Segerstaskolans Kvalitetsredovisning läsåret

Transkript

1 Segerstaskolans Kvalitetsredovisning läsåret VÅR VISION Segerstaskolan är en skola för livet, som utvecklar barnens kunskaper och förmågor så att de KAN, VILL och VÅGAR ta ansvar för framtiden Postadress: Knivsta kommun, Segerstaskolan KNIVSTA Besöksadress: Vårsångsvägen 7 Telefon :

2 2 (9) Segerstaskolans kärnverksamhet är lärandet. Vi ger eleverna värderingar, kunskaper och färdigheter som utgör grunden för hög måluppfyllelse. Vår ambition är att göra det med bästa kvalitet. MÅL Föräldrar ska se vår skola som det självklara valet för sina barns utbildning. Alla elever ska nå de nationella målen. Personalens kompetens ska användas för elevernas bästa och den ska utvecklas aktivt för framtidens behov. På vår skola är det viktigt att i verksamheten Skapa en skola som ger trygga elever Se lärandet hos varje elev Stimulera lusten att lära och att eleverna lär sig ta ansvar för och är delaktiga i sitt eget lärande Utveckla elevernas sociala kompetens och förankra de demokratiska värderingarna Därför arbetar vi så att Alla barn är allas barn och därmed allas ansvar Elever och vuxna tycker det är roligt att arbeta på vår skola Våra kompetenser används optimalt för att säkra elevernas måluppfyllelse Vuxna och elever visar respekt för alla oavsett kön, kulturell eller religiös bakgrund och sexuell läggning Alla känner lika värde och att man bemöter andra som man själv vill bli bemött Vi löser konflikter och ser det som ett sätt att komma vidare Vi verkar för ett gott samarbete med hemmet Normer och värden Åtgärder för våra förbättringsområden enligt Lokal arbetsplan Alla klasser samt fritids har genomfört trygghetsvandring en gång per termin. Sammanställning är gjord och införd i Planen för kränkande behandling. 2. Planen för kränkande behandling är framtagen i dialog med elever och föräldrarepresentanterna i Skolrådet. 3. Mätningar avseende hur elever och föräldrar upplever skolans inre arbete har genomförts med mycket gott resultat Mål för den egna verksamheten Varje elev respekterar alla människors egenvärde. Varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling. Varje elev känner trygghet. Varje elev får oavsett kön likvärdigt utrymme. Alla på skolan arbetar aktivt i det dagliga arbetet så att vår värdegrund hålls levande. 2

3 3 (9) Resultat Den kommunövergripande enkäten i år 2 och 5 visar på, att eleverna är trygga och att de är väl medvetna om skolans värdegrund. I år 2 framkom att studieron var något bristfällig. Detta medförde att mätningen gjordes om vid ytterligare två tillfällen under läsåret med mellanliggande arbete under lärarens ledning. Resultatet har påtagligt förbättrats ju mer insikt eleverna fått under det arbete som bedrivits i klasserna. Det är uppenbart att, så unga elever behöver stöd i förförståelsen av de frågor och påståenden som enkäten innehåller. Rektor beslutade att alla klasser och deras vårdnadshavare skulle genomföra ytterligare en enkätundersökning i slutet av vårterminen för att säkerställa hur brukarna upplever skolans värden och om vi därmed kunde säkerställa våra mål. Resultaten av undersökningen visar att eleverna är trygga och har stort förtroende för alla vuxna på skolan. Elevernas uppfattning är att det förekommer lite bråk på skolan och att alla vuxna bryr sig och ser till att hjälpa eleverna vid eventuella konflikter. Även elevernas vårdnadshavare är mycket nöjda med att deras barn har en god arbetsmiljö och tycker att det är roligt att gå till skolan. Både elever och vårdnadshavare tycker det är lugnt på skolan och att det råder studiero. Framgångsfaktorer Ett tydligt och lika förhållningssätt från de vuxna på skolan gentemot eleverna är en viktig variabel för att nå ett framgångsrikt arbete med skolans värdegrund. Det betyder, att tid avsätts i arbetslag för ordentliga diskussioner som leder till en gemensam plattform att arbeta utifrån. En viktig huvudfaktor är, att det råder ett vårdat språk på skolan både bland vuxna och bland elever. Tydliga vuxna som i dialog med eleverna sätter skolans värdegrund i fokus är en framgångsfaktor. Ett nära samarbete med vårdnadshavarna är en annan. Det är viktigt att alltid informera dem om vardagen i skolan och en nödvändighet när det uppstår konflikter. Elevernas delaktighet med Planen mot kränkande behandling har varit framgångsrikt när de deltagit i våra trygghetsvandringar som bidragit till att vi kunnat eliminera läskiga ställen på skolan. Detta har även tagits i beaktande vid den pågående upprustningen av skolgården. Gemensamma trivselregler för skolan som tas fram och diskuteras tillsammans med eleverna stärker känslan för hur vi ska vara mot varandra. Initiativet att införa ett förväntansdokument som tydligt redogör för vilka förväntningar personal, elever och föräldrar kan ha på varandra, ger ett gott stöd i skolans vardag för alla parter. Förbättringsområden Skolan behöver tydligare visa hur ansvaret för det dagliga arbetet med processen allas ansvar för alla barn är fastställt och känt av alla. Vi behöver införa trygghetsenkäter och sociogram över hela läsåret för att kontinuerligt kunna följa upp och åtgärda eventuella brister. Det säkrar elevernas trygghet och studiero. 3

4 4 (9) Kunskaper Åtgärder för våra förbättringsområden från vår Lokala arbetsplan Resultat på skolnivå. Alla lärare använder en gemensam blankett för att redovisa kunskaper i alla ämnen. Detta ger en bra möjlighet att få kunskaperna fastställda på skolnivå. Öka elevernas skriv- och stavningsförmåga Lärare mot de yngre åldrarna har genomgått studiecirkel i God skrivutveckling. Klasslärarna i åk 2 har testat elevernas utveckling via skrivutvecklingsschemat från boken God läsutveckling samt ur Nya språket lyfter. Fortfarande ser vi att, bland de yngre eleverna finns de som inte har befäst språkets struktur och meningsbyggnad. De behöver träna mer på att befästa användandet av stor bokstav och punkt samt behöver utveckla sin förmåga att skriva berättelser med en röd tråd. En del elever har svårt att ta tag i sin egen fantasi i berättandet. Vi kommer att få arbeta vidare med skrivprocessen. Sammantaget för skolan är resultaten ändå väldigt bra och de insatser som gjorts har gett resultat. Automatisera huvudräkning samt befästa strategier Eleverna har via IUP 1 och Lpp 2 individuellt och i grupp, utifrån ålder och mognad, fått stöd i att befästa strategier i matematik för sin egen måluppfyllelse. Detta är ett ständigt pågående arbetssätt i takt med ämnets svårighetsgrad. Lärare och elever pratar mer matematik och problemlösning. De elever som bedömts vara i behov av extra stöd har fått det. Insatserna bedöms ha gett ett gott resultat i alla årskurser. Eleverna mer delaktiga i utvecklingssamtalen. Många elever tycker fortfarande att det är svårt att diskutera sina egna insatser i lärandet, men vi ser att med träning så klarar de äldre eleverna det bättre och bättre. UNICUM är det system vi använder för kommunikation mellan elev, lärare och förälder. Vår erfarenhet är att systemet inte hänger med i den utvecklingsprocess vi befinner oss i. Det är inte ett enkelt och lättillgängligt verktyg utan ter sig en aning omodernt för de behov vi har idag utifrån kursplaner, Lpp och bedömningssystemet. Det är inte många föräldrar som med kontinuitet använder sig av möjligheten att följa sitt barns skolutveckling via UNICUM, utan det sker en intensifiering i samband med utvecklingssamtalen. Här föreslås en kommunövergripande översyn där vidare diskussioner förs med UNICUM:s företrädare. Vi har under läsåret använt oss av ett kreativt arbetssätt där alla sinnen aktiverats och elevernas olika lärstilar beaktats. Musik- och bildämnet har varit tydliga inslag i lärandeprocessen. Lärarna har ansvarat för att Lokala pedagogiska planeringar genomgående varit utgångspunkt för elevernas lärande. Målen och bedömningsgrunderna har tydliggjorts så att eleverna fått förståelse och kunnat påverka planeringen av sitt lärande och därmed sin egen måluppfyllelse. Våra elever har en hög måluppfyllelse i ämnet idrott. På Segerstaskolan har vi en väl utvecklad simundervisning där eleverna får många tillfällen att träna sin simförmåga. Vi har också en uppföljning med simskola för de barn som har svårt med sin simförmåga. Detta har bland skolår 5 och 6 lett till en 100 %-ig simkunnighet. Vi har ett fungerande system för att hjälpa de elever som behöver extra träning i simning. En kommungemensam simskola skulle erbjudas för elever i skolår 3-5 som inte klarade kriterierna. Detta läsår har endast elever i skolår 4 och 5 erbjudits denna möjlighet på grund av platsbrist. Detta kan vara en anledning till att det är 9 elever som inte når de för årskursen ställda kriteriet i 1 Individuella utvecklingsplaner 2 Lokala pedagogiska planeringar 4

5 5 (9) skolår 3. En stor och viktig anledning till att simkunnigheten ser ut som den gör är att fritidsverksamheten på Segerstaskolan är väl utvecklad och att personalen på fritids regelbundet följer med barnen till simhallen. Detta bidrar till att öka vattenvanan hos eleverna Nationella prov åk % av eleverna i åk 3 (39 elever delade i tre grupper varav en åldersintegrerad med åk 4) har uppnått målen i både svenska och matematik. Undervisningen har varit målfokuserad och utgått från Lokala pedagogiska planeringar med tydliga mål och bedömningskrav för varje enskild elev. En faktor som varit bidragande till det goda resultatet i ämnet svenska, är att på vår skola har vi jämnat ut elevernas tid i skolan. I åk 1 och 2 har eleverna lite fler lektioner än timplanen och i år 4-6 något färre än timplanen, det handlar om 100 minuter i åk 1 och 60 minuter i åk 2. Den tiden används till läs- och skrivinlärning. Det har visat sig att detta gynnar alla elever. De får mer tid till ämnet, vilket gör att de kommer fortare fram i alla ämnen de undervisas i. Även den kontinuerliga undervisningen i det läs- och skrivförberedande arbetet, som görs i förskoleklassen enligt Bornholmsmodellen, har bidragit till att elevernas läs- och skrivförmåga utmärks av en hög nivå. (bil sammanställning NP i åk 3.) De goda resultaten av de nationella proven i matematik visar att lärarna har lyckat bra med att få eleverna motiverade och intresserade av att lära sig matematik. De har undervisat eleverna i olika strategier, de fyra räknesätten, tabellträning( enligt Wiggo Kilborn och Madeleine Löving), problemlösning, geometri ( två och tredimensionella former) och pratat matematik. Eleverna görs medvetna om vad de ska lära sig genom de Lokala pedagogiska planeringarna (LPP) med tydliga mål och bedömningskriterier som eleverna förstår. De är också delaktiga i sitt lärande genom att kunna påverka de personliga mål de ska arbeta mot i sin IUP. Lärarnas goda kompetens och stora engagemang påverkar elevernas attityd till sitt eget lärande och därmed deras måluppfyllelse. Nationella prov i åk 5 Åk 5 består av 34 elever. 100% har nått målen i svenska 94 % har nått målen i engelska 85% har nått målen i matematik Resultat matematik Eleverna har arbetat med färdighetsträning och problemlösning. Målen har varit i fokus för undervisningen samt varit tydliga för eleverna genom LPP. Eleverna har varit delaktiga och fått stor förståelse för vad som ska bedömas vid varje enskilt tillfälle. De är positiva till ämnet vilket kan härledas till lärarens kompetens och engagemang. De elever som var på gränsen till godkänd-nivån i åk 3 har med god marginal klarat det i år. En av dem som inte nådde målen i åk 3 har klarat alla delproven i åk 5. De elever som inte når samtliga mål har visat svårigheter med att inte förstå skillnaden mellan begreppen strategi och räknesätt. Ytterligare förklaringar till att de inte når samtliga mål är, att de är nya på skolan och inte besitter samma färdigheter som de elever som gått i klassen hela tiden. Vi ser att elever som byter skolform och elever som har en något långsammare inlärningstakt har svårigheter med måluppfyllelsen. Dessa elever ges extra stöd i form av ännu tydligare instruktioner, får kontinuerligt 5

6 6 (9) arbeta i mindre grupp bredvid läraren vilket leder till konstant stöd och handledning samt får stöd av speciallärare vid behov. Resultat svenska Det goda resultatet härleds till att målen varit i fokus för undervisningen samt varit tydliga för eleverna. Eleverna har varit delaktiga och fått stor förståelse för vad som ska bedömas vid varje enskilt tillfälle. Läraren tar tillvara på elevernas olika sätt att ta till sig kunskap genom att använda sig av olika uttrycksformer och inlärningsstilar. Det medvetna och strukturerade arbetet har varit en viktig faktor till de goda resultaten. Lika viktigt är att läraren är kompetent och väl förberedd till lektionerna samt visar engagemang och glädje. De elever som inte klarade alla delprov i år 3 har nu uppnått samtliga mål. Resultat engelska Det goda resultatet härleds till att eleverna har arbetat integrerat med förmågorna skriva, samtala/tala, läsa och lyssna. Eleverna uppmanas till att tala engelska under hela lektionen. Läraren som är mycket kompetent i språket genomför lektionerna på engelska så långt det är möjligt. Läraren är väl förberedd till sina lektioner och har ett stort engagemang vilket smittar av sig på eleverna. De är väl förtrogna med vilka mål som ska uppfyllas och är därmed delaktiga i den Lokala pedagogiska planeringen. De elever som inte klarat proven får nu extra stöd i klassrummet inom ramen för undervisningen. De arbetar med anpassat material och gör framsteg hela tiden. I alla tre ämnen har undervisningen varit mycket målfokuserad. Det har styrt planeringen och utförandet av undervisningen. Eleverna är positiva till sitt lärande, de är motiverade och engagerade i alla tre ämnen. Lärarna ställer höga krav och följer upp deras arbeten noga vilket leder till att eleverna vill prestera. Skolans måluppfyllelse i alla ämnen Åk 6 7% når inte målen i ett eller flera ämnen Åk 5 10% når inte målen i ett eller flera ämnen Åk 4 4 % når inte målen i ett eller flera ämnen Åk 3-4 1,5% når inte målen i ett eller flera ämnen Åk 3 a Alla når målen i alla ämnen Åk 3 b Alla når målen i alla ämnen Åk 2 a 3 % når inte målen i ett eller flera ämnen Åk 2 b 4% når inte målen i ett eller flera ämnen Åk 1 3% når inte målen i ett eller flera ämnen Åk 1-3:s måluppfyllelse baseras på de mål som ska uppnås i åk 3 enligt gällande kursplaner. Åk 5:s måluppfyllelse baseras på de mål som ska uppnås i åk 6. Åk 6:s måluppfyllelse baseras på de mål som ska uppnås i åk 9. Förbättringsområde Rektorerna på Segerstaskolan och Thunmanskolan bör tillsammans förbättra rutinerna för överlämnandet av bedömningarna i de ämnen som Segerstaskolans elever undervisas i på Thunmanskolan. 6

7 7 (9) Barn i behov av särskilt stöd Åtgärdsprogram I tidigare kvalitetsredovisningar har åtgärdsprogrammen återkommit som förbättringsområde. Det har handlat om att utveckla åtgärdsprogram som ett verktyg i vardagen, som den dokumentation som ska säkerställa elevers behov av att få särskilt stöd för sin måluppfyllelse tillgodosett. I årets kvalitetsredovisning ligger fokus på åtgärdsprogrammen för att se om en utveckling skett. De frågeställningar som ställts är följande: har alla elever med särskilda åtgärder ett åtgärdsprogram upprättat för sig är målen tydliga och mätbara är åtgärderna kopplade till målen hur har den nya blanketten påverkat kvaliteten hur görs uppföljning/utvärderingar når eleverna de mål som anges Arbetet med att skriva åtgärdsprogram har under de senaste åren utvecklats mycket och de håller hög kvalitet, där nu fokus läggs allt mer till vad skolan kan göra för eleven, inte vad eleven ska göra för att passa in i skolan. De flesta mål är verkliga mål, inte metoder och de är objektivt mätbara t ex; eleven ska uppnå ett visst resultat på ett standardiserat test, Nationella Prov el. dyl. De flesta långsiktiga mål är kopplade till läroplan- och kursplanemål. Både långsiktiga och kortsiktiga mål följs upp. I uppföljningarna anges att måluppfyllelsen är god. I 29 av de 35 upprättade åtgärdsprogrammen uppnås de långsiktiga målen helt ( 13) eller är på god väg att nå (16). I de övriga är ingen bedömning gjord, då de långsiktiga målen ligger alltför långt fram i tiden. När det gäller de kortsiktiga målen är måluppfyllelsen bättre och mera tydlig. Endast i tre av åtgärdsprogrammen har de kortsiktiga målen inte uppnåtts. Då handlar det om att eleven har haft flera korta mål och inte uppnått dem alla. Den goda måluppfyllelsen i åtgärdsprogrammen påvisar åtgärdsprogrammens viktiga funktion. Mål som handlar om beteende och koncentration/uppmärksamhet är svårt att nå full måluppfyllelse kring, till skillnad från där det handlar om rena prestationsresultat, viket är lättare att mäta. Det tar längre tid att förändra ett beteende än att träna en förmåga. Viktiga framgångsfaktorer för åtgärdsprogrammen är: det extra fokus som eleven får vilket skapar motivation elevens delaktighet de tydliga målbilderna den tydliga ansvarsfördelningen god kontakt mellan hem och skola. det mått av medvetenhet och metakognition som detta innebär Sammanfattning: Under de senaste året har kvaliteten på åtgärdsprogrammen ökat och lärarna har blivit bättre på att lyfta fokus från elevernas tillkortakommanden till att anpassa undervisning, metoder och strategier till elevens förmåga och behov. Mål och åtgärder finns i tre nivåer, organisation, grupp och individ och de hänger ihop, är mätbara och relevanta. Den nya kommungemensamma blanketten, rektors och specialpedagogens centrala roll samt lärarnas förändrade inställning till nyttan har varit viktiga faktorer i kvalitetsökningen. Nu återstår att arbeta för samma utveckling när det gäller behovet av kontinuitet i utvärderingsarbetet. 7

8 8 (9) Förbättringsområden Uppföljning och utvärdering Skillnaden mellan uppföljning och utvärdering kan skapa begreppsförvirring. Uppföljning ska ses som en kontroll av, att de beslutade åtgärderna är vidtagna och att riktningen mot målet hålls. Utvärdering är en bedömning av om åtgärderna varit lämpliga i förhållande till uppsatta mål. Arbetet med åtgärdsprogram ska ses som en fortgående process där uppföljning och utvärdering regelbundet görs. Åtgärdsprogrammen skrivs, de skrivs bra, men sedan sker i alltför många fall, inte en skriftlig uppföljning och utvärdering enligt Skolverkets rekommendationer. Vi behöver förbättra: tiden mellan att ett beslut om att upprätta ett åtgärdsprogram till att, ett fullständigt original som är påskrivet och klart finns i arkivet behöver förkortas åtgärdsprogrammen ska följas upp och utvärderas med ökad kontinuitet över terminerna en översyn av utvärderingsblanketten utifrån årets erfarenhet bör göra Rektors slutord Det gångna läsåret har varit ett framgångsrikt läsår för Segerstaskolans elever och personal! Resultaten på de Nationella proven når mycket höga resultat. Vi har deltagit i SIQ:s Institutet för kvalitetsutveckling, där vi tillsammans med tio andra skolor i landet gick vidare för en bedömning om Bästa skola. Vi fick inget pris men vi fick diplom och nya erfarenheter som ytterliggare lärde oss om våra starka och svaga sidor och som nu ligger till grund för vår vidare verksamhetsutveckling. Våra eldsjälar när det gäller inrättande av vårt skolbibliotek fick kommunpris för denna uppbyggnad. Vårt deltagande i Matsvinnet vann stor uppmärksamhet både i och utanför kommunen. Bidrag som vi får från Läsa-skriva-räkna-projektet, för att nästa läsår kunna utveckla Kiwi-modellen som vi i år genomfört med mycket gott resultat i åk 1. Modellen bygger på den analytiska inlärningsprincipen. Det innebär att metoden utgår ifrån helheten. Eleven börjar med texter som blir till satser som därefter blir till ord och slutligen bokstäver. Innebörden med metoden är att skapa en kognitiv förståelse för hur helheten är beskaffad innan den bryts ned till delar. Nu vill vi vidareutveckla och utbilda fler lärare i metoden. Årets medarbetarenkät visar ett mycket gott resultat. De allra flesta trivs och känner att de är med och bidrar till skolans utveckling, att vi har en god arbetsmiljö och att det är kul att gå på jobbet. Elever och föräldrar trivs med vår skola. De anser att vi har en trygg miljö och att arbetsmiljön präglas av studiero. De är väldigt nöjda med personalen och ser deras kompetens som en stor framgångsfaktor för sina barns resultat och för skolans utveckling. Vi kan se detta genom, att vi har många fler föräldrar som aktivt valt vår skola för sina barn inför läsåret Det är ett stort ansvar att förvalta för oss på Segerstaskolan men också mycket glädjande, att det arbete vi lägger ner bär frukt. Det medvetna arbetet med att ligga i framkant när det gäller arbetet med de nya styrdokumenten och omsättandet av dem i det direkta elevarbetet har gett framgång. Implementeringen och genomförandet av Lokala pedagogiska planeringar utifrån kursplanerna, med tydliga krav på måluppfyllelse och elevernas delaktighet i planering och uppföljning har gett bra resultat. Rätt stöd och metoder till elever som behöver mer hjälp än andra för att nå sina mål, visar oss hur viktigt det är att ingen elev faller mellan stolarna utan att vi har koll på alla elever och deras olika individuella behov. 8

9 9 (9) Budgeten för läsåret (ej budgetår) visar att den ekonomiska styrningen av verksamheten gett en budget i balans. Inför nästa läsår ska vi bli ännu tydligare i det systematiska kvalitetsarbetet, så det blir en garant för att våra elever får den skola och den utbildning de har rätt till visa vilka kvalitetsmått vi har på alla våra processer förutom lärprocessen och bli tydligare i utvärderingen av dem. sätta tydligare mål för våra förbättringsområden och systematisera våra mätningar systematisera elevernas delaktighet i sitt eget lärande och möjlighet till att påverka skolans utvecklingsarbete. Segerstaskolan utmärks av ett hängivet, engagerat ledarskap och delaktiga engagerade medarbetare. Skolans organisation utgör grunden för ett samtalande och öppet arbetsklimat. Verksamheten genomsyras av ett elevorienterat synsätt. Målet för verksamheten sammanfaller med de nationella målen och genljuder i verksamhetens alla delar, något som bekräftas av möten med elever vilka är påfallande samstämmiga i valet av uttryck för att beskriva sin skolvardag. SiQ:s sammanfattning av Segerstaskolan i Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola 2010 Tack! Alla medarbetare för era fantastiska insatser under året. Nu tar vi med oss våra kunskaper och erfarenheter, grundade på kompetens, samverkan och mycket hjärna och hjärta och vässar oss än lite mer inför nästa läsår. Knivsta Christina Isacsson Rektor Segerstaskolan 9