Inventering av kulturmiljöer i Södertälje kommun 3 (7) Ytterjärna och Överjärna socknar

Transkript

1 Iveterig av kulturmiljöer i Södertälje kommu 3 (7) Ytterjära och Överjära sockar

2 Ytterjära och Överjära s: Iehållsförteckig Iehållsförteckig Förord Iledig Bakgrud och syfte Urval Programmets struktur 3 Metod 3 Ytterjära och Överjära sockar 4 Karta 6 Plaer och säkerställade 7 Karta riksitresseområde 8 Förhistorisk tid 0 Steålder Brosålder Järålder 3 Historisk tid 4 Medeltid tal tal tal tal tal 7 Kulturmiljöer 9 Vägar 9 Ytterjära socke Bradalsud 0 Dåderö Egsholm Farsta Gerstaberg Håkäs Pilkrog Säby gård Villa Säby Nedre Kumla Yttereeby Eeby Krog Steierområdet 4

3 Ytterjära och Överjära s: Iehållsförteckig 66. Ytterjära sockecetrum 45 Överjära socke Bakesta Billstadale Jära samhälle 50 69:. Bergsgata 55 69:. Cetralskola 57 69:3. Futurum 58 69:4. Godsmagasiet 59 69:5. Skridskofabrike 60 69:6. Smedja och Igetig 6 69:7. Övre Åsgata / Övre Sadtorpsväge 63 69:8 Nedre Sadtorpsväge 65 69:9. Norra Järvägsgata Kallfors kvar Lilla Römora Liga Ogaområdet Backa skola Koppartorpe Saltå Överjära gamla sockecetrum 78 Bilaga : Skyddade miljöer 8 Ytterjära kyrka Jära gruvor Överjära kyrka Käll- och litteraturförteckig 85

4 Ytterjära och Överjära s: Förord och iledig Förord Kulturmiljö är ett vitt begrepp och omfattas av mäiskas fysiska spår och avtryck i ladskapet geom historie. Avtrycke ka vara bebyggelse eller spår av de me äve av hagmarker, ägar, odligsmark, odligsröse, gravar, stigar, vägar m.m som berättar om levadssätt, brukade och kommuikatioer geom tidera. Det kulturladskap vi ser idag är ite vad det var för bara ett hudra år seda me vi ka idetifiera spår eller avsitt som är av låg hävd i ladskapet eller frå viktiga skeede i vår ärliggade historia. Me varför är dessa spår betydelsefulla? De hjälper oss att avläsa och förstå kulturladskapets historiska utvecklig och sammahag. De ger oss e metal karta av vår idetitet där vi ka käa ige oss allt frå äldsta tid till vårt modera komplexa samhälle, d.v.s. det som är vårt gemesamma kulturarv. Rapporte Iveterige av kulturmiljöer i Södertälje kommu omfattar hela kommue och berättar om de stora bredd av attraktiva och itressata kulturmiljöer som fis iom kommues gräser, allt ifrå gamla säteristrukturer med magårdsbyggader, flyglar, statarbyggader, ekoomibyggader och torp till 900-talets flerbostadshus, radhusområde och idustrimiljöer. Kommue har e mågfacetterad historia av e stor mägd forlämigar som berättar om var kommues tidiga ivåare bosatte sig och begravde sia döda lägs dåvarade havsvikar, om frälsets iflytade frå medeltid med etablerige av stora egedomar och säterier uder tale, om levadsvillkor som torpare eller egedomslös statare, om byar och böder, mejeriverksamheter, gruvoch stebearbetig, småidustrier och verkstäder, 800- och 900-talets idustriella expasio, järväges historia geom järvägssamhällea, badorte Södertälje, iflyttare som skapat ya befolkigsstrukturer och moder bebyggelse, allt som sammataget utgör vår kommu idag. Iveterige består av 7 delar uppdelat i ladsbygdssockara samt i Södertälje stadskära och i Södertälje med omgivade lad Södertälje kommus ambitio med iveterige är att få ett kulturhistoriskt kuskapsuderlag som ska vara vägledade för samhällsplaerige bl.a. geom att peka ut kulturhistoriska kvaliteter som ka skapa e attraktiv livsmiljö i e framtida utvecklig av miljöera. Med dages sabba samhällsexpasio är behovet stort av kuskapsuderlag som pekar ut viktiga värde att uppmärksamma, att ta ställig till iför förädrigar och väga mot adra itresse för att få e lågsiktigt hållbar förvaltig. Det syftar också till att öka kuskape och förståelse om kommues historia och kulturhistoriska värde. Kulturarvet är allas agelägehet och kuskap, förståelse samt egagemag är viktiga faktorer för kulturmiljöeras värade.

5 Ytterjära och Överjära s: Förord och iledig Iledig Bakgrud År 005 fick Kultur- och fritidskotoret i kommues Mål & Budget uppdraget att upprätta ett kulturmiljöprogram för Södertälje kommu. Kommue har tidigare varit i avsakad av ett politiskt förakrat program som defiierar kulturmiljöer med höga kulturhistoriska värde i kommue och som ager riktlijer för haterig av dessa iför beslut gällade fysisk plaerig. Rapporte som heter Iveterig av kulturmiljöer i Södertälje kommu har utarbetats av atikvarie Emma Tibbli vid Torekällbergets museum, Kultur- och fritidskotoret, Södertälje kommu. Fotografier är om iget aat ages taga av Emma Tibbli för Kultur- och Fritidskotoret. Ageda Ageda är ett övergripade mål för det sveska hållbarhetsarbetet krig miljöfrågor, beslutat av riksdage. Här igår atioella miljökvalitetsmål samt flera delmål för ladets kommuer. I Ageda poägteras att det är e viktig del av ett lågsiktigt hållbart samhälle att vära om kulturarvet. Det atioella miljökvalitetsmålet säger att Natur och kulturvärde skall tas tillvara och utvecklas. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö i Ageda för Södertälje kommu åre behadlar bl.a. samhällsplaeriges roll och de betydelse de bebyggda miljös kulturella och estetiska värde har för mäiskors livskvalitet. Eligt det lokala delmålet ska de fysiska plaerige och samhällsbyggadet seast år 00 grudas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värde ska tillvaratas och utvecklas. De kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse ska då vara defiierad och ett program ska fias för skydd av dess värde. Som lokala åtgärder och asvar ages att kommue seast år 007 tagit fram dessa program och strategier. Arbetet ska föregås av e bebyggelseiveterig och resultera i ett kulturmiljövårdsprogram. Syfte Syftet med iveterige är att de ska utgöra ett vägledade kulturhistoriskt kuskapsuderlag för beslut iom de fysiska plaerige i ett urval av miljöer med höga kulturhistoriska värde. Miljöera i iveterige jämställs med stadskäras kulturhistoriska klassificerig som gröa d.v.s. Byggade är särskilt värdefull frå historisk kulturhistorisk, miljömässig eller kostärlig sypukt eller igår i ett bebyggelseområde av dea karaktär. PBL 3: skall tillämpas. Alla aa bebyggelse omfattas av PBL 3:0. Det fis måga miljöer som ite omäms i rapporte me som ädå ka ha viktiga kulturhistoriska värde att beakta och vårda. Detta bedöms i varje eskilt fall i pla- och bygglovshaterige. Urval Urvalet av miljöer grudar sig på att de har höga eller särskilda kulturhistoriska värde, främst ur ett lokalt perspektiv me ofta äve regioalt och atioellt. Miljöera är främst studerade ur ett helhetsperspektiv och ite så mycket i eskilda objekt. De ka vara represetativa eller uika för stadsdele, sockara eller kommue och ska spegla dess karaktär och historia. Det kulturhistoriska värdet behöver alltså ite bara bestå i ålder på de bevarade objekte uta äve i att miljö är välbevarad, tidstypisk, utgör ett viktigt avtryck i de lokala historike eller är uik.

6 Ytterjära och Överjära s: Förord och iledig 3 Iveteriges struktur Delrapporte ileds med e beskrivig av sockara som följs av e översiktlig historisk utvecklig frå fortid fram till idag som kuskapsbakgrud till förståelse av urvalet av miljöer. Därefter följer ett kapitel om plaer och säkerställade, d.v.s. vilka lagar och skydd som berör kulturmiljöer i området. Ett urval av kulturhistoriskt itressata och värdefulla område/miljöer preseteras eligt eda. Miljöbeskrivig, kortfattad beskrivig av de kulturmiljö som preseteras. Historik, övergripade med förklarig till varför området/miljö ser ut som det gör idag. Kommetar. Här idetifieras områdets/miljös karaktärer och de kulturhistoriska värdea preciseras. Vägledig. Vägledig för hur ma bör förhålla sig till de utvalda miljö för att kua förvalta och bevara dess kulturhistoriska värde och egeskaper. Metod Urval av miljöer grudas på boke Kulturmiljöer i Södertälje, på lässtyrelses bebyggelseiveterig av Jära kommu 968, på iformatio frå hembygdsföreige samt frå fastighetsägare. Miljöera har också okulärbesiktigats för sammaställig av aalyse.

7 Ytterjära och Överjära sockar 4 Ytterjära och Överjära Järasockara sträcker sig över de mellersta dele av Södertälje kommu. Ytterjära utgör de östra av sockara och agräsar till Saltsjö med Mörkö socke i öster, Tveta samt Östertälje i orr och Hölö i söder. I socke igår äve Dåderödele av Mörkö. Väster om Ytterjära är Överjära socke med Vårdige socke i väster, Nykvars kommu och Tveta socke i orr samt Hölö i söder. Namet Jära syftar saolikt på ordet gar som har betydelse smal fjärd, segelled eller skyddad vik, e förklarig som ka härledas till förhistorisk tid. Äldsta belägg för garum är reda frå 00- talet. Det förekommer äve adra stavigar som giera och gaera. Frå 300-talets börja förekommer uppdelige av bygde i Över- och Ytterjära i skriftliga dokumet. Topografi och aturförhållade Berggrude består av graitådergejs med stråk av leptitgejs som äve iehåller järmalm och d grait samt i väster gejsgrait. Sydväst om Pilkrogsvike samt vid Logsjö förekommer stråk av diabas. Bergssluttigara täcks av morä. Järaslätte består till stor del av postglacial lera. Ladskapet är karaktäristiskt för dea del av Södermalad med flera sjöar, skogsklädda moräsluttigar och hällmarker, dalgågar med slätter och med kustområde. I orr är skogrika område med dramatiska brater vid sjö Vällige. Ytterjära socke Ytterjära socke präglas dels av sitt kustläge med vikar och sträder i öster och dels av jordbruksladskapets bördiga lerslätter samt av mer kuperade, skogiga marker allra lägst i orr där också flera sjöar fis. Frå Gerstaberg till kuste vid Farsta går e bred dalgåg av e fortida havsvik, det s.k. Bergagaret. Till socke hör äve område vid de orra delara av Överjära, mella sjöara Vällige och södra Yger samt område i de ordvästra delara. Dessa utgör små eklaver, geografiskt avskilda frå övriga Ytterjära socke. Jordbruksmark iom Bradalsud. Bebyggelse i socke är av agrar karaktär med stora samt midre gårdar och torp. Ytterjära är allmät kät för atroposofiska verksamheter, främst i sockes södra delar där kocetratioer av atroposofisk arkitektur fis. Överjära socke Överjära socke har ett mer småbrutet ladskap ä Ytterjära med jordbruksmark och med större sammahägade skogsområde i orr. I södra dele av socke igår e del av Simsjö som äve ligger i Hölö socke. Frå sjö Oga sligrar sig Ogaå österut och övergår till Moraå med utlopp vid Pilkrog i Ytterjära. Å med sia ravier och serpetiform är e remiisces av e fortida

8 Ytterjära och Överjära sockar 5 havsvik, det s.k. Moragaret. Dess dalgåg utgör lerrik, bördig jordbruksmark med uppstickade små bergkullar, e del av de s.k. Järaslätte. I sockes orra del igår e del av sjösystemet Vällige med utlopp via Kallforså. Sjö igår äve i Tveta socke och Nykvars kommu. I sockes östra del ligger Jära samhälle med villaområde i utkatera och i övrigt domierar e spridd, agrar bebyggelse samt små bybildigar av hus i atroposofisk arkitektur. Uder seare år har villaområde av typhus i tidigare skogs- eller jordbruksmark tillkommit på ladsbygde krig Jära samhälle. Utbyggad för ytterligare bostäder är föreslaga för delar av Kallfors, Myrstuga, Mora- Billstaområdet, Tua backar, Tavesta samt Södertua. Jordbruket Järasockara står för e stor del av kommues sammalagda jordbruksmark. E betydade del av marke brukas biodyamiskt. Sockara är typiska jordbrukssockar med e låg bebyggelsekotiuitet och med ett stort atal forlämigar. På grud av olika aturförutsättigar har Överjäras mer bruta ladskap, historiskt sett, haft ett större islag av kreatur ä spamålsodlig meda Ytterjära med större sammahägade odligsmarker ka ha haft större adel spamålsodlig. Ytterjära har också haft flera stora gårdar som domierat markägadet ä Överjära. Vällige Betesmark vid Hummelmora Utöver jordbruket har skogsbruk, fiske och bergsbruk varit viktiga ärigar. Ifrastruktur Järabygde geomskärs av ifrastrukturer med motorväg, järväg, gamla Riksetta (väg 55) samt vägar mot Vårdige, Tveta och Nykvar. Det är idag ite avgjort hur sträckige av de dubbelspåriga järväge Ostläkes utbyggad mella Jära och Liköpig ska gå. Idag går pedeltåg till Jära.

9 4 Borg Ge js v äg e Lilla Römora vä Kug Skogslud 9 Stora Hummelmora t e sv. av äg e Fläsklösa Västergärde e l m o ra e Hum m 0 6 ck e rv. G rö s Haglamme Ekäsmosse ig or ba me 7 7 lm l i m Vaska e lm G g e st 4 7 m Ma m c kå 5 e äg u Va 0 v H Hummelhaga 4 o rg s ö Bommersviksvike Teisbaor ge Gliasjö B Haga 7 Kursgård vä mmersvik Lillsjö 0 5 Va Vackå Bergsätter c Orrlöt kå Römora Hummelmoraberg Ålsta Aglasjö Lågmosse Smöraske Skirsjö Lilla Gymmel Alby Kvarsjö Slåbacke Glia Vallstuga Rudsjö Eriksberg Gerstaberg Stora Gymmel G er s t Stebacke ab er g s v äg Mek. id. e Berga D 8 g vä v A lb r o e v äg e s vä 6 g v äg väg ve d as 3 ge G re H il vä rs 8 Svartkärret Näset Vaskhus Skiljetorp Sadlide Tridborge Herrvrete Sjöstuga M o s s I e äg e äg 44 Stora Radö 36 Björdamme g e Trafikplats Jära Åstuga oraå Forsb rov äge Tr o l le b e ra v Övereeby lo Norrbyvälle F Saltå Järafjärde Fosäg Pilkrog Saltåskola 44 Kristofferuskyrka Saltå Kvar v äg N äs e Hasta Jämste Pilsberg Ramsta Skäve 6 6 Brittstorp NederKumla Leoardsberg Gröslätt Korsudde 6 6 Gökb Säby Petersborg 7 7 Liga Nyäg Wigwam Rudolf Steier- 55 semiariet Fredrikslud Nybygget Näsladsfjärde Ägsholm Kulturhuset Nibble Trädgård Hörigsäs aturreservat E4 Lövstalud Frustuga Lillsjö Örja- Stesta Borgholm Slätmosse skola Kasholme Nibble Hälltorp Hedluda Stora Simsjö av äg e Vidar- Jära kliike Naturbruksgymasium K ju ls t av ä Kjulsta Skogsvik Ekeby U lv Lilla Dåderö Lillsjö Lilla Trosa Näsbacke Eeby krog 7 Skillebyvret Eriksdal Rösjö Måsskär Strömsborg Smedstalud Högtorp v ik Klitkärret g ä Kl Stora Stesjö Löväs a e rab rg sv äg e Alsätter Smedsta backe Marieberg Uddsjö ge Kvartorp Sudsbergsberget Skillebyholm Ekvik Karlstorp Lustigtorp Br 9 Hagalud Sadasjö 8 3 r ob y B hag e äg Hejsta e v ä g e by B ro k b ac gsv y ä s tav äge Idesta Norrgärde ob K arlto rp Tallbohov Åkervälle Åkerby Lågkärret H ej Salsudd Ekbacke Smedsta Kulturmiljös kärområde av bebyggelse a Simosö Sjövrete Skasberget Björmosse Närmiljö Hagtorp Dåderö skär Skilleby Gryt Ludstorp Byttsberget Lilla Stesjö Alsjö Campigplats Kju lsta vä Sudsberg Ytter- och Överjära sockar - Delprogram 3 (7) Udde Gästham Västergårde Sjöudde Kulturmiljöprogram för Södertälje kommu Badplats Nyhage Bergdala Ör Klaraberg Vilsta Limpa Solvikskola Västerlud Vilhelmsberg Skäret Uddaberget Skasvillora e Gåsäge Färjeläge Skassudet Skassudet Lövlud sv Örslud Fjärrmosse ol Forsbacka Östersättra berg Al Hörigsholm Dåderö gård Yttereeby aturreservat S v. Alvilud Bo Rösjö Notholme u Rågåge Björklud Högfors rgs 7 Lövev. hydd 3. l s v Ludby 8 3 S Näsbackaudde e Yttereeby Välle Ägsholme Vrå 4 3 s v äg Nytorp Malme 57 6 N yto r p Klöväge Gröholm Solbacke Lilla Balsberga 9 3 g e Hagstuga d a Dåderö Färjtorpet Be Björkäs Karlsvik Bergholm Lövlud ers et Lillgårde Badplats Frista Dådermas Bergslud e d det m äg rg h ol Bergasjö Lilla Simsjö Lilltäppa av su Ulvåsa Björkudde Hörigsäs sv Lideby lm Eklud äg e Lillvrete 57 ho Stortäppa ls t gs Loviselud K ju Ä Björklud Jakobsberg väge ge svä Nä Björkhage acks Valmerska udde Ligalöt Malmstuga e Koholmara Stradhill Över-Kumla Brik kyrka Leoardsberg Lövhage Slätmosse Östra Håkäs Stora Håkäs ge g Sofielud k g e vä U Gustavslud A vä g Nyhem Sofieberg ä Bakesta Karlstorp re v Mariero Farme ka s äg e S ö d e r t ä lje v ä 44 l lä Sorp A ä H åk äsväge Ytterjära ge s Björkudde ä g e Björkdale vä k sv Ul å 3 lä g Håkäs H v 0 ä 47 äg t. 9 os sv o Sp pp s tä Nä 3 70 du st r i v äg Alv. 9 8 g a ta Tavestaväge 6 TUNA BACKAR ov v o m e 6 u S sv äg e s 8 v äg e s g 3 ö- N vä sj g L 3 ö w L 3 E 3 - s t. öd ps p 3 g. väg 8 o e 9 s 0 ag ag H ä ö 5 R 8 väge k- 7 3 e g ä 9 4 B jö r 3 - Tä lle 7 v. a 38 g ä si åk H j u er ls v. R e 9 4 ä v b 0 y sv. Pä ti s 7 e g 46 9 ls ri Fj ä Vad sbr ov. 4 v 8 y Nästäppa Bergvilla Ulläge 6 0. g d rv t. js al v t. o o ls i 9 V a ka M t. Båtsvike Skjutholme s K 9 B a W ads tröm e väg Rö g r kel. torpsv T ä lle b. i v 6 8 Sad Moraå M ask 6 k e B il l s t a v Helyborg Billstadal 3 38 ss Fridhem Lövsta Solgårde Palmskog llm y ta st. G r ku ö ll a st. G v i u ll vs st. Forborg Farstaäs aturreservat Nyäs a Furulud Gradale e t G e Getrygge Vårdhem Bygdegård Vrete väg lå g Va 7 M s ta 4 ck 0 0 B il l 5 B 5 ENE 8 Billsta lo Charlotteborg illa e Ådalskola Stora Kobäcke ig e 5 Eeskola 69 e b o st r rm 4 6 u 3 Katsvike Badplats Solberga Sudsudde Farstaäsbadet Farstaäs e Farstaäset Vårdhem SÖDERTUNA 0 Åsg. 6 v. ge vä bo ä 7 5 e 7 74 rv rk Pa a 4 l Mö 9 3 T 7 sgr. Solro Vi 6 E k väg lsv. ic k- 8 g. Täpp 5 Vårdcetral e äg Överjära ev 3 kyrka 0 Källv U lld a 4 6 yr 7 Mariaskola ata Storg 7 70 Hagaberg Nygärdet ta Hagag S Luget Vattgruvsmosse Klockaretorget Bibl. 9 Ägshage Futurum v 0 a. äg e Mora Nyhammar ar Järvalla 6 ic k S 7 gs Ä 3 Brus gräd e K g vä s v. Dal d år 5 Pr tg äs Folkets hus 8 v r ä Jära ra d ata sg äg 7 S 5 6 g e a v ä 6 0 Tu e ktv Flä ra v Ulriksberg g r J ta Åsga 4 vä o ä J a rr 9 Bradstatio ö Lågmosse Mo Vattgruvsmosses aturreservat ta B a sg sv rg e ed 4 je 7. e d o s ig vä ruv. Fu eb r. er- t. Åk s d tg Skat 5 TÄLLEBY Fa ge 9 0 Sm 8 7 T io 9-6 g. 8 ks ri Åb ge vä5 3 j est. Tu r i e 4 0 gsv g 8 Vallä Uddv. Charlottedal L il sv. 9 e bäck Risb rov. Så 6 ga rg. 5 5 Lövstuga Marieberg d u 0 st r 7 0 Starr I v äg Vederbru e äg s s v 4 M o 8 F ars ta äs Solåkraby o M 9 5 Bradalsud Campigplats äg e väg e Skola 4 L ju g s t pe lv ä g e ev t. ss e 0 ar k a 0 re 9 p is 5 äg v p 5 et 6 atri lv. ge 7 e g e äg tv re V 6 Tavestaskola o 6. 0 e g ti Ljugbacke plats 3 g vä V ret 7 Idrotts- 6 h sv Pi m M F 7 l e s 7 t. ge 4 36 v H u m ti så 7 G r äs l fo 8 6 y rs 0 r 0 9 SÖDRA STARRBÄCKEN K al 3 5 Ny kv a 6 NORRTUNA 8 e t i g st. M väg e a sky ttevä g e 6 6 k 3 Laggartorp Petterslud o br 9 e 9 0 Risbro badet V i v e l s t 3. 6 Sp i a r s 5 t. G 9 ge s S 0 9 Jäg a r v 4 äg 5 vä d 9 Farsta eta a Hammarstuga 7 Lövesberg Tv 7 6 Roseberg rp NORRA STARRBÄCKEN Björklide e Bradalsuds- Skiljetorpsbadet Logsjö Logsjömosse SÖDRA KALLFORS r v lfo V Udde Stora Koppartorp Gru 7 39 Lilla Koppartorp Vatteverk så S 3 B S v a ls ä t e e Svalsätter Kallforså 5 te s väg l Ka Nya Koppartorp ar Bra dalsu dsv äge 8 s g r lä Pä 4 e 5 g Vik Eriksberg Johaeslud Vaskhusvike Sadbrik Rosehov Ogaå Storkulle Hallsfjärde Vaäg 0 g. 6 ge ä vä 9 t 5 Malmtorp Nedre Oga 4 vä 6 äg e T v är 4 örv 5 6 v Lågvalle H i l d as 9 Tegeltorp Sågstuga Mikaelgårde äg s rl 8 9 ky 3 St 6 Ogatorp O g a Brogärdet 4 v. 7 Ägstuga ge 3 Övre Oga Viksberg g M y rs tu ts 33 S rv ä 0 s a G revi Ru Jakobsberg Morägslud tö 56 Ägstuga KALLFORS g 7 PÄRLÄNGSBERGET Åtorp Oga Almvik rsväge fo 7 i a as v ä 40 3 H errg ård sv. K a Lilla Valläge Bredsätter Moräg ll Sjötäppa 43 7 Golfbaa Högbo g 3 ÖSTRA g 7 d sväg e Bradalsud vä d ils Raspe 6 8 va K g 7 o 9 34 Stora Valläge Hagaäs Svarttorp ä ik as v 3 MYRSTUGAN Kallforsmosse 9 Skyttorp Örsta Er 9 NORRA Kallfors Golfklubb B r a d als u äg S v e as v 6 Alstuga Orrsättra öväge 8 v ä 0 7 Sadsborg Aspvik s jö Älmsta Rudsj r Albro a äg S v e a s v 7 Björkbohage Skjutbaa Backa Låga rade 7 Jära Golfklubb Kallfors Rödmosse Dalfallet Hammarbacke Agla Tegelstuga Lillkärr Grövik B r a d a ls u d s v äg e Oxhage E4 Stormosse Ålägsbacke r ik s Berga 4 Ul da Ehete för Geografisk Iformatio Södertälje kommu 009 Tösta Latkärret ls Nysud vä Möllevike ge Stav Hejstalud Broby Töstaväge P tkä t Ek b Stavbofjärde

10 Ytterjära och Överjära s: Plaer och säkerställade 7 Plaer och säkerställade Kommuala plaer Översiktsplae I översiktplae ages Ytterjära som e värdefull kultur - och bebyggelsemiljö där estaka byggader som är av särskilt itresse frå historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller kostärlig sypukt ite får förvaskas eligt 3 kap PBL. Kulturmiljöer PBL Pla och bygglages 3 kap 0 gäller geerellt all bebyggelse och iebär att ädrigar av e byggad skall utföras varsamt så att dess särdrag beaktas. För rapportes miljöer gäller i samma kapitel iebärade att byggadera ite får förvaskas. Forlämigar Sockara har e stor mägd registrerade forlämigar. Forlämigar skyddas av Kulturmieslage (KML). Fasta forlämigar har automatiskt ett skydd och omfattas av ett skyddsavståd. Det är förbjudet att ädra, skada, täcka, ta bort e forlämig. Lässtyrelse är tillstådsmydighet och skall kotaktas för iformatio och tillstådsärede t.ex.. vid exploaterigar som byggads-, väg- eller ledigsarbete Riksitresse För utpekade riksitresse gäller att särskild häsy ska tas till de kulturhistoriska miljö och till ladskapsbilde. Ladskapets karaktäristiska bebyggelsemöster bör bevaras, jord- och skogsbruk ka ormal bedrivas uta särskilda föreskrifter. Jordbruket är också e förutsättig för att bevara kulturladskapet. Ett riksitresse ger sigal om att i dessa område ka lässtyrelse/state gå i och upphäva kommuala beslut, om ma ej fier kulturvärdea tillräckligt beaktade. Riksitressea regleras i kap 3 miljöbalke, som säger att områdea ska skyddas mot igrepp eller åtgärder som ka iebära påtaglig skada på riksitressea. Bradalsudsområdet utgör riksitresse för kulturmiljövårde eligt följade: Farledsmiljö med låg brukigs- och bosättigskotiuitet där det försvarsstrategiska läget vid iloppet till uvarade Södertälje och Mälare speglas av forborgar, e medeltida borgaläggig och Bradalssuds säteri med vidsträckta ägor Uttryck för riksitresset är: Två forborgar på farledes västra sida (ytterligare ä ligger på östra sida). Rester av de medeltida Tridborge med förstärkigar frå 700- och 800-talet. Boplatslämigar frå ygsta steålder och brosålder.

11 Ytterjära och Överjära s: Plaer och säkerställade 8 Röse. Bradalsuds säteri med huvudbyggad som bär det tidiga 900-talets prägel, tillhörade ekoomibyggader, arbetarbostäder, alléer och vidsträckta odligsladskap. Ur kommues Översiktspla 004.

12 Ytterjära och Överjära s: Plaer och säkerställade 9 De sydöstra delara av sockara (större dele av södra Ytterjära och delar av östra Överjära socke) utgör riksitresse tillsammas med Mörkö liksom området mella E4 och Stavbofjärde eligt edaståede: Farledsmiljö och mellabygd utmed vattelede frå Östersjö via Södertälje till Mälare, som präglas av det försvarsstrategiskt viktiga läget, domierade storgods av delvis medeltida ursprug samt partier med ett mer småbrutet agrarladskap Uttryck för riksitresset är: Äldre vägät. Ladskapspartier med mer småskaligt jordbruk och bebyggelse som huvudsaklige speglar 800-talet. Byar, esamgårdar. Farledskrogar frå 800-talet. (Miljö berör äve Botkyrka kommu.) Steiersemiariet i Jära (atroposofiskt cetrum) med särpräglad arkitektur frå 970-talet. Bruo Liljefors "Wigwam" - bostad och ateljé. Naturmiljöer Neda beskrivs edast de aturskydd som äve berör kulturmiljövärde. Stradskydd Lad- och vatteområde 00 m frå stradlije gäller geerellt. På e del ställe gäller dock 300 m. Lässtyrelse ka upphäva stradskydd och Södertälje kommu får ge udatag eller dispes.

13 Ytterjära och Överjära s: Förhistorisk tid 0 Förhistorisk tid Järabygde är med sia måga forlämigar ett av de främsta forlämigsområdea i läet. E forlämig är e fysisk lämig efter mäsklig verksamhet och är varaktigt övergive, d.v.s. ite i bruk. Äve omkrigliggade område ka omfattas av ett skyddsavståd. Nedaståede kartor är hämtade frå Riksatikvarieämbetets iformatiossystem om formie (FMIS), adress De röda markerigara är e registrerad forlämigslokal. I vissa fall är e forlämig ugefärligt daterad till flera perioder, varför samma registrerig ka förekomma på flera kartor. Steålder ( f. Kr.) Krig f. Kr. hade ise dragit sig tillbaka i ugefärlig västostlig ivå med Bradalsud vilket avspeglas i förekomste av forlämigsfyd. Registrerade forlämigar frå steålder i Ytterjära socke. Järabygde var uder tidig steålder e karg ytterskärgård av små öar ca 50 m över uvarade havsivå. De äldsta spåre av steåldersmäiskora i området har påträffats ca 60 m över havet och utgörs av ca 6000 år gamla steyxor vid Grövik i ärhete av sjö Oga. Ytterligare boplatslämigar har påträffats bl.a. vid Pärlägsberget ära Kallfors. Uder de här periode levde mäiska saolikt av jakt och fiske och uppehöll sig därför oftast lägs vikar och sträder. Överjära sockes registrerade steålderslokaliteter.

14 Ytterjära och Överjära s: Förhistorisk tid Ygre steålder iträffade ca 4000 f. Kr. Ladskapet utgjordes av de mark som är ca 35 m över uvarade havsivå. Bygde bestod då av ett ladskap av mer sammahägade lågläta område som delades upp av flikiga havsvikar. Två av dessa viktiga havsvikar är Bergagaret i orr och Moragaret lägre söderut där spår av bosättigar påträffats. Bergagaret sträckte sig frå Bradalsud i mot Gerstaberg i ordväst och Moragaret sträckte sig lägs dalgågara frå Pilkrog till Oga. Vid Farstaäs itill Bergagaret har keramik påträffats av e typ som förkippas med de s.k. gropkeramiska kulture. Vid Liga och Moragaret har e boplats frå ygre steålder kostaterats med hjälp av fyd av äme till flityxor vilket brukar förkippas med e jordbrukade befolkig. Brosålder ( f. Kr.) Uder brosålder utgjordes bygde av de mark som idag ligger ca 5-0 m över havet. I Ytterjära socke är fis stark kocetratio av brosålderslämigara till områdets orra del. I Överjära är brosålders lämigar främst kocetrerade till de bördiga områdea i väster. Sockara har måga gravröse frå brosålder som påträffas vid dåtides vikar, bl.a. vid Bergagaret, Håkäsberget, i ärhete av Tua samt Ulläge. Det har äve hittats spår av de mer svårfua bosättigara med fyd av skärvsteshögar, keramik, stolphål till hus och härdar vid Telleby i Överjära samt vid gårdara Berga och Gerstaberg i Ytterjära. Tavesta gamla by Liga och Ee är område av påvisad låg hävd med e kotiuitet frå periode. Ytterjära sockes registrerade brosålderslämigar. På flera ställe i sockara fis skålgropsförekomster och vid Liga fis e av läets fiaste hällristigar föreställade skepp och älvkvarar. Brosålderslämigar i Överjära.

15 Ytterjära och Överjära s: Förhistorisk tid Järålder (500 f. Kr. 00 e. Kr.) Äldre järålder Uder äldre järålder, ca 500 f- 500 e. Kr. låg kustlije ca 0 m högre upp ä idag. Gravfält återfis valige på höjder krig de fora havsvikara bl.a. krig Liga vid Moragaret samt vid gårdara Gerstaberg och Berga vid Bergagaret. Särskilt ka ämas bautastee och e domarrig vid Liga gravfält samt gravar med ädelmetallföremål vid Berga i Ytterjära. Vid Lideby och Stesta i Ytterjära socke fis itressata järåldersgravfält omfattade e stor mägd gravar frå hela järåldersperiode. Det fis flera forborgar i sockara bl.a. vid Bradalsud, Borgsö i Vällige, Pärlägsberget vid Kallfors och Klövägsberget vid Liga. Registrerade j forlämigar frå järålder i Ytterjära socke Ygre järålder Mark som är 5 m över uvarade havsivå låg ova vattet uder de sista periode av järålder mella 500 e. Kr Rusteara och deras iskrifter vittar om ett kristade av sockara krig 000-talet och deras ursprugliga läge atyder hur viktigt det fortida vägätet var. Rusteara har saolikt placerats vid gårdaras ägogräser, ofta där broövergågar vid vattedrag fuits. Iskriftera är itressata som vår äldsta skrift och är miesmärke över döda afäder. E av de främsta rusteara i läet är Gerstabergsstee. Registrerade forlämigar frå järålder i Överjära socke.

16 Ytterjära och Överjära s: Förhistorisk tid 3 E speciell stil på rusteara i området kyts till de s.k. Järamästare. Dessa käeteckas bl.a. av glosögda ormar, ekel kut och Tors fiskarfäge. Måga av dages gårdar ka i am och i ärliggade gravar atas ha hävd seda järålder. I Överjära fis amet Tua vilket är ett am som brukar förkippas med e admiistrativt viktig plats i e bygd uder ygre järålder. Namet som härstammar frå järålder brukar förkippas med ett ihägat område eller viktig hadelsplats. Äldsta skriftliga belägg för Tua i Överjära socke är frå år 400. Gårde har legat på samma plats åtmistoe seda 600-talet och stora gravhögar i ärhete ka atyda att det varit e stormasgård reda uder järålder. Forborge vid Borgsö med rester av stevallar. Järabygde har måga gravar frå periode bl.a. ett stort gravfält med stormasgravar, högar och resta stear vid Eekullara samt vid Håkäs, Saltå och Kumla.

17 Ytterjära och Överjära s: Historisk tid 4 Historisk tid Jära var reda uder tidig medeltid idelat i två delar. Moderförsamlige kom att bli Överjära meda Ytterjära utgjorde e aexförsamlig. Medeltid Sockaras kyrkor uppfördes uder 00-talet. Båda kyrkora har fugerat som tillflyktsställe i oroliga tider vilket spår i murara vittar om. I övrigt är sockaras medeltida lämigara ova mark få, e av dem är försvarsaläggige Tridborge vid Bradalsud i Ytterjära. Uder tale pågick e riksomfattade koloisatio som avbröts av semedeltides agrarkris och pestutbrott. Uder medeltide började dalsäkoras sluttigar i sockara att odlas. De tuga lerjordara yttjades främst som ägsmark för slåtter och lövtäkt för viterfoder till kreature och hade därför ett stort islag av ädellöv- Ytterjära socke överst och Överjära socke uder med möjliga medelträd. Iägomarke av äg och tida lämigar. Riksatikvarieämbetets formiesregister FMIS. och åker stägslades i för att hålla boskape borta. I Ytterjära socke fis måga registrerade lämigar, daterade till medeltid som utgörs av bebyggelseläge, hägader, vägar och ruristigar. I Överjära socke utgörs e del av lämigara äve av gruvhål och kolbottar. Daterigara i forlämigsregistret är ofta oprecisa och varierar mella se järålder, medeltid och yare tid. Byar I sockara ka ett flertal bybildigar spåras. Byara var relativt små och utgjordes ofta

18 Ytterjära och Överjära s: Historisk tid 5 av två till tre gårdar vilket var valigt för Södermalad. I Överjära fas bl.a. de medeltida by Tavesta by vid uvarade Ee som år 4 bestod av ett par gårdar. I Ytterjära fas bl.a. byar vid Qvarsta och Alby iom uvarade Bradalsud. 500-talet Jordeböckera tillkom uder Gustav Vasas admiistratio uder 500-talet för att geom överblick av gårdaras jordatur och iehav beräka deras skatteskyldighet. Jordeböckera berättar därför om gårdara, byara och deras brukare. De skriftliga dokumete ka bekräfta e fortlevad av byara äda frå medeltid. 600-talet Uder 600-talet ägdes marke i Överjära till större dele av Ee, Tavesta och Bakesta. Adra stora gårdar var Kallfors, Liga, Över Eeby, Skäve, Tua och Mora. Ytterjära domierades av säteriera Bradalsud, Gerstaberg, Dåderö och Farsta. Säteristadga bildades reda krig 500-talets mitt. De iebar att egedomar som ägdes av e adelsma och som hade e stådsmässigt bebyggd huvudgård som beboddes och brukades av adelsmae kude beviljas säteriprivilegier och därmed var skattebefriade liksom dess uderlydade gårdar och torp. Utöver säteriera ägde äve Håkäs, Nibble, Säby och Yttereeby e stor adel av marke. I Överjäras orra del, vid Grövik, bildades uder periode e fibygd av filädare som arbetade med skoge. Fibygder av så kallade skogsfiar uppstod lite här och var i mellersta Sverige uder 600-talet. Det är här ite udersökt hur peste som drabbade delar av Södermalad år 688 påverkade sockara. Vägar och vägkrogar Ladsväge geom Ytterjära socke och vidare söderut mot Nyköpig och orrut mot Stockholm har e låg hävd. Uder 600-talet byggdes och förbättrades måga vägar rut om i ladet och lägs dessa växte gästgiverier och krogar fram. Krogaras atal ökade uder 700-talet geom bräsvislagstiftige. Pilkrog, Bradalsud, Farsta, Yttereeby, Ulvsudet, Bakesta och Tavesta är platser där krogar har fuits. Kroge itill vattet vid Bradalsud atyder de vatteväg som avädes mella de västra och östra sida av sudet med färja fram till 700-talet liksom vid Ulvsudet. Vitertid gick vägar över isara. Sågar och kvarar I sockara har det fuits flera sågar, kvarar och tegelbruk seda medeltid. Ytterjära socke hade uder 600-talet kvarar bl.a. vid Bradalsud, i ärhete av Berga och mella sjöara Agla och Laare. I Överjära har fuits kvarar lägs Moraås sträckig bl.a. vid Kallfors, Saltå och Nykvar. Sågar har fuits på flera ställe bl.a. vid Kallfors, Nykvar och Forsbro. 700-talet Rysshärjigara 79 Uder 700-talet iträffade flera år av missväxt i Södermalad. Läet drabbades också hårt av ryssaras agrepp på de sörmlädska kuste. I juli måad år 79 slog ryssara läger på Stora Radö utaför Farstaäs samt vid Bradalsud. I Ytterjära socke brädes e stor del av gårdara. Överjära klarade sig uda ästa helt med udatag av Saltå.

19 Ytterjära och Överjära s: Historisk tid 6 Torp Det har fuits måga torp iom sockara. Dagsverkstorpe uppfördes på frälsegårdar frå set 600-tal, me geom att skattebödera frå år 743 fick rätt att alägga skattebefriade torp på ägora ökade torpatalet i ladskapet. Förutom backstugor och dagsverkstorp har äve fuits båtsmastorp i bygde. E båtsma var e meig idelt soldat iom örlogsflotta. Karl XI skapade år 68 det ygre Ideligsverket för armé där båtsmashållet igick för att förse Sverige med e flotta. I båtsmaes uderhåll igick ett torp med lite mark att bruka vilket respektive rote skulle svara för. E rote bestod av e grupp av gårdar som asvarade för att hålla e båtsma eligt ett beslut frå 680. Det fas riktlijer för hur båtsmastorpe skulle se ut, varför de uder olika tider är förhålladevis lika i storlek och pla. Några av båtsmastorpe i bygde är Tallstuga, Brik och vid Liga. Idag är flertalet av torpe borta och i markera där de legat ka husgruder påträffas liksom källare och växtmaterial. Skolor I båda sockara fas skolor uder set 700-tal. I Ytterjära låg e skola vid Mårtestorp år 783 och i Överjära fas e skola vid kyrka. Milstear Geom e väglag frå år 734 hade varje härad skyldighet att sätta upp milstear vid varje hel, halv eller fjärdedelsmil. Milstear fis bl.a. vid gamla ladsväge vid Skiljetorp i ärhete av Vaskhusvike, vid avtagsväge mot Kjulsta samt i ärhete av Håkäs. Det fis äve ågra väghålligsstear bevarade. 800-talet Laga skiftet och jordbruksratioaliserigar 800-talet kom att iebära förädrigar av det kulturladskap som varit förhärskade äda seda medeltid. Det tidiga 800-talets befolkigstillväxt och missväxtår iebar svåra tider för befolkige. Överjära var e av de fattigaste sockara i området uder periode. Laga skiftet var e skiftesreform som föregicks av de mildare storskiftesreforme uder set 700- tal. De iebar att gårdaras små, spridda tegar omskiftades och sammaslogs för att uderlätta e bättre haterig av jordbruksmarke. Storskiftesreforme fick dock ite så stor geomslagskraft. Laga skiftet som var e strägare reform geomfördes krig mitte av 800-talet för att möjliggöra bättre brukig av marke. Det ledde geerellt till att bystrukturera splittrades då gårdar flyttades ut frå byara och blev esamgårdar. Det av små tegar bruta ladskapet geomgick e omvälvade förädrig geom sammaslagig av markera. Laga skiftet hade dock midre påverka på bebyggelse i Järabygde ä i måga adra delar av Södermalad eftersom bebyggelse reda var utspridd på grud av de stora gårdaras ägodomias vilket iebar att Jära hade färre byar. Med ya uppfiigar iom jordbruket uder 800-talet blev det möjligt att bruka dalgågaras tuga lerjordar som tidigare yttjats som ägar för lövtäkt och sidvall. Äges domierade islag i kulturladskapet miskade drastiskt är viterfoder kude börja odlas i större utsträckig på åkrara. De sämre ägsmarke övergick till hagmark som karaktäriseras av islag av ear, lövträd och ekholmar. Uder 800-talet miskade skogsbetet i och med utökade hagmarker. Utdikigar och sjösäkigar var ytterligare metoder att utyttja så mycket mark som möjligt för odlig, bl.a. säktes vatteivå i sjöara Vällige, Logsjö och Kvarsjö.

20 Ytterjära och Överjära s: Historisk tid 7 Småidustrier Det har fuits ett flertal tegelbruk iom sockara uder 800-talet bl.a. Kläppe vid Liga. Måga gårdar har dessutom haft tegelproduktio för eget behov. Frå 870-talet fram till 90-talet brukades Sadlides mosse för torvtäkt. Frå 600-talet me framför allt uder 700- och 800-talet fas e idustrialiserad gruvdrift vid gruvora i Överjära sockes skogrika marker ordväst, se uder Jära gruvor. Skolor I Överjära uppfördes e gemesam skolbyggad år 809. År 84 kom folkskolestadga vilket iebar att alla bar skulle kua få gå i skola. Det medförde att ett ytt gemesamt skolhus uppfördes vid Ulläge i Överjära år 850. Skolhuset flyttades dock till kyrkas ärområde år 883. Uder tal fas ytterligare skolor på ladsbygde vid Simsjö, Lövsta, Moräg, Backa gård, Ytterjära kyrka och vid Bakesta. Järväge Järväge etablerades år 86 med östra stambaa mella Stockholm-Göteborg geom Jära vilket iebar stora strukturella förädrigar och medförde uppbyggade av Jära samhälle, påverka på ladskapet och tillkomst av ya byggader lägs järväge, bl.a. i form av bavaktarstugor. 900-tal Uder tidigt 900-tal expaderade Jära samhälle och år 95 bildades Jära Storkommu av de seda 86 självstädiga kommuera Överjära, Ytterjära och Vårdige. De uppgick år 97 i Södertälje kommu där Jära idag utgör e kommudel seda 989. Jordbruket Järasockara är fortfarade utpräglade jordbrukssockar. Atroposoferas etablerig i Järatrakte påbörjades reda uder 930-talet och har seda expaderat uder adra hälfte av 900-talet. Detta har medfört att bygde har e relativt sett stor adel biodyamiska jordbruk och trädgårdsodligar. Natioalföreige mot Emigratioe Uder 90-talet bildades i Överjära socke ett flertal småbrukarkoloier på iitiativ av Natioalföreige mot emigratioe. Syfte var att geom att erbjuda tomter med tillhörade småbruk förhidra att mäiskor utvadrade till Amerika. De röda stuga, ature som e god plats för att leva sut i framhölls. Föreige omfattade ett flertal egahemsbolag som köpte mark frå stora gårdar och bildade småbrukarkoloier rut om i ladet geom att avstycka samt sälja jordbruksmark till midre bemedlade familjer. Måga av familjera hade ige tidigare erfarehet av jordbruk me vid småbrukarkoloiera fas kotor där de blivade småbrukara kude få vägledig iom jordbruksdrift. Ägaria till Bakesta samt Mora gårdar, Aa Hedebergh, sålde delar av marke till Natioalföreige mot Emigratioes bolag AB Bakesta Småbruk uder 90-talet. I bolaget satt bl.a. tidigare jordbruksmiister Gösta Tamm. De som ite hade råd att köpa tomtera erbjöds egahemslå. Bakestas mark styckades i Billsta och Bakesta huvudgårdar med ett stort atal småbruk liksom Mora styckades i huvudgård och småbruk. E ehetlig stil eftersträvades och hustyper togs fram, bl.a. Bakestastuga ritad av Joas Åkerlud med liggade pael, småspröjsade föster, sadeltak samt med röd färgsättig och vita detaljer. Skola och hadelsbod till småbrukarkoloi vid Billsta uppfördes vid Bresta och var i bruk fram till 950-talet. I ärhete av Mora fas reda Backa skola för de ordvästra delara av socke. Eftersom markbite per tomt var relativt lite kude

21 Ytterjära och Överjära s: Historisk tid 8 måga av småbrukara ite försörja sig helt på jordbruket och var därför tvuga att äve ha adra ikomstkällor och måga fick gaska tidigt sälja sia småbruk. Skolor Krig år 90 uppfördes skolora vid Ytterjära kyrka och vid Bradalsud. Skolhuset vid Bresta uppfördes på Fredriksbergs mark uder 930-talet och Cetralskola uppfördes år 940. Ladsbygdsskolora lades ed uder talet och skolväsedet kocetrerades istället till tätorte vilket medförde byggadet av Ee-, Ådal- och Tavestaskolora uder tale för att kua ta emot det ökade atalet elever frå ladsbygde. Idustrier I bygde har idustriera uder 900-talet ökat och skapat ett stort atal arbetstillfälle. Torvtäkte vid Sadlides mosse återupptogs uder e period av 940-talet. Det har fuits ett flertal smedjor. I stort sett varje större gård hade förr e ege smedja. Sågar fas bl.a. vid Sadal, Sågeområdet i Jära och Bakesta. Ett flertal verkstäder och småfabriker etablerades i Jära och uder 900-talets adra hälft kom större idustrier som Kugsöre, uvarade Axa. Kommuikatioer År 93 utvidgades järväge och uder 990-talet utbyggdes de med ytterligare spår. E avgörade påverka på ladskapet blev motorväge som ivigdes år 970 och som delar Järabygde mitt itu. Hadel I Jära samhälle har affärsverksamheter etablerats seda 800-talets mitt. På ladsbygde har lathadlar fuits bl.a. vid Säbylud och Bradalsud i Ytterjära frå 900-talets första deceier fram till 980-talet och vid Marielud i Överjära. De gamla lathadlaras fuktio har idag delvis ersatts av gårds- och hatverksbutiker med ekologisk iriktig, främst kocetrerat till område med atroposofisk verksamhet.

22 Ytterjära och Överjära s: Vägar 9 Kulturmiljöer Vägar Vägara utgör e itressat del av vårt kulturarv. De berättar om de tidigaste kommuikatioera och om hur samhällets struktur seda förhistorisk tid har förädrats. Särskilt ka detta studeras vid gårdar eller byar av låg hävd med fortida gravfält och boplatser i ärhete. Ladvägara lades traditioellt på impedimet av fast mark och sparade odligsbar jord. De sligrade sig geom ladskapet i kate lägs åkrar, betesmarker, tidigare ägar, mella bebyggelse, geom gårdar och byar samt över berg och åsar. Väg frå Pilkrog mot Ytterjära kyrka E stor del av vägätet i Jära bygde har låg hävd. Motorväges dragig i ladskapet har dock stympat måga av de gamla vägsträckigara. Äve om kotiuitete ite behöver vara så låg har måga vägar aväts åtmistoe uder ågra hudra år. Av förhistoriska vägar fis ett flertal vägsträckigar och hålvägar bevarade. E ålderdomlig vägsträckig som utpekas av Hembygdsföreige över Liga söderut via Smedsta. Väge mella Pilkrog, Säby och Ulvsudet är också gammal liksom viterväge mella Södertälje och Nyköpig som gick över sjö Vällige i orra Överjära socke. Möjlige har förekomste av Borgsö forborg vid Vällige sambad med viterväges läge. Forlämigar och förekomste av rustear i e vägmiljö ka atyda e låg kotiuitet. Kommetar Vägaras sträckig utgör e betydelsefull del av det ålderdomliga kulturladskapet. De är ofta apassade efter atures förutsättigar. Det är framför allt de små grusvägara som sligrar sig geom ladskapet som bidrar till kulturladskapets miljöskapade värde äve om e asfalterad bred väg ka ha låg hävd. Viktiga kulturhistoriska islag i e vägmiljö ka vara förekomste av stora ädellövträd, alléer, äldre bebyggelse, rustear, gravfält samt mil- och väghålligsstear. Vägledig Hålvägar, rustear, väghålligsstear och milstolpar är formie och skyddas av KML. Det är viktigt att bevara vägaras ålderdomliga apassig, utformig och storlek till ladskapet. Vägar som sligrar sig geom ladskapet ofta på fast mark geom gårdar och byar samt mella bebyggelseläge, itill forlämigar, i kate mella åker/betesmark och höjder, på åsar och där äldre vägmiljöer fis bör udersökas ärmare iför detaljplaearbete och förädrig.

23 Ytterjära s: Bradalsud 0 Ytterjära socke 54. Bradalsud Miljöbeskrivig Bradalsud ligger i de ordöstra dele av Ytterjära. Det tillhör ett av sockes stora gods med bebyggelse frå tidigt 900- tal. Magårde består av e magifik huvudbyggad, flakerad av två par flygelbyggader. Huvudbyggade är e stor putsad byggad med ett framskjutade mittparti, e s.k. risalit, rusticerad sockel, valmat tak med kupor och symmetrisk placerig av småspröjsade föster. Det yttre flygelparet är putsade med bruta tak med glaserat tegel. Bradalsuds huvudbyggad Miljö har e strägt betoad axialitet geom alléer på båda sidor av huvudbyggades mittaxel med park på trädgårdssida. På orra sida är e egelsk park med orgaisk struktur av gågar och gröytor. I parke fis ett rut vattetor av oputsat rött tegel samt e ruste som flyttats frå det gamla bebyggelseläget vid Valsta, väster om Nyköpigsväge. I aslutig till magårde fis ett tidstypiskt bostadshus frå 90-talet med småspröjsade föster och med e itilliggade stallbyggad frå tidigt 900-tal liksom e tjästebostad i schweizisk stil med putsad bottevåig och övervåig i liggade pael. E uvarade hudgård utgör tidigare orageribyggad. Nordväst om magårde ligger gårdes uthusoch ekoomibyggader bl.a. e tidigare kraftstatiosbyggad i tegel med slammade rosa fasader och med e öppe arkad i bottevåige. Ladugård, magasi och lider är grupperade i e fyrkat på höjde ordväst om magårde. I mitte ligger ett särskilt gödselhus. Byggadera är tidstypiska med oregelbuda former och tak, paelade fasader eller med silikattegel och de har omsorgsfullt utförda detaljer. I godsstrukture igår ett flertal arbetarbostäder med efamiljshus i de s.k. Låga rade av fem små hus och med flera lägeheter vid arbetarbostädera vid Dalfallet, Alby samt Hammarbacke. Arbetarbostäder vid Alby. Samma typ fis vid Dalfallet och vid ärliggade Berga gård. Bradalsudsområdet domieras av ett böljade odligsladskap som i de mer kuperade delara består av barrbladskog med ett islag av ädla lövträd. Närmast vattet är ett område av gles skog av ålderdomliga tallar och sakmarker som betas sommartid. Bradalsud igår i område av riksitresse

24 Ytterjära s: Bradalsud för kulturmiljövårde. Större dele av egedome köptes 967 av Stockholms stad med udatag av magårde med ärområde som ägs privat. Historik Bradalsud är rikt på förhistoriska lämigar, bl.a. e gropkeramisk steåldersboplats, skålgropar frå brosålder, e skeppsättig samt forborgar och gravar frå järålder. Namet ases av e del syfta på Bradaborg, e befäst medeltida borg i Södertäljeområdet som igick i försvaret av iloppet till Södertälje. På e udde i Hallsfjärde ligger Tridborge. Vid utgrävigar av de har fyd påträffats, daterade till set 300- samt tidigt 400-tal, som tyder på e medeltida tillverkig av armborst på platse. Uder medeltid låg byara Ahlby samt Qvarsta iom området. Betesmark itill vattet. Uder 600-talet lät Erik Lovisi bilda godset Bradalsud av Albygårdara, Albytorp, Qvarsta samt hemmae Vaskhuset och Österby. Godset fick säteriprivilegier före år 676 och blev år 693 fideikommiss geom Erik Lovisis testamete. Uder 600-talet fram till 700-talets mitt fas e krog samt e färjestuga på udde vid Tridborge och platse utgjorde e viktig mötesplats i området för hadel och utbyte av varor. Seare uder 700-talet tillkom äve kroge vid ladsväge. Vid ryssaras agrepp på de södermalädska kuste år 79 slog ryssara läger vid Bradalsud, som brädes ed med udatag av e flygel och kroge vid Tridborge. Familje Lovisi lät dock återuppbygga gårde. Till godset har hört ett tegelbruk som låg i ordost samt e smedja. Vid sida av jordbruket har fisket historiskt sett utgjort e viktig delärig i området. Uder 860-talet avädes Tridborge som kaobatteri och väge som yttjades för att dra upp kaoera i backe sys ä idag. Ågbåtaras trafikerade av farlede frå 800-talets adra hälft medförde att e ågbåtsbrygga vars gruder sys ä idag alades på Tridborgsudde uder 870-talet. Uder e kort period i börja av 900-talet tillverkades kalksadtegel, äve kät som silikattegel, vid Tegelvik i områdets orra del. Det ägdes då av Philip Wersé som seare blev ägare till Egsholme och som var grudare av Scaia. Ekoomibyggader och Låga rade År 9 såldes Bradalsud till hovstallmästare Edvard Cederlud vilke lät skapa ett stort mösterjordbruk av de gamla gårde. Det ålderdomliga herrgårdsladskapets struktur med ett 30-tal dagsverkstorp med små bodar, uthus och åkerlappar fick ge plats åt det mer storskaliga skog- och jordbruket. Nya magårdsbyggader, ekoomibyggader och arbetarbostäder uppfördes krig åre 97-8 efter ritigar av arkitekte Thor Thori. Arbetsplatsledare var arkitekt Tore E:so Lidberg.

25 Ytterjära s: Bradalsud De gamla magårdsbyggade byggdes först om me såldes seda och flyttades till Köpig. Kalksadteglet frå det ega bruket avädes till ågra av ekoomibyggadera. Vid Bradalsud tillämpades modera tekiska jordbruksmetoder bl.a. fas e kraftstatio med fotogemotor som alstrade elektricitete vid gårde. Cederlud lät utöka ägora ytterligare bl.a. med det tidigare fideikommisset Gerstaberg liksom gårde Glibotorp i Tveta socke. Vid Berga by som också hörde till godset revs de gamla timrade bebyggelse för att ge plats för ya modera arbetarbostäder. Bradalsud blev ett samhälle i samhället, liksom ett traditioellt brukssamhälle med skola i orra dele av området och med e lathadel på västra sida av gamla Nyköpigsväge. Kommetar Bradalsud har ett högt kulturhistoriskt värde i si ovaligt välbevarade struktur av möstergård frå 90-talet med magårdsbyggad, flyglar, park, alléer, arbetarbostäder, torp, ekoomibyggader, odligsladskap av låg hävd samt e stor represetativitet av forlämigar. Platse för de medeltida armborsttillverkige är e av få i Sverige och har därmed ett historiskt värde. Områdets välbevarade godsstruktur med alla fuktioer är av omistligt värde. Vägledig Området utgör riksitresse för kulturmiljö eligt 3 kap Miljöbalke och bör ges e varsam omvårdad av bebyggelse, forlämigar och kulturladskap. De befitliga bebyggelse bör uderhållas med traditioella material och metoder. Karaktärera av magård, ekoomibyggader och arbetarbostäder bör bibehållas. Jordbruksdrifte med bete av stradområde är e förutsättig för att upprätthålla siktlijer och öppa övergågar i ladskapet. Alléera bör väras geom återplaterig. 90-talets sammahålla godsmiljö av bebyggelse, alléer och odligsmark gör området mella Vaskhusvike och Alby, i elighet med riksitressets avgräsig, käsligt för ya samlade bebyggelsegrupperigar. Vid ev. ya bebyggelsegrupperigar utaför det området bör atal hus per grupperig begräsas. För evetuella ya hus bör placerig, utformig, volym och detaljer utformas med häsy till befitlig bebyggelse och omgivade ladskap. Färgsättige iom området bör hållas traditioell alterativ dov för att apassas till områdets agrara karaktär. Uppbyggda tomter i åkermark bör udvikas helt. Allé mella vattet och huvudbyggade. Tridborge

26 Ytterjära s: Dåderö 3 Dåderö Områdesbeskrivig Dåderö utgörs av de ordvästra dele av ö Mörkö och agräsar i öster till Näsladsfjärde och i väster till Ulvsudet och Järafjärde. Dåderö avdelades förr via ett sud frå Mörkö me det har seda set 700-tal vuxit ige till ett smalt vattedrag. Fram till 985 fas e färjeförbidelse över Ulvsudet till Ytterjära. För klargörade ska ämas att det fis e Dåderö gård och äve Dåderö som avser e gård med e magårdsbyggad frå tidigt 700-tal samt e bybildig på västra dele av halvö. Dåderö gård beläget på e höjd. Ladskapet på Dåderö utgörs till stor del av öppe odligsmark med islag av ädla lövträd. Stora solitärekar förekommer på flera ställe i odligsmark. Kulturladskapet karaktäriseras också av smala vägar med traditioella läge i mötet mella skogskrö och odligsmark. Bebyggelse består med udatag av gårdara av spridda små torp, främst krig by Dåderö me äve av eskilda villor frå 900-talet som är glest iplacerade i terräge. Dåderödele ka ha varit e del av ö Simosö som uder 300-talet ägdes av hertig Erik och hertig Valdemar och beskrevs som e curia, e gård med borg. Uder 500-talets mitt tillhörde Dåderö och Borghaga släkte Baér och uder 600-talet ätte Sparre. Dåderö igick tillsammas med Egsholm och Borghaga i ett säteri seda 600-talets första hälft där Egsholm tycks ha varit de mest stådsmässigt byggda av gårdara och alltså sätesgård. Dåderö har e låg hävd vilket ka atas av ett stort gravfält frå bros- och järålder samt fydet av e vikigatida skatt. Kommetar Dåderös mycket välbevarade odligsladskap med bebyggelseläge av låg hävd, ålderdomlig struktur och med ett stort atal gamla ekar har ett samlat högt kulturhistoriskt värde att vära. Vägledig Det öppa ladskapet med odligs- och betesmark samt öppa siktlijer kräver fortsatt agrar verksamhet för upprätthållade av dess höga kulturhistoriska värde. Solitärekar i odligsmark väras. Vägaras sträckig och kotakt med ladskapet är viktig att bevara. Kulturladskapet tål ige större samlad grupperig av y bebyggelse i odligsmark. Vid y bebyggelse ska de lokaliseras på traditioellt sätt och ite ta odligsmark i aspråk. Bybildigar bör udvikas och bebyggelse bör följa de befitliga strukture på Dåderö av spridda torp och gårdar samt uderordas de befitliga bebyggelses utformig, volym samt färgsättig.