Inventering av kulturmiljöer i Södertälje kommun 4 (7) Ytterenhörna och Överenhörna socknar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av kulturmiljöer i Södertälje kommun 4 (7) Ytterenhörna och Överenhörna socknar"

Transkript

1 Iveterig av kulturmiljöer i Södertälje kommu 4 (7) Ytterehöra och Överehöra sockar

2 Ytterehöra och Överehöra sockar Iehållsförteckig Förord Iledig Bakgrud och syfte Urval Iveteriges struktur Metod 3 Ytterehöra och Överehöra sockar 4 Karta 6 Plaer och säkerställade 7 Karta riksitresseområde 8 Förhistorisk tid 0 Steålder 0 Brosålder Järålder Historisk tid 5 Medeltid tal tal tal tal tal 8 Kulturmiljöer 0 Vägar 0 Ytterehöra 78. Dalgåge Lövsta Ytterehöra kyrka 79. Aska och Stjära byar Lövsta 6 8. Rävlöt prästgård 9 8. Sadvike Skabro, 84. Vareby och 85. Viberga byar Stora Björkluda Väsby Ytterehöra sockecetrum Tua Gamla Vallaskola 39 Överehöra Ekesberg Grasta soldattorp Hor Kälve Stora Mada Ridö Äleby prästgård Överehöra sockecetrum 53 Bilaga; Skyddade miljöer 55 Ytterehöra kyrka Överehöra kyrka och Husaby Käll- och litteraturförteckig 58

3 Ytterehöra och Överehöra sockar: Förord Förord Kulturmiljö är ett vitt begrepp och omfattas av mäiskas fysiska spår och avtryck i ladskapet geom historie. Avtrycke ka vara bebyggelse eller spår av de me äve av hagmarker, ägar, odligsmark, odligsröse, gravar, stigar, vägar m.m som berättar om levadssätt, brukade och kommuikatioer geom tidera. Det kulturladskap vi ser idag är ite vad det var för bara ett hudra år seda me vi ka idetifiera spår eller avsitt som är av låg hävd i ladskapet eller frå viktiga skeede i vår ärliggade historia. Me varför är dessa spår betydelsefulla? De hjälper oss att avläsa och förstå kulturladskapets historiska utvecklig och sammahag. De ger oss e metal karta av vår idetitet där vi ka käa ige oss allt frå äldsta tid till vårt modera komplexa samhälle, d.v.s. det som är vårt gemesamma kulturarv. Iveterige av kulturmiljöer i Södertälje kommu omfattar hela kommue och berättar om de stora bredd av attraktiva och itressata kulturmiljöer som fis iom kommues gräser, allt ifrå gamla säteristrukturer med magårdsbyggader, flyglar, statarbyggader, ekoomibyggader och torp till 900-talets flerbostadshus, radhusområde och idustrimiljöer. Kommue har e mågfacetterad historia av e stor mägd forlämigar som berättar om var kommues tidiga ivåare bosatte sig och begravde sia döda lägs dåvarade havsvikar, om frälsets iflytade frå medeltid med etablerige av stora egedomar och säterier uder tale, om levadsvillkor som torpare eller egedomslös statare, om byar och böder, mejeriverksamheter, gruv- och stebearbetig, småidustrier och verkstäder, 800- och 900-talets idustriella expasio, järväges historia geom järvägssamhällea, badorte Södertälje, iflyttare som skapat ya befolkigsstrukturer och moder bebyggelse, allt som sammataget utgör vår kommu idag. Iveterige består av 7 delar uppdelat i ladsbygdssockara samt i Södertälje stadskära och i Södertälje med omgivade lad Södertälje kommus ambitio med iveterige är att få ett kulturhistoriskt kuskapsuderlag som ska vara vägledade för samhällsplaerige bl.a. geom att peka ut kulturhistoriska kvaliteter som ka skapa e attraktiv livsmiljö i e framtida utvecklig av miljöera. Med dages sabba samhällsexpasio är behovet stort av kuskapsuderlag som pekar ut viktiga värde att uppmärksamma, att ta ställig till iför förädrigar och väga mot adra itresse för att få e lågsiktigt hållbar förvaltig. Det syftar också till att öka kuskape och förståelse om kommues historia och kulturhistoriska värde. Kulturarvet är allas agelägehet och kuskap, förståelse samt egagemag är viktiga faktorer för kulturmiljöeras värade.

4 Ytterehöra och Överehöra sockar Iledig Bakgrud År 005 fick Kultur- och fritidskotoret i kommues Mål & Budget uppdraget att upprätta ett kulturmiljöprogram för Södertälje kommu. Kommue har tidigare varit i avsakad av ett politiskt förakrat program som defiierar kulturmiljöer med höga kulturhistoriska värde i kommue och som ager riktlijer för haterig av dessa iför beslut gällade fysisk plaerig. Rapporte som heter Iveterig av kulturmiljöer i Södertälje kommu har utarbetats av atikvarie Emma Tibbli vid Torekällbergets museum, Kultur- och fritidskotoret, Södertälje kommu. Fotografier är om iget aat ages taga av Emma Tibbli för Kultur- och Fritidskotoret. Ageda Ageda är ett övergripade mål för det sveska hållbarhetsarbetet krig miljöfrågor, beslutat av riksdage. Här igår atioella miljökvalitetsmål samt flera delmål för ladets kommuer. I Ageda poägteras att det är e viktig del av ett lågsiktigt hållbart samhälle att vära om kulturarvet. Det atioella miljökvalitetsmålet säger att Natur och kulturvärde skall tas tillvara och utvecklas. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö i Ageda för Södertälje kommu åre behadlar bl.a. samhällsplaeriges roll och de betydelse de bebyggda miljös kulturella och estetiska värde har för mäiskors livskvalitet. Eligt det lokala delmålet ska de fysiska plaerige och samhällsbyggadet seast år 00 grudas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värde ska tillvaratas och utvecklas. De kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse ska då vara defiierad och ett program ska fias för skydd av dess värde. Som lokala åtgärder och asvar ages att kommue seast år 007 tagit fram dessa program och strategier. Arbetet ska föregås av e bebyggelseiveterig och resultera i ett kulturmiljövårdsprogram. Syfte Syftet med iveterige är att de ska utgöra ett vägledade kulturhistoriskt kuskapsuderlag för beslut iom de fysiska plaerige i ett urval av miljöer med höga kulturhistoriska värde. Miljöera i iveterige jämställs med stadskäras kulturhistoriska klassificerig som gröa d.v.s. Byggade är särskilt värdefull frå historisk kulturhistorisk, miljömässig eller kostärlig sypukt eller igår i ett bebyggelseområde av dea karaktär. PBL 3: skall tillämpas. Alla aa bebyggelse omfattas av PBL 3:0. Det fis måga miljöer som ite omäms i rapporte me som ädå ka ha viktiga kulturhistoriska värde att beakta och vårda. Detta bedöms i varje eskilt fall i pla- och bygglovshaterige. Urval Urvalet av miljöer grudar sig på att de har höga eller särskilda kulturhistoriska värde, främst ur ett lokalt perspektiv me ofta äve regioalt och atioellt. Miljöera är främst studerade ur ett helhetsperspektiv och ite så mycket i eskilda objekt. De ka vara represetativa eller uika för stadsdele, sockara eller kommue och ska spegla dess karaktär och historia. Det kulturhistoriska värdet behöver alltså ite bara bestå i ålder på de bevarade objekte uta äve i att miljö är välbevarad, tidstypisk, utgör ett viktigt avtryck i de lokala historike eller är uik.

5 Ytterehöra och Överehöra sockar Iveteriges struktur Delrapporte ileds med e beskrivig av sockara som följs av e översiktlig historisk utvecklig frå fortid fram till idag som kuskapsbakgrud till förståelse av urvalet av miljöer. Därefter följer ett kapitel om plaer och säkerställade, d.v.s. vilka lagar och skydd som berör kulturmiljöer i området. Ett urval av kulturhistoriskt itressata och värdefulla område/miljöer preseteras eligt eda. Miljöbeskrivig, kortfattad beskrivig av de kulturmiljö som preseteras. Historik, övergripade med förklarig till varför området/miljö ser ut som det gör idag. Kommetar. Här idetifieras områdets/miljös karaktärer och de kulturhistoriska värdea preciseras. Vägledig. Vägledig för hur ma bör förhålla sig till de utvalda miljö för att kua förvalta och bevara dess kulturhistoriska värde och egeskaper. Metod Urval av miljöer grudas på boke Kulturmiljöer i Södertälje, på e iveterig frå år utförd på uppdrag av kulturämde, iformatio frå hembygdsföreige samt frå fastighetsägare. Miljöera har också okulärbesiktigats för sammaställig av aalyse.

6 Ytterehöra och Överehöra sockar 4 Ytterehöra och Överehöra sockar Ehöra omfattar de ordligaste dele av Södertälje kommu och utgör e halvö som går ut som ett hor i Mälare omgive av Björkfjärde i öster, Prästfjärde i orr och Gripsholmsvike i väster. Namet har saolikt e topografisk betydelse i detta. Uder äldre tid hörde Ehöra till Ökebo härad me övergick seare till Selebo härad. Sockeidelige bildades uder medeltid. Seda 967 är Ehöra e del av Södertälje kommu och har varit e ege kommudel seda 989. Ehöra har idag ca 400 ivåare. Topografi och aturförhållade Ladskapet är ett för Södermalad typiskt sprickdalsladskap med tydliga dalgågar som skär geom bygde och bryts upp av partier av berg. Dessa är idag till stor del skogsklädda. I orr fis flera moräåsar som har bildats geom avlagrigar frå isälvara. I Ytterehöra går e stor grusås frå Malmsjö och förbi Uderås. Här och var i ladskapet förekommer röd sadste som har sitt ursprug i Mälares botte. Lösa block har fraktats med iladsise och påträffas främst i sydöstra Ytterehöra me förekommer äve i Överehöra. Sockara har flera sjöar varav /3 ligger iom Ytterehöra. I ett område krig Acksjöara i södra Ytterehöra fis våtmarker med myrar och kärr. Ehöra är äve e skärgårdsbygd med sträder och ett flertal Mälaröar. Bebyggelse Bebyggelse är av traditioell agrar karaktär lokaliserad på höjder och i sluttigar agräsade till de odligsbara marke. De har varit de viktigaste jordresurse för mäiskas överlevad och bebyggelse har valige därför ite ikräktat på de. Ehöra har ett flertal välbevarade midre gårdar, torp och byar. Flera av byara har hävd seda förhistorisk tid vilket tomtära gravfält och am frå järålder visar. Krig bebyggelse påträffas ofta murar av överskottsste frå odligsmarkera som yttjats för hägader. Det fis tre stora gods med arkitektoiskt itressata huvudbyggader, parkmiljöer, torp och rester av tegelbruk. Bebyggelse fis äve på öara. Kocetratioer av villabebyggelse fis främst vid Ekeby i Ytterehöra me äve vid ågra byar i sockara. Det fis flera fritidshusområde. Liksom valigt förekommade i läet pågår e gradvis omvadlig av fritidshus till permaetboede. Kommuikatioer Det kommuikatiosstrategiskt itressata läget vid Mälare med förbidelse till Södertälje, Stockholm och Mariefred har medfört att ågbåtsbryggor fis i bruk både vid Ekesberg och vid Sadvike. Ehöraväge leder geom sockara upp till Överehöra kyrka i orr och är till stora delar av låg hävd liksom e stor del av småvägara som leder mella bebyggelse. Hammarby i Överehöra socke.

7 Ytterehöra och Överehöra sockar 5 Ytterehöra socke Ytterehöra är e jordbrukssocke som starkt karaktäriseras av sprickdalsladskapet med odligsmarker i dalgågara. De sammahägade åkrara är delvis idelade i rumsbildigar av åkerholmar och skogsbry. Geom dalgågara öppas siktlijer upp åt olika håll i ladskapet. E markat dalgåg sträcker sig österut frå Lövstavike i väster. Större skogsområde återfis i de orra delara samt mot Turige och Västertälje sockar. På högläta partier är hällmarker med gles tallskog och i slätera återfis e blockig terräg. I övrigt är det främst bladskog som domierar. Mot strädera är delvis brata bergssluttigar vilket gör delar av strädera oåtkomliga. Området har måga forlämigar frå bros- och järålder samt lösfyd frå steålder. Ytterehöra medeltida kyrka med sockecetrum är väl syligt i ladskapet ovaför de markerade dalgåge. I aslutig till det ligger Tua, e gammal bystruktur med islag av modera bostadshus. I utkate av Valla ligger skola. Herrgårde Lövsta domierar i väster med odligsladskap, park, torp, ekoomibyggader och arbetarbostäder. I socke fis äve midre gårdar samt eskilt liggade torp. Socke har flera välbevarade ålderdomliga bystrukturer, bl.a. Aska, Stjära, Skabro, Stora Nora och Väsby. Geom byara löper delvis gamla vägsträckigar. Vid Ekeby samhälle fis förskolor, äldreboede och mataffär. Bebyggelse där utgörs av tidstypiska villor, främst frå 960-tal och 70- tal, ofta med fasad i tegel eller plåt. Väster därom ligger Ekeby gård som utgör urspruget till bildadet av samhället. I dess omgivigar fis de välbevarade torpe Beateberg och Eriksberg beläga i gräse mella skog och åkermark. Fritidshusområde frå 900-talets första hälft och mitt fis, i Sadvike, Fågelsjö och Vattubrike. Öster om Ekeby ligger ett grustag frå Mälare iåt ladet. Överehöra Socke utgör de ordliga dele av Ehöra och sträcker sig ut på e udde i Björkfjärde i Mälare. Det är e jordbruksbygd med bördig odligsmark i ett ladskap som är mer småbrutet ä i Ytterehöra med e del små åkeravsitt, åkerholmar och höjder med skog. Socke iehåller äve ett skärgårdsladskap av öar och sträder. Söder om Nöttesta är e skarp sprickdalsbildig i ladskapet och berge där är ca 50 m över havsivå. Bebyggelse har e agrar, spridd karaktär av torp, gårdar och byar. I orr ligger de medeltida kyrka, ett sockecetrum, de ålderdomliga säteriera Ekesberg och Hor med tillhörade torp, parker och tegelbruksbebyggelse. Vy mot Ridö Ett flertal midre gårdar ligger på rad efter små grusvägar som leder geom området mella Ehöraväge och vattet i väster, bl.a. Sadtorp, Såghus, Duvlöt, Kalvsud, Söderby m.fl. Bystrukturer av låg hävd återfis bl.a. vid Nöttesta och Hammarby. Till socke hör flera öar, bl.a. Jursta holme, Hamskär och Ridö. De har brukats för odlig, ägs- och betesmark och har ett stort islag av ädellövträd, äldre bebyggelse samt vägät. Fritidshusbebyggelse fis främst vid Hammarbystrad frå 900-talets mitt.

8 e l Gred Ha ll Hallsta Ha v äg Myrbacke. v ik s ba ck ts Bå sv Båtsvike s v äg St e ack M y rb e Gredby Gredbylud Lilla Hallstaskär Sadvike Adelsö Almluda Lidbyväge Mälby Almäs vä g e rp s M to äl m tv Skogstorp by äg Stora Hallstaskär o Gl st S am s vä k g o ad h am s v. G lad h ge Tallbacke Må Gladham Fridhem Li s t ig MÄLAREN da Solvä e d byv Haga äg e Li d by v ä g e Lidby Solhem es väg Källvrete d yg g v äg ä äg E llh o lm s V s a v. ge e E lv g Stesborg Rörvike Luget Hög vä ir e e sbor g s L i d Alvike lu vä ds v Lidesborg tr Gummas vik Saxma br e t ra by Li Ös e Sadvike d a bo Li d rg lv ä sv. So Sadvik Tolvma B Ellholme Västra Sadvike Katsvike Muke Läsma Ellholmshatte Sörudde Selavike Dyvike Röstaslätte Stambol Ridökrog Ridö Å Dalkarlskärr Kurö holme Röstavike Ridö pilskär Kurö Eksholme ge y e b I r Ridö huvud vä Behadligshem ge Lilla Mada B yvä Ridösudet Hästsko Valfiskfjället Kovila Stora Mada Notskär Lasse Majas skär Hamskär Brusvik s Tärskär Ekudde Hästberget vä ge Gåsholme rp Hästbrygga S jö to Föluge Såg Kurösud Madaudd Hästrygge Gåsholmes aturreserva Gäddvike Adholme Sjötorpet Perigsköld Gåsholmsskäret Tutte Luget Badhusudde Horbovike Gullskär Nyckelberget g Hor Karlholme Loftet Källfrötorp Tillerholme Brädaskär Pigst splatse Karlholmssudet Nedersättra Sättraklack Äleby Norra Vike Mellasättra Jursta gryda Södra Björkfjärde Sjövik Ekesberg Översättra Jurstaholm Gridstuga Bruket Ju rsta Slagarstuga Överehöra Källvike Krubba Sa rp s vä Skälsta Källbo g e Högtorp Tallbo Ju rs ta sl i ga Backa Ju e rs ta s li g Rothugget a rp sv äg to Mölbo Täppa d Norrskär Norr S lu tt 8 i 7 6 g s lip v. K pv Stekulla 4 8 H am Bergsättra 0. Såghusberget Hammarby strad Ljugtorpet 5 Såghus 4 a 7 S to Sadtorp Sadtorpsvike Bygget d Furulide Grastorp Sadtorpsberget 9 9 kyrka t 9 9 Överehöra Gralud ho lm ssu d e m Lövåse Jurstatorp yv. Solbacke Sala holme Bergskär a rb Utäge Neder-Grasta Herräs Emyhemmet Lövskär Aeberg Samsala Över-Grasta Prisholmara Kälve Nötestalud Nöttesta Björkboda Jurstabygge Sladökalv ga Östergårde Storsad rs t as l i Ju Vår gård Ladsborg Steby Duvlöt Gralide Hammarbyväge Nöttesta Rosedal Lideberg dskär Säckvike Karlsborg Ullaberg Björkluda- Jursta vike Oxhagsberget Pettersberg Hammar L. Björkluda Söderby Hagalud Björkluda Falkstuga Hammarby Utklippa Hammarbyträsk e äg da v Aderslud u rk l e g ä tv a Br B jö ä fj r k 9 sv ds Älgodlige Skogsdal 6 Sö 9 år r g 3 Övervik e Fridhem äg vä ge rd Årbyskog Sla 5 Stora mosse B jö b y v äg e Kalvsudsholme Kalvsud Bibsklit 9 m ar Skasberget Årbyskog 8 Karlslud Årbytorp 36 Ha m Morlöt Näset Björkäs Nättestaö 3 7 Sjöstuga Stesborg 8 G ås h 9 o lm sv o 7 öv. 5 Axvike 4 9 äg iks- e sti 9 8 er B ot Lövskä 7 sv r s äg e v. Björfote 8 9 Vårbacka Luda Fredriksberg 3 d 8 s v äg e r 0 Lidesberg 4 Axv 8 gskär N r ör Karlberg Karlsborg Varberga Sla. o l m A 5 s v x v ik. 4 sv 7 5 rs Bj Vareby Årby 8 vä 6 Solhöjde Årbyträsk kä Stevrete Hejastuga rs Porskärr gh 3 Graholme Sadvike Nybygget g e Varelud 3 8 Johaesberg Hö ge Lillgårde Lervik 34 Flottham Gustelud 5 Su 48 Nyhage a t s. Furudal 6 U 43 Storblöta Bussholm Domar 5 Trågetskoge Lövstalud Österäg Lillblöta Johaesdal 63 Köse Kvarberga Tråget Lide Brätorp d vi Ljugby Norrlöt Rävlöt Petersberg Stora Nora Småladsro Pakudde Parkudde-Lövsta aturreservat Stjära Skabro N or a Björäsudd Lilla Nora Uvberget Gå L a 3 r v. d la Bj ör rv. T rö s k a g e 6 5 Lo Ek 35 B äv e rs st 3 3 H jo e rd s r ts Ut te rs i g e 4 tig e tig e t ig e 3 o r 6 rs 5 t 4 ig 0 tig Gillberga Må s t. 9 ti äge 3 kyrka Körsbacke Skabroträsk 8 rd s v äge 4 Ytterehöra O P lö j. 9 ag s v S larvh 0 Tomtbacke e väg O d l a r 4 4 Floda 0 0 Ekeby 8 ar k a7 0 rb S ic 9 Rosegårde v. rs Aska 33 e v Tua Tuaväge Heleeberg Såg v äg ar ä g e3 v. Aska Liila Al Torpet Lilla Väsby C A-5 Al Lövstavike 3 Stora Väsby H te Bålare Väsby a c 3 ke 4 Dra g- 3 Ut Gridstuga il l lsv L illä g s v Skola 5 33 e 40 r e v äg g e a d s tu g vä 38 ri G Häll Lövsta sp e 44 Ekeby 5 Viberga Gröigstorp ägsv Älgö 8 8 Hagaberg S to r Eriksborg Rösta Älgötorp Rosedal Roseborg Sa Lillskoge Roxäset Sjöstuga Luget ge Lidhov Aliceborg Heda vä Lida Ägsholme 69 Olofsborg Talltorp ks Lövstaludsvike jvike 63 Ludberga Lidalud 3 Bulle e Loslätte Beateberg Marieberg Falkgårde Rosehäll Tu av äg e Glastäppa Eriksberg Röjige Björksäter 4 Sveaborg Björäs Få Harfallet ge ls j Stavmosse Norsborg rg s väg e öväg e Solbacke Noralud r Bjö Skogstorp ge vä äs E rik sb e Fågelsjö Stesättra Tu a vä g e Älgtorp Hallsta Storhage g vä ra ätt s Ste Gridstuga Falsjö Sa d st äg e äg a s tr. å ri d s v g ds v. r 0 H ä s th a g Sudsör Bårsjös aturreservat L. Hasselbacke vä Kvargårde Malmsjö jö Höjde 7 g e 8 sv 5 T a ll g 9 Acksjö sv 6 dv 0 0 S jö 3 t vä Ka g lks e te s v. u ll st a 6 5 v. ygg Br ga 7 e t. 5 äg lls i sv Li 38 rt 7 Låga rr 3 Skepparbacke St. Hasselbacke 0 4 o 5 S. Lil lst. Älg 3 m 6 os Sa 8 se d v. ste s 3 ttv v. ä 4 5 ge e R N ro 9 0 e r it e s 0 Djupvike 7 äg B äg Bårsjöberget Bygget Sudsvik Bårsjö Få Hjälmäge 33 ge ls ar v 36 Ehete för Geografisk Iformatio Södertälje kommu 009 Jutvrete m 5 m ts o Luget d s ä ge 3 8 G Rö e e 3 Hudtäppa 3 8 li S k o g s s B ac k s l Raghildsborg rv äg Kulturmiljös kärområde av bebyggelse Skepparholme 0 a v rt o r p s ga 5 Tua Djupvik 4 3 m 9 7 Axeldal so mm a am 0 a 3 g s slig M Sk o 4 id fa 8 0 Storkärret 6 Ekberga 5 ge 7 0 Fu r å 9 F 7 vä s s t4 Lågdal äs Närmiljö H. 3 9 ärr 0 Hududde 30 sv Ut Pommer 8 7 Ytter- och Överhöra sockar - Delprogram 4 (7) Stesättra e a a 9 g 4 Fågelsjö Acksjö s li 6 rr No g e vä Baggebol Falsjötorp e H ö jd 7 Lilla Sudsörsvike 5 Tu Solhem Kulturmiljöprogram för Södertälje kommu

9 Ytterehöra och Överehöra sockar: Plaer och säkerställade 7 Plaer och säkerställade Kommuala plaer Översiktsplae I översiktsplae ages Vareby samt Väsby-Stjära-Aska-Ytterehöra kyrka som värdefulla kulturoch bebyggelsemiljöer där estaka byggader som är av särskilt itresse frå historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller kostärlig sypukt ite får förvaskas eligt 3 kap Pla- och bygglage. Dessa igår dessutom i område av riksitresset Ytterehöra eligt edaståede. Kulturmiljöer PBL Pla och bygglages 3 kap 0 gäller geerellt all bebyggelse och iebär att ädrigar av e byggads skall utföras varsamt så att dess särdrag beaktas. För iveteriges miljöer gäller i samma kapitel iebärade att byggadera ite får förvaskas. Forlämigar Forlämigar skyddas av Kulturmieslage (KML). Fasta forlämigar har automatiskt ett skydd och omfattas av ett skyddsavståd. Det är förbjudet att ädra, skada, täcka, ta bort e forlämig. Lässtyrelse är tillstådsmydighet och skall kotaktas för iformatio och tillstådsärede t.ex. vid exploaterigar som byggads-, väg- eller ledigsarbete Riksitresse För utpekade riksitresse gäller att särskild häsy ska tas till de kulturhistoriska miljö och till ladskapsbilde. Ladskapets karaktäristiska bebyggelsemöster bör bevaras och jord- och skogsbruk ka ormalt bedrivas uta särskilda föreskrifter. Jordbruket bör också vara e förutsättig för att bevara kulturladskapet. Ett riksitresse ger sigal om att i dessa område ka lässtyrelse/state gå i och upphäva kommuala beslut, om ma ej fier kulturvärdea tillräckligt beaktade. Riksitressea regleras i kap 3 miljöbalke, som säger att områdea ska skyddas mot igrepp eller åtgärder som ka iebära påtaglig skada på riksitressea. Ytterehöra är delvis riksitresse för kulturmiljövårde omfattade ett område frå Skasberget i orr till strax söder om Ehöraväge med byara Aska, Stjära, Väsby, Tua och kyrka. Odligsladskap som i det rika forlämigsbestådet, ålderdomliga byar, äldre vägsystem och Ytterehöra medeltidskyrka speglar jordbrukets förutsättigar och utvecklig alltseda brosålder i ett typiskt södermalädskt sprickdalsladskap. Uttryck för riksitresset är: Samlat brosålderskomplex med röse och skärvsteshögar samt stora järåldersgravfält samt två forborgar.

10 Ytterehöra och Överehöra sockar: Plaer och säkerställade 8 Täta, ålderdomliga byar i höjdläge. Odligsmarker i dalgågara Äldre vägsträckigar. Ur kommues Översiktspla 004.

11 Ytterehöra och Överehöra sockar: Plaer och säkerställade 9 Ytterehöra kyrka med delar frå 00-talet. Överehöra är av riksitresse för kulturmiljövårde eligt: Herrgårdsladskap som präglas av 700-talets aläggigar me mer rötter i e medeltida kugsgård. Uttryck för riksitresset är: Säteriera Hor, 580-talet, och Ekesberg, 650-talet och efterföljare till Husby, me som huvudsaklige speglar 700-talets arkitekturutvecklig med tillhörade ekoomibyggader, arbetarbostäder, lusthus, parkaläggigar, alléer och lämigar av idustriell verksamhet. Rester av de medeltida kugsgårde, som geom amet Husby ka kytas till rikets cetrala admiistratio reda uder järålders seare del. Överehöra 00-talskyrka, ombyggd uder slutet av 700-talet. Prästgårde Äleby med tillhörade ekoomibyggader Naturmiljöer Neda ages edast de aturskyddsområde med riktlijer som äve omfattar kulturvärde. Riksitresse för aturvård och friluftsliv Riksitresset Björkfjärde - Prästfjärdes övärld iebär att Mälares öar och sträder är av riksitresse för friluftslivet eligt miljöbalke med häsy till områdets samlade atur- och kulturvärde. I miljöbalkes 4 kap sägs att de del av kuste och skärgårde respektive de del av Mälares öar som fis i Södertälje kommu, d.v.s. iklusive hela Ehöra utgör riksitresse i si helhet. Natura 000 Jurstaholm är utpekat som Natura 000-område med väl hävdade trädklädda betesmarker liksom Hamskär med betesmarker och ädellövträd. Skydd för ladskapsbilde Skydd för ladskapsbilde gäller i ett område krig Ytterehöra kyrka och Överehöra kyrka eligt gammal lagstiftig 9 Naturvårdslage. Naturreservat Parkudde-Lövsta är med ekar, ekhagmark och silvergraar aturreservat. Stradskydd Nordväst och sydost om Sadvike gäller stradskydd på 300 m iåt lad och ut på vattet.

12 Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 0 Förhistorisk tid E forlämig är e fysisk lämig av mäsklig verksamhet, varaktigt övergive. Äve ärområdet ka utgöra e del av forlämige för att skydda de, beroede på forlämigstyp. Samtliga av edaståede kartor är hämtade frå Riksatikvarieämbetets iformatiossystem om formie (FMIS), adress Forlämigara är markerade i rött. För mer specifik iformatio besök riksatikvarieämbetets hemsida. Steålder ( f. Kr.) Uder steålder utgjordes Ehöra av ett skärgårdsladskap av små öar. De orra delara låg till större dele uder vatte. Vid periodes slut, ca 000 f. Kr. var vatteivå ca 30 m högre ä idag. Lämigara frå periode är få i Ehöratrakte. Lösfyd av steyxor och verktyg i ste har påträffats på flera ställe, bl.a. vid Malmsjö, krig Ytterehöra kyrka samt i Överehöra. Flitdolkar har hittats vid Johaesdal i Ytterehöra. Registrerade fydplatser för steåldersfyd i Ytterehöra socke. Överehöras registrerade fydplatser frå steålder.

13 Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid Brosålder ( f. Kr.) Brosålders öladskap utgjordes av mark som ligger ca 5-0 m över uvarade havsivå. Sydöstra delara av Ytterehöra med smalare område mot väster utgjorde sammahägade ladområde meda sydöstra Ytterehöra och hela Överehöra utgjorde ett skärgårdsladskap av flera öar. Större delara av orra Överehöra låg fortfarade till stor del uder vatteivå. Fyd som talar för bosättigar uder periode är framför allt kocetrerade till området vid Vareby, Ekeby, Viberga, Väsby, Tua, Solberga och Norrlöt. Solberga hör till ett av de större områdea med skärvsteshögar frå periode. De registrerade forlämigsplatsera frå periode i Ytterehöra. Fyd kopplat till bosättigar uder brosålder är framför allt skärvsteshögar. Mella Vareby och Köse har äve fyd gjorts av lerkliig vilket ma hade till väggar i hus, keramik samt e hägad. Iga fyd som tyder på bosättigar frå tidig brosålder har gjorts i Överehöra, däremot fis två solitära stesättigar på berg mella Morlöt och Kalvsud som ka atyda bebyggelse. Ett flertal platser med skålgropsförekomst fis i Ytterehöra bl.a. vid gravfälte itill Viberga by samt e stor häll med flera skålgropar vid Vareby. Överehöras registrerade forlämigar frå brosålder. I ärhete av friluftsgårde vid Väsby i Ytterehöra har ristigar på e häll hittats. I ärhete av Viberga har e lös sadstesskiva påträffats med ett hudratal älvkvarar. Vid Tua fis hällar samt e som u fis på Skase i Stockholm. Öster om Rösta gård fis lämigar som ka atyda e brosåldersboplats med älvkvarar, terrasser och skärvstesröse.

14 Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid Gravar förekommer spritt i området bl.a. vid Vareby och Viberga. Vid Friluftsgårde har e stekista, saolikt frå ygre brosålder påträffats i e grav. På flera ställe ligger estaka gravhögar placerade i höjdläge bl.a. på Rudberget vid Friluftsgårde där e stemur och e taradgrav fis på kröet itill röset. Vid Tua har tre sadsteshällar med figurristigar påträffats vilka är itressata tidsdokumet. Sadsteshäll i Tua itill Ytterehöra kyrka. Järålder (500 f. Kr. 00 e. Kr.) Uder järålder var vatteivå ca 5-0 m över uvarade havsivå. Större dele av sockaras forlämigar är frå periode. Ladhöjige gav större område med bördig jordbruksmark och befolkige ökade vilket ledde till flera agräsade bosättigar. Järålders övergåg till kallare klimat medförde e fast bebyggelse, behov av isamlig av viterfoder för djure samt tillgåg till gödsel för odligsmarke. Uder periode bildades därför måga av de gårdsställe och byar som fis idag med ägogräser och ärliggade gårds- eller bygravfält vilket gravar, boplatslämigar, lösfyd och am berättar om. Både Tua och Husaby ka ha varit betydelsefulla platser och e förklarig till att kyrkora uppförts där. Flera hålvägar berättar om mäiskoras äldsta kommuikatiosstråk i bygde. Måga am med aturförklarigar eller ädelse -sta ka härstamma frå järålder. Nam med ädelse by är ågot seare uder periode. Vid Viberga by fis ett stort gravfält med ett hudratal gravar av röse, högar samt olika typer av stesättigar och äve förekomst av skålgropar represeterade ett tidsspa frå brosålder och hela järålder. Ytterehöra sockes registrerade järålderlämigar eller fydplatser.

15 Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 3 Äldre järålder Äldre järålder idelas i periode 500 f. Kr till 500 e. Kr. De mark som är ca 0 m över havet var då ova vatteivå. Det fis flera gravfält frå äldre järålder. Vid Nöttesta som är e ygre jordbruksbygd, d.v.s. koloiserades uder järålder, fis ett gravfält med resta stear frå romersk järålder d.v.s e.kr. Vid Ekeby i Ytterehöra har e armrig i guld hittats frå periode. Frå folkvadrigstid ka Gramars hög i Grasta härröra ifrå me de är ite utgrävd. Viberga tycks uder periodes första del fortsatt ha utgjort de viktigaste boplatse och de eda platse med belägg frå äldre järålder me förekomst av gravar atyder möjliga boplatser på adra håll. Seare utvecklas bosättigar bl.a. vid Väsby och Husaby. Registrerade lämigar frå järålder i Överehöra Forborgar ligger på höjder, ofta utyttjade det brata berget eller klippas ea sida. Bastmora och Högholme som ligger itill de viktiga Täljelede räkas till farledsborgar meda forborgar lägre i i ladet ases vara tillflyktsborgar vilket Eldsberget vid Vareby och Skasberget vid Hammarby utgör exempel på. De seare är e av de bäst bevarade i kommue. De har trolige varit försedd med e palissad på e mur av stear som är sylig ä idag Ygre järålder Ygre järålder sträcker sig mella 500 e. Kr till 00 e. Kr. Kustlije låg ca 5 m över uvarade havsivå och ladområdea motsvarade i stort sett dages med udatag av vikara i frå Lövsta mot Stjära samt Ekesberg till Skälsta. Jordbruket fick e större betydelse och ya ägor skapades med boplatser och ärliggade gravfält. Uder se vikigatid som ifaller i slutet av periode fas 9-7 byar eligt belägg varav Tua, Vareby, Rösta, Nöttesta samt Hammarby är ågra. Vägätet mella bebyggelselägea härstammar till stor del frå ygre järålder. Ehöras strategiska läge i farlede mot ärliggade Birka som blomstrade på 800-talet samt Adelsö kugsgård och Helgö har saolikt satt avtryck i bygde. I orr låg kugsgårde Husaby med ett strategiskt läge vid e skyddad vik med ärhet till de viktiga ortera ova. Rustee i Tua itill kyrka

16 Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 4 Av fyd frå periode måste ämas silverskatte vid Stora Väsby med arabiska myt var av ett var daterat till år 977 e. Kr. samt vapegrave vid Lövsta. Gravfält med högar återfis på måga platser bl.a. vid Väsby, Stjära, Ahl, Jursta, Skälsta och Husaby m.fl. Rusteara är våra äldsta skriftliga dokumet tillkoma i övergåge mella hedisk tid och kristedom. Vid Ytterehöra kyrka fis e ruste bl.a. med e stridssce vilket är ovaligt förekommade. Vid Husaby har ett fragmet av e ruste i sadste påträffats som fyllig i e mur.

17 Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 5 Historisk tid Kartora är hämtade frå Riksatikvarieämbetets iformatiossystem om formie(fmis), Röd markerig iebär forlämigslokal. Medeltid Äldsta skriftliga belägg för Ehöra är i ett kugligt brev frå år 76 då Magus Ladulås överlät egedome Hosaby i Ehøre till biskope i Strägäs. Uder tidig medeltid var Ehöra idelat i Husaby-Ehöra samt Tua-Ehöra, e idelig och orgaisatio som mycket väl ka ha hävd seda järålder. Sockeidelige med ame Ytter- respektive Överehöra skedde först år 409. Tua har, som beskrivs uder Ytterehöra kyrka och sockecetra, saolikt utgjort e cetralplats i bygde där e kyrka i ste uppfördes uder 00-talet. Äldsta skriftliga belägg för Tua är frå tidigt 300-tal. I Överehöra låg kugsgårde Husaby ära där de uvarade stekyrka uppfördes uder 00-talet. Överehöra sockes registrerade medeltida lokaler. Flera av Ehöras gårdar och byar har utgjort etablerade byar uder medeltid och bör därför ha e äu lägre kotiuitet. Uder 300-talet fas, eligt Johy Lä, mist 7 byar i Ytterehöra och edast 8 byar i Överehöra. Större adele av byara i bygde hade tillgåg till e bit strad. Ytterehöras registrerade medeltida lämigar.

18 Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 6 Det fis iga belägg för atalet torp har varit i Ehöra uder medeltid me uder medeltides seare del förekom gårdar där iga äldre gravfält ligger vilket är itressat eftersom det ka atyda e y bebyggelse och brukade av y kulturmark, alltså e bebyggelseexpasio utaför de befitliga byara. Nam som slutar på by ka vara medeltida liksom aturam uta ädelse a. Ett stort atal tomter med bebyggelse är käda frå medeltid med kotiuitet till idag bl.a. Rösta, Ahl, Lida, Björfote, Stjära, Ekeby, Lilla och Stora Väsby, Horby, Såghus, Sadtorp, Övre och Nedre Grasta, Morlöt, Kalvsud, Nöttesta, Jursta, Hammarby, Årby, Stora och Lilla Nora, Brätorp, Äleby, Sättra, Tua, Nörrlöt och Rävlöt. Ytterligare medeltida bebyggelselokaliteter har fuits på tomter vid bl.a. Vattubrik, Husaby, Källtorp, Källfrötorp, Skälsta, Uderås, Hallsta för att äma ågra. För ärmare iformatio hävisas till Ehörabygdes framväxt av J. Lä. 500-tal Uder reformatioe gjordes Överehöra till moderförsamlig och Ytterehöra till aexförsamlig vilket varade fram till sammaslagige på 90-talet. Krig mitte av 500-talet började statsmakte upprätta jordeböcker sockevis där gårdara ateckades efter jordiehav och skatteskyldigheter. Geom dessa framkommer att bebyggelse utökats med ett flertal torp i båda sockara seda medeltid. År 594 lät Hertig Karl uppföra ett glasbruk på Älgö i västra Ytterehöra där tyska glasmästare, bl.a. mäster Peter Keller, som är käd frå adra glasbruk, verkade. Vasakugara lät uder periode alägga flera glasbruk rut omkrig i ladet. Tillverkige av glas krävde vedeldig och medförde att Älgö mer eller midre avverkades på alla sia träd. Uder Vasatid yttjades Gripsholms slott mycket av hovet. Skriftliga dokumet beskriver hur trafike vatteväge frå Stockholm över Mälare till Gripsholm hade stor påverka på Ehörabygde. 600-tal Ehöra, som tidigare tillhört Ökebo härad, överfördes år 607 till Selebo härad. Uder århudradet hade bebyggelse fördubblats i atal i jämförelse med medeltide. Godse Uder 600-talet bildades de stora godse i området. I Överehöra blev egedomara Ekesberg och Hor säterier. Det var egedomara som atige förläats, köpts eller doerats adelsmae och som var skattebefriade. Ett krav för att få vara säteri var att huvudgårde var stådsmässigt bebyggd samt att de beboddes av adelsmae. Äve uderlydade gårdar och torp till säteriet var skattebefriade. Säteristadga tillkom reda på 500-talet och privilegiera upphörde helt krig 800-talets slut. Torp och gårdar Ekesberg Sockara har haft ett stort atal torp.år 68 skapade Karl XI ideligsverket. I varje socke bildades rotar där ett visst atal gårdar och hemma var skyldiga att svara för uderhåll och rustig av e soldat eller båtsma. Kotata pegar var bristvara och därför igick ett torp med mark ofta i löe för soldater och båtsmä liksom e gård med ett visst atal byggader igick i uderhållet för högre ämbetsmä, läsmä och prästerskap. Gårde Ahl i Ytterehöra utgjorde t.ex. läsmasboställe uder e period. Det fas riktlijer för hur soldattorpe skulle se ut varför de ofta

19 Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 7 har e likade utformig. Ehöra tillhörde Gripsholms kompai av Kugl. Södermalads regemete. I Överehöra fas sju soldattorp, bl.a. uder byara Årby och Jursta meda Ytterehöra hade 3 stycke. Vid Skabro bodde dessutom kompaiets löjtat. Krogar Uder 600- och 700-tale etablerades sjökrogar lägs kustera. Frå 600-talet fis belägg för krogar vid Hamskär, Ridö och Hästrygge. Lägs ladväge fas krogar vid Uderås samt vid Lövsta. Vid Stora Nora ska ha fuits ett skjutshåll itill de dåtida viterväge. Greadiärtorpet Hell. Här fis e parstuga(bild) samt e timrad ekelstuga, de seare saolikt soldattorpet. 700-tal Gustav III:s hov vistades tidvis mycket på Gripsholm uder 700-talet och trafike dit bör ha berört Ehöra. Till följd av husbygge, stägslig, kolig för tegeltillverkig, järoch kalkhaterig samt vedeldig befarades skogsbrist i hela ladet. Böder och herrgårdsägare uppmutrades därför att platera träd samt att uppföra hus i ste vilket äve var ett sätt att hidra spridig av brad i byara. I Ehöra fis stemurar krig gårdar och odligsmarker vilket iebar att ma istället för att ta av de hotade skoge utyttjade ste frå röjig av odligsmarkera för stägslig. Torp Ridö krog Uder 700-talet ökade befolkige i Södermalad. Torpatalet ökade markat i ladskapet allt eftersom flera torp uppfördes på tidigare skogsmarker iom de stora jordbruksfastighetera. Frå år 734 beviljades äve bödera skattefrihet för sia torp vilket bidrog till ökige. Storskiftet Storskiftet var e första skiftesreform som följdes av eskiftet och laga skiftet i ett försök att slå ihop de små tegara till större ägor för att uderlätta och ratioalisera jordbruket. Det har dock ite geomförts i ågo större utsträckig i dea del av Södermalad. I Ehöra storskiftades Nöttesta uder 760-talet. Ägsmarkera på Ridö, Jursta holme samt Hamskär storskiftades uder 770-talet. Tegelbruk Nästa alla större gårdar har tillverkat och brät tegel i gropar för eget behov. Vid större tillverkig har bräig skett i ug. Uder 700-talet fas större tegelbruk på de södra dele av Sladö där det år 750 ska ha fuits ett gammalt tegelbruk. Äve vid Ekesberg fas ett tegelbruk krig 750 och vid Mada fas ett tegelbruk på 790-talet. Tegelbruk har äve fuits vid Ahl tillhörade de u försvua by Hallsta, Stora Väsby, Sadvike, Lervik samt Nora.

20 Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid tal Jordbruket och laga skiftet Fram till tidigt 800-tal var bebyggelsestrukture och ladskapet i stort sett e kvarleva frå medeltide me geom 800-talets ratioaliserigar av jordbruket skedde stora omvadligar av de gamla strukturera. Uder århudradet började det tidigare mer småsplittrade ladskapet att ersättas av större sammahägade odligsarealer geom laga skiftesreforme som kom år 87. Gårdar flyttades ut ur byara och bildade esamgårdar och tegar sammaslogs till större odligslotter. I det äldre odligsladskapet hade skoge yttjats både som betesmark och för lövuttagig till foder åt kreature vilket gjorde att skogara delvis var glesare och ljusare ä idag. Nya jordbruksmetoder uder århudradet gjorde det istället möjligt att äve bruka de tygre lerjordara, som tidigare mest yttjats som betesmarker och äg för lövtäkt. Samhällsfuktioer År 866 irättades ett av ladets första postkotor i Årby me flyttades seare till Vareby. Frå slutet av århudradet fas postkotor i vardera socke. Efter 860 irättades hadelsbodara vid Ahl samt Vareby och seare äve i Nöttesta och Steby. Hadelsbode vid Aska uppfördes uder 890-talet. Småidustrier Ehöras gysamma läge itill Mälare gjorde att varor frå gårdara roddes i till Stockholm för försäljig fram till 880-talet. De tuga trasportera gick med pråmar. Uder 800-talet fas ett tegelbruk vid Sadvike som hade e midre tillverkig av takpaor. Lövstas tegelbruk alades uder set 800-tal och tillverkade murtegel vilket bl.a. levererades till Stockholm. Ehöra har haft ett flertal hadelsträdgårdar frå 800-talets adra hälft bl.a. Norrlöt, Bussholm samt stora trädgårdsodligar vid gårdar som t.ex. Lövsta. Varora såldes främst i Stockholm och frå Stockholm kom pråmar med gödsel till hadelsträdgårdara. Kommuikatioer Ågbåte Gripsholm mella Mariefred och Stockholm började år 873 och lade till vid Hor. Flera ågbåtar trafikerade sträcka uder set 800-tal. Skolor Uder 80-talet fas e skola i Ytterehöra. År 84 kom folkskolestadga som iebar att det i varje socke skulle fias e skola. I Tua i Ytterehöra låg e skola år 87 och e småbarsskola år 887. I Nora i västra dele av socke fas e småskola vid Broberga. Uder talet fas skolverksamhet äve i Vallaskola som var e storskola. I Överehöra uppfördes Storskola år 850 och två deceier seare kompletterades de med småskola. 900-tal År 948 sammaslogs de båda församligara till Ehöra församlig med två sockekyrkor. Ehöra kommu bildades år 95 och iförlivades i Södertälje 967. Tätorte Ekeby tätort ligger på Ekeby gårds gamla ägor. Samhället är utbyggt frå 960-talet och framåt med börja i de östra dele av området och har seare utökats västerut. Huse är dels självbygge och dels typhus. Måga av dem som flyttade till det ya området var tjästemä aställda vid Scaia.

Ytterenhörna och Överenhörna socknar

Ytterenhörna och Överenhörna socknar Delrapport av kulturmiljöprogram för Södertälje kommu 4 (7) Ytterehöra och Överehöra sockar Remissversio Ytterehöra och Överehöra sockar Iehållsförteckig Förord Iledig Bakgrud och syfte Urval Programmets

Läs mer

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör

Plan för hasselmus vid Paradis, Sparsör 2010-06-28 Pla för hasselmus vid radis, Sparsör Bakgrud och syfte E pla för hasselmus har tagits fram i sambad med detaljplaeläggig av fastighet radis 1:4 i Sparsör, Borås Stad. Detaljpla syftar till att

Läs mer

Inventering av kulturmiljöer i Södertälje kommun 3 (7) Ytterjärna och Överjärna socknar

Inventering av kulturmiljöer i Södertälje kommun 3 (7) Ytterjärna och Överjärna socknar Iveterig av kulturmiljöer i Södertälje kommu 3 (7) Ytterjära och Överjära sockar Ytterjära och Överjära s: Iehållsförteckig Iehållsförteckig Förord Iledig Bakgrud och syfte Urval Programmets struktur 3

Läs mer

Planområdets förutsättningar

Planområdets förutsättningar Plaområts förutsättigar Bjärehalvö är atursköa le av Halladsåse som sticker ut i Kattegatt. Åse bildar gräs mella ladskape Hallad och åe. Halladsåse ligger till största le i åe och sträcker sig frå Örkelljuga

Läs mer

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad

Detaljplan Ekedal södra. Behovsbedömning 1/5. Sektor samhällsbyggnad 1/5 Sektor samhällsbyggad Datum Beteckig 2015-02-10 PLAN.2014.19 Plaehete Hadläggare Jey Olausso Detaljpla Ekedal södra Behovsbedömig Förslag Geomföradet av plaförslaget bedöms ite medföra ågo betydade

Läs mer

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum

Parkerings- och handelsutredning Kristianstad centrum Parkerigs- och hadelsutredig Kristiastad cetrum Del 1: Parkerigsstrategi, kompletterade iveterig 2011-11-21 Beställare Kristiastad kommu Aders Magusso Joha Gomér Lars Nyström Atkis Simo Radahl, Atkis Eli

Läs mer

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014

MARKNADSPLAN Kungälvs kommun 2010-2014 MARKNADSPLAN Kugälvs kommu 2010-2014 Fastställd av KF 2010-06-17 1 Iehåll Varför e markadspla? 3 Mål och syfte 4 Markadsförutsättigar 5 Processer, styrig och orgaisatio 6 Politisk styrig 7 Politisk styrig,

Läs mer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer

Förslag FÖRSLAG. Riktlinjer Förslag Riktlijer Övergripade riktlijer för lokaliserig Följade övergripade riktlijer gäller vid prövig av vidkraftsetablerigar. Riktlijera gäller för stora verk, 14-15 meter där gräse edåt är verk med

Läs mer

YTTRE CENTRUM, SÖDRA

YTTRE CENTRUM, SÖDRA TECKENFÖRKLARING Barrskog ge vä Lövskog Gräsmarker Impedimet SETHS HAGE Parker Nygata ge ä av Grö Gårdspark Sofia gata Gröig Allé sv ä ge Trädgårdar dra Sto rga Bostadsträdgårdar Ha ta lla ryd Villaträdgårdar

Läs mer

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet

tullinge FLEMINGSBERG TULLINGE Kommunens avsikter för Tullinge som helhet tullige VILLASTAD r be e tri Tulligesjö e äg v gs FLEMINGSBERG Ka TRÄDGÅRDSSTAD Nib ble väg e PARKHEM 10 BERG Tullige är e attraktiv plats i Stockholmsregioe att bo och bygga på. Tullige är också de del

Läs mer

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på?

SveTys. Affärskultur i Tyskland. Vad är det? Och vad ska jag tänka på? SveTys Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2 Affärskultur i Tysklad Vad är det? Och vad ska jag täka på? 2008 SveTys, Uta Schulz, Reibek 3 Iledig När ma gör affärer i Tysklad eller

Läs mer

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården

Hamnbanan Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobangården Järvägsutredig med miljökosekvesbeskrivig Hambaa Göteborg Dubbelspår Eriksbergsmotet - Pölsebobagårde Utställigshadlig 2011-03-04 Yta för bild eller möster Titel: Järvägsutredig Hambaa Göteborg dele Eriksbergsmotet

Läs mer

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik

Föreläsning 3. 732G04: Surveymetodik Föreläsig 3 732G04: Surveymetodik Dages föreläsig Obudet slumpmässigt urval (OSU) Populatiosparametrar och stickprovsstatistikor Vätevärdesriktighet Ädliga och oädliga populatioer Medelvärde, adel Kofidesitervall

Läs mer

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad.

2015-10-22. Ca 415.000m 3 = 600.000 ton. Masshantering Sven Brodin. Dessa mängder ska Stockholms Stad transportera varje månad. Masshaterig Ca 415.000m 3 = 600.000 to Dessa mägder ska Stockholms Stad trasportera varje måad. The Capital of Scadiavia Sida 2 Till varje km väg som ska byggas behövs ytor på ca 4000m 2 för: Etablerig

Läs mer

Stadsbyggande och farligt gods

Stadsbyggande och farligt gods Stadsbyggade och farligt gods Dialog-pm 2004:2 Aktualiserig av Översiktspla 2000 Malmö Stadsbyggadskotor mars 2004 Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade och farligt gods Sammafattig Dialog-pm 2004:2 Stadsbyggade

Läs mer

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25

Markanvisningsavtal för och försäljning av fastigheten Gesällen 25 TJÄNSTSKRIVLS Hadläggare atum Äredebeteckig Johaa Kidqvist -05- KS /05 50 Kommufullmäktige Markavisigsavtal för och försäljig av fastighete Gesälle 5 Förslag till beslut Kommufullmäktige godkäer förslag

Läs mer

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR

BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR BASORT ÅHUS FÖRUTSÄTTNINGAR ÅHUS IDAG Åhus präglas av sitt läge vid Helgeås myig i ett kustområde med milslåga sadsträder, tallskog i ett småkuperat dyladskap och magra ägsmarker i mot lad. E tuseårig

Läs mer

Kommunstyrelsens planutskott

Kommunstyrelsens planutskott KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(2) Reviderad 8 jui 2015 Kommustyrelses plautskott Tid Tisdage de 9 jui 2015 kl. 10:00 Plats KS-sale, stadshuset Eligt uppdrag Aette Mellström Föredragigslista Val av protokollsjusterare

Läs mer

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/8 2014. www.skelleftebuss.se Tel.

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 16/6 till och med 17/8 2014. www.skelleftebuss.se Tel. Iformatio Dessa biljetter ka köpas på busse; - Ekelbiljett, ige fri övergåg till stadsbussara. - Rabattkort, rabatterade resor med ca 20 %, valfritt atal resor frå 6 resor och uppåt. - Periodkort, gäller

Läs mer

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Borel-Cantellis sats och stora talens lag Borel-Catellis sats och stora tales lag Guar Eglud Matematisk statistik KTH Vt 2005 Iledig Borel-Catellis sats är e itressat och avädbar sats framför allt för att bevisa stora tales lag i stark form. Vi

Läs mer

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi

god stiftelsepraxis www.saatiopalvelu.fi god stiftelsepraxis SÄÄTIÖIDEN JA RAHASTOJEN NEUVOTTELUKUNTA RY DELEGATIONEN FÖR STIFTELSER OCH FONDER RF www.saatiopalvelu.fi 1 Cotets God stiftelsepraxis 1 Iledig 3 2 God stiftelsepraxis 3 Stipedier

Läs mer

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 17/ till och med 18/ Tel.

Tidtabell. 208/209 Skellefteå - Skelleftehamn Sommar, från och med 17/ till och med 18/ Tel. Iformatio Dessa biljetter ka köpas på busse; - Ekelbiljett, ige fri övergåg till stadsbussara. - Rabattkort, rabatterade resor med ca 20 %, fri övergåg iom 1 tim till stadsbussara (valfritt atal resor

Läs mer

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder;

För att minimera de negativa hälsokonsekvenserna av tunnelluft finns i dagsläget tre metoder; MKB till detaljpla Förbifart Stockholm Hälsoeffekter av tuelluft Studier idikerar att oöskade korttidseffekter, blad aat ökat atal iflammatiosmarkörer, börjar uppstå vid e expoerig som motsvaras av tuelluft

Läs mer

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005

Föreskrift. om publicering av nyckeltal för elnätsverksamheten. Utfärdad i Helsingfors den 2. december 2005 Dr 1345/01/2005 Föreskrift om publicerig av yckeltal för elätsverksamhete Utfärdad i Helsigfors de 2. december 2005 Eergimarkadsverket har med stöd av 3 kap. 12 3 mom. i elmarkadslage (386/1995) av de

Läs mer

Samtal med Karl-Erik Nilsson

Samtal med Karl-Erik Nilsson Samtal med Karl-Erik Nilsso,er Ert av Svesk Tidskrifts redaktörer, Rolf. Ertglud, itejuar här Karl-Erik Nilsso, ar kaslichej på TCO och TCO:s represetat ed i litagarfodsutredige. er e t or så å g. ). r

Läs mer

Bilaga 1 Schematisk skiss

Bilaga 1 Schematisk skiss Bilaga 1 Schematisk skiss Kalkylbilaga till PM fördjupig JU140 2010-02-01 Baverket Norrbotiabaa Järvägsutredig 140 Dele läsgräse AC/BD - Piteå Bilaga 12 till PM Fördjupigg JU140 Iehållsförteckig Sida 1

Läs mer

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd Iformatiostekologi Tom Smedsaas 10 augusti 016 Geomsittligt sökdjup i biära sökträd Detta papper visar att biära sökträd som byggs upp av slumpmässiga data är bra. Beteckigar och defiitioer Defiitio De

Läs mer

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13

Solgläntans föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2012/13 1 s föräldrakooperativ Kvalitet och måluppfyllelse läset 2012/13 Iehåll: Iledig 2 Förutsättigar...2 Bedömig av kvalitet och måluppfyllelse 3 Beslutade mål och åtgärder 6 Slutord 7 Bilaga: Resultat - seaste

Läs mer

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm

Saltsjötunneln. Saltsjötunneln i korthet. Bil- och tunnelbanelänken för östra Östra Stockholm Saltsjötuel i korthet uelbaa till Nacka geom att Blå lije förlägs frå Kugsträdgårde. Norra läke och Södra läke kyts ihop med e tuel uder Saltsjö. Ett sammahållet projekt ger samordigsvister och stordriftsfördelar

Läs mer

Dagordning. Pågående planering Information om kommunalt VA Hur påverkar VA utbyggnaden fastighetsägaren? Information om avgifter mm Frågor

Dagordning. Pågående planering Information om kommunalt VA Hur påverkar VA utbyggnaden fastighetsägaren? Information om avgifter mm Frågor Daordi Pååede plaeri Iformatio om kommualt VA Hur påverkar VA utbyade fastihetsäare? Iformatio om avifter mm Fråor Pååede plaeri yv ä V ä yv sb ä l v ä me sb y lv Ka a d ö T3 by rs kv ä E ä rsb å e l v

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1(10) Svar lämat av (kommu, ladstig, orgaisatio etc.): Remiss Remissvar lämas i kolume Tillstyrkes term och Tillstyrkes (iitio) och evetuella sypukter skrivs i kolume Sypukter. Begreppe redovisas i Socialstyrelses

Läs mer

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts:

Webprogrammering och databaser. Begrepps-modellering. Exempel: universitetsstudier Kravspec. ER-modellen. Exempel: kravspec forts: Webprogrammerig och databaser Koceptuell datamodellerig med Etitets-Relatiosmodelle Begrepps-modellerig Mål: skapa e högivå-specifikatio iformatiosiehållet i database Koceptuell modell är oberoede DBMS

Läs mer

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx

Boendeutvecklingsprogram för Borlänge kommun 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 201x-xx-xx Författigssamlig i Boedeutveckligsprogram för 215-218 Beslutad av kommufullmäktige 21x-xx-xx Metadata om dokumetet Boedeutveckligsprogram 215-218 Dokumettyp Kommualt styrdokumet Omfattar Kommue Kommuala

Läs mer

Miljöutredning till planprogram för bostadsområde i centrala Kullavik - Sandlyckan, Kungsbacka kommun

Miljöutredning till planprogram för bostadsområde i centrala Kullavik - Sandlyckan, Kungsbacka kommun Miljöutredig till plaprogram för bostadsområde i cetrala Kullavik - Sadlycka, Kugsbacka kommu 1-10-09 Miljöutredig till plaprogram för bostadsområde i cetrala Kullavik - Sadlycka, Kugsbacka kommu 1-10-09

Läs mer

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28

Ångfärjan eller Oceanpiren? Stadsbyggnadsförvaltningen Inledande lokaliseringsstudie av kongress/hotel center i centrala Helsingborg 2008-04-28 Ågfärja eller Oceapire? Stadsbyggadsförvalti Iledade lokaliserigsstudie av kogress/hotel ceter i cetrala Helsigborg 2008-04-28 Bakgrud Utredigar som ligr till uderlag för Stadsbyggadsförvaltis iledade

Läs mer

Allmänna avtalsvillkor för konsument

Allmänna avtalsvillkor för konsument Godkäare 7.2 Kudakuta Godkät Kommuikatio Distributio Kudservice Kommuikatio, deltagade och samråd Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras av fjärrvärme Allmäa avtalsvillkor för kosumet för leveras

Läs mer

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering

Databaser - Design och programmering. Programutveckling. Programdesign, databasdesign. Kravspecifikation. ER-modellen. Begrepps-modellering Databaser desig och programmerig Desig processe ER-modellerig Programutvecklig Förstudie, behovsaalys Programdesig, databasdesig Implemetatio Programdesig, databasdesig Databasdesig Koceptuell desig Koceptuell

Läs mer

Folkets Parkskullen. Holmtebo. Gusum Vargbrogärdet. Ringarums Prästgård. Borg. Gryt Konvaljekullen. Öppet landskap med cykelavstånd till centrum.

Folkets Parkskullen. Holmtebo. Gusum Vargbrogärdet. Ringarums Prästgård. Borg. Gryt Konvaljekullen. Öppet landskap med cykelavstånd till centrum. Holmtebo Öppet ladskap med cykelavståd till cetrum. Rigarums Prästgård Naturära boede, cetralt i kyrkby. Folkets Parkskulle Bo ära service, atur och det glittrade havet. Kovaljekulle Attraktiva i skärgårdsära

Läs mer

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol.

AMF. I princip är det bara möjligt att flytta privat sparande och sparande där avtalet tecknats efter den 2 februari i fjol. Välj att flytta dia Utyttja di flytträtt om du ka. Det är Privata Affärers råd u är regeriges tillfälliga flyttstopp hävs de 1 maj. Flyttstoppet ifördes i februari i fjol som e direkt följd av Damarksmålet.

Läs mer

Ny lagstiftning från 1 januari 2011

Ny lagstiftning från 1 januari 2011 Ny lagstiftig frå 1 jauari 2011 1. Ny lag lage om allmäyttiga kommuala bostadsaktiebolag 2. Förädrigar i hyreslage De ya lagstiftige - Bakgrud Klicka här för att ädra format på uderrubrik i bakgrude q

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. OBSERVERA att översikte grudar sig på e iveterig, som ite är klar! Atalet ärede och urval av ärede ka komma att

Läs mer

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn

Läs mer

Många tror att det räcker

Många tror att det räcker Bästa skyddet Måga vet ite hur familje drabbas ekoomiskt om ågo dör eller blir allvarligt sjuk. Här berättar Privata Affärer vilket skydd du har och hur du ka förbättra det. Av Aika Rosell och Igrid Kidahl

Läs mer

KONTORSLOKAL 486M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSVÄGEN 18

KONTORSLOKAL 486M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSVÄGEN 18 KONTORSLOKAL 486M 2 STOCKHOLM LILJEHOLMSVÄGEN 18 Stora Katrieberg har ett utmärkt cityära läge precis vid vattet itill Liljeholmshame i aslutig till Marieviks kotorsområde och Liljeholmes galleria. Här

Läs mer

Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28

Planeringsförutsättningar Kommunomfattande översiktsplan 2016 2015-09-28 Plaerigsförutsättigar Kommuomfattade översiktspla 2016 2015-09-28 Stradskydd och LIS-område Kari Adersso, kari.adersso@solleftea.se Asvarig tjästema Uppdaterad 20150929 Läsavisig till detta häfte De slutliga

Läs mer

Falkö Din«C. Göteborg C.

Falkö Din«C. Göteborg C. SltosiÄ 3//V/ [/- 2 -V/J 5 baaaktioe. Förteckig över i huvudspår befitliga med varigsmärke försedda plakoraigar (jämför Kugl. förordige 469/33) vid 1940 års utgåg. Falkö Di«C. Göteborg C. Falköpig C. -

Läs mer

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed

Örserumsviken. Förorenade områden Årsredovisning. Ansvar för sanering av förorenade områden. Årsredovisningslagen och god redovisningssed Föroreade område Årsredovisig Örserumsvike Birgit Fleig Auktoriserad revisor Sustaiability Director birgit.fleig@se.ey.com 19 september 2005 1 2 Årsredovisigslage och god redovisigssed Föroreade område

Läs mer

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen

Lärarhandledning Att bli kvitt virus och snuva - När Lisa blev av med förkylningen Lärarhadledig Att bli kvitt virus och suva - När Lisa blev av med förkylige För ytterligare iformatio kotakta projektledare: Charlotte.Kristiasso@phs.ki.se 1 Iledig Atibiotikaresistes är ett växade problem

Läs mer

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16

PTKs stadgar. Fastställda vid stämman 2009 06 16 PTKs stadgar Fastställda vid stämma 2009 06 16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SYFTE OCH UPPGIFTER Syfte och uppgifter 3 Medlemskap 4 Orgaisatio 7 Stämma 8 Överstyrelse 12 Styrelse 15 Förhadligsorgaisatio 17 PTK-L

Läs mer

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning

Sydkraft Nät AB, Tekniskt Meddelande för Jordningsverktyg : Dimensionering, kontroll och besiktning ydkraft Nät AB, Tekiskt Meddelade för Jordigsverktyg : Dimesioerig, kotroll och besiktig 2005-04-26 Författare NUT-050426-006 Krister Tykeso Affärsområde Dokumettyp Dokumetam Elkrafttekik Rapport 1(6)

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. Översikte grudar sig på e iveterig, som hela tide är pågåede. Atalet och urval av ärede ka komma att förädras

Läs mer

Försöket med trängselskatt

Försöket med trängselskatt STATISTISKA CENTRALBYRÅN m 1(5). Nilo Trägelkatt Förlag frå Ehete för pritatitik Ehete för pritatitik förelår att å kallad trägelkatt ka täcka i KI frå och med idex aveede jauari 26. Trägelkatte ave då

Läs mer

Kollektivt bindande styre på global nivå

Kollektivt bindande styre på global nivå Iteratioell ivå Global, regioal eller mellastatlig? Allt fler viktiga politiska frågor går ite lägre att lösa på atioell ivå. Folk över hela världe berörs exempelvis av växthuseffekte. Vad fis det för

Läs mer

Utlandskyrkans krisberedskap

Utlandskyrkans krisberedskap Utladskyrkas krisberedskap hadbok för beredskapsplaerig Kyrkokasliet Uppsala Sveska kyrkas kriscetrum 2 Kotaktiformatio veska kyrka i utladet S Kyrkokasliet 751 70 Uppsala Tel. 018-16 95 00 www.sveskakyrka.se

Läs mer

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden.

Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåne under tiden 1985-07-01 och framåt i tiden. Översikt av ouppklarade fall av dödligt våld i Skåe uder tide 1985-07-01 och framåt i tide. OBSERVERA att översikte grudar sig på e iveterig, som ite är klar! Atalet ärede och urval av ärede ka komma att

Läs mer

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor

Mätbar vetskap om nuläget och tydliga målbilder om framtiden. Genomför en INDICATOR självvärdering och nulägesanalys inom tre veckor Mätbar vetskap om uläget och tydliga målbilder om framtide Geomför e INDICATOR självvärderig och ulägesaalys iom tre veckor Självvärderig e del av dokumetatioskravet i ya skollage Skollage ställer också

Läs mer

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner

Digital signalbehandling Fönsterfunktioner Istitutioe för data- och elektrotekik Digital sigalbehadlig Fösterfuktioer 2-2-7 Fösterfuktioer aväds för att apassa mätserie vid frekvesaalys via DFT och FFT samt vid dimesioerig av FIR-filter via ivers

Läs mer

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes Lijär Algebra (lp 1, 2016) Lösigar till skrivuppgifte Julia Brades Uppgift 1. Betecka mägde av alla matriser med M(). Vi har e elemetvist defiierad additio av två matriser A, B M(). De är defiierad geom

Läs mer

TRIBECA Finansutveckling

TRIBECA Finansutveckling TRIBECA Rådgivare iom fiasiella helhetslösigar TRIBECA a s k r e i v g S f a s k r i e v g S f g g r r e e a r a r e e i i f f TRIBECA s målsättig är att bidra med råd & produkter som hela tide gör att

Läs mer

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a%

HOW TO GROW. .how to grow. .how not to grow 15 % 74a% pl a e r i gs s t r a t e g i e r f ö r h å l l b ar utveckl i g i M ar i estad.how to grow.how ot to grow Det går ite bygga hållbara miljöer, me det går att plaera och bygga miljöer som stöder och uppmutrar

Läs mer

GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN

GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN Upprättad 2004 Atage av Kommufullmäktige Kf 05-03-21 28 GRÖNSTRUKTURPROGRAM FÖR BROMÖLLA KOMMUN Förord Kommustyrelse uppdrog 2003-02-05 åt miljöutskottet att asvara

Läs mer

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm?

Framtidsutredningen 2007 Vad kostar det tillgängliga och trygga Stockholm? Framtidsutredige 2007 Vad kostar det tillgägliga och trygga Stockholm? I dea rapport kommer stades ekoomiska framtidsutsikter att diskuteras. Klarar stade äve fortsättigsvis av åtagadet att erbjuda e god

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Stadsvikes VC Syfte med deltagadet i Geombrott Att öka tillite och trygghete till de vård som bedrivs i det ega hemmet för de palliativa patiete. Teammedlemmar Eva Lidström eva.lidstrom@ll.se Viktoria

Läs mer

Visst kan man faktorisera x 4 + 1

Visst kan man faktorisera x 4 + 1 Visst ka ma faktorisera + 1 Per-Eskil Persso Faktoriserig av polyomuttryck har alltid utgjort e svår del av algebra. Reda i slutet av grudskola möter elever i regel dea omvädig till multiplikatio med hjälp

Läs mer

Natur, kultur och idrott CHARLOTTENBORG VÄTTEROSEN. Vätterosen BO BRA DÄR DU LEVER. LEV BRA DÄR DU BOR.

Natur, kultur och idrott CHARLOTTENBORG VÄTTEROSEN. Vätterosen BO BRA DÄR DU LEVER. LEV BRA DÄR DU BOR. CHARLOTTENBORG VÄTTEROSEN Vätterose Natur, kultur och idrott BO BRA DÄR DU LEVER. LEV BRA DÄR DU BOR. Att bo bra är viktigt för oss och för våra hyresgäster. Vi förvaltar bostäder, skapar service och förutsättigar

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Måadsrapport Jauari 2015 Måadsrapport Juli 2015 Måadsrapport Februari 2015 Måadsrapport Augusti 2015 Måadsrapport Mars 2015 Måadsrapport September 2015 Måadsrapport April 2015 Måadsrapport Oktober 2015

Läs mer

Enkät inför KlimatVardag

Enkät inför KlimatVardag 1 Ekät iför KlimatVardag Frågora hadlar om dia förvätigar på och uppfattigar om projektet, samt om hur det ser ut i ditt/ert hushåll idag. Ekäte är uderlag för att hushållet ska kua sätta rimliga och geomförbara

Läs mer

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26

Tentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26 Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också

Läs mer

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1

Duo HOME Duo OFFICE. Programmerings manual SE 65.044.20-1 Duo HOME Duo OFFICE Programmerigs maual SE 65.044.20-1 INNEHÅLL Tekiska data Sida 2 Motage Sida 3-5 Programmerig Sida 6-11 Admiistrerig Sida 12-13 Hadhavade Sida 14-16 TEKNISKA DATA TEKNISK SPECIFIKATION

Läs mer

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som

Geometriska summor. Aritmetiska summor. Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som. Geometriska talföljder kallar vi talföljder som Aritmetiska summor Aritmetiska talföljder kallar vi talföljder som, 4, 6, 8, 10, 1, 14, 000, 1996, 199, 1988, 0.1, 0., 0.3, 0.4, för vilka differese mella på varadra följade tal kostat. Aritmetiska summor

Läs mer

Plantering. en handledning från BillerudKorsnäs

Plantering. en handledning från BillerudKorsnäs Platerig e hadledig frå BillerudKorsäs 26 aug 2013 1. Vi följer lagstiftig och miljöcertifierigskrav. Att miljöapassa skogsbruket är vårt övergripade miljömål. Vi tar häsy till verksamhetes miljöaspekter

Läs mer

Förena Förbättra Förändra

Förena Förbättra Förändra Lässamordig ANDT Förea Förbättra Förädra Lässamordara för ANDT-frågor arbetar med olika förebyggade åtgärder iom alkolhol- och drogområdet. I vår lässamordarroll igår att förverkliga de politiska mål som

Läs mer

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen

Så här kommer byggherren och entreprenören överens om energianvändningen Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Så här kommer byggherre och etrepreöre överes om eergiavädige Sveby står för Stadardisera och verifiera eergiprestada i byggader och är ett

Läs mer

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3

Familje- juridik Här är dina rättigheter. Bostad& fastighet. Sambo eller gift? Sambo eller gift? Privata Affärers serie om. Del 3 Äkteskap& samboförhållade Huvudregel eligt sambolage är att bostad och bohag, som skaffats för Är i ekoomiskt jämställda, det vill säga har ugefär lika stora skulder eller tillgågar, har det kaske ite

Läs mer

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER

Extrem prestanda Nu utan BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Extrem prestada Nu uta BPA UPPLEV DEN FANTASTISKA STYRKAN HOS VÅRA BPA-FRIA PRODUKTER Formar för kall och varm mat BPA-fritt kommersiellt produktsortimet för livsmedelsservice Rubbermaid Commercial har

Läs mer

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I MS-A0409 Grudkurs i diskret matematik Sammafattig, del I G. Gripeberg Aalto-uiversitetet 2 oktober 2013 G. Gripeberg (Aalto-uiversitetet) MS-A0409 Grudkurs i diskret matematiksammafattig, del 2Ioktober

Läs mer

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PC106/PC145 Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 4/5 014 Hel- och halvfart VT14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare: Niklas Frasso

Läs mer

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande

ISO 26000. ISO 26000 Guidance on social responsibility. Marknaden förändras snabbt. En standard om socialt ansvarstagande ISO 26000 E stadard om socialt Reio Fridh, Sesus Vice ordförade Sveska ISO 26 000 kommitté 2010-11-26 ISO 26000 Guidace o social resposibility ISO 26000 Vägledig för Socialt 2 Markade förädras sabbt Allt

Läs mer

Berga köpcentrum - Djurängen - Giraffen - Stortorget - Tegelviken och omvänt

Berga köpcentrum - Djurängen - Giraffen - Stortorget - Tegelviken och omvänt - Djuräge - Giraffe - - och omvät Så här kör lije Dessa hållplatser trafikeras: (i båda riktigara) N Björkeäs Norrlide Bergavik Trafikerig på Kvarholme Fr sk rik ed sg. Ös ata ta jög ga as Sjö str Vä tra

Läs mer

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering.

Applikationen kan endast användas av enskilda användare med förtroenderapportering. Aktiverig mobil app 1 Aktiverig mobil app Aktiverig mobil app aväds för att koppla e eskild avädare till Visma Agdas mobilapplikatio. Applikatioe ka edast avädas av eskilda avädare med förtroederapporterig.

Läs mer

Grönstrukturplan för Åstorps kommuns samhällen Åstorp, Nyvång, Hyllinge och Kvidinge

Grönstrukturplan för Åstorps kommuns samhällen Åstorp, Nyvång, Hyllinge och Kvidinge Gröstrukturpla för Åstorps kommus samhälle Åstorp, Nyvåg, Hyllige och Kvidige Atage 2011-08-29 Kf 92 Gröstrukturpla 2011-1 2 - Gröstrukturpla 2011 Atage av kommufullmäktige 2011-08-29. Framtage uder våre-sommare

Läs mer

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur

PORTFOLIO. Lisa Heller, Chalmers Arkitektur PORTFOLIO Lisa Heller, Chalmers Arkitektur Kadidatarbete - Highlie Hede, våre 2015 axoometri Highlie Hede är e förkroppsligad dröm om publika fuktioer itegrerade med varadra på ett öppet och dyamiskt sätt.

Läs mer

Röjning en handledning från Korsnäs Skog

Röjning en handledning från Korsnäs Skog Röjig e hadledig frå Korsäs Skog April 2010 1 Korsäs Miljöpolicy i vår verksamhet Asvarig: Begt Bruberg Giltig frå: 080507 Upplaga: r 11 Ersätter: 051121 Korsäs Skogs policyförklarig 1. Vi följer lagstiftig

Läs mer

8 Djurpark. 1. Åmanska parken 2. Museiparken 3. Lilla torget 4. Stora torget 5. Kyrkoplan 6. Norra Ringgatan 7. Plantaget

8 Djurpark. 1. Åmanska parken 2. Museiparken 3. Lilla torget 4. Stora torget 5. Kyrkoplan 6. Norra Ringgatan 7. Plantaget PA R K VA N D R I N G I A L I N G S Å S 9 Nolhaga slott 13 Nolha sväge Prästgård 7 ga all é 8 Djurpark Ishalle Nolhalla 6 Christiae kyrka Norra R iggata ggata Färgare 5 Drotti gata 12 Aligsås rådhus 4

Läs mer

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet? Statistisk aalys Vilka slutsatser ka dras om populatioe med resultatet i stickprovet som grud? Hur säkra uttalade ka göras om resultatet? Mats Guarsso Tillämpad matematik III/Statistik - Sida 83 Exempel

Läs mer

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}: CD58 FOMEA SPÅK, AUTOMATE, OCH BEÄKNINGSTEOI, 5 p JUNI 25 ÖSNINGA EGUJÄA SPÅK (8p + 6p). DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följade NFA över alfabetet {,}:, a) kovertera ovaståede till e miimal

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl. 09.00-13.00 0.01.007 Tetame i Statistik, STA A13 Deltetame, 5p 0 jauari 007, kl. 09.00-13.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formel- och tabellsamlig (skall retureras) samt miiräkare. Asvarig lärare: Haah Hall Övrigt:

Läs mer

FRÖN. i parken, skogen, eller vid huset där du bor. Här har jag gjort en blomma och öron till min hare av askfrön. askfrö. askblad

FRÖN. i parken, skogen, eller vid huset där du bor. Här har jag gjort en blomma och öron till min hare av askfrön. askfrö. askblad KRISTINA DIGMAN FRÖN Frö ka se ut på tuse sätt. Somliga är så små och lätta att de kappt sys, adra är stora och tuga. Kastajer, ötter, kärora i äpplet eller apelsie du äter, de är frö allihop! Det fis

Läs mer

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta:

Östersjön är ett unikt men hotat hav. Efter den här lektionen kommer du att veta: Östersjöambassadör Östersjö är ett uikt me hotat hav. Efter de här lektioe kommer du att veta: vilke betydelse Östersjö har som ekosystem varför Östersjö är ett hotat hav vad du ka göra för att rädda Östersjö

Läs mer

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan

Tentamen i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäng) 26 mars 2004, klockan Karlstads uiversitet Istitutioe för iformatiostekologi Avdelige för Statistik Tetame i Statistik, STA A10 och STA A13 (9 poäg) 6 mars 004, klocka 14.00-19.00 Tillåta hjälpmedel: Bifogad formelsamlig (med

Läs mer

Södertäljes stadskärna

Södertäljes stadskärna Delrapport av kulturmiljöprogram för Södertälje kommu Södertäljes stadskära Kulturhistorisk aalys och värderig Remissversio Fredrika Mellader Rö Lisa Sudström Christia Adersso Rapport 00: Södertäljes stadskära

Läs mer

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3

RUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast

Läs mer

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) 1 Föreläsig 6, Ht 2 Hambley avsitt 12.7 (äve 7.3 för de som vill läsa lite mer om gridar) Biära tal Vi aväder ormalt det decimala talsystemet, vilket har base 10. Talet 2083 rereseterar då 2 10 3 0 10

Läs mer

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart

Jag läser kursen på. Halvfart Helfart KOD: Kurskod: PC106/PC145 Kurs 6: Persolighet, hälsa och socialpsykologi (15 hp) Datum: 3/8 014 Hel- och halvfart VT 14 Provmomet: Socialpsykologi + Metod Tillåta hjälpmedel: Miiräkare Asvarig lärare:

Läs mer

Översiktsplan 2012 Åstorps kommun

Översiktsplan 2012 Åstorps kommun Översiktspla 2012 Åstorps kommu KORTVERSION Samråd höste 2011 Iehåll Bakgrud... 3 Hur påverkas vi av omvärlde? Åstorp i Skåe... 4 Utveckligsstrategier... 5 Reglerigskarta... 6 Befolkig... 8 Närigsliv...

Läs mer

Bilaga 1 Formelsamling

Bilaga 1 Formelsamling 1 2 Bilaga 1 Formelsamlig Grudbegre, resultatlaerig och roduktkalkylerig Resultat Itäkt - Kostad Lösamhet Resultat Resursisats TTB Täckigsgrad (TG) Totala itäkter TB Säritäkt Divisioskalkyl är de eklaste

Läs mer

Specialbygge för vattenrening

Specialbygge för vattenrening Nummer 8 okt 2010 Specialbygge för vattereig på gåg Mera TV-produktio De dövas redaktio i SVT spelar uder höste i ytterligare ett atal avsitt för barkaale i de studio ma irett i lokal A9. - Lokale och

Läs mer

Markberedning. en handledning från Korsnäs Skog. 27 april 2009

Markberedning. en handledning från Korsnäs Skog. 27 april 2009 Markberedig e hadledig frå Korsäs Skog 1 27 april 2009 Korsäs Miljöpolicy i vår verksamhet Asvarig: Begt Bruberg Giltig frå: 080507 Upplaga: r 11 Ersätter: 051121 Korsäs Skogs policyförklarig 1. Vi följer

Läs mer

Markberedning och Dikning en handledning från BillerudKorsnäs

Markberedning och Dikning en handledning från BillerudKorsnäs Markberedig och Dikig e hadledig frå BillerudKorsäs 1 26 aug 2013 Riktlijer för asvarsfullt skogsbruk 1. Vi följer lagstiftig och miljöcertifierigskrav. Att miljöapassa skogsbruket är vårt övergripade

Läs mer

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys Luds tekiska högskola Matematikcetrum Matematisk statistik STATISTISKA METODER FÖR SÄKERHETSANALYS FMS065, HT-15 Datorövig 2 Fördeligar iom säkerhetsaalys I dea datorövig ska vi studera ågra grudläggade

Läs mer