Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011. D-skolans förskole- och skolområde

Transkript

1 1 (14) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 D-skolans förskole- och skolområde OXL200 v Utbildningskontoret Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator-un@oxelosund.se

2 2 (14) Kvalitetsredovisning läsåret 10/11 Avser hela ansvarsområdet. Områdets namn: D-skolans förskole- och skolområde. Vilka enheter och verksamheter ingår: D-skolan inklusive Skolbarnsomsorg, modersmåls undervisning/studiehandledning och Oxelö förskola. Organisation och förutsättningar för verksamheten D-SKOLAN Ca 95 elever fördelade från förskoleklass till år 5. Klasserna har varit organiserade i åldershomogena grupper. Personalgruppen har bestått av: 1,0 lärare i förskoleklass. 2,75 lärare i skolår ,0 lärare i skolår ,6 speciallärare. 0,6 lärare i svenska som andraspråk. Av dessa är samtliga utbildade lärare/lärare i förskoleklass. SKOLBARNSOMSORG I skolbarnsomsorgen har under året ca 55 barn varit inskrivna. Verksamheten har varit integrerad i skolans lokaler. Personalgruppen har bestått av 3,25 personal fördelade på: 0,75 fritidspedagog. 0,75 förskollärare. 1,75 barnskötare. Av dessa har samtliga adekvat utbildning för sin tjänst. Utöver ovanstående personal har vi även haft: 0,5 kurator. 0,375 skolsköterska. 0,3 administrativ assistent. 0,3 vaktmästare. MODERSMÅLSUNDERVISNING/STUDIEHANDLEDNING Under läsåret har modersmålsundervisning givits i finska, persiska, arabiska, bosniska, spanska, thai och engelska. I dessa språk fanns 5 eller fler elever som

3 3 (14) önskade läsa modersmål (Grskf. 13 ). Samtliga modersmålslärare har haft en pedagogisk utbildning att undervisa i språket. Undervisningen bedrevs i åldersblandade grupper. I de språk där åldersskillnaden var stor organiserades två eller tre grupper. En grupp för skolår 1 5 och en grupp för skolår 6-9. Varje elev har under läsåret haft ca 60 minuters undervisning på sitt modersmål. Utöver modersmålsundervisning har vi även bedrivit studiehandledning på arabiska och thai. Även förstärkt studiehandledning på svenska har givits till nyanlända elever som talat modersmål som vi saknar kompetens i. Detta har skett för elever vid D- skolan och Breviks skolan. Under verksamhetsåret har vi haft ca barn inskrivna på förskolan. Dessa har fördelats på fyra avdelningar. Två småbarnsavdelningar med åldrarna 1 3 år och två syskonavdelningar med åldrarna 3 5 år. Personalgruppen har bestått av ca 12,5 personal fördelade på: 7,5 förskollärare. 4 barnskötare. 1,0 kokerska. Av dessa har samtliga adekvat utbildning för sin tjänst. Utöver förskollärare och barnskötare har vi även haft tillgång till 0,2 vaktmästare och 0,2 administrativ assistent. Kvalitetsarbete D-SKOLAN All undervisning sker utifrån de nationellt uppsatta målen. Varje elevs kunskapsutveckling följs och dokumenteras i IUP. Samtliga elever har personliga mål för sin kunskapsutveckling i sin IUP. Utvecklingssamtal hålls med elev och föräldrar minst en gång per termin, vid dessa samtal sätts nya mål för eleven. Inför utvecklingssamtalen får elev och föräldrar ett skriftligt omdöme avseende elevens måluppfyllelse i varje ämne. Omdömet syftar till att påvisa var eleven befinner sig i kunskapsutvecklingen mot läroplanens och kursplanernas mål. I de fall eleven riskerar att inte nå målen upprättas ett åtgärdsprogram vilket utvärderas och revideras var sjätte vecka. Elevens måluppfyllelse bedöms utifrån de nationellt satta målen och mäts bl a genom LUS, nationella prov, DLS, lyssna på orden, samt skolverkets diagnosmaterial i svenska och matte (Nya språket på väg och Diamant). Löpande under läsåret har eleverna fått hem en utvärdering av veckans planering och arbete i en loggbok. Den fungerar som en kontinuerlig dialog med hemmet runt elevernas kunskapsutveckling. För att ytterligare säkerställa att våra elever utvecklas mot målen har vi under året även genomfört måluppfyllelsesamtal mellan lärare och rektor. Dessa samtal har tagit sin utgångspunkt i lärarens upplevelse av nuläget samt vad som kan förbättras framåt för att alla elever ska utvecklas. Förutom det i skolan självklara målet att alla elever skall nå målen sätter vi även

4 4 (14) egna delmål som syftar dithän. Delmålen sätts främst i kvalitetsredovisningen utifrån konstaterade resultat. Som grund för upprättandet av denna kvalitetsredovisning ligger samtliga ovanstående kontinuerliga uppföljningar och resultat. I största möjliga mån strävar vi efter att skaffa oss mätbara resultat som vi kan använda för vidare utveckling. Som grund för denna kvalitetsredovisning ligger även liknande kvalitetsredovisningar som görs av personalen gemensamt i arbetslagen. SKOLBARNSOMSORG Inom skolbarnsomsorgen består kvalitetsarbetet i huvudsak av uppföljningssamtal med nyinskolade sexåringar samt utvecklingssamtal med samtliga barn och föräldrar. MODERSMÅLSUNDERVISNING/STUDIEHANDLEDNING Se ovanstående beskrivning av skolans kvalitetsarbete avseende studiehandledningen. För modersmålsundervisningen består kvalitetsarbetet främst av de resultat vi ser i bedömd måluppfyllelse samt betygen för år 8 och 9. Ett led i att utveckla kvaliteten på modersmålsundervisningen har även varit att åtminstone på D-skolan förlägga modersmålundervisningen inom ramen för ordinarie skoldag. På så sätt får våra modersmålslärare en naturlig möjlighet till ett professionellt utbyte med flera lärare. Verksamheten planeras och utvärderas utifrån de nationellt satta målen i Lpfö. I detta arbete följs varje barns utveckling. I de fall det finns oro över ett barns utveckling upprättas ett åtgärdsprogram i samråd med föräldrar och kommunens specialpedagog alternativt talpedagogen. Samtliga barns utveckling följs och dokumenteras i en IUP. Denna upprättas tillsammans med barnet och barnets föräldrar. Vid samtliga utvecklingssamtal deltar barnet. Under året har vi i samarbete med personal från två andra förskolor i kommunen reviderat de underlag som ligger till grund för utvecklingssamtalet och IUP n. Revideringen gjordes med målet att bättre leva upp till den kvalitet som styrdokumenten kräver av dokumentation och uppföljning av varje barns utveckling. Nuläge utifrån tidigare åtgärder D-SKOLAN INKLUSIVE SBO Som ett utvecklingsområde från föregående läsår hade vi att ta nästa steg i arbetet med vår likabehandlingsplan. Målet med likabehandlingsplanen är att den ska genomsyra allt vårt arbete och på så sätt förebygga- och på ett resultatinriktat sätt hjälpa oss att utreda och åtgärda förekomster av, kränkande behandling. Utvecklingsområdet vi föresatte oss innebar att vi skulle involvera barn och föräldrar tydligare i arbetet.

5 5 (14) Arbetet tog dock en lite annan inriktning än vi först hade tänkt oss. Genom diskussioner i personalgruppen kom vi överens om att vi behöver skapa en solid beteendekultur på skolan. Beteendekulturen anger vilka värden vi vill ska genomsyra vår vardag i skolan. Målet för arbetet har varit att mötet med skolan ska vara positivt för alla som kommer hit. Det ska kännas bra att gå in i skolan och när man går härifrån ska man vilja komma tillbaka. Vi valde att under året prioritera detta arbete då vi anser att detta är den enskilt viktigaste faktorn för att förebygga kränkande behandling. Dock glömde vi inte helt bort vår ursprungliga föresatts, att involvera barn och föräldrar bättre i arbetet med likabehandlingsplanen. Framförallt detta har gjorts genom att vi genomförde en trygghetsenkät där eleverna fick ge sin upplevda bild av skolan. Involverandet av föräldrar har framförallt skett genom kontinuerlig information månadsvis i det månadsbrev som rektor skriver och som går hem till samtliga föräldrar. Vårt andra utvecklingsområde var att öka måluppfyllelsen samt minska skillnaderna mellan resultaten på nationella prov och den bedömda måluppfyllelsen. Detta skulle ske genom en noggrannare planering av genomförandet och bedömning av NP samt genom måluppfyllelse samtal mellan rektor och lärare. Båda dessa insatser har genomförts. Nationella proven planerades, genomfördes och bedömdes i kollegiet för både år 3 och år 5. Detta medförde att eleverna bereddes bättre förutsättningar att prestera på sitt yttersta vid provtillfället samt att bedömningarna blev säkrare. Vid bedömningar satt lärarna två och två alternativt tre stycken tillsammans och kom fram till gemensamma bedömningar. I de fall som efter det fortfarande var tveksamma konsulterades även rektor i bedömningen. Måluppfyllelsesamtalen genomfördes vid två tillfällen under läsåret. Målet var att genomföra dessa samtal var 6:e vecka, men då blev samtalen ganska urvattnade och torftiga. Måluppfyllelsesamtalen medförde att varje enskild elevs utveckling mot målen gavs en tydligare prioritet på skolan. Vidare medförde de att insatser gjordes för elever under pågående läsår, innan vi fick de faktiska resultaten på pränt vid läsårets slut. MODERSMÅLSUNDERVISNING/STUDIEHANDLEDNING Inga utvecklingsområden för verksamheten sattes i fjolårets kvalitetsredovisning. Dock kan man av föregående års kvalitetsredovisning utläsa att verksamheten tydligare behövde målstyras. Insatser för att åstadkomma det gjordes genom samtal mellan modersmålslärare och rektor om innebörden i läroplan och kursplan för modersmål. I svåra bedömningsfall fördes samtal mellan rektor och lärare avseende elevens måluppfyllelse/betyg. Det första utvecklingsområdet för Oxelö förskola var att ta fram en IUP som uppfyller kraven samt fortsätta arbetet med utvecklingssamtalen i den anda som inleddes i samarbete med Leif Strandberg. Under året togs ett nytt underlag till IUP n fram tillsammans med Dalgångens och Stenviks förskolor. Detta tar sin utgångspunkt i barnet. Samtliga barn på förskolan har numera en IUP, vidare deltar barnen i sina egna utvecklingssamtal (oavsett ålder) och tar med sig en

6 6 (14) egen sak som de vill prata om i samtalet. Utvecklingsområde två var att ta fram en likabehandlingsplan som tydligare uppfyller lagens krav. Detta arbete har påbörjats i samarbete med Dalgångensoch Stenviks förskolor. En grupp med personal från förskolorna har tillsammans börjat arbeta med en gemensam plan. Detta arbete återkopplas kontinuerligt vid APT på respektive förskola. Arbetet tappade dock fart under våren p g a omorganisation av chefskapet för förskolorna. Vi behöver därför fortsätta det arbetet under kommande år. Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen D-SKOLAN INKLUSIVE SKOLBARNSOMSORG, MODERSMÅLUNDERVISNING/STUDIEHANDLEDNING Den under läsåret genomförda trygghetsenkäten visar följande resultat: 92% av eleverna känner sig trygga när de är på skolan. 97% av eleverna känner sig trygga på rasterna. 97% av eleverna känner sig trygga i klassrummet. 81% av eleverna upplever att de kan äta i lugn och ro i matsalen. 90% av eleverna tycker att både barn och elever är trevliga mot varandra på skolan. 100% av eleverna upplever att de har någon vuxen att gå till om de behöver hjälp. Om det är konflikt på rasterna svarar 78% av eleverna att detta sker på fotbollsplanen. 17% vid klätterställningen och 5% svarar att det sker på någon annan plats. 87% av eleverna har aldrig upplevt att det blivit mobbade medan 13% någon gång har känt sig mobbad på skolan. Den bedömda måluppfyllelsen under det gångna året ser ut enligt följande: ÅR Bd Bi En Fy Ge Hk Hi Idh Ke Ma Mu Re Sh Sl Sv SvA Tk medel år 1 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% år 2 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% år 3 95,7% 95,7% 95,5% 95,5% 95,5% 95,5% 95,7% 95,5% 78,3% 95,7% 95,5% 95,5% 95,7% 90,9% 90,9% 95,5% 93,9% år 4 100,0% 93,3% 93,3% 93,3% 86,7% 86,7% 100,0% 93,3% 86,7% 100,0% 86,7% 100,0% 92,3% 100,0% 93,7% år 5 100,0% 100,0% 78,9% 100,0% 94,7% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 73,7% 100,0% 100,0% 100,0% 100,0% 73,3% 50,0% 100,0% 92,4% år 6 MEDEL ,6% 97,8% 89,2% 97,8% 95,4% 100,0% 96,4% 99,1% 97,8% 87,7% 99,1% 98,9% 96,4% 98,6% 91,3% 88,2% 98,9% 95,7% Lus-resultaten för det gångna läsåret ser ut enligt följande: I år 1 når 15 av 15 elever LUS-punkt 8 eller mer. Samtliga elever når högre enligt LUS-schemat än vid samma mätning läsåret 09/10. I år 2 når 6 av 7 elever LUS-punkt 12 eller mer. Samtliga elever når högre enligt LUS-schemat än vid samma mätning läsåret 09/10. I år 3 når 21 av 23 elever LUS-punkt 14 eller högre. Samtliga elever når högre enligt LUS-schemat än vid samma mätning läsåret 09/10. I år 4 når 10 av 17 elever LUS-punkt 16 eller högre.?? av 17 elever når högre enligt LUS-schemat än vid samma mätning läsåret 09/10 (obs resultat från mätning i feb - 11). I år 5 når?? av 19 elever LUS-punkt 17 eller högre. Samtliga elever når högre enligt

7 7 (14) LUS-schemat än vid samma mätning läsåret 09/10. På förskolan handlar måluppfyllelsen främst om att följa med barnet i deras utveckling. För de småbarnen prioriterar vi självständighet såsom av- och påklädning, potträning o s v. Parallellt med detta övar vi grundläggande matematiska och språkliga begrepp. Vi strävar medvetet mot att själva använda ett språk som ligger snäppet över barnens språkliga förmåga för att locka till språklig utveckling. För de äldre barnen är normer och värden högt prioriterat. Det sociala samspelet övas dagligen. Vid sidan av det tar matte och No stor plats genom att vi arbetar med experiment av olika slag. Analys och bedömning av måluppfyllelse D-SKOLAN INKLUSIVE SKOLBARNSOMSORG, MODERSMÅLUNDERVISNING/STUDIEHANDLEDNING Tittar vi på resultaten från det gångna året ser vi att de kraftigt har förbättrats jämfört med tidigare år. Inför det gångna året hade vis om utvecklingsområde att förbättra resultaten på nationella proven och måluppfyllelsen samt minska diskrepansen mellan de två. Vi kan konstatera att vi har lyckats med detta tack noggrant arbete med att rannsaka oss själva och optimera våra insatser i allt vi gör. Känslan är vidare att måluppfyllelsediskussioner i år har legat överst på agendan i allt vi gjort. Studieresultaten ger också vid handen att trots att vi på helheten förbättrat resultaten så har vi några elever som har mycket stora svårigheter att nå målen i flera ämnen. Vi har av integritetsskäl dock valt att inte redovisa resultaten på så detaljerad nivå att detta framskymtar. Det är dock något vi måste ta under beaktande och vidta åtgärder för att hitta rätt typ av stöd för de eleverna. Vi kan även se att de elever som inte når målen ofta är samma elever som inte når förväntad nivå i LUS. Följaktligen finns en stark koppling mellan läsutveckling och måluppfyllelse. Tittar vi vidare i den enkät vi genomförde bland eleverna så kan resultaten över lag sägas vara okej. Det finns dock marginal för förbättringar. Framförallt gäller det matron i matsalen och att de flesta konflikterna uppstår på fotbollsplanen som behöver åtgärdas. Frågan om eleven upplevt sig mobbad i skolan är som alltid en viktig fråga för en skola. Resultatet visar att 13% någon gång upplevt sig mobbad i skolan. Det är förvisso bättre än de resultat som FHI s undersökning från 2010 visade i kommunen. Dock är det aldrig okej att någon elev har upplevt sig mobbad. Konflikter uppstår i en skola, men vår uppgift är att förhindra och reda ut dessa så att det aldrig övergår i mobbing. Detta visar oss att vi behöver fortsätta arbeta med skapandet av en god skolkultur. En fråga som vi tyvärr missade att ta med i enkät är huruvida de barn som någon gång upplevt sig mobbade då har känt att de får den hjälp de behöver för att mobbingen ska upphöra.

8 8 (14) Vi har en plan som vi följer för hur vi vill arbeta med verksamhetens måluppfyllelse. Denna kan dock starkt kritiseras utifrån att den är allt för löst sammansatt och informell till sin natur. Sett ur ett helhetsperspektiv kan det tyckas som att det är genomtänkt, men arbetet är inte tillräckligt djupt rotat i vardagen. Att vi börjar i de lägre åldrarna med självständighet för att gå vidare bland de äldre barnen med att arbeta med samspel upplever vi dock som rätt väg att vandra. Vidare att grundläggande begrepp utvecklas mot naturorienterade experiment är även det en bana att hålla fast vid. Framåt behöver vi dock tydligare medvetandegöra, och gemensamt besluta, de val vi gör. Beskrivning av arbetssätt och rutiner Beskriv hur ni har arbetat med barnens/elevernas kunskapsutveckling samt hur ni dokumenterar och följer utvecklingen D-SKOLAN INKLUSIVE SKOLBARNSOMSORG, MODERSMÅLUNDERVISNING/STUDIEHANDLEDNING SAMT OXELÖ FÖRSKOLA Den dokumentation som finns runt varje barn följer barnet genom hela sin tid i vår förskole- och skolområde. Samtliga barn har sin egen IUP. Vi arbetar kontinuerligt för att förbättra övergångarna mellan förskola och förskoleklass samt mellan år 5 och 6. Vidare har utbildningskontorets och socialtjänstens verksamhetsutveckling starkt bidragit till att vi blivit avsevärt bättre på att följa barnens utveckling och konkretisera åtgärder vid behov. I skolan har samtliga har arbetat aktivt ca min/vecka med sin individuella utvecklingsplan. För att hela tiden ska veta vad deras individuella mål är. I förskolan har vi under året inför BHT som ska bidra till att vi tidigare fångar upp barn som har rätt till stöd. Vidare följer vi även barnens språkutveckling med hjälp av TRAS. Avseende hur vi följer barnens kunskapsutveckling ser vi att vi har ett stort utvecklingsarbete framför oss. De nya styrdokumenten som gäller för kommande läsår kommer att kräva förbättrade rutiner av oss. Se även under rubriken kvalitetsarbete för utförligare info. Beskriv hur ni har arbetat med normer och värden samt hur ni dokumenterat och följt utvecklingen D-SKOLAN INKLUSIVE SKOLBARNSOMSORG, MODERSMÅLUNDERVISNING/STUDIEHANDLEDNING Då detta var ett utvecklingsområde för det gångna året finns det beskrivet under rubriken Nuläge utifrån tidigare åtgärder. Där skrev vi bl a: Genom diskussioner i personalgruppen kom vi överens om att vi behöver skapa en solid beteendekultur på skolan. Beteendekulturen anger vilka värden vi vill ska genomsyra vår vardag i skolan. Målet för arbetet har varit att mötet med skolan ska vara positivt för alla som kommer hit. Det ska kännas bra att gå in i skolan

9 9 (14) och när man går härifrån ska man vilja komma tillbaka. Utvecklingen har främst följts genom trygghetsenkäten som genomfördes bland eleverna. På Oxelö förskola har arbetet med normer och värden varit uteslutande inriktat på normer och värden inom personalgruppen. För att arbetet under den här rubriken ska kunna nå ut till barnen måste vi först sopa rent framför vår egen dörr och skapa positiva värden i personalgruppen. Detta arbete har skett genom enskilda intervjuer som följts upp vid APT och planeringsdagar och resulterat i medvetna val av våra beteenden. Vidare har stöd givits hos företagshälsovården i de fall det behövts. Arbetet har följts upp främst genom den av kommunen genomförda medarbetarundersökningen. Med barnen hanteras normer och värden i den dagliga leken. Vi upplever här att vi utvecklat det arbetet tack vare det genomförda arbetet i personalgruppen. När vi utvecklat samspelet i personalgruppen har det medfört att vi upplever oss göra fler medvetna val när vi finns med barnen och lotsar de i deras lek med turtagning, rollekar o s v. Beskriv hur ni har arbetat med barnens/elevernas inflytande och delaktighet samt hur ni dokumenterat och följt utvecklingen D-SKOLAN INKLUSIVE SKOLBARNSOMSORG OCH MODERSMÅLUNDERVISNING/STUDIEHANDLEDNING Inflytande för eleverna sker främst genom elevråd och matråd. Nytt för i år är också att representanter för elevrådet deltog vid ett föräldraråd, vilket resulterade i att elevrådet förbättrat utbudet av aktiviteter och utrustning på rasterna. För föräldrarna utövas inflytande i föräldrarådet, två gånger per termin, samt genom utvecklingssamtal och vid upprättandet av åtgärdsprogram. Både elever och föräldrar har även inflytande över målen för kunskapsutvecklingen genom att eleverna arbeta själva med sin IUP varje vecka. Förskolan har ett mycket aktivt föräldraråd som har stort inflytande i verksamheten. Vidare har föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande vid hämtning/lämning samt vid utvecklingssamtal och upprättande av åtgärdsprogram. Barnens inflytande sker numera även vid utvecklingssamtal då barnen deltar, oavsett ålder. I vardagen sker barnen inflytande genom att de visar/talar om vad de vill göra, vi strävar då efter att låta barnens nyfikenhet få styra. Samtalen vid matbordet är också viktiga i det här avseendet.

10 10 (14) Likabehandlingsplanen/årlig plan mot kränkande behandling D-SKOLAN INKLUSIVE SKOLBARNSOMSORG, MODERSMÅLUNDERVISNING/STUDIEHANDLEDNING SAMT OXELÖ FÖRSKOLA Likabehandlingsplanen har under året varit viktiga inslag i våra verksamheter. Därav har detta arbete samt vad vi är nöjda/inte nöjda med beskrivits under rubriken Nuläge utifrån tidigare åtgärder. Beskriv kortfattat hur ni har arbetat med de koncerngemensamma målen! 1. Barns och ungas uppväxt är trygg och säker Då vi i samtliga verksamheter har barnen i innerstaden hos oss majoriteten av deras vakna tid, är detta ett mål som genomsyrar allt vi gör. Är barnet inte tryggt hos oss kommer inte koncernmålet att nås för det enskilda barnet. Vad vi gör för att nå koncernmålet kan därför skrivas ned i långa listor alternativt sammanfattas i ett ord: allt. Arbetet mot det här målet ställs dock på sin spets när vi stöter på barn som inte är trygga eller säkra. I de fallen skaffar vi oss tydliga rutiner för hur vi ska arbeta. Vi är i det arbetet också beroende av ett väl fungerande nätverk med t ex socialtjänst och landsting. Ledorden för det här arbetet är noggrannhet, beslutsamhet och förbättring. De största insatser vi gjort under året som berör detta koncernmål är arbetet med likabehandlingsplanerna samt arbetet i EHT där vi varit medvetet starkt resultatfokuserade. 2. Folkhälsan är god D-SKOLAN INKLUSIVE SKOLBARNSOMSORG OCH MODERSMÅLSUNDERVISNING/STUDIEHANDLEDNING. På skolan har vi under läsåret arbetat med ett skolövergripande måbra-tema. Temat har berört flertalet delar av vilka faktorer som påverkar vår hälsa, mat, rörelse, kultur o s v. Dessutom har eleverna lärt sig grundläggande kunskaper om kroppen och dess funktioner. Bland eleverna på skolan har vi ett flertal barn som är kraftigt överviktiga. Skolsköterskan har under året haft kontinuerliga samtal med dessa barn och deras föräldrar om kosthållning och rörelse. I de fall det behövs har barnen och föräldrarna fått hjälp att komma vidare och få stöd av sjukvården för att komma till rätta med vikten. Inom skolbarnsomsorgen serverar vi bra komponerade mellanmål och luncher. På förskolan undviker vi att servera kakor, bullar, glass o s v vid högtidliga tillfällen. I stället försöker vi servera festligare mat och frukt. När barn fyller år gör vi t ex fruktfat med exotiska frukter istället för att servera glass e dyl. 3. Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras Målet tar en väldigt liten plats i våra verksamheter. På skolan bereds pensionärer att äta lunch i matsalen. På så vis möter våra barn den generation som numera

11 11 (14) inte finns i yrkeslivet. Ur ett meta perspektiv kan man också välja att se att vi i vår verksamhet hela tiden strävar efter att lära barnen socialt accepterade beteenden, något de också kan ha med sig i mötet med äldre utanför skolan. 4. Oxelösund är en attraktiv bostadsort För att arbeta mot det målet krävs en definition av vad som kännetecknar en attraktiv bostadsort och denna definition blir helt avhängig av för vilken målgrupp man vill vara en attraktiv bostadsort. I vår verksamhet vill vi att Oxelösund (och främst då innerstaden, där vi verkar) ska vara en attraktiv bostadsort för barnfamiljer. Till detta bidrar vi främst i mötet med föräldrar (som ju har mandatet att avgöra var de vill bo). Vi strävar, uttalat i samtliga verksamheter, efter att varje förälder skall känna sig bra bemött hos oss. Helst ska föräldern tänka att han/hon som jag träffade var proffsig och trevlig, honom/henne vill jag träffa igen. Utöver medvetenhet i mötet med föräldrar krävs också en god kvalitet på verksamheten och att vi bidrar till barnens utveckling. I de aspekterna strävar vi efter att överträffa föräldrarnas förväntningar. 5. Oxelösund klarar minst sin andel av landets åtagande för att motverka klimatförändringen Vi har aldrig mätt våra utsläpp i verksamheten eller gjort en analys av hur våra verksamheter påverkar klimatförändringen. Dock kan man konstatera att det finns marginal för förbättring då allt för många av oss åker ensam i bil till och från jobbet. Avseende miljöfrågor så försöker vi arbeta med dessa på barnens nivå. På Oxelö förskola försöker vi tillsammans med barnen ta hand om utemiljön på förskolan. Barnen går också återkommande på små utflykter i närmiljön och pratar då om vad de ser i skogen och vikten av att plocka med sig skräp hem o s v. Även på skolan använder vi närmiljön återkommande som undervisningsrum. Vi har vidare under året skapat en levande kompost för skolbarnsomsorgen som barn och personal sköter gemensamt. Förskolechefs/rektors sammanfattande analys och bedömning av arbetssätt och rutiner i ett helhetsperspektiv D-SKOLAN INKLUSIVE SKOLBARNSOMSORG, MODERSMÅLUNDERVISNING/STUDIEHANDLEDNING SAMT OXELÖ FÖRSKOLA Vårt arbete bygger på att vi är medvetna i nuet och därifrån arbetar mot förbättringar. Vi försöker vara duktiga på att analysera hur det ser ut nu och vart vill samt hur kommer vi dit. Vi upplever att resultaten i skolan visar att vi hittat ett arbetssätt som bygger på dialog, självrannsakan och medvetna val som gett förbättringar av resultaten. Vi kommer därför sträva efter att behålla det angreppssättet för att förbättra de områden som nu måste utvecklas. Vi ser t ex att den noggrannare planeringen av hur vi genomför och bedömer

12 12 (14) nationella prov gett resultat. Detta måste bibehållas. Vidare har måluppfyllelsesamtalen mellan rektor och lärare givit resultat. Detta är ett arbetssätt som bör behållas och vidareutvecklas till att omfatta även fler områden. På förskolan är personalgruppen nyare för varandra i jämförelse med skolan. Där är huvudfokus att skapa en samstämmig syn på verksamheten och relationerna inom personalgruppen. Dock erbjuder de nya styrdokumenten en unik möjlighet att arbeta parallell med detta samtidigt som vi förbättrar arbetet mot de nya målen. Även i skolan kommer de nya styrdokumenten per automatik att erbjuda nya utmaningar som vi behöver ta oss an. Kommande åtgärder/lokal arbetsplan Beskriv här vilka åtgärder ni tänker sätta in för att förbättra resultaten och höja måluppfyllelsen. Ett givet område för samtliga är matematik. Ett givet område för F-9 (och gärna även i förskolan?) är läsförståelse. Eftersom två utvecklingsområden är givna under kommande läsår (matematik och läsförståelse, se ovan), och vi inte är autonoma i det arbetet eftersom det sker i ett kommunövergripande samarbete, presenterar vi här våra egna utvecklingsområden. Några av dessa har dock bäring på de kommungemensamma utvecklingsområdena. Utvecklingsområde 1: Vilka enheter/ D-skolan inklusive SBO verksamheter berörs: Utvecklingsområde: Insats: Tidplan: Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: Skolkulturen behöver utvecklas Genom diskussion tydligare göra medvetna val i våra beteenden Löpande under läsåret, resultat bör synas i trygghetsenkät och föräldraenkät. Rektor Enkäter Förhoppningsvis kan vi se färre elever som upplever sig mobbade, samt att de som eventuellt upplevt sig mobbade fått hjälp som de är nöjda med. Utvecklingsområde 2: Vilka enheter/ verksamheter berörs: Utvecklingsområde: D-skolan inklusive SBO Läsförståelsen och läsutvecklingen behöver förbättras.

13 13 (14) Insats: Tidplan: Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: Placera läsning överst på agendan, även i måluppfyllelsesamtalen. Läsförståelse -utveckling ska finnas med inom samtliga skolämnen Sker fortlöpande under året. Resultaten mäts under året med LUS och vid slutet av året i NP och måluppfyllelse. Rektor. Samtalen genomförs kontinuerligt. LUS mäts kontinuerligt Höjda LUS-värden hos de elever som ligger lågt. Utvecklingsområde 3: Vilka enheter/ verksamheter berörs: Utvecklingsområde: Insats: Tidplan: Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: D-skolan Arbetet med de elever som har stora svårigheter att nå målen Bättre utreda, planera och utvärdera insatser i mindre etapper för dessa elever. Fortlöpande under läsåret Eht under ledning av rektor Kontinuerligt genom att vi tar ett steg i taget med varje individ. När detta utvecklingssteg är taget, vidtar nästa o s v. Minskat antal elever som inte når målen i flertalet ämnen. Utvecklingsområde 4: Vilka enheter/ verksamheter berörs: Utvecklingsområde: Insats: Tidplan: Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: SBO Tydligare planering av verksamheten där barnen delas i grupper efter ålder, aktivitet och intresse Se ovan. Startskott den 29/8, därefter går vi vidare utifrån de möjligheter vi finner. SBO-arbetslaget under ledning av rektor. Kontinuerligt vid planeringsträffar Fler styrda aktiviteter per vecka samt en ökad känsla av yrkesstolthet och bidrag i barnens utveckling.

14 14 (14) Utvecklingsområde 5: Vilka enheter/ verksamheter berörs: Utvecklingsområde: Insats: Tidplan: Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: Oxelö förskola Arbetet med matematik medvetande görs Studiecirkel om matematik i samarbete med övriga förskolor. Kontinuerligt under ht. Rektor i samarbete med studiecirkelledarna. Via BRUK Tydligare medvetna resultat i BRUK Utvecklingsområde 6: Vilka enheter/ verksamheter berörs: Utvecklingsområde: Insats: Tidplan: Ansvarsfördelning: Uppföljningsplan: Mål/Förväntad effekt: Oxelö förskola Arbetet med barnens IUP måste få en naturlig del i verksamheten På apt diskuteras upplevelserna av det nya IUP-materialet samt hur vi tar tillvara barnen i samtalen. Fortlöpande Rektor leder arbetet. Kontinuerligt. Vid läsårets ska vi ha hitta former för IUP som vi är stolta över.