Instuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
|
|
- Filip Vikström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Instudeingsfgo oh öningsuppgifte i indaftteni. Hu myet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu myet ha installeats oh podueats i Seige hittills i?. Nämn minst te type a indafte, oh deas anändningsomden, som spelat en sto oll föe dagens nätanslutna indafte. 4. Rita en siss dä du fölaa tonhöjd, nahöjd, totalhöjd, otodiamete oh sept yta. Ungefä ila mtt ha ett indafte med mäeffeten 600 W? 5. Vad betyde statind, mäind, stoppind oh öelenadsind. Ange imliga äden p dessa. 6. Nä det gälle otons atal anände tilleana a indafte sig a te olia metode, ila? Fölaa fö- oh nadela med de olia metodena. 7. Vad hände med inden id en ulle. Rita en siss oh fölaa. 8. Vi befinne oss p ett öppet platt landsap dä exponenten i indhastighetens höjdbeoende: α0,5. höjden 0 m blse det 6 m/s. Beäna: a. Vindhastigheten p höjden 50 m. b. Vindens effetinnehll p 0 m oh 50 m höjd.. Hu mnga poent öa indens enegiinnehll fn 50 m till 70 m höjd? 9. I en sog ä täden i snitt 6 m. Nollplansfösjutningen beänas nomalt till 75% a egetationens höjd. Exponenten i indhastighetens höjdbeoende ä i sog 0,. Hu mnga poent öa indens enegiinnehll fn 50 m till 70 m öe manin? 0. Hu sto ä den ostöda indens effetinnehll nä det blse 8 m/s?. Å 008 a elpodutionen med sens indaft TWh. Hu sto mste den liga tilläxten aa fö att det sa bli 0 TWh till 00?. I ett soglätt omde ha man med en indmätae plaead 50 m öe maen mätt upp en medelindhastighet p 5,5 m/s. Beäna indhastigheten p 80 m höjd.. Hu sto effet an maximalt utinnas nä det blse 8 m/s? 4. Hu stot ä massflödet genom en ideal indtubin med diameten 70 m nä det blse 9 m/s? 5. Vi ha en ideal indtubin med diameten 44 m. Beäna poduead effet oh indens aft p tubinen (ältaft id indhastighetena 6 oh 9 m/s. 6. Om atalet p en tubin ä onstant, ad hände med anfallsineln nä indhastigheten öa? Vilet följande altenati anse du ä ätt? Motiea ditt al, gäna med en siss! a anfallsineln öa b anfallsineln ä oföändad anfallsineln minsa 7. Om i ha ett helt at otoblad med samma pithinel fn entum till blad. Hu beo anfallsineln p adien? Vilet a följande altenati anse du aa ätt? Motiea ditt al, gäna med en siss! a anfallsineln öa med öad adie b anfallsineln beo inte a adien anfallsineln minsa med öad adie Vesion
2 8. Fö att sydda äxellda oh geneato fö öebelastning finns det t metode som dominea manaden. Rita oh fölaa. 9. Beäna optimal pithinel oh oda, id blad samt 5 m fn entum fö en tebladig tubin. Beäna äen optimal axiell oh tangentiell indutionsfato. Tubinen ha en diamete p 4 m oh sa onstueas fö löptalet 7. Anänd pofilen U-9-W-0. Fösumma föluste. 0. En tebladig tubin med en diamete p 7 m sa onstueas. Egensape fö bladpofilen U-9-W-0 som sa anändas famg a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning id adiena m oh m. Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften.. En tebladig tubin med en diamete p 4 m sa onstueas. Egensape fö bladpofilen FFA-W- som sa anändas famg a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning m fn bladen. Beäna äen effetoeffiienten fö ingelementet med denna bladutfomning id optimal indhastighet. Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften.. En liten indtubin med en diamete p m sa onstueas. (gäns fö bygglo Egensape fö bladpofilen som sa anändas famg a bifogade figue. Beäna optimal bladutfomning mitt p bladen samt dm fn en. Vilet atal ä lämpligt nä det blse 7 m/s? Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften.. Beäna effetoeffiienten fö ett ingelement ing adien 5 m, nä indhastigheten ä m/s oh otationshastigheten 0 a/minut. Vid adien 5 m ä odan ä m oh pithineln,5. Egensape fö den anända pofilen U-9-W-0 famg a figue nedan. Fösumma föluste. Beäna äen totaleningsgaden fö ingelementet om äxelldans eningsgad ä 97% oh geneatons 95%. Bladet ä dimensioneat fö ett loalt löptal p 5 id adien 5 m. Vilen indhastighet motsaa det oh ad bli d? 4. Vi ha tebladig tubin med diameten 7 m. Vid adien m ha bladen en oda p, m oh pithineln ä 0,5. Egensape fö den anända bladpofilen FFA-W- famg a bifogade figue. Vid ett tillfälle ä bladanas hastighet 75 m/s oh indhastigheten 9 m/s oh luftens densitet, g/m. Beäna axeleffeten som ingelementet mellan m oh m bida med. Ta hänsyn till aotation oh luftmotstnd. 5. Vad betyde a EF, b geostofis ind, mäind, d öelenadsind Ange äen imliga äden p dessa. 6. Medelinden p en plats ä 8 m/s. Feensfödelningen ä inte änd. Vad an indens enegiinnehll pe m oh uppsattas till? 7. Födelningen fö indhastigheten fö en plats an besias med en Weibullfödelning med den aatäistisa indhastigheten 8 m/s oh fomfaton, Beäna fn detta hu mnga timma pe som i an föänta oss att det blse me än 5 m/s. 8. Födelningen fö indhastigheten fö en plats an besias med en Weibullfödelning med den aatäistisa indhastigheten 7 m/s oh fomfaton,8. Beäna fn detta medianindhastigheten fö platsen. Medianhastighet ä den indhastighet som det ä lia anligt att indhastigheten ä öe som unde. Vesion
3 9. I ett soglätt omde ha man med en indmätae plaead i en mobiltelefonmast 0 m öe maen mätt upp en medelindhastighet p 5,4 m/s. Beäna den liga enegimängden som an utinnas fn en ideal tubin med diameten 40 m oh nahöjd 50 m. Motiea de antaganden som mste göas fö att lösa uppgiften. 0. et finns flea olia sätt att sapa aiabelt atal. Eneon anände sig a en mngpolig synongeneato medan Vestas ha en släpingad asynongeneato. Rita sisse som isa hu enegin öefös fn tubin till elnät enligt dessa onept. Ange äen fö- oh nadela med dessa lösninga.. Rita en siss innehllande minst 0 itiga omponente fö en anlig onstution a ett indafte.. Fölaa hu otons löptal pea effetiiteten.. judet fn bladen ä W 99, db(a, äxelldan 97,4 db(a oh geneaton 87, db(a. Vad bli det totala ljudemmittansen i watt oh db(a? 4. Vi ha ett andelsägt indafte. Inesteingsostnaden ä 0,4 M oh podutionen beänas till,0 GWh/ ilet delas p 000 andela. iftostnaden fö eet uppsattas till 0, M/ + moms. Vad bli andelspiset oh ad bli den liga fötjänsten pe andel om ädet fö elenegin fö andelsägana ä 0 öe/wh. Räna med en lneänta p 5% oh asiningstid p u ha alla tillstnd att sätta upp ett indafte. u ha fö asit att sätta upp ett 800 W Eneon-e, E48. hitta du ett begagnat indafte som ä 0 gammalt, det ä en 500 W Eneon E40 (ds föegngaen till E48. E40: beänas poduea 000 MWh/nomal i 0 oh osta E48: beänas poduea 900 MWh/nomal i 0 oh osta Fö bda altenatien gälle att öiga inesteingsostnade (fundament, elabel, mm beänas till oh diftsostnaden till /. Räna med en änta p 4,5%. Beäna speifia podutionsostnaden (öe/wh p elenegin fn de t altenatien oh ommentea esultatet. 6. en plats ä medelinden 6,4 m/s oh fomfaton. Beäna aatäistisa indhastigheten samt hu mnga timma pe det blse me än 4 m/s. 7. Fölaa ot följande begepp samt ange äen imliga äden p dem: a fullasttimma b apaitetsfato soliditet 8. Vila te huuduppgifte ha stysystemet i ett indafte? 9. Namnge samt besi funtionen fö de dela i figuen p nästa sida som ä numeade: 5, 6, 8,, oh 4. Besi funtionen med en till te meninga adea 40. Föetaget du jobba hos bli ebjuden att lägga ett bud p ett fem gammalt indafte. Vindafteet beänas hlla 5 till oh poduea 5500 MWh/. ift oh undehllsostnaden beänas aa 4 öe/wh oh i äna med att unna sälja elenegin fö 450 /MWh oh eletifiaten fö 00 /etifiat. et finns en 5 sgäns p eletifiatbeättigande, s i ha baa 0 a med eltifiat. itt föetag tillämpa en alylänta p 8%. Beäna ädet a indafteet genom att beäna nuädet a alla intäte minus utgiftena. Att onstuea: 4. Addition a ljudty 4. Sit Vesion
4 Vesion
5 ofildata fö U-9-W yftaftsoeffiient uftmotstndsoeffiient Attainel (gade Attainel (gade Glidtal / Attainel (gade uftmotstndsoeffiient Attainel (gade Vesion
6 ofildata fö FFA-W-,6,5,4,, yftaftsoeffiient l, 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0, 0, Attainel (gade 0,08 uftmotstndsoeffiient d 0,06 0,04 0,0 0,0 0,008 0,006 0,004 0, Attainel (gade Glidtal l / d Vesion Attainel (gade
7 Vinden en fia indens effet: in Weibullfödelningens feensfuntion: f ( Vesion Wei ρ A Weibull sannolihetsfuntion: p ( < < Medelind id Weibullfödelning: Kubfaton: Wei e e e Fomelblad Γ +!! EF ä 6/π id fomfaton (! ρ ρ in A A en fia indens medeleffet: ( EF Höjdbeoende, exponentmodell Allmänt logaitmis Rotons inelhastighet: Axeleffet: Eleffet: Totaleningsgad: Axiell indutionsfato: Tangentiella indutionsfaton: öptalet: oalt löptal: Relatia indens hastighet: Relatia indens itning: α h ln h / z0 ln h / z h ( ( πn Ω [ad/s] om n [pm] 60 ΩM in el in e e η η äxel geneato 0 tubin a dä tubin indhastigheten genom tubinen a tanϕ + + B tanϕ + B ( ω a dä ω ä luftens otationshastighet Ω a( tanϕ a a tanϕ a tanϕ λ ( tanϕ λ + λ ΩR λ dä R ä otons adie Ω λ λ id astndet fn tubinaxeln R ( a el a ϕ atan + a λ ( ϕ α + β id attaineln α oh pithineln β
8 Optimal design fö fitionsfi tubin med hänsyn till aotation ϕ opt ( osϕ atan λ Analys a tubin ( λ tanϕ, BEM B λ + tanϕ BEM ( M: df 4a( a ρ πd opt B M: dm 4a ( a ρωπ d ρ el ρ B: dm el ( osϕbd B: df ( osϕ + Bd osϕbd Ideal tubin Effetoeffiient: in 4a( a Maximal effetoeffiient: 6, max 0, 596 nä a / 7 m ρatubin ρa a Massflöde genom tubin: ( ρ Vältaft: F A 4a( a el opt ρ ρ A a a 4 in Effet: ( jud judeffet austis W 0 0 W judty: 0 p 0 5 a Eonomi ayofftid: T Ålig inst: i dä K i inesteing, I ligt intät, lig diftsostnad I K Kapitalostnad: Annuitetsfato: Speifi podutionsostnad: V K I K a K a K + W el, i ( + n lig änta, n asiningstid dä W, ä den liga elpodutionen el Vesion
9 Sasföslag oh lösningsföslag. Se F sid,. Se senaste mnadsappot unde iftuppföljning p Vädean, indpump, batteiladdae fö besining se (F sid Tonhöjdlängden p tonet (49m. Nahöjdnaests höjd öe maen (ngon/nga mete me än tonhöjden (50 m. Totalhöjdbladens högsta höjd (nahöjd+/ (70 m. Rotodiamete den septa ytans diamete (44m. Sept yta π / (500 m 5. Se F sid Ett fast atal enel onstution, inte s effeti T fasta atal gansa enel onstution, dubbellindad geneatoe ge bätte geneatoeningsgad, t atal utnyttja inden bätte Vaiabelt atal utnyttja inden optimalt, ngligae onstution, äe afteletoni (F sid 0 7. Vinden öa p önet a en mju ulle, (F sid 5 8. a 7,6 m/s b 5 W/m 78 W/m 6 % % Beäning: ((70-/(50-^(*0,, W/m Antag ρ,5 g/m ge,5/*8 0 W/m. 6% lig tilläxt. Beäning: s öning, ds x 0 ge x(0/ (/,6. Hä mste i göa flea antaganden: Sogens höjd an aa 6 m, ilet innebä att nollplansfösjutningen bli m (75% a höjden uftens densitet bua man anända,5 g/m i indaftsammanhang. Medelindhastigheten p 80 m höjd an ln( h / z0 uppsattas med hjälp a sambandet: ln( h / z0 Fn tabellen an i aläsa hetslängden fö sog till z 0 0,5 m, ilet ge: 80 ln 0,5 80 5,5 6, m/s 50 ln 0,5 α h Altenatit ,5 6, 5 m/s h W/m Antag ρ,5 g/m, p6/7 ge,5/*8 *(6/790 W/m 4. 9 ton/s Antag a/, ρ,5 g/m ge,5*π70 /4*9(-/886 g/s 5. 6 m/s ge W, F0 N. 9 m/s ge 40 W, F68 N, (ideal ds a/ 6. a 7. 0, Vesion
10 8. ithegleing bladen ids s de släppe föbi inden Stallegleing id öad indhastighet öa attainel. Nä attaineln omme öe ett isst äde bildas tubulens p ingpofilens basida (öestegingstall ilet lede till att pofilens lyftaft minsa samtidigt som luftmotstndet öa, ilet lede till att idmomentet minsa (elle hlls onstant id öande indhastighet. (F sid 0, F4 sid 9. esign a tubinblad fö 4 m tubin I figu se i att det bästa glidtalet ( / maximal ä id α5,5. yftaftsoeffiienten aläses till,5 oh luftmotstndsoeffiienten till , Vid bladen. Vi ha löptalet giet till 7, s infallande indens inel äljs enligt: ϕ atan atan 5, 4 λ 7 et innebä att pithineln id bladen bli: β ϕ α 5,4 5,5 0, Bladbedden (odan beänas enligt: R B ( osϕ ( os5,4 0, 68 m,5 Axiella indutionsfaton an d beänas enligt: a + B + sin 5,4 ( tanϕ + 0,68 (,5/ tan 5,4 + 0,0077 f den i den tangentiella indutionsfaton enligt: a a λ ( tanϕ ( + tanϕ Vid adien 5 m gälle: 0,0048 et loala löptalet id adien 5 m beänas enligt: 5 λ λ λ 7 R / 4/ 5 Infallande indens inel äljs enligt: ϕ 5 atan atan 7, 54 5 λ ithineln bli d: β ϕ 7,54 5,5, 0 B α 5,5 m 5 5 Kodan: ( osϕ ( os 7,54 0, 945 a + B ( tanϕ + 0,6 a a ( tanϕ5 ( + tanϕ 5 5 λ 5 0,7 0,0085 Vesion
11 0. esign a 7 m tubin I figu se i att det bästa glidtalet ( / maximal ä id α5,5. yftaftsoeffiienten aläses till,5 oh luftmotstndsoeffiienten till , Vi älje att designa tubinen fö ett löptal p λ 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. Vid adien m. et loala löptalet an beänas fn: λ λ λ 7 R / 7 / Iinfallande indens inel äljs enligt: ϕ atan atan 9, 6 λ 4 et innebä att pithineln id adien m bli: β ϕ 9,6 5,5, 9 α Bladbedden (odan beänas enligt: B 4,5 ( osϕ ( os9,6 0, 9 m Vid adien m gälle: et loala löptalet id adien m beänas enligt: λ λ λ 7 R / 7 / Infallande indens inel äljs enligt: ϕ atan atan 6, 6 λ ithineln bli d: β ϕ 6, 5,5 0, 8 B 6 α,5 m Kodan: ( osϕ ( os 6, 0, Vesion
12 . esign a 4 m tubin Giet: 4 m B Vi älje att designa tubinen fö ett löptal p λ 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. Vi sa beäna pofildata en mete fn bladen, ds 4 R 7 m oh en mete fn bladen ge R 7 6 m Vi f d ett loalt löptal enligt: 6 λ λ 7 R 7 6 Infallande indens inel äljs enligt: 6 ϕ atan atan 6, 6 λ 6 I bifogad figu se det ut som att det bästa glidtalet ä id α7. yftaftsoeffiienten aläses till,0 oh luftmotstndsoeffiienten till 0, 0066 β ϕ α 6, 7 0, 7 ithineln bli d: Bladbedden beänas enligt: B 6,0 ( osϕ ( os 6, 0, 54 m Effetoeffiienten fö ingelementet an beänas enligt:,6 ΩR axel in λ ge,6 ρ Ω Ω dm el el ρ ρ da πd π λ ( a Ω sedan ha i äen el R ( a λ R ( osϕ π Axiella indutionsfaton an beänas enligt: a + B + ( osϕ Bd Ω ( osϕ med dessa insatta i sambandet oan f i: ( a λ B R 6sin 6, ( / tanϕ + 0,54 (,0/ tan 6, + 0,0066 S nu ha i allt i behöe fö att beäna effetoeffiienten: 7 7 ( 0,0 sin 6, (,0sin 6, 0,0066os 6, π ( osϕ 0,54 π, 6 0,0 0,560 Sa: Bladen sa ha en ooda p 5 m oh inlade -0.7 gade i föhllande till otationsplanet. en beänade effetoeffiienten fö ingelementet ä 56 %. B B Vesion
13 . esign a m tubin Giet: m Vi älje blad fö att det ä anligast (hade unnat älja os, ilet sulle undelätta tilleningen a oton Vi älje pofilen FFA-W- eftesom i ha ba diagam med pofildata fö den pofilen. Vi älje att designa tubinen fö ett löptal p λ 7 däfö att det ä nomalt fö tebladiga tubine. I pofildata se det ut som att det bästa glidtalet ä id α7,, s i älje den attaineln. yftaftsoeffiienten aläses till, 0 Vi sa beäna pofildata mitt p bladet samt dm fn bladen, ds R m oh dm fn bladen ge R 0, 0, 0, 8 m Oh mitt p bladet ha i Vi f d loala löptal enligt: 0,8 λ λ 7 5,6 oh R 0,5 λ λ 7,5 R R 0, 5 m Infallande indens inel äljs enligt: atan atan 6, 75 λ 5,6 ϕ oh ϕ atan atan 0, 6 λ,5 ithinelana bli d: β ϕ 6,75 7, 0, 5 oh α ϕ α β 0,6 7,, 5 Bladbedden beänas enligt: B 0,8,0 ( osϕ ( os 6,75 0, 087 m oh B 0,5,0 ( osϕ ( os0,6 0, 0599 m Optimalt atal nä det blse 7 m/s an beänas med hjälp a följande samband: ΩR πn λ oh Ω ilet ge 60 λ πn 60λ Ω ge n 468 pm R 60 πr π Sa: Mitt p bladen sa i ha en ooda p 6 m oh pithinel,5, dm fn bladen sa oodan oh pithineln aa 4 m espetie -0,. Optimalt atal id indhastigheten 7 m/s ä 470 pm. Vesion
14 . Analys a ett ingelement id adien 5 m 0 60 Rotationshastigheten fö tubinen ä: Ω π, 4 5,4 oala löptalet id adien 5 m: λ 4, U Ω 5 Nästa steg ä att bestämma bladens attainel, ilet inte an beänas diet d bladpofilens pestanda enligt diagam i hög gad pea indhastigheten genom tubinen. Om i anta att infallande indens itning ϕ0 i föhllande till otoplanet an i beäna ilen lyftaftsoeffiient,, bladpofilen sa ha fö att det sa aa uppfyllt med hjälp a: sin B ϕ( λ tanϕ ( λ + tanϕ 5sin0 ( 4,tan0 ( 4, + tan0, ϕ 0,8 Giet a att pithineln β,5, s attaineln sulle d aa: α ϕ β 0,5 8, 5 Vi pia in,8 id 8,5 i bladpofilens lyftaftsdiagam oh se att i ha antagit en fö hög inel d lyftaftoeffiienten fö den atuella pofilen ä betydligt höge id den ineln. Vid en attainel p 6 ha i ungefä den beänade lyftaftsoeffienten. Fn det föst i att attaineln, α, ä mellan 6 oh 8,5, ilet i detta fall innebä att den infallande indens itning i föhllande till otoplanet, ϕ, ä mellan 7,5 oh 0. Vi testa med ϕ9 oh beäna: 5sin9 ( 4,tan 9 ( 4, + tan9, ϕ 9,4 Vi pia i det id attaineln 7,5 (,5 gad läge eftesom pithineln a gien till,5 oh onstatea att det ligge p anda sidan om pofilens empiist famtagna ua. Vi da en linje mellan puntena oh onstatea att den sä pofilens ua id, oh α7,8. Eftesom ineln silje s lite ä linjen däemellan i stot sett a. Om man ill an man ontollea det genom att beäna en ytteligae punt. (ϕ9,5 ge,0 uftmotstndsoeffiienten an i aläsa i nästa diagam id α7,8 till 0,0 en axiella indutionsfaton beänas enligt: a + B + 8 π 5 sin 9, ( / tanϕ + (,/ tan 9, + 0,0 0,86 Vidmomentet fn ingelementet an beänas med B till ρ dm el ( osϕbd ( a Vesion ,5 dm 5 dm ( 0,86 (,sin ϕ 0,0osϕ d,5 46 sin 9, Effeten fn ingelementet fs a: (,sin 9, 0,0os9, 5 d d d Ω dm, 8 d 4 W Nm
15 Fia indens enegi fö motsaande yta ä: in ρ,5 A 4 ( π 5 d 78, d d Effetoeffiienten fö ingelementet bli d: 0, 58 in W 4, d 78,4 d Totaleningsgaden fö ingelementet bli: η η 0,54 0,97 0,95 0, 496 e äxel gene Beäninga fö dimensionead indhastighet Ω,4 5 5 oala löptalet 5, motsaa U 9, 4 m/s 5 λ Vi anta att den infallande inditningen ä optimal, ds: ϕ opt atan atan 7, 54 λ 5 Fn nedanstende samband an i äna ut ilen lyftaftsoeffiient som alts id dimensioneingen opt B B ( osϕ opt 5 ( osϕ ( os 7,54, 087 opt Fn diagam se i d att luftmotstndsoeffiienten d ä 0,006 en axiella indutionsfaton an beänas enligt: a + B,5 d5 in,5 + 5sin 7,54 ( tanϕ + (,087 / tan 7,54 + 0,006 Ω dm in,5 5 ( a ρ Ω ( 0,6 ρ 9,4 π sin 7,54 ρ ( osϕ ρ A 0,6 Bd (,087 sin 7,54 0,006 os 7,54 ( π d 9,4 d, 5 0,56 Vesion
16 4. Analys a ett ingelement id adien m 7 m R 6 m B m, m β 0,5 9 m / s RΩ 75 m / s Gina data: Fö att hitta bladpofilens abetspunt i det bifogade lyftaftsdiagammet an i ita in, BEM sin B i diagammet, dä ϕ( λ tanϕ ( λ + tanϕ ϕ α + β Tubinens löptal id det gina tillfället an beänas enligt: λ 75 8, 9 et löala löptalet id adien m bli d: 75 λ λ R 9 6 7,4 Fö att f en fösta gissning an beäna ilet ϕ som i sulle älja om i sulle designa tubinen. opt atan atan 5, λ 7,4 ϕ iet motsaa en attainel 4,6 Relatia indens itning i t fall ä antagligen minde, eftesom ett löptal p 8, ä höge än ad i föänta oss att tubinen ä designad fö., BEM sin B ϕ( λ tanϕ ( λ + tanϕ, ( 7,4tanϕ ( 7,4+ tanϕ Beäna detta fö nga attainla oh ita in i diagammet. Attainel α ϕ BEM 4 4,5 0,90 4,5 5 0,84 5 5,5 0,75 Vi an aläsa en säningspunt id α4, oh 0,87, ilet ge ϕα+β4,+0,54,8 U det anda diagammet an i aläsa 0,005 Axeleffeten fn ingelementet an beänas enligt: d Ω dm ä inelhastigheten an fs fn: RΩ 75 Ω,08 ad s R 6 / Vesion
17 Oh ingelementets idmoment fn: ρ dm el ( osϕbd ä el ( a dä den axiella indutionsfaton an beänas enligt: a + B + sin 4,8 ( / tanϕ +, ( 0,87 / tan 4,8 + 0,005 0,75 Med oanstende samband insatta f i ingelementets axeleffet enligt: d R ( a ρ ( 0,75 ( osϕbd 75, 9 d 04 6 sin 4,8 ( 0,87sin 4,8 0,005 os 4,8, W Sa: ingelementets axeleffet beänas till 04 W 5. Vad betyde a EF, b geostofis ind, mäind, d öelenadsind a EF Enegy atten Fato, elle ubfaton. Besie föhllandet mellan medelädet a ubena a indhastigheten i föhllande till uben a medelindhastigheten. EF ä 6/π id Weibullfödelningen med fomfaton ( b hög höjd peas inte indhastigheten a mafitionen. en ind som inte bomsas a mafitionen allas geostofis ind. Ett nomalt medeläde ä 8- m/s. Mäind den lägsta indhastighet d eet poduea sin mäeffet. (-5 m/s d Öelenadsind den indstya som eet sa tla utan att blsa sönde. (55 m/s 6. 5, MWh (antag weibullfödelning med fomfaton, ilet ge ubfaton EF,9 Vesion
18 7. Antal timma/ öe 5 m/s? Vi an anända oss a Weibullfödelningens sannolihetsfuntion fö att beäna hu sto del a tiden det blse minde än 5 m/s oh esten a tiden blse det öe 5/s. Gina data 8 m/s,, p Wei ( < < e e p Wei 0, 5, 5, ( 0 < < 5 e e e 0, 9844 et innebä att det antal timma det blse me än 5 m/s an beänas enligt: ( 0,9844 h t Sa: et blse me än 5 m/s i 60 h/ 8. Medianhastighet? Vi an anända oss a Weibullfödelningens sannolihetsfuntion: p Wei ( < < e e Sannoliheten att det blse mellan 0 m/s oh medianhastigheten sa aa 0,5, ds: 0,5 p Wei ( 0 < < median median e 0 e median median median 0,5 e ge e 0, 5 ge ln 0, 5 median / ( ln 0,5 / /,8 ge ( ln 0,5 7( ln 0,5 5,7 m s Sa: medianindhastigheten fö platsen ä 5,7 m/s ge median / 9. Ålig enegimängd Hä mste i göa flea antaganden: Sogens höjd an aa 6 m, ilet innebä att nollplansfösjutningen bli m (75% a höjden uftens densitet bua man anända,5 g/m i indaftsammanhang. Kubfaton antas till,9 (analytist äde 6/π, ilet i ha id en Weibullfödelning med fomfaton. Medelindhastigheten p 50 m höjd an uppsattas med hjälp a sambandet: ln( h / z0 ln( h / z0 Fn tabellen an i aläsa hetslängden fö sog till z 0 0,5 m 50 ln 0,5 50 5,4 6,5 m/s 0 ln 0,5 en fia indens medeleffet pe aeaenhet p 50 m höjd an d beänas enligt: in ρ,5 ( 50 EF 6,5,9 W/m A en maximalt utinnbaa enegin pe begänsas a otons septa yta, Betz gäns oh ets timma in 6 enligt: E A max 8760h ( π MWh/ A 7 Sa: Vi an maximalt utinna, GWh/ med en ideal tubin p 50 m höjd Vesion
19 0. Eneon, mngpolig synongeneato: + Ingen äxellda - tung geneato - sto äxelitae Vestas, släpingad asynongeneato. + minde geneato (pga högt atal samt att bde oto oh stato leeea effet + liten äxelitae - äxelldan. Fundament, ton, masinhus, tubin, huudaxel, huudlage, äxellda, boms, geneato, tansfomato, inditningsgiae, indhastighetsgiae, stysystem, gimotoe. Se F sidan 0-.. Vid lga löptal begänsas effetuttaget p gund a aotation, luften som lämna tubinen ha otationsenegi. Vid höge löptal öa atalet medan idmomentet minsa (ΩQ. et minsade idmomentet ge läge otationsenegi hos luften effetiiteten öa. Vid onödigt stoa löptal minsa effetiiteten p gund a att luftmotstndet spela en stöe oll (F sid, 9. e austisa effetena summeas: 99, 0 97,4 0 total blad + äxel + gen total 0, , ,0005 0,04 W Fö att beäna totalen i db(a: W 0 0 total + 0 ge 0( + log 0, 5 W total 87,4 0 db(a 4. Andelsägt indafte Inesteing Andelspiset bli 500 /andel (ej momsplitigt Antal andela 000 Annuitetsfaton: a n ( + 0,05 0,08 8% 0,05 Ålig apitalostnad: K a K i 0, / andel / iftsostnad iftsostnad inlusie moms:,5,5 5 / andel / Antal andela 000 Intäte: 000 Wh /,0 / Wh 00 / andel / Ålig inst: V I K / andel / Vesion
20 5. Nytt elle begagnat? Begagnat: Inesteingsostnad: K Annuitet: a ie 40 ( + 0,045,045 0 n 0 0,64 Ålig apitalostnad: K a K 0, / E 40 0 ie 40 K E 40 Speifi podutionsostnad: 0, 46 /Wh W E 40 Nytt e: Inesteingsostnad: K Annuitet: a ie 48 ( + 0,045,045 0 n 0 0,07688 Ålig apitalostnad: K a K 0, / E 48 0 ie 48 K E 48 Speifi podutionsostnad: 0, 4/Wh W E 48 Sa: Elenegin fn nya eet osta 4, öe/wh medan det begagnade eets enegi osta 4,6 öe/wh att poduea. Tots att det nya eet ä myet dyae bli änd elenegin lite billigae, det beo p att bde lig podution oh aaande lislängd ä höge fö det nya eet. 6. en plats ä medelinden 6,4 m/s oh fomfaton. Beäna aatäistisa indhastigheten samt hu mnga timma pe det blse me än 4 m/s. ösningsföslag: Vindhastigheten antas aa Weibullfödelad. Fö att unna anända weibullfödelningen mste i bestämma dess aatäistisa indhastighet,. et an i f ia: Γ + tillsammans med gammafuntionens egensape ( 0, π oh ( m + mγ( m Γ 5 6,4 Γ Γ + Γ + Γ an i beäna enligt: 6,4,5 6,4 ( 0,5 Γ( 0,5 6,4 7, m / s 0,5 π Vi an beäna antalet timma pe det blse me än 4 m/s med hjälp a n 8760 p Wei 4 ( 4 < < 8760 e 8760 e 8760 e 04 h / 4 7, Sa: Kaatäistisa indhastigheten p platsen ä 7, m/s oh det blse me än 4 m/s i ia 00 h/. Vesion
21 7. Gloso a Fullasttimma: Åspodution delat med mäeffet. Nomalt a 000 h b Kapaitetsfato: Veetsmedeleffet i föhllande till mäeffet. Nomalt a 5% Soliditet: Bladens andel a totala septa ytan. a % 8. Stysystemets funtione: Styning: In/uoppling, gining mm iftöeaning: Stoppa oh sl lam id amgng, igensnöad indmätae, mm iftuppföljning: Samla in data som sias till ägae oh tilleae. 9. Vindafteets dela 5: Huudlage. Hlle huudaxeln p plats. 6: Huudaxel. Öefö meanis enegi till äxelldan. 8: Växellda. Öa atalet fn huudaxelns lga atal till ett atal lämpligt fö geneaton. : Geneato. Omandla meanis enegi till eletis. : Vindmätae. Mäte indhastighet oh inditning. 4: Gimoto. Ha till uppgift att ida masinhuset mot inden. 40. Nuädet a indafteet ösningsföslag: Fö dift oh undehll samt elfösäljning beäna i apitaliseingsfaton fö 5 oh 8% enligt f ( + n 5, 5,08 0,08 8,56 S nuädet a elfösäljningen samt dift oh undehllsostnaden beänas till: I N 8, , M N 8, , 6 M Nuädet a eletifiaten beänas med en apitaliseingsfato fö 0 oh 8% enligt: f ( + n 0, 0,08 0,08 S nuädet a eletifiaten bli: N 6, , M 6,7 Nuädet a indafteet an d uppsattas enligt: VN I N + N N, +, 6,6 5, 7 M Sa: Med de gina föutsättningana bli nuädet a indafteet 6 M. Vesion
Exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET -4-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm Exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa och bifogat fomelblad.
Läs merLösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET -4-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm ösningsföslag till exempel p: eltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp elmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa
Läs merInstuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudeingsfgo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i?. Nämn minst te type
Läs merInstuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudeingsfgo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste sstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i?. Nämn minst te type
Läs merExempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET -4-4 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm Exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Physics
Läs merInstuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudeingsfågo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste åsstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i å?. Nämn minst te type
Läs merInstuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudeingsfågo och öningsuppgifte i indaftteni. Hu mycet indaft fanns det i Seige espetie älden enligt senaste åsstatisti.. Hu mycet ha installeats och poduceats i Seige hittills i å?. Nämn minst te type
Läs merLösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET 00-04-9 Tillämpad fysi och eletoni as Bäcstöm ösningsföslag till exempel p: Deltentamen i Uthllig enegiteni 5 hp och Enegiällo 5 hp Delmoment: Vindaft Hjälpmedel: Valfi fomelsamling, änedosa
Läs merÖvningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysi och eletoni Las Bäcstöm Öningstentamen (med äl mnga fgo) Delmoment: Into med bänslen och Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Boyle, Renewable Enegy och
Läs merLösningsförslag till exempel på: Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp och Energikällor 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET 0-04-4 Tllämpad fys och eleton as Bäcstöm ösnngsföslag tll exempel p: Deltentamen Uthllg enegten 5 hp och Enegällo 5 hp Delmoment: Vndaft Hjälpmedel: Ränedosa och bfogat fomelblad samt
Läs merInstuderingsfrågor och övningsuppgifter i vindkraftteknik
Instudingsfgo oh öningsuppgift i indafttni. Hu myt indaft fanns dt i Sig spti äldn nligt snast sstatisti.. Hu myt ha installats oh poduats i Sig hittills i?. Nämn minst t typ a indaft, oh das anändningsomdn,
Läs merÖvningstentamen (med väl många frågor) Delmoment: Intro med bränslen och Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysi och eletoni Las Bäcstöm Övningstentamen (med väl många fågo) Delmoment: Into med bänslen och Vindaft Hjälpmedel: Ränedosa och bifogat fomelblad samt Boyle, Renewable Enegy
Läs mer1 Två stationära lösningar i cylindergeometri
Föeläsning 6. 1 Två stationäa lösninga i cylindegeometi Exempel 6.1 Stömning utanfö en oteande cylinde En mycket lång (oändligt lång) oteande cylinde ä nedsänkt i vatten. Rotationsaxeln ä vetikal, cylindes
Läs merGRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR GadientRiktningsdeiata GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT Gadienten till en funktion f = f,, K, ) i en punkt P,, K, ) ä ekto som innehålle alla patiella deiato: gad def
Läs merLE2 INVESTERINGSKALKYLERING
LE2 INVESTERINGSKALKYLERING FÖRE UPPGIFTER... 2 2.1 BANKEN... 2 2.2 CONSTRUCTION AB... 2 2.3 X OCH Y... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 2.4 ETT INDUSTRIFÖRETAG... 3 2.5 HYRA ELLER LEASA... 3 2.6 AB PRISMA... 3
Läs merV.g. vänd! Tentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem
Institutionen fö Meani Nichoas paidis te: 79 748 epost: nap@ech.th.se hesida: http://www.ech.th.se/~nap/ S4, 76 entaen i S4 Meani II, 76 S! Inga hjäpede. Lyca ti! Pobe ) ) y d x ey e ex en ed ängden otea
Läs merGrundläggande mekanik och hållfasthetslära
Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: Ladokkod: tentamen 145TG (41N19) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 1 juni 17 Tid: 9.-13. Hjälpmedel: Hjälpmedel
Läs merFINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET
FYSIKTÄVLINGEN FINALTÄVLING 4 pil 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1. Dt om cceletionen ge en sttning v bilens effet. Kinetis enegi vid 1 m/h:, MJ. Denn enegi fås på 1 seunde vilet medfö tt
Läs merLösningar till tentamen i tillämpad kärnkemi den 10 mars 1998 kl
Lösninga till tentamen i tillämpad känkemi den 10 mas 1998 kl 0845-145 Ett öetag ha köpt natuligt uan ö 10 k/. Konveteing till UF 6 kosta 60 k/ tillvekad UF 6. I en gascentiugbasead anikningsanläggning
Läs merNr 1406 BILAGA Försäkringstekniska storheter
3858 406 BILAGA. Fösäingstenisa stohete e fösäingstenisa stohetena i dessa gunde följe de allmänna beäningsgundena fö pensionsfösäingsbolagen som fastställdes a social- och hälsoådsministeiet 6.0.990 och
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2015, kl. 8:15-12:15
Tentamen i Matemati, HF sep, l 8:-: Examinato: min Halilovic Undevisande läae: Fedi Begholm, Jonas Stenholm, Elias Said Fö godänt betyg ävs av max poäng Betygsgänse: Fö betyg, B, C, D, E ävs,,, espetive
Läs merLösningsförslag Deltentamen i Uthållig energiteknik 15 hp Delmoment: Vindkraft
UMEÅ UNIVERSITET 0-06-0 Tillämpad fysi och ltoni as Bäcstöm ösningsföslag ltntamn i Uthllig ngitni 5 hp lmomnt: Vindaft Hjälpmdl: Valfi fomlsamling, ändosa och bifogat fomlblad. Tid: 0-06-0 4:00-8:00 Sal:
Läs mer9 Rörelse och krafter 2
9 Röelse och afte Kastöelse 9.1 Just då stenen ä i banans hösta punt och ände fö att böja öa si nedåt ä den still i etialled. Stenens acceleation ä noll i hoisontalled unde hela öelsen. Sa: Sant 9. a)
Läs merUPPGIFT 1. F E. v =100m/s F B. v =100m/s B = 0,10 mt d = 0,10 m. F B = q. v. B F E = q. E
UPPGIFT 1. B 0,10 mt d 0,10 m F B q. v. B F E q. E d e + + + + + + + + + + + + + + + + + + F E F B v 100m/s E U / d - - - - - - - - - - - - - - - - - F B F E q v B q U d Magnetfältsiktning inåt anges med
Läs mer9 Rörelse och krafter 2
9 Röelse och afte Kastöelse 9.1 Just då stenen ä i banans hösta punt och ände fö att böja öa si nedåt ä den still i etialled. Stenens acceleation ä noll i hoisontalled unde hela öelsen. Sa: Sant 9. a)
Läs merBoverket. Energideklarat LL_. IOfl DekLid: 195073. Byggnadens ägare - Kontaktuppgifter. Byggnadens ägare - Övriga
Smhusenhet, -...-. Boveket Enegideklaat Vesion 15 IOfl DekLid: 195073 Byggnadens ägae - Kontaktuppgifte Ägaens namn Pesonnumme/Oganisationsnumme Utländsk adess Adess Postnumme Postot Mötvätsvägen 21 62449
Läs merω = θ rörelse i två dimensioner (repetition) y r dt radianer/tidsenhet kaströrelse: a x = 0 a y = -g oberoende rörelse i x- respektive y-led
y@md 7 6 5 4 3 1 öelse i två dimensione (epetition) kastöelse: a x = 0 a y = -g obeoende öelse i x- espektive y-led 10 0 30 kastpaabel x@md likfomig cikulä öelse d ( t) ω = θ dt adiane/tidsenhet y = konst.
Läs merMagnetiskt fält kring strömförande ledare Kraften på en av de två ledarna ges av
Magnetism Magnetiskt fält king stömföande ledae. Kaften på en av de två ledana ges av F k l ewtons 3:e lag säge att kaften på den anda ledaen ä lika sto men motiktad. Sva: Falskt. Fältets styka ges av
Läs merFö. 3: Ytspänning och Vätning. Kap. 2. Gränsytor mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (mer i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska)
Fö. 3: Ytspänning och Vätning Kap. 2. Gänsyto mellan: vätska gas fast fas vätska fast fas gas (me i Fö7) fast fas fast fas (vätska vätska) 1 Gänsytan vätska-gas (elle vätska-vätska) Resulteande kaft inåt
Läs merLösningar till övningsuppgifter. Impuls och rörelsemängd
Lösninga till övningsuppgifte Impuls och öelsemängd G1.p m v ge 10,4 10 3 m 13 m 800 kg Sva: 800 kg G. p 4 10 3 100 v v 35 m/s Sva: 35 m/s G3. I F t 84 0,5 Ns 1 Ns Sva: 1 Ns G4. p 900. 0 kgm/s 1,8. 10
Läs merGrundläggande mekanik och hållfasthetslära
Gundläggande mekanik och hållfasthetsläa 7,5 högskolepoäng Pomoment: tentamen Ladokkod: A145TG (41N19A) Tentamen ges fö: Enegiingenjöe åskus 1 Tentamensdatum: 18-6-1 Tid: 14.-18. Hjälpmedel: Hjälpmedel
Läs merTENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN
TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF004 TEN 0-0-7 Hjälpmedel: Fomelsamlig med tabelle i statistik oc äkedosa Fullstädiga lösiga efodas till samtliga uppgifte. Lösigaa skall vaa väl motiveade
Läs merÖ D W & Ö Sida 1 (5) OBS! Figuren är bara principiell och beskriver inte alla rördetaljerna.
Ö4.19 Ö4.19 - Sida 1 (5) L h 1 efinitioner och gina ärden: Fluid Ättiksyra T 18 ºC h 4m OBS! Figuren är bara principiell och beskrier inte alla rördetaljerna. p 1 p p atm L 30 m 50 mm 0,050 m ε 0,001 mm
Läs merAngående kapacitans och induktans i luftledningar
Angående kapacitans och induktans i luftledninga Emilia Lalande Avdelningen fö elekticitetsläa 4 mas 2010 Hä behandlas induktans i ledninga och kapacitans mellan ledae. Figu öve alla beskivninga finns
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O
LEDIGAR TILL ROLEM I KAITEL 8 L 8. Vi anta föst att den givna bomsande kaften F = k ä den enda kaft som påveka öesen och dämed också O intängningsdjupet. Men veka ingen kaft i öeseiktningen? Fastän man
Läs mer1 av 9. vara en icke-nollvektor på linjen L och O en punkt på linjen. Då definierar punkten O och vektorn e r ett koordinataxel.
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR a 9 Base och koodinate i D-ummet BASER CH KRDINATER Vektoe i ett plan Vektoe i ummet BASER CH KRDINATER FÖR VEKTRER SM LIGGER PÅ EN RÄT LINJE Vi betakta ektoe som ligge på
Läs merKap.9, Kompressibel strömning
Kaitel 9 Ka.9, Komressibel, strömning Kaitel 9 Komressibel strömning Evationer: Inomressibel: Kontinuitet Imuls Obeanta: Hastighet, try Komressibel: Kontinuitet Imuls Energi illståndsev. Obeanta: Hastighet,
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag
160530: TFEI0 1 Uppgift 1 TFEI0: Vågfysik Tentamen 016-05-30: Lösningsförslag a) Ljudintensiteten, I, är ett mått på hur stor effekt, P eff, som transporteras per area. Om vi vet amplituden på vågen kan
Läs merTFYA16: Tenta Svar och anvisningar
1808 TFYA16 1 TFYA16: Tenta 1808 Sva och anvisninga Uppgift 1 a) Läget som funtion av tid fås genom sambandet: x(t) = v(t) dt = v 0 (1 t )dt = v 0 ( t 1 3 t3 ) + x 0 Eftesom x(0) = 0 gälle att x 0 = 0.
Läs merFlervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3
levaiabelanals I Vinten 9 Övesikt föeläsninga läsvecka Det teje kapitlet i kusen behanla ubbel- och tippelintegale. Den integalen vi känne till fån envaiabelanalsen, f ( ) b a, kan ju ofta ses som aean
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 13. Systemets masscentrum G ligger hela tiden vid axeln. Kraftekvationen för hela systemet:
LEDNINAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 LP 3. Systeets asscentru ligger hela tiden id aeln. Krafteationen för hela systeet: F = a P = M+ LP 3. Anänd definitionen a inetis energi. Varje ula har en cirelrörelse.
Läs merTentamen i Energilagringsteknik 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSIE illämpad fysik och elektonik Las Bäckstöm Åke Fansson entamen i Enegilagingsteknik 7,5 hp Datum: -3-5, tid: 9. 5. Hjälpmedel: Kusboken: hemal Enegy Stoage - systems and applications, Dince
Läs merKap.9, Kompressibel strömning
Kaitel 9 Ka.9, Komressibel, strömning Kaitel 9 Komressibel strömning Evationer: Inomressibel: Kontinuitet Imuls Obeanta: Hastighet, try Komressibel: Kontinuitet Imuls Energi illståndsev. Obeanta: Hastighet,
Läs merGravitation och planetrörelse: Keplers 3 lagar
Gavitation och planetöelse: Keples 3 laga (YF kap. 13.5) Johannes Keple (1571-1630) utgick fån Copenicus heliocentiska väldsbild (1543) och analyseade (1601-1619) data fån Tycho Bahe, vilket esulteade
Läs merÖvningar i Reglerteknik
Fysialisa esrivningar Övningar i eglerteni Inom reglertenien är det vitigt att unna ta fram ra esrivningar av verliga system. Oftast anlitas olia fysialisa lagar för detta ändamål. Vanliga typer av fysialisa
Läs merLösningsförslag Dugga i Mekanik, grundkurs för F, del 2 September 2014
Lösningsförslag Dugga i Meani, grundurs för F, del 2 Septemer 2014 Till varje uppgift finns det ett lösningsförslag som exempel på hur uppgiften an lösas. Lösningsförslaget visar även hur lösningen ungefärligt
Läs merUpp gifter. c. Finns det fler faktorer som gör att saker inte faller på samma sätt i Nairobi som i Sverige.
Upp gifte 1. Mattias och hans vänne bada vid ett hoppton som ä 10,3 m högt. Hu lång tid ta det innan man slå i vattnet om man hoppa akt ne fån tonet?. En boll täffa ibban på ett handbollsmål och studsa
Läs merOm α är vinkeln från dörröppningens mitt till första minimipunkten gäller. m x = 3,34 m
LÖSNINGSFÖRSLAG 007 KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLINGEN 1 februari 007 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET UPPGIFT 1. Enelspaltsproblem. Med sedvanliga betecningar erhålles: λ v / f 340/ 680 m 0,50 m Om α är vineln
Läs merTYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI
Värme- och kraftteknik TMT JK/MG/IC 008-0-8 TYP-TENTAMEN I TURBOMASKINERNAS TEORI Onsdagen den 0 oktober 008, kl. 0.5-.00, sal E408 Hjälpmedel: OBS! Räknedosa, Tefyma Skriv endast på papperets ena sida
Läs mer1. Kraftekvationens projektion i plattans normalriktning ger att
MEKANIK KTH Föslag till lösninga vid tentamen i 5C92 Teknisk stömningsläa fö M den 26 augusti 2004. Kaftekvationens pojektion i plattans nomaliktning ge att : F ṁ (0 cos α) F ρv 2 π 4 d2 cos α Med givna
Läs merLösningar till övningsuppgifter centralrörelse och Magnetism
Lösninga till öningsuppgifte centalöelse ch Magnetism Centalöelse G1 Centipetalacceleatinen a = = 5, m/s = 15,9 m/s 1,7 Sa: 16 m/s G4 (3,5 10 3 ) c 0,045 a m/s =,7 10 8 m/s Sa:,7 10 8 m/s 50 G7 = 50 km/h
Läs merDen geocentriska världsbilden
Den geocentiska väldsbilden Planetens Mas osition elativt fixstjänona fån /4 till / 985. Ganska komliceat! Defeent Innan Koenikus gällde va den geocentiska väldsbilden gällande. Fö att föklaa de komliceade
Läs mer2 S. 1. ˆn E 1 ˆn E 2 = 0 (tangentialkomponenten av den elektriska fältstyrkan är alltid kontinuerlig)
1 Föeläsning 11 9.1-9.2.2 i Giffiths Randvillko (Kap. 7.3.6) (Vi vänta till föeläsning 12 med att ta upp andvillkoen. Dä används de fö att bestämma eflektion och tansmission mot halvymd.) De till Maxwells
Läs merUppgifter 1994 års upplaga
Uppgifte 994 ås upplaga 994: 8.3 (Föutsätte vetoäning.) En vetial cylindis behållae ä delvis fylld med vätsa och otea med jämn vinelhastighet ω ing sin vetiala axel. Vätsenivån sjune då i mitten och höjs
Läs mer7 Elektricitet. Laddning
LÖSNNGSFÖSLAG Fysik: Fysik och Kapitel 7 7 Elekticitet Laddning 7. Om en positiv laddning fös mot en neutal ledae komme de i ledaen lättöliga, negativt laddade, elektonena, att attaheas av den positiva
Läs merStorhet SI enhet Kortversion. Längd 1 meter 1 m
Expeimentell metodik 1. EXPERIMENTELL METODIK Stohete, mätetal och enhete En fysikalisk stohet ä en egenskap som kan mätas elle beäknas. En stohet ä podukten av mätetal och enhet. Exempel 1. Elektonens
Läs merFör att bestämma virialkoefficienterna måste man först beräkna gasens partitionsfunktion då. ɛ k : gasens energitillstånd.
I. Reella gase iialkoefficientena beo av fomen på molekylenas växelvekningspotential i en eell gas. Bestämmandet av viialkoefficientena va en av den klassiska statistiska mekanikens huvuduppgifte. Fö att
Läs merDatum: Tid:
Kus: Moment: Pogam: Rättande läae: Examinato: Datum: Tid: Hjälpmedel: Omfattning och betygsgänse: Öig infomation: TETAME I FYSIK HF005 Fysik fö baså II Studente egisteade på den älde kusen HF0016 Fysik
Läs merUppgift 2. För två händelser A och B gäller P(A B)=0.5, P ( A ) = 0. 4 och P ( B
TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 3 juni 8 Ten i ursen HF3, 6H3, 6L3 MATEMATIK OH MATEMATISK STATISTIK, Ten i ursen HF ( Tidigare n 6H3), KÖTEORI OH MATEMATISK STATISTIK, Ten i ursen HF4, (Tidigare
Läs merθ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1
LÖNINGR TILL PRLE I KPITEL 10 LP 10.1 Kuln och stången påeks föutom et gin kftpsmomentet tyngkften, en ektionskft och ett kftmoment i eln. Vken tyngkften elle ektionskften ge något kftmoment me seene på
Läs merHar du koll på ditt företags energianvändning? STÄRK DITT FÖRETAG MED EFFEKTIVARE ENERGIANVÄNDNING
a dtt s? SÄK DI ÖG D KIV NGINVÄNDNING V ebjude flea olka. Både dtt hållba famtd. Vlket passa dtt beo hu hög dn. I dna folde läsa me om de v ebjude Nätvek egeffektvseng amtds solel Östa ellansvege Coache
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s
140528: TFEI02 1 TFEI02: Vågfysik Tentamen 140528: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) En fortskridande våg kan skrivas på formen: t s(x,t) =s 0 sin 2π T x λ Vi ser att periodtiden är T =1/3 s, vilket ger
Läs merWALLENBERGS FYSIKPRIS
WALLENBERGS FYSKPRS FNALTÄVLNG 3 maj 2014 SVENSKA FYSKERSAMFUNDET LÖSNNGSFÖRSLAG 1. a) Fasförskjutningen ϕ fås ur P U cosϕ cosϕ 1350 1850 ϕ 43,1. Ett visardiagram kan då ritas enligt figuren nedan. U L
Läs merr r r r Innehållsförteckning Mål att sträva mot - Ur kursplanerna i matematik Namn: Datum: Klass:
Innehållsföteckning 2 Innehåll 3 Mina matematiska minnen 4 Kosod - Lodätt - Vågätt 5 Chiffe med bokstäve 6 Lika med 8 Fomel 1 10 Konsumea mea? 12 Potense 14 Omketsen 16 Lista ut mönstet 18 Vilken fom ä
Läs mera) Vi kan betrakta luften som ideal gas, så vi kan använda allmänna gaslagen: PV = mrt
Lösningsförslag till tentamen Energiteknik 060213 Uppg 1. BA Trycket i en luftfylld pistong-cylinder är från början 100 kpa och temperaturen är 27C. Volymen är 125 l. Pistongen, som har diametern 3 dm,
Läs merSkineffekten. (strömförträngning) i! Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten. Skineffekten!
14 15 Stömma alsta magnetfält." Magnetfältet fån en lång ak stömföande tåd: (stömfötängning i B Fältet bilda cikla unt tåden, oienteade enligt högehandsegeln B = i 2" 16 J 17 Stömfötängningen beo av fekvensen
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till! Problem
Institutionn fö Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@mch.th.s hmsida: http://www.mch.th.s/~nap/ 4-9 ntamn i 4 Mani II, 9 Inga hjälpmdl föutom: papp, pnna, linjal, passa. Lca till! Poblm ) L a En bhålla
Läs merFöreläsning 5. Linjära dielektrikum (Kap. 4.4) Elektrostatisk energi (återbesök) (Kap ) Motsvarar avsnitten 4.4, , 8.1.
1 Föeläsning 5 Motsvaa avsnitten 4.4, 5.1 5., 8.1.1 i Giffiths Linjäa dielektikum (Kap. 4.4) Ett dielektikum ä ett mateial dä polaisationen P induceas av ett elektiskt fält. Om det pålagda fältet inte
Läs merFlervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3
laiablanals I Vintn Ösikt föläsninga läscka Dt tj kapitlt i ksn bhanla bbl- och tipplintgal. Dn intgaln i känn till fån naiablanalsn b a f kan j ofta ss som aan n f mllan a och b fnktion a tå aiabl och
Läs merLÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8
LÖSIGR TILL PROLEM I KPITEL 8 LP 8. Vi anta föst att den gina bomsande kaften F k ä den enda kaft som påeka öelsen och dämed också intängningsdjupet. Men eka ingen kaft i öelseiktningen? Fastän man i talspåk
Läs merTFYA16/TEN2. Tentamen Mekanik. 29 mars :00 19:00. Tentamen består av 6 uppgifter som vardera kan ge upp till 4 poäng.
Institutionen fö fysik, kei och biologi (IM) Macus Ekhol TYA16/TEN2 Tentaen Mekanik 29 as 2016 14:00 19:00 Tentaen bestå av 6 uppgifte so vadea kan ge upp till 4 poäng. Lösninga skall vaa välotiveade sat
Läs mer1(5) & nt s. MrLJösÄKRtNG INNENALLER. MILJöPOLICY. och. ARBETSMILJöPOLIGY. K:\Mallar
1(5) & nt s MLJösÄKRtNG INNENALLER MILJöPOLICY ch ARBETSMILJöPOLIGY K:\Malla MILJOPOLICY 2(5) # nt s Denna miljöplicy gälle Elcente. Syfte Elcente ska följa aktuell miljölagstiftning, egle, kav ch nme
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem
nsttutonn fö Man Ncholas pads tl: 79 78 post: nap@mch.th.s hmsda: http://www.mch.th.s/~nap/ S-85 ntamn S Man, 85 BS! nga hjälpmdl. Lca tll! Poblm ) En hosontll am ' md längdn l ota md n onstant nlhastght
Läs merGeometrisk optik reflektion och brytning
Geometisk optik eflektion oh bytning Geometisk optik F7 Reflektion oh bytning F8 Avbildning med linse Plana oh buktiga spegla Optiska system F9 Optiska instument Geometisk optik eflektion oh bytning Repetition:
Läs merTentamen i El- och vågrörelselära, 2014 08 28
Tentamen i El- och vågöelseläa, 04 08 8. Beäknastolekochiktningpådetelektiskafältetipunkten(x,y) = (4,4)cm som osakas av laddningana q = Q i oigo, q = Q i punkten (x,y) = (0,4) cm och q = Q i (x,y) = (0,
Läs merÖvningstentamen. Syfte med tentamen
Övningstentamen Syfte med tentamen Inte primärt få fram värden Lösningarna ska vara så tydliga att läraren blir övertygadatt du kan tillräckligt för att bli godkänd eller högre betyg. Obegriplig lösning
Läs merÖvning 3 Fotometri. En källa som sprider ljus diffust kallas Lambertstrålare. Ex. bioduk, snö, papper.
Övning 3 Fotometi Lambetstålae En källa som spide ljus diffust kallas Lambetstålae. Ex. bioduk, snö, pappe. Luminansen ä obeoende av betaktningsvinkeln θ. Om vinkeln ändas ändas I v men inte L v. L v =
Läs merIV. Ekvationslösning och inversa funktioner
Analys 360 En webbaserad analysurs Grundbo IV. Evationslösning och inversa funtioner Anders Källén MatematiCentrum LTH andersallen@gmail.com IV. Evationslösning och inversa funtioner 1 (11) Introdution
Läs merVi börjar med att dela upp konen i ett antal skivor enligt figuren. Tvärsnittsareorna är då cirklar.
3.6 Rotationsvolme Skivmetoden Eempel Hu kan vi beäkna volmen av en kopp med jälp av en integal? Vi visa ett eempel med en kon dä volmen också kan beäknas med fomeln V = π 3 Vi böja med att dela upp konen
Läs merREDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK
Chiste Nbeg REDVISNINSUIFT I MEKANIK En civilingenjö skall kunna idealisea ett givet vekligt sstem, göa en adekvat mekanisk modell och behandla modellen med matematiska och numeiska metode I mekaniken
Läs merFinansiell ekonomi Föreläsning 2
Fiasiell ekoomi Föeläsig 2 Fö alla ivesteigsbeslut gälle: Om ytta > Kostad Geomfö ivesteige Om Kostad > ytta Geomfö ite ivesteige Gemesam ehet = pega Vädeig = makadspis om sådat existea (jf. vädet av tid
Läs mer16. Spridning av elektromagnetisk strålning
16. Spidning av elektomagnetisk stålning [Jakson 9.6-] Med spidning avses mest allmänt poessen dä stålning antingen av patikel- elle vågnatu) växelveka med något objekt så att dess fotskidningsiktning
Läs merMatematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 8:15-12:15 Lärare och examinator : Armin Halilovic
Tentamen TEN, HF0, juni 0 Matematisk statistik Kuskod HF0 Skivtid: 8:-: Läae och examinato : Amin Halilovic Hjälpmedel: Bifogat fomelhäfte ("Fomle och tabelle i statistik ") och miniäknae av vilken typ
Läs merTENTAMEN. Datum: 5 juni 2019 Skrivtid 14:00-18:00. Examinator: Armin Halilovic, tel
Kus: HF9, Matematik, atum: juni 9 Skivtid :-: TENTAMEN moment TEN (analys Eaminato: Amin Halilovic, tel. 79 Fö godkänt betyg kävs av ma poäng. Betygsgänse: Fö betyg A, B, C,, E kävs, 9, 6, espektive poäng.
Läs merTemperaturmätning med resistansgivare
UMEÅ UNIVESITET Tillämpad fysik och elektonik Betil Sundqvist Eik Fällman Johan Pålsson 3-1-19 ev.5 Tempeatumätning med esistansgivae Laboation S5 i Systemteknik Pesonalia: Namn: Kus: Datum: Åtelämnad
Läs merLösningar och svar till uppgifter för Fysik 1-15 hösten -09
Lösninga och sa till uppgifte fö ysik -5 hösten -09 Röelse. a) -t-diaga 0 5 0 (/s) 5 0 5 0 0 0 0 0 0 50 t (s) b) Bosstäckan ges a 0 + s t 5 /s + 0 /s 5.0 s 6.5 < 00 Rådjuet klaa sig, efteso bosstäckan
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 19/4 017, kl 08:00-1:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merTentamen i EJ1200 Eleffektsystem, 6 hp
Elekto- och yteteknik Elektika akine och effektelektonik Stefan Ötlund 7745 Tentaen i EJ Eleffektyte, 6 hp Den juni, 4.-9. Räknedoa, foelaling och ateatik handbok (eta) få använda. Tentaen kan ge axialt
Läs mer45 o. Mekanik mk, SG1102, Lösningar till problemtentamen, KTH Mekanik
KTH Meani 2013 05 23 Meani, SG1102, Lösningar till probletentaen, 2013 05 23 Uppgift 1: Längre slag i golf påeras raftigt a luften. För ortare chippar är däreot luftotståndet försubart. En golfspelare
Läs merFYSIKTÄVLINGEN KVALIFICERINGS- OCH LAGTÄVLING LÖSNINGSFÖRSLAG. = fn s = fmgs 2. mv 2. s = v 2. π d är kilogrammets.
FYSIKÄVINGEN KVAIFICERINGS- OCH AGÄVING 5 febuai 1998 ÖSNINGSFÖRSAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDE 1. Den vanliga modellen nä en kopp glide på ett undelag ä att man ha en fiktionskaft som ä popotionell mot nomalkaften
Läs merSG enligt figuren. Helikopterns bakre rotor roterar med en konstant vinkelhastighet 1
nstitutionn fö Mani Nichoas paidis och Ei Lindbog hsida: http://www.ch.th.s/~nap/ S4-53 ) ) 3) 4) L b P Tntan i S4 Mani nga hjäpd. Lca ti! Pob En hiopt säa på onstant höjd ö an. Puntn på hioptn ä i ia
Läs merTFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]
TFEI0: Vågfysik Tentamen 14100: Svar och anvisningar Uppgift 1 a) Vågen kan skrivas på formen: vilket i vårt fall blir: s(x,t) =s 0 sin t π T x + α λ s(x,t) = cos [π (0,4x/π t/π)+π/3] Vi ser att periodtiden
Läs merInstuderingsfrågor Energilagringsteknik 7,5 hp, vt 2012
Instudeingsfågo Enegilagingsteknik 7,5 hp, vt 1 Vämeöveföing och skiktning 1. Ge 6 skäl till vafö vatten ä så populät som lagingsmedium vid sensibel vämelaging.. Föklaa två viktiga skillnade i dimensioneingen
Läs merverkar horisontellt åt höger på glidblocket. Bestäm tangens för vinkeln så att
Istitutioe fö Mei Chiste Nybeg Ho Essé Nichols Apzidis 011-08- 1) Tete i SG1130 och SG1131 Mei, bsus Vje uppgift ge högst 3 poäg. Ig hjälpedel. Sivtid: 4 h OBS! Uppgifte 1-8 sll iläs på sept pppe. Lyc
Läs merTvillingcirklar. Christer Bergsten Linköpings universitet. Figur 1. Två fall av en öppen arbelos. given med diametern BC.
villingcikla histe Begsten Linköpings univesitet En konfiguation av cikla som fascineat genom tidena ä den sk skomakakniven, elle abelos I denna tidskift ha den tidigae tagits upp av Bengt Ulin (005 och
Läs merTentamen i mekanik TFYA kl
TEKISKA ÖGSKOA I IKÖPIG Institutionen för ysi, Kei och Biologi Galia Pozina Tentaen i eani TYA6 -- l. 4-9 Tillåtna jälpedel: Physics andboo eller Tefya utan egna antecningar, avprograerad ränedosa enligt
Läs merTentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik
Linköpings Universitet IFM Mats Fahlman Tentamen för TFYA87 Fysik och Mekanik Tisdagen 10/1 017, kl 14:00-18:00 Hjälpmedel: Avprogrammerad miniräknare, formelsamling (bifogad) Råd och regler Lösningsblad:
Läs merAddition av hastigheter
ddition a hastigheter Vi har nu konstaterat att Einsteins postulat leder till en att i inte alltid kan följa år intuition när det gäller hur obseratörer uppfattar rum-tiden. Det är därför inte förånande
Läs merundanträngda luften vilket motsvarar Flyft kraft skall först användas för att lyfta samma volym helium samt ballongens tyngd.
FYSIKTÄVLINGEN Finalen - teori 1 maj 001 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1 Vi beräknar först lyftkraften för en ballong Antag att ballongen är sfärisk med diametern 4πr 4π 0,15 0 cm Den har då
Läs merI ett område utan elektriska laddningar satisfierar potentialen Laplace ekvation. 2 V(r) = 0
Föeläsning 3 Motsvaa avsnitten 3. 3.2.4, 3.3.2 3.4 i Giffiths Laplace och Poissons ekvation (Kap. 3.) I ett omåde utan elektiska laddninga satisfiea potentialen Laplace ekvation 2 () = 0 och i ett omåde
Läs mer