Intäte: 000 Wh /,0 / Wh 00 / andel / Ålig inst: V I K / andel / Vesion

20 5. Nytt elle begagnat? Begagnat: Inesteingsostnad: K Annuitet: a ie 40 ( + 0,045,045 0 n 0 0,64 Ålig apitalostnad: K a K 0, / E 40 0 ie 40 K E 40 Speifi podutionsostnad: 0, 46 /Wh W E 40 Nytt e: Inesteingsostnad: K Annuitet: a ie 48 ( + 0,045,045 0 n 0 0,07688 Ålig apitalostnad: K a K 0, / E 48 0 ie 48 K E 48 Speifi podutionsostnad: 0, 4/Wh W E 48 Sa: Elenegin fn nya eet osta 4, öe/wh medan det begagnade eets enegi osta 4,6 öe/wh att poduea. Tots att det nya eet ä myet dyae bli änd elenegin lite billigae, det beo p att bde lig podution oh aaande lislängd ä höge fö det nya eet. 6. en plats ä medelinden 6,4 m/s oh fomfaton. Beäna aatäistisa indhastigheten samt hu mnga timma pe det blse me än 4 m/s. ösningsföslag: Vindhastigheten antas aa Weibullfödelad. Fö att unna anända weibullfödelningen mste i bestämma dess aatäistisa indhastighet,. et an i f ia: Γ + tillsammans med gammafuntionens egensape ( 0, π oh ( m + mγ( m Γ 5 6,4 Γ Γ + Γ + Γ an i beäna enligt: 6,4,5 6,4 ( 0,5 Γ( 0,5 6,4 7, m / s 0,5 π Vi an beäna antalet timma pe det blse me än 4 m/s med hjälp a n 8760 p Wei 4 ( 4 < < 8760 e 8760 e 8760 e 04 h / 4 7, Sa: Kaatäistisa indhastigheten p platsen ä 7, m/s oh det blse me än 4 m/s i ia 00 h/. Vesion

21 7. Gloso a Fullasttimma: Åspodution delat med mäeffet. Nomalt a 000 h b Kapaitetsfato: Veetsmedeleffet i föhllande till mäeffet. Nomalt a 5% Soliditet: Bladens andel a totala septa ytan. a % 8. Stysystemets funtione: Styning: In/uoppling, gining mm iftöeaning: Stoppa oh sl lam id amgng, igensnöad indmätae, mm iftuppföljning: Samla in data som sias till ägae oh tilleae. 9. Vindafteets dela 5: Huudlage. Hlle huudaxeln p plats. 6: Huudaxel. Öefö meanis enegi till äxelldan. 8: Växellda. Öa atalet fn huudaxelns lga atal till ett atal lämpligt fö geneaton. : Geneato. Omandla meanis enegi till eletis. : Vindmätae. Mäte indhastighet oh inditning. 4: Gimoto. Ha till uppgift att ida masinhuset mot inden. 40. Nuädet a indafteet ösningsföslag: Fö dift oh undehll samt elfösäljning beäna i apitaliseingsfaton fö 5 oh 8% enligt f ( + n 5, 5,08 0,08 8,56 S nuädet a elfösäljningen samt dift oh undehllsostnaden beänas till: I N 8, , M N 8, , 6 M Nuädet a eletifiaten beänas med en apitaliseingsfato fö 0 oh 8% enligt: f ( + n 0, 0,08 0,08 S nuädet a eletifiaten bli: N 6, , M 6,7 Nuädet a indafteet an d uppsattas enligt: VN I N + N N, +, 6,6 5, 7 M Sa: Med de gina föutsättningana bli nuädet a indafteet 6 M. Vesion

Exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft

Exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET -4-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm Exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa och bifogat fomelblad.

Läs mer

Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft

Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET -4-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm ösningsföslag till exempel p: eltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp elmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa

Läs mer

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik Instudeingsfgo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i?. Nämn minst te type

Läs mer

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik Instudeingsfgo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i?. Nämn minst te type

Läs mer

Exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft

Exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET -4-4 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm Exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Physics

Läs mer

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik Instudeingsfågo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste åsstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i å?. Nämn minst te type

Läs mer

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik Instudeingsfågo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste åsstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i å?. Nämn minst te type

Läs mer

Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft

Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET 00-04-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm ösningsföslag till exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa

Läs mer

Övningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft

Övningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysi och eletoni Las Bäcstöm Öningstentamen (med äl mnga fgo) Delmoment: Into med bänslen och Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Boyle, Renewable Enegy och

Läs mer

Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft

Lösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET 0-04-4 Tllämpad fys och eleton as Bäcstöm ösnngsföslag tll exempel p: Deltentamen Uthllg enegten 5 hp och Enegällo 5 hp Delmoment: Vndaft Hjälpmedel: Ränedosa och bfogat fomelblad samt

Läs mer

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik

Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik Instudingsfgo oh öningsuppgift i indafttni. Hu myt indaft fanns dt i Sig spti äldn nligt snast sstatisti.. Hu myt ha installats oh poduats i Sig hittills i?. Nämn minst t typ a indaft, oh das anändningsomdn,

Läs mer

Övningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft

Övningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysi och eletoni Las Bäcstöm Övningstentamen (med väl många fågo) Delmoment: Into med bänslen och Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Boyle, Renewable Enegy

Läs mer

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri

1 Två stationära lösningar i cylindergeometri Föeläsning 6. 1 Två stationäa lösninga i cylindegeometi Exempel 6.1 Stömning utanfö en oteande cylinde En mycket lång (oändligt lång) oteande cylinde ä nedsänkt i vatten. Rotationsaxeln ä vetikal, cylindes

Läs mer

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:

GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper: Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR GadientRiktningsdeiata GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT Gadienten till en funktion f = f,, K, ) i en punkt P,, K, ) ä ekto som innehålle alla patiella deiato: gad def

Läs mer

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING

LE2 INVESTERINGSKALKYLERING LE2 INVESTERINGSKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 2.1 BANKEN... 2 2.2 CONSTRUCTION AB... 2 2.3 X OCH Y... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 2.4 ETT INDUSTRIFÖRETAG... 3 2.5 HYRA ELLER LEASA... 3 2.6 AB PRISMA... 3

Läs mer

V.g. vänd! Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

V.g. vänd! Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem Institutionen fö Meani Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@ech.th.se hesida: http://www.ech.th.se/~nap/ S4, 76 entaen i S4 Meani II, 76 S! Inga hjäpede. Lyca ti! Pobe ) ) y d x ey e ex en ed ängden otea

Läs mer

Grundläggande mekanik och hållfasthetslära

Grundläggande mekanik och hållfasthetslära Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: Ladokkod: tentamen 145TG (41N19) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 1 juni 17 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel

Läs mer

FINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

FINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET FYSIKTÄVLINGEN FINALTÄVLING 4 pil 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1. Dt om cceletionen ge en sttning v bilens effet. Kinetis enegi vid 1 m/h:, MJ. Denn enegi fås på 1 seunde vilet medfö tt

Läs mer

Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl

Lösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl Lösninga till tentamen i tillämpad känkemi den 10 mas 1998 kl 0845-145 Ett öetag ha köpt natuligt uan ö 10 k/. Konveteing till UF 6 kosta 60 k/ tillvekad UF 6. I en gascentiugbasead anikningsanläggning

Läs mer

Nr 1406 BILAGA Försäkringstekniska storheter

Nr 1406 BILAGA Försäkringstekniska storheter 3858 406 BILAGA. Fösäingstenisa stohete e fösäingstenisa stohetena i dessa gunde följe de allmänna beäningsgundena fö pensionsfösäingsbolagen som fastställdes a social- och hälsoådsministeiet 6.0.990 och

Läs mer

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2015, kl. 8:15-12:15

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2015, kl. 8:15-12:15 Tentamen i Matemati, HF sep, l 8:-: Examinato: min Halilovic Undevisande läae: Fedi Begholm, Jonas Stenholm, Elias Said Fö godänt betyg ävs av max poäng Betygsgänse: Fö betyg, B, C, D, E ävs,,, espetive

Läs mer

Lösningsförslag Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp Delmoment: Vindkraft

Lösningsförslag Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp Delmoment: Vindkraft UMEÅ UNIVERSITET 0-06-0 Tillämpad fysi och ltoni as Bäcstöm ösningsföslag ltntamn i Uthllig ngitni 5 hp lmomnt: Vindaft Hjälpmdl: Valfi fomlsamling, ändosa och bifogat fomlblad. Tid: 0-06-0 4:00-8:00 Sal:

Läs mer

9 Rörelse och krafter 2

9 Rörelse och krafter 2 9 Röelse och afte Kastöelse 9.1 Just då stenen ä i banans hösta punt och ände fö att böja öa si nedåt ä den still i etialled. Stenens acceleation ä noll i hoisontalled unde hela öelsen. Sa: Sant 9. a)

Läs mer

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E

UPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med

Läs mer

9 Rörelse och krafter 2

9 Rörelse och krafter 2 9 Röelse och afte Kastöelse 9.1 Just då stenen ä i banans hösta punt och ände fö att böja öa si nedåt ä den still i etialled. Stenens acceleation ä noll i hoisontalled unde hela öelsen. Sa: Sant 9. a)

Läs mer

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga

Boverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga Smhusenhet, -...-. Boveket Enegideklaat Vesion 15 IOfl DekLid: 195073 Byggnadens ägae - Kontaktuppgifte Ägaens namn Pesonnumme/Oganisationsnumme Utländsk adess Adess Postnumme Postot Mötvätsvägen 21 62449

Läs mer

ω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led

ω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led y@md 7 6 5 4 3 1 öelse i två dimensione (epetition) kastöelse: a x = 0 a y = -g obeoende öelse i x- espektive y-led 10 0 30 kastpaabel x@md likfomig cikulä öelse d ( t) ω = θ dt adiane/tidsenhet y = konst.

Läs mer

Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av

Magnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av Magnetism Magnetiskt fält king stömföande ledae. Kaften på en av de två ledana ges av F k l ewtons 3:e lag säge att kaften på den anda ledaen ä lika sto men motiktad. Sva: Falskt. Fältets styka ges av

Läs mer

Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)

Fö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) Fö. 3: Ytspänning och Vätning Kap. 2. Gänsyto mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (me i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) 1 Gänsytan vätska-gas (elle vätska-vätska) Resulteande kaft inåt

Läs mer

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd

Lösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd Lösninga till övningsuppgifte Impuls och öelsemängd G1.p m v ge 10,4 10 3 m 13 m 800 kg Sva: 800 kg G. p 4 10 3 100 v v 35 m/s Sva: 35 m/s G3. I F t 84 0,5 Ns 1 Ns Sva: 1 Ns G4. p 900. 0 kgm/s 1,8. 10

Läs mer

Grundläggande mekanik och hållfasthetslära

Grundläggande mekanik och hållfasthetslära Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: tentamen Ladokkod: A145TG (41N19A) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 18-6-1 Tid: 14.-18. Hjälpmedel: Hjälpmedel

Läs mer

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF004 TEN 0-0-7 Hjälpmedel: Fomelsamlig med tabelle i statistik oc äkedosa Fullstädiga lösiga efodas till samtliga uppgifte. Lösigaa skall vaa väl motiveade

Läs mer

Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.

Ö D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna. Ö4.19 Ö4.19 - Sida 1 (5) L h 1 efinitioner och gina ärden: Fluid Ättiksyra T 18 ºC h 4m OBS! Figuren är bara principiell och beskrier inte alla rördetaljerna. p 1 p p atm L 30 m 50 mm 0,050 m ε 0,001 mm

Läs mer

Angående kapacitans och induktans i luftledningar

Angående kapacitans och induktans i luftledningar Angående kapacitans och induktans i luftledninga Emilia Lalande Avdelningen fö elekticitetsläa 4 mas 2010 Hä behandlas induktans i ledninga och kapacitans mellan ledae. Figu öve alla beskivninga finns

Läs mer

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O LEDIGAR TILL ROLEM I KAITEL 8 L 8. Vi anta föst att den givna bomsande kaften F = k ä den enda kaft som påveka öesen och dämed också O intängningsdjupet. Men veka ingen kaft i öeseiktningen? Fastän man

Läs mer

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel.

1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel. Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR a 9 Base och koodinate i D-ummet BASER CH KRDINATER Vektoe i ett plan Vektoe i ummet BASER CH KRDINATER FÖR VEKTRER SM LIGGER PÅ EN RÄT LINJE Vi betakta ektoe som ligge på

Läs mer

Kap.9, Kompressibel strömning

Kap.9, Kompressibel strömning Kaitel 9 Ka.9, Komressibel, strömning Kaitel 9 Komressibel strömning Evationer: Inomressibel: Kontinuitet Imuls Obeanta: Hastighet, try Komressibel: Kontinuitet Imuls Energi illståndsev. Obeanta: Hastighet,

Läs mer

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag 160530: TFEI0 1 Uppgift 1 TFEI0: Vågfysik Tentamen 016-05-30: Lösningsförslag a) Ljudintensiteten, I, är ett mått på hur stor effekt, P eff, som transporteras per area. Om vi vet amplituden på vågen kan

Läs mer

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar 1808 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 1808 Sva och anvisninga Uppgift 1 a) Läget som funtion av tid fås genom sambandet: x(t) = v(t) dt = v 0 (1 t )dt = v 0 ( t 1 3 t3 ) + x 0 Eftesom x(0) = 0 gälle att x 0 = 0.

Läs mer

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3 levaiabelanals I Vinten 9 Övesikt föeläsninga läsvecka Det teje kapitlet i kusen behanla ubbel- och tippelintegale. Den integalen vi känne till fån envaiabelanalsen, f ( ) b a, kan ju ofta ses som aean

Läs mer

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 13. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet:

LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 13. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet: LEDNINAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 LP 3. Systeets asscentru ligger hela tiden id aeln. Krafteationen för hela systeet: F = a P = M+ LP 3. Anänd definitionen a inetis energi. Varje ula har en cirelrörelse.

Läs mer

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp

Tentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektonik Las Bäckstöm Åke Fansson entamen i Enegilagingsteknik 7,5 hp Datum: -3-5, tid: 9. 5. Hjälpmedel: Kusboken: hemal Enegy Stoage - systems and applications, Dince

Läs mer

Kap.9, Kompressibel strömning

Kap.9, Kompressibel strömning Kaitel 9 Ka.9, Komressibel, strömning Kaitel 9 Komressibel strömning Evationer: Inomressibel: Kontinuitet Imuls Obeanta: Hastighet, try Komressibel: Kontinuitet Imuls Energi illståndsev. Obeanta: Hastighet,

Läs mer

Gravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar

Gravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar Gavitation och planetöelse: Keples 3 laga (YF kap. 13.5) Johannes Keple (1571-1630) utgick fån Copenicus heliocentiska väldsbild (1543) och analyseade (1601-1619) data fån Tycho Bahe, vilket esulteade

Läs mer

Övningar i Reglerteknik

Övningar i Reglerteknik Fysialisa esrivningar Övningar i eglerteni Inom reglertenien är det vitigt att unna ta fram ra esrivningar av verliga system. Oftast anlitas olia fysialisa lagar för detta ändamål. Vanliga typer av fysialisa

Läs mer

Lösningsförslag Dugga i Mekanik, grundkurs för F, del 2 September 2014

Lösningsförslag Dugga i Mekanik, grundkurs för F, del 2 September 2014 Lösningsförslag Dugga i Meani, grundurs för F, del 2 Septemer 2014 Till varje uppgift finns det ett lösningsförslag som exempel på hur uppgiften an lösas. Lösningsförslaget visar även hur lösningen ungefärligt

Läs mer

Upp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.

Upp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige. Upp gifte 1. Mattias och hans vänne bada vid ett hoppton som ä 10,3 m högt. Hu lång tid ta det innan man slå i vattnet om man hoppa akt ne fån tonet?. En boll täffa ibban på ett handbollsmål och studsa

Läs mer

Om α är vinkeln från dörröppningens mitt till första minimipunkten gäller. m x = 3,34 m

Om α är vinkeln från dörröppningens mitt till första minimipunkten gäller. m x = 3,34 m LÖSNINGSFÖRSLAG 007 KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLINGEN 1 februari 007 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET UPPGIFT 1. Enelspaltsproblem. Med sedvanliga betecningar erhålles: λ v / f 340/ 680 m 0,50 m Om α är vineln

Läs mer

TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI

TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Värme- och kraftteknik TMT JK/MG/IC 008-0-8 TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Onsdagen den 0 oktober 008, kl. 0.5-.00, sal E408 Hjälpmedel: OBS! Räknedosa, Tefyma Skriv endast på papperets ena sida

Läs mer

1. Kraftekvationens projektion i plattans normalriktning ger att

1. Kraftekvationens projektion i plattans normalriktning ger att MEKANIK KTH Föslag till lösninga vid tentamen i 5C92 Teknisk stömningsläa fö M den 26 augusti 2004. Kaftekvationens pojektion i plattans nomaliktning ge att : F ṁ (0 cos α) F ρv 2 π 4 d2 cos α Med givna

Läs mer

Lösningar till övningsuppgifter centralrörelse och Magnetism

Lösningar till övningsuppgifter centralrörelse och Magnetism Lösninga till öningsuppgifte centalöelse ch Magnetism Centalöelse G1 Centipetalacceleatinen a = = 5, m/s = 15,9 m/s 1,7 Sa: 16 m/s G4 (3,5 10 3 ) c 0,045 a m/s =,7 10 8 m/s Sa:,7 10 8 m/s 50 G7 = 50 km/h

Läs mer

Den geocentriska världsbilden

Den geocentriska världsbilden Den geocentiska väldsbilden Planetens Mas osition elativt fixstjänona fån /4 till / 985. Ganska komliceat! Defeent Innan Koenikus gällde va den geocentiska väldsbilden gällande. Fö att föklaa de komliceade

Läs mer

2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig)

2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig) 1 Föeläsning 11 9.1-9.2.2 i Giffiths Randvillko (Kap. 7.3.6) (Vi vänta till föeläsning 12 med att ta upp andvillkoen. Dä används de fö att bestämma eflektion och tansmission mot halvymd.) De till Maxwells

Läs mer

Uppgifter 1994 års upplaga

Uppgifter 1994 års upplaga Uppgifte 994 ås upplaga 994: 8.3 (Föutsätte vetoäning.) En vetial cylindis behållae ä delvis fylld med vätsa och otea med jämn vinelhastighet ω ing sin vetiala axel. Vätsenivån sjune då i mitten och höjs

Läs mer

7 Elektricitet. Laddning

7 Elektricitet. Laddning LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7 Elekticitet Laddning 7. Om en positiv laddning fös mot en neutal ledae komme de i ledaen lättöliga, negativt laddade, elektonena, att attaheas av den positiva

Läs mer

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m

Storhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m Expeimentell metodik 1. EXPERIMENTELL METODIK Stohete, mätetal och enhete En fysikalisk stohet ä en egenskap som kan mätas elle beäknas. En stohet ä podukten av mätetal och enhet. Exempel 1. Elektonens

Läs mer

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.

För att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd. I. Reella gase iialkoefficientena beo av fomen på molekylenas växelvekningspotential i en eell gas. Bestämmandet av viialkoefficientena va en av den klassiska statistiska mekanikens huvuduppgifte. Fö att

Läs mer

Datum: Tid:

Datum: Tid: Kus: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omfattning och betygsgänse: Öig infomation: TETAME I FYSIK HF005 Fysik fö baså II Studente egisteade på den älde kusen HF0016 Fysik

Läs mer

Uppgift 2. För två händelser A och B gäller P(A B)=0.5, P ( A ) = 0. 4 och P ( B

Uppgift 2. För två händelser A och B gäller P(A B)=0.5, P ( A ) = 0. 4 och P ( B TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 3 juni 8 Ten i ursen HF3, 6H3, 6L3 MATEMATIK OH MATEMATISK STATISTIK, Ten i ursen HF ( Tidigare n 6H3), KÖTEORI OH MATEMATISK STATISTIK, Ten i ursen HF4, (Tidigare

Läs mer

θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1

θ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1 LÖNINGR TILL PRLE I KPITEL 10 LP 10.1 Kuln och stången påeks föutom et gin kftpsmomentet tyngkften, en ektionskft och ett kftmoment i eln. Vken tyngkften elle ektionskften ge något kftmoment me seene på

Läs mer

Har du koll på ditt företags energianvändning? STÄRK DITT FÖRETAG MED EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING

Har du koll på ditt företags energianvändning? STÄRK DITT FÖRETAG MED EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING a dtt s? SÄK DI ÖG D KIV NGINVÄNDNING V ebjude flea olka. Både dtt hållba famtd. Vlket passa dtt beo hu hög dn. I dna folde läsa me om de v ebjude Nätvek egeffektvseng amtds solel Östa ellansvege Coache

Läs mer

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s 140528: TFEI02 1 TFEI02: Vågfysik Tentamen 140528: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) En fortskridande våg kan skrivas på formen: t s(x,t) =s 0 sin 2π T x λ Vi ser att periodtiden är T =1/3 s, vilket ger

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSKPRS FNALTÄVLNG 3 maj 2014 SVENSKA FYSKERSAMFUNDET LÖSNNGSFÖRSLAG 1. a) Fasförskjutningen ϕ fås ur P U cosϕ cosϕ 1350 1850 ϕ 43,1. Ett visardiagram kan då ritas enligt figuren nedan. U L

Läs mer

r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass:

r r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass: Innehållsföteckning 2 Innehåll 3 Mina matematiska minnen 4 Kosod - Lodätt - Vågätt 5 Chiffe med bokstäve 6 Lika med 8 Fomel 1 10 Konsumea mea? 12 Potense 14 Omketsen 16 Lista ut mönstet 18 Vilken fom ä

Läs mer

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt

a) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,

Läs mer

Skineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!

Skineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten! 14 15 Stömma alsta magnetfält." Magnetfältet fån en lång ak stömföande tåd: (stömfötängning i B Fältet bilda cikla unt tåden, oienteade enligt högehandsegeln B = i 2" 16 J 17 Stömfötängningen beo av fekvensen

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till! Problem Institutionn fö Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@mch.th.s hmsida: http://www.mch.th.s/~nap/ 4-9 ntamn i 4 Mani II, 9 Inga hjälpmdl föutom: papp, pnna, linjal, passa. Lca till! Poblm ) L a En bhålla

Läs mer

Föreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1.

Föreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1. 1 Föeläsning 5 Motsvaa avsnitten 4.4, 5.1 5., 8.1.1 i Giffiths Linjäa dielektikum (Kap. 4.4) Ett dielektikum ä ett mateial dä polaisationen P induceas av ett elektiskt fält. Om det pålagda fältet inte

Läs mer

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3

Flervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3 laiablanals I Vintn Ösikt föläsninga läscka Dt tj kapitlt i ksn bhanla bbl- och tipplintgal. Dn intgaln i känn till fån naiablanalsn b a f kan j ofta ss som aan n f mllan a och b fnktion a tå aiabl och

Läs mer

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8

LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8 LÖSIGR TILL PROLEM I KPITEL 8 LP 8. Vi anta föst att den gina bomsande kaften F k ä den enda kaft som påeka öelsen och dämed också intängningsdjupet. Men eka ingen kaft i öelseiktningen? Fastän man i talspåk

Läs mer

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.

TFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng. Institutionen fö fysik, kei och biologi (IM) Macus Ekhol TYA16/TEN2 Tentaen Mekanik 29 as 2016 14:00 19:00 Tentaen bestå av 6 uppgifte so vadea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa välotiveade sat

Läs mer

1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar

1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar 1(5) & nt s MLJösÄKRtNG INNENALLER MILJöPOLICY ch ARBETSMILJöPOLIGY K:\Malla MILJOPOLICY 2(5) # nt s Denna miljöplicy gälle Elcente. Syfte Elcente ska följa aktuell miljölagstiftning, egle, kav ch nme

Läs mer

Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem

Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem nsttutonn fö Man Ncholas pads tl: 79 78 post: nap@mch.th.s hmsda: http://www.mch.th.s/~nap/ S-85 ntamn S Man, 85 BS! nga hjälpmdl. Lca tll! Poblm ) En hosontll am ' md längdn l ota md n onstant nlhastght

Läs mer

Geometrisk optik reflektion och brytning

Geometrisk optik reflektion och brytning Geometisk optik eflektion oh bytning Geometisk optik F7 Reflektion oh bytning F8 Avbildning med linse Plana oh buktiga spegla Optiska system F9 Optiska instument Geometisk optik eflektion oh bytning Repetition:

Läs mer

Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28

Tentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28 Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,

Läs mer

Övningstentamen. Syfte med tentamen

Övningstentamen. Syfte med tentamen Övningstentamen Syfte med tentamen Inte primärt få fram värden Lösningarna ska vara så tydliga att läraren blir övertygadatt du kan tillräckligt för att bli godkänd eller högre betyg. Obegriplig lösning

Läs mer

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.

Övning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper. Övning 3 Fotometi Lambetstålae En källa som spide ljus diffust kallas Lambetstålae. Ex. bioduk, snö, pappe. Luminansen ä obeoende av betaktningsvinkeln θ. Om vinkeln ändas ändas I v men inte L v. L v =

Läs mer

IV. Ekvationslösning och inversa funktioner

IV. Ekvationslösning och inversa funktioner Analys 360 En webbaserad analysurs Grundbo IV. Evationslösning och inversa funtioner Anders Källén MatematiCentrum LTH andersallen@gmail.com IV. Evationslösning och inversa funtioner 1 (11) Introdution

Läs mer

Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.

Vi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar. 3.6 Rotationsvolme Skivmetoden Eempel Hu kan vi beäkna volmen av en kopp med jälp av en integal? Vi visa ett eempel med en kon dä volmen också kan beäknas med fomeln V = π 3 Vi böja med att dela upp konen

Läs mer

REDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK

REDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK Chiste Nbeg REDVISNINSUIFT I MEKANIK En civilingenjö skall kunna idealisea ett givet vekligt sstem, göa en adekvat mekanisk modell och behandla modellen med matematiska och numeiska metode I mekaniken

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 2

Finansiell ekonomi Föreläsning 2 Fiasiell ekoomi Föeläsig 2 Fö alla ivesteigsbeslut gälle: Om ytta > Kostad Geomfö ivesteige Om Kostad > ytta Geomfö ite ivesteige Gemesam ehet = pega Vädeig = makadspis om sådat existea (jf. vädet av tid

Läs mer

16. Spridning av elektromagnetisk strålning

16. Spridning av elektromagnetisk strålning 16. Spidning av elektomagnetisk stålning [Jakson 9.6-] Med spidning avses mest allmänt poessen dä stålning antingen av patikel- elle vågnatu) växelveka med något objekt så att dess fotskidningsiktning

Läs mer

Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic Tentamen TEN, HF0, juni 0 Matematisk statistik Kuskod HF0 Skivtid: 8:-: Läae och examinato : Amin Halilovic Hjälpmedel: Bifogat fomelhäfte ("Fomle och tabelle i statistik ") och miniäknae av vilken typ

Läs mer

TENTAMEN. Datum: 5 juni 2019 Skrivtid 14:00-18:00. Examinator: Armin Halilovic, tel

TENTAMEN. Datum: 5 juni 2019 Skrivtid 14:00-18:00. Examinator: Armin Halilovic, tel Kus: HF9, Matematik, atum: juni 9 Skivtid :-: TENTAMEN moment TEN (analys Eaminato: Amin Halilovic, tel. 79 Fö godkänt betyg kävs av ma poäng. Betygsgänse: Fö betyg A, B, C,, E kävs, 9, 6, espektive poäng.

Läs mer

Temperaturmätning med resistansgivare

Temperaturmätning med resistansgivare UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektonik Betil Sundqvist Eik Fällman Johan Pålsson 3-1-19 ev.5 Tempeatumätning med esistansgivae Laboation S5 i Systemteknik Pesonalia: Namn: Kus: Datum: Åtelämnad

Läs mer

Lösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09

Lösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09 Lösninga och sa till uppgifte fö ysik -5 hösten -09 Röelse. a) -t-diaga 0 5 0 (/s) 5 0 5 0 0 0 0 0 0 50 t (s) b) Bosstäckan ges a 0 + s t 5 /s + 0 /s 5.0 s 6.5 < 00 Rådjuet klaa sig, efteso bosstäckan

Läs mer

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 19/4 017, kl 08:00-1:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:

Läs mer

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp

Tentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp Elekto- och yteteknik Elektika akine och effektelektonik Stefan Ötlund 7745 Tentaen i EJ Eleffektyte, 6 hp Den juni, 4.-9. Räknedoa, foelaling och ateatik handbok (eta) få använda. Tentaen kan ge axialt

Läs mer

45 o. Mekanik mk, SG1102, Lösningar till problemtentamen, KTH Mekanik

45 o. Mekanik mk, SG1102, Lösningar till problemtentamen, KTH Mekanik KTH Meani 2013 05 23 Meani, SG1102, Lösningar till probletentaen, 2013 05 23 Uppgift 1: Längre slag i golf påeras raftigt a luften. För ortare chippar är däreot luftotståndet försubart. En golfspelare

Läs mer

FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets.

FYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets. FYSIKÄVINGEN KVAIFICERINGS- OCH AGÄVING 5 febuai 1998 ÖSNINGSFÖRSAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDE 1. Den vanliga modellen nä en kopp glide på ett undelag ä att man ha en fiktionskaft som ä popotionell mot nomalkaften

Läs mer

SG enligt figuren. Helikopterns bakre rotor roterar med en konstant vinkelhastighet 1

SG enligt figuren. Helikopterns bakre rotor roterar med en konstant vinkelhastighet 1 nstitutionn fö Mani Nichoas paidis och Ei Lindbog hsida: http://www.ch.th.s/~nap/ S4-53 ) ) 3) 4) L b P Tntan i S4 Mani nga hjäpd. Lca ti! Pob En hiopt säa på onstant höjd ö an. Puntn på hioptn ä i ia

Läs mer

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3] TFEI0: Vågfysik Tentamen 14100: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vågen kan skrivas på formen: vilket i vårt fall blir: s(x,t) =s 0 sin t π T x + α λ s(x,t) = cos [π (0,4x/π t/π)+π/3] Vi ser att periodtiden

Läs mer

Instuderingsfrågor Energilagringsteknik 7,5 hp, vt 2012

Instuderingsfrågor Energilagringsteknik 7,5 hp, vt 2012 Instudeingsfågo Enegilagingsteknik 7,5 hp, vt 1 Vämeöveföing och skiktning 1. Ge 6 skäl till vafö vatten ä så populät som lagingsmedium vid sensibel vämelaging.. Föklaa två viktiga skillnade i dimensioneingen

Läs mer

verkar horisontellt åt höger på glidblocket. Bestäm tangens för vinkeln så att

verkar horisontellt åt höger på glidblocket. Bestäm tangens för vinkeln så att Istitutioe fö Mei Chiste Nybeg Ho Essé Nichols Apzidis 011-08- 1) Tete i SG1130 och SG1131 Mei, bsus Vje uppgift ge högst 3 poäg. Ig hjälpedel. Sivtid: 4 h OBS! Uppgifte 1-8 sll iläs på sept pppe. Lyc

Läs mer

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.

Tvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC. villingcikla histe Begsten Linköpings univesitet En konfiguation av cikla som fascineat genom tidena ä den sk skomakakniven, elle abelos I denna tidskift ha den tidigae tagits upp av Bengt Ulin (005 och

Läs mer

Tentamen i mekanik TFYA kl

Tentamen i mekanik TFYA kl TEKISKA ÖGSKOA I IKÖPIG Institutionen för ysi, Kei och Biologi Galia Pozina Tentaen i eani TYA6 -- l. 4-9 Tillåtna jälpedel: Physics andboo eller Tefya utan egna antecningar, avprograerad ränedosa enligt

Läs mer

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik

Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 10/1 017, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:

Läs mer

Addition av hastigheter

Addition av hastigheter ddition a hastigheter Vi har nu konstaterat att Einsteins postulat leder till en att i inte alltid kan följa år intuition när det gäller hur obseratörer uppfattar rum-tiden. Det är därför inte förånande

Läs mer

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.

undanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd. FYSIKTÄVLINGEN Finalen - teori 1 maj 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1 Vi beräknar först lyftkraften för en ballong Antag att ballongen är sfärisk med diametern 4πr 4π 0,15 0 cm Den har då

Läs mer

I ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0

I ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0 Föeläsning 3 Motsvaa avsnitten 3. 3.2.4, 3.3.2 3.4 i Giffiths Laplace och Poissons ekvation (Kap. 3.) I ett omåde utan elektiska laddninga satisfiea potentialen Laplace ekvation 2 () = 0 och i ett omåde

Läs mer