Surahammars kommun Förskolan 1-5 år Birgitta Rydell Carina Böös KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN I SURAHAMMARS KOMMUN

Transkript

1 Surahammars kommun Förskolan 1-5 år Birgitta Rydell Carina Böös KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN I SURAHAMMARS KOMMUN AVSEENDE LÄSÅRET 2009/2010

2 REGISTER 1. Grundfakta om kommunens förskoleverksamhet sid Beskrivning sid Organisation..sid Ledning.sid 4 2. Underlag och rutiner sid 4 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning.sid 4 4. Mål för verksamheten..sid 6 5. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse...sid Personal..sid Ekonomi.sid 8 6. Arbetet i verksamheten sid 8 7. Resultat och måluppfyllelse.sid Uppföljning av likabehandlingsplanen sid Analys och bedömning av verksamheten som helhet..sid Åtgärder för förbättring...sid 12 2

3 1. Grundfakta om kommunens förskoleverksamhet När vi startade läsåret 2009/2010 bestod förskolan i Surahammars kommun av 8 förskolor med 4 avdelningar i Virsbo, 4 avdelningar + utökning med en personal i Ramnäs, 20 avdelningar i Surahammars tätort samt 1 dagbarnvårdare i Ramnäs. I slutet av 2009 flyttade den sista dagbarnvårdaren tillsammans med sin barngrupp in på Åsens förskola i Ramnäs. 1:1 Beskrivning Virsbo: Skogsduvan består, sedan avdelning Ekorren lades ned hösten 2009, av 4 avdelningar. Ugglan för 5-åringar, Björnen för 4-åringar, Kotten för 3-åringar samt Tallen för 1-2 åringar. Ugglan och Björnen finns i ABC-huset vid Virsboskolan, skolbarnomsorgen har sin verksamhet i samma hus. Kotten och Tallen finns i den ursprungliga förskolan Skogsduvans lokaler. Ramnäs: Lärkan består av 2 avdelningar. Trollskogen (tidigare Lärkan 1) och Trollsländan (tidigare Lärkan 2), båda för barn 1-5 år. En utökning med en tredjedels avdelning finns i huset sedan januari En omfattande upprustning av lokaler och byggnad har gjorts under året. Åsen består av 2 avdelningar. Blåsippan (tidigare Lilla Åsen) som under året arbetat med barn 1-3 år och Vitsippan (tidigare Stora Åsen) som arbetat med 3-5 åringarna. Förskolan befinner sig i samma byggnad som äldreboendet Städet och utgörs av ett antal ombyggda lägenheter. Under läsåret har Blåsippan utökats genom att byggas ut med ännu en lägenhet. I och med det har även en upprustning av befintliga lokaler samt köket på Vitsippan gjorts. Dagbarnvårdaren som tidigare samarbetade med Åsens förskola har nu flyttat in med sin barngrupp och ingår nu i förskolans verksamhet. Surahammar: Äventyret består av 3 avdelningar. Mamma Mu som arbetar med barn 1-2 år, Kråkan och Humlan som båda arbetar med barn 3-5 år. Förskolan Äventyret är belägen i norra delen av Surahammars tätort på bottenvåningen i ett hyreshus i Nybygget. Nybyggsvägen består, sedan avdelning Bofinken lades ned hösten 2009, av 3 avdelningar. Ekorren med barn 1-3 år, Lek och lär och Smulan, båda med barn 3-5 år. Förskolan Nybyggsvägen är belägen i norra delen av Surahammars tätort på bottenvåningen i två hyreshus intill varandra. Ängsgården består av totalt 8 avdelningar varav 4 avdelningar, Bråkmakargatan, Körsbärsdalen, Junibacken och Mellangården, arbetar med barngrupper 1-5 år. Avdelningarna Sunnanäng och Villa Villekulla har barn 1-3 år, Saltkråkan 4-5 år samt Katthult 3-4 år. Ängsgården är Surahammars största förskola och finns mitt i Surahammars tätort i samma hus som bl a vårdcentralen. Skogsgläntan består av 3 avdelningar. Avdelningarna Brumma och Nalle Puh med barn 1-3 år samt Björne med barn 4-5 år. Förskolan Skogsgläntan är belägen mitt i Surahammars tätort. Björnstugan består av 3 avdelningar. Avdelningarna Baloo för barn 1-2, Bamse för 2-4 år och Nallen med barn 4-5 år. Björnstugan är belägen längst söderut av alla förskolor i Surahammars tätort. 3

4 1:2 Organisation Grundorganisationen bygger på 17 barn per 3 heltidstjänster på hösten och 18 barn per 3 heltidstjänster på våren. Kommunens målsättning är att bemanna avdelningarna med 2 förskollärare och 1 barnskötare. Förskoleverksamheten håller öppet klockan måndag till fredag. I några fall är öppethållandet utökat till kl 18.30/19.00, utifrån förälders behov. 1:3 Ledning De kommunala förskolorna i Surahammars kommun leds gemensamt av två rektorer. Ansvaret är uppdelat så att en rektor ansvarar för Skogsduvan, Åsen, Lärkan och Nybyggsvägens förskolor och en rektor ansvarar för Äventyret, Ängsgården, Skogsgläntan och Björnstugan. En assistent har hand om hela området utom Virsbo som sköts av assistenten på Virsobskolan. En vikariesamordnare har hand om vikariepoolen för hela kommunens barnomsorg. 2. Underlag och rutiner Kvalitetsredovisningen för Förskolan i Surahammars kommun baseras på den Lokala utvecklingsplanen, föregående års kvalitetsredovisning, förskoleavdelningarnas individuella utvärderingar samt för verksamheten gemensamma dokument. Underlag för förskolans arbete 2009/2010: Lpfö 98, förskolans läroplan Surahammars kommuns utvecklingsplan Kvalitetsredovisning 2008/2009, förbättringsområden Likabehandlingsplanen Förskoleavdelningarnas planeringar och utvärderingar ht 09 och vt 10. Fokus har legat på - arbetet med lärandet i förskolan, särskilt matematik - KBT-arbetet 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Åtgärder för förbättring enligt kvalitetsredovisningen 2008/2009 har under läsåret varit: Underlag för kartläggning av riskmoment för trakasserier/diskriminering och annan kränkande behandling är framtaget och börjar användas under våren. Handlingsplan för mottagande av barn i förskolan med annat modersmål än svenska har utvärderats efter de erfarenheter som gjorts under året samt reviderats. Arbetet med att motverka traditionella könsmönster har skett mest ute på de olika förskolorna och man har valt lite olika vägar. Två personal har varit på föreläsning Verktyg i dockvrån där genusperspektivet på förskolan belystes. De delgav sedan övrig personal på samtliga förskolor det de hade fått med sig. Ett diskussionsunderlag, Könsresan från Västerbottens idrottsförbund, att jobba vidare med på avdelningarna eller på gemensamma konferenser delades ut. Genus har även diskuterats på föräldraråd. 4

5 Arbetet med att utveckla matematiken och språket är ständigt pågående. Surahammars kommun har genom en mattesatsning för all skola och barnomsorg haft två matteutvecklare som ansvarat för ett arbete med att utveckla matematiken i de pedagogiska verksamheterna. Inom förskolan har det arbetet lett till att man nu har två matteutvecklare som driver arbetet i förskolan. En mattepilot per avdelning arbetar tillsammans med matteutvecklarna. Bl a har varje pilot haft ett projektarbete på sin avdelning som sedan samlats till ett häfte med praktiska exempel att använda i mattearbetet på förskolan. Förskolan har representanter med i de centrala grupperna för matematik, svenska samt i den Centrala utvecklingsgruppen. KBT - All personal har deltagit i två heldagsföreläsningar under hösten, på temat KBT. Stefan Sackemark, leg. läkare, föreläste om Neuropsykiatri arv, miljö och undervisningsmetoder samt om hjärnans funktioner. Lena Österlund, fd polis och Inger Häggqvist, kurator delade med sig av sina erfarenheter från skolgrupperna i Avesta. De föreläste om Psykopedagogiska metoder som Stegvis och teckenekonomi. De presenterade Operant inlärningsteori, en problemlösningsmodell som förskolepersonalen sedan har övat på vid konferenstillfällen och börjat använda på förskoleavdelningen i grupper eller på individer där man kan se beteendeproblem. Lena och Inger har även haft en kvällsföreläsning för föräldrar i förskolan som var relativt välbesökt och uppskattad. En skolledarresurs i kommunen är delvis tilldelad förskolan för arbete med KBT i förskolan, bl a med möjlighet för personalen att få handledning i arbetet med enskilda barn med beteendeproblem eller med problematik i gruppen. En enkätundersökning har gjorts bland personalen vad man tycker att KBT-satsningen har lett till. Mer utrymme för pedagogiska frågor och erfarenhetsutbyte i våra gemensamma möten har skapats genom att man på gemensamma kvällsmöten och konferenserna fått utrymme för att bl a delge varandra om man varit på någon föreläsning eller annan fortbildning. Utrymme har även funnits för att utbyta erfarenheter från avdelningarnas arbete med framför allt språket och matematiken. Man har diskuterat och tagit del av varandras underlag för pedagogisk dokumentation, planering, utvärdering, schemaläggning t ex. Två personalmöten, där all personal deltar, har förlagts ute på olika förskolor. En avdelning har fått vara värd och tagit emot personal från andra avdelningar. Gruppindelningen har gjorts efter de åldersgrupper man arbetar med, så att erfarenheter och idéer har kunnat utbytas. Personalen har med sig frågeställningar att diskutera under kvällen. Det kan vara pedagogiska såväl som praktiska frågor. Många idéer föds också när man ser miljön på andra avdelningar än sin egen. Från och med hösten 2010 kommer samtliga avdelningar i Virsbo att delta i de gemensamma konferenserna, tillsammans med förskolor från Sura tätort varje vecka. Läroplansarbete inför den nya läroplanen har av naturliga skäl inte kommit så långt eftersom läroplanen inte är färdigställd ännu. Vi har på personalmöte och konferenser tittat på huvuddelarna av det förslag till förändring som finns. 5

6 4. Mål för verksamheten Målen för verksamheten finns fastställda i läroplanen för förskolan, Lpfö 98. Det är viktigt att framhålla att förskolans målformuleringar riktar sig mot verksamheten och inte mot det enskilda barnet. Under året har fokus fortsatt varit på utveckling och lärande, utvecklingsprojekt i KBT och matematik. Mål KBT: Varje barn skall fungera i sin grupp, få en meningsfull och trygg vistelse i förskolan och ges förutsättningar att nå läroplanens mål. Mål matematiksatsningen: Varje barn skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att upptäcka och använda matematik i meningsfulla och roliga sammanhang. Ett mål för hela verksamheten har varit att skapa gemensamma riktlinjer och planer att arbeta efter för samtliga kommunala förskolor i Surahammar så att grunden för arbetet på samtliga förskolor ska vara lika. Varje förskola/avdelning har förutom de gemensamma målen egna mål för verksamheten på sin förskola / avdelning. 5. Förutsättningar för verksamheternas måluppfyllelse Varje förskola tilldelas resurser baserat på antal barn. Här ingår såväl personella som ekonomiska resurser. Personalen, i samråd med rektor, formar organisationen på varje förskola utifrån de behov och möjligheter som finns. Av detta följer att organisationen på de olika förskolorna kan skilja något. 5.1 Personal Två rektorer arbetar gemensamt med uppdelning av ansvar för varsin del av avdelningarna och personalen. Grundförutsättningarna är att 3 heltidstjänster, med målsättning 2 förskollärare och 1 barnskötare, ska ansvara för i snitt 17,5 barn under läsåret. Det innebär att 66% av tjänsterna skulle vara tillsatta med högskoleutbildad personal. Det målet uppnås inte då 57% av förskolepersonalen har högskoleutbildning våren Antalet 17,5 barn / 3 tjänster skulle ge 5,83 barn / tjänst. Under året har barnantalet minskat och resultatet stannar på 5,60 barn per tjänst vilket ger 16,8 barn / avd i snitt för läsåret. 98,5 personer totalt har i snitt under läsåret arbetat inom förskolan. De motsvarar 88,22 heltidstjänster. 4 av tjänsterna är avsatta för barn i behov av särskilt stöd. Dessutom har 0,50 tjänst funnits för köken på Skogsduvan och ABC. Personalen på varje avdelning bildar ett arbetslag. En särskild skolledarresurs för hela den pedagogiska verksamheten finns för arbete med beteenderelaterad problematik - KBT. En vikariepool motsvarande 8,25 heltidstjänster har sedan hösten 2009 funnits för att klara vikariebehovet i förskola och fritidshem. Vikarierna fördelas av en vikariesamordnare med anställning på 0,75 tjänst. 6

7 STATISTIK PERSONAL/BARN 2009/ Förskola Antal personer Antal tjänster Antal barn Barn/tjänst Fsk vt09 Bsk vt09 Skogsduvan/ABC 13 11, ,78 6,75 4,50 Lärkan 7 7, ,29 4,00 3,00 Åsen 6 6, ,33 2,00 4,00 Äventyret 10 9, ,78 6,00 3,00 Nybyggsvägen 9 9, ,22 4,00 5,00 Ängsgården 27 24, ,42 14,25 9,75 Skogsgläntan 10 9, ,44 6,25 2,75 Björnstugan 9 9, ,67 6,00 3,00 Totalt: 91 84, ,39 49,25 35,00 (58,5%) (41,5%) Resurstjänst 5 3,92 1,00 2,92 Totalt: 96 88, Förskola Antal personer Antal tjänster Antal barn Barn/tjänst Fsk vt10 Bsk vt10 Skogsduvan/ABC 14 11, ,22 7,00 4,25 Lärkan 7 7, ,57 4,00 3,00 Åsen 7 6, ,33 2,00 4,00 Äventyret 10 9, ,00 5,00 4,00 Nybyggsvägen 9 9, ,11 4,00 5,00 Ängsgården 29 24, ,88 14,75 9,25 Skogsgläntan 10 9, ,00 6,25 2,75 Björnstugan 10 9, ,00 5,50 3,50 Totalt: 96 84, ,82 48,5 35,75 57,57% 42,43% Resurstjänst 5 4,02 1,00 3,02 Totalt: ,27 Snitt 2009/2010 Antal Antal Antal barn Barn/tjänst Fsk Bsk personer tjänster Exkl resurs 93,5 84, ,60 48,88 35,38 Inkl resurs 98,5 88,22 (58,00%) (42,00%) 7

8 30 pedagoger har fördjupad utbildning i KBT. Uppdraget för dessa är att vara ett stöd på sin avdelning när beteenderelaterade problem uppstår i barngruppen, men också att gå i spetsen för ett förhållningssätt i vardagen som förebygger problemen. Det handlar i stor utsträckning om att uppmuntra och förstärka positiva beteenden i gruppen. Uppdraget ingår som en del i personalens tjänster. Handledning av rektor med KBT-uppdrag finns att tillgå efter önskemål. Förskolans öppettider är generellt vardagar kl , men med i vissa fall anpassning till föräldrars behov utökning till kl eller Tillsyn kvällar och nätter erbjuds inte. Under året fanns 454 barn inskrivna under hösten och 490 under vårterminen. Förskolorna i Ramnäs har byggts ut/renoverats under året. Utegården på Björnstugan har byggts ut och renoverats. 5.2 Ekonomi Ett grundbelopp om kr verksamhetskostnader som t ex förbrukning, data, litteratur tilldelas varje rektorsområde. För personalutveckling, arbetsmöten mm utgår kr / tjänst. 932 kr / barn tilldelas för kostnader i samband med arbetet med barnen. Medel för investeringar mm budgeteras i samråd med övriga verksamheter. 6. Arbetet i verksamheten De två rektorerna jobbar nära tillsammans och är båda insatta i hela verksamheten och har delat upp ansvar för personal, barn, budget, arbetsmiljö och det pedagogiska ansvaret med olika ansvarsförskolor. I snitt finns tre tjänster per avdelning. Dessa tre delar mellan sig att tillhöra arbetsmiljögruppen, ekonomigruppen eller pedagoggruppen. Vardera gruppen träffar rektor en gång var tredje vecka, då tillsammans med personal från andra förskolor för att kunna utbyta erfarenheter med varandra och föra pedagogiska diskussioner. Virsbos förskolor har under året på konferenstid bara träffats i sin egen grupp men kommer från och med hösten 2010 att komma med i den gemensamma konferensen. I grupperna arbetar man med frågor som har med de olika uppdragen att göra, gemensamma pedagogiska och praktiska frågor, reflekterar kring värdegrundsfrågor och kring KBT samt att man får kontinuerlig information från rektor. Rektor besöker varje förskola enligt ett fastställt schema en gång per vecka och gör även spontanbesök. Besöken är viktiga för att vara synlig som ledare och se medarbetarna, kunna lyfta och svara på frågor som dyker upp i vardagsarbetet, samt för att ha inblick i verksamheten och det pedagogiska arbetet. Personal från olika förskolor deltar i centrala grupper som svenskgrupp, matte/no-grupp och centrala utvecklingsgruppen. De personerna har till uppgift att föra fram förskolans arbete tillsammans med personal från förskoleklass och grundskola. Representanterna delger sedan övrig personal i förskolan det som de får med sig från träffarna på te x konferenser och andra gemensamma mötestillfällen. 8

9 Två förskollärare har under vårterminen genom förskolelyftet gått kursen Språkliga och matematiska miljöer inom förskolan på Mälardalens högskola. Valda delar kommer de att delge övrig personal under kommande årets konferenser. Förskolans gemensamma verksamhetsutveckling har under året handlat om trygghet och lärande, med fokus på KBT och matematik. Satsningen på matematik i förskolan har fortsatt löpa som en röd tråd under året, liksom utbildningen i KBT och arbetet med materialet Stegvis. Personal med fördjupade kunskaper i matematik och KBT finns i stort sett på varje avdelning. Under våren har arbetet även fokuserats mer mot språket. Många avdelningar har köpt in och jobbar utifrån böckerna Språklust och Före Bornholmsmodellen som båda innehåller material för språklekar i förskolan och språksamlingar innehållande mungymnastik, sagor, rim, ramsor mm. På ett kvällsmöte redovisade personal från en avdelning ett studiebesök de varit på hos en Språkförskola i Västerås. Mycket material och många konkreta övningar presenterades. En mycket uppskattad kväll. Mer strukturerad och effektiv organisation, utevistelse och dokumentation är andra områden som nämns som områden man har arbetat med för att utveckla under året liksom att synliggöra förskolans mål och arbete mer för föräldrarna. Arbetet med att skapa mötesplatser för personal, från olika verksamheter såväl som från olika förskoleavdelningar, har fortsatt utvecklas och bidrar till spridning av goda exempel och idéutbyte. Varje förskola/avdelning planerar själv sitt arbete utifrån de gemensamma mål, underlag och rutiner som finns samt utifrån sina individuella behov och förutsättningar i barngruppen, därför kan arbetet på de olika förskolorna se lite olika ut. Grovplanering och utvärdering för varje termin görs utifrån ett gemensamt underlag och leder till mer tydlighet vad som förväntas och man kan tydligt se att det ena bygger på det andra från termin till termin. Det blir även lättare att jämföra olika förskolors / avdelningars arbete och skapa bra diskussioner. Terminens grovplanering: Mål - Genomförande anges. Terminens utvärdering: - Genomförandet - Resultatet utifrån Målen i planeringen. - Tankar framåt läggs till. Nästa termins grovplanering: utgår från föreg. termins Tankar framåt Nya Mål osv.. Exempel på metoder som har använts för att förbättra måluppfyllelsen gällande trygghet och lärande är: Organisationsförändringar som innebär mindre barngrupper för de yngsta barnen. Mer homogena grupper för att bättre kunna anpassa efter barnens individuella behov av t ex aktiviteter, material och miljö. Tydligare struktur. Fasta aktiviteter. Samtal och reflektion. Under året har ett omfattande arbete utifrån Systematiskt arbetsmiljöarbete gjorts i arbetsmiljögruppen. Nya rutiner kring skyddsronder, riskbedömningar och nyanställd personal har jobbats fram. Till sommaren kommer en avdelning i Surahammar och en avdelning i Virsbo att läggas ner samt att utökningen med 1 personal tas bort i Ramnäs, pga minskat barnantal. Totalt minskas verksamheten med 34 platser och 6 personal. 9

10 7. Resultat och måluppfyllelse Enkät gällande ledningsorganisationen. (besvarad av hälften av förskolepersonalen) Personalens bedömning av den nya ledningsorganisationen är att de allra flesta tycker att rektor är tillgänglig, ansvarsfördelningen är tydlig mellan rektorer så väl som mellan rektor och personal, rektor verkar ha befogenhet från central ledning samt att det är bra att rektorerna arbetar i lag och får koncentrera sig på enbart förskoleverksamhet. Många har ingen direkt åsikt gällande lednings-, eller kansliresurs. Några anser att personalgruppen är för stor för antalet rektorer. Positivt med en ledningsresurs avdelad för KBT-frågor anser de flesta. Den fråga som får lägst resultat, även om 58% instämmer helt eller i stort, 34% instämmer något och 8% instämmer inte alls, handlar om att rektor har tid och möjlighet att följa det dagliga arbetet i den utsträckning som är nödvändig. Några exempel från övriga kommentarer: Bra med nuvarande organisation: - Mer helhet. Samma regler gäller och samma information går ut till samtliga förskolor i kommunen. Lättare att vara tydlig mot föräldrarna. - Får mer feedback och mer insyn i hela barnomsorgen. - Rektorerna är mer insatta i verksamheten och fokus på en verksamheten ger mer kunskap om och koncentration på förskolefrågor. Förskolan har blivit synlig i kommunen. - Tydlighet med vad som förväntas av all personal. - Bra att naturligt träffas regelbundet och utbyta erfarenheter med övriga förskolor i kommunen. Dåligt med nuvarande organisation: - Skola och förskola kommer längre ifrån varandra. Den röda tråden försvinner. - Ledningen kanske styr för mycket. - Stort område och mycket personal för två rektorer. - Att vi måste åka till Surahammar på konferenserna (Ramnäs). Föräldraenkät (besvarad av 247 föräldrar) Ett mycket positivt resultat på hela enkäten. Samtliga frågor besvarades med mycket bra / ganska bra till %! I kommentarerna kan man i vissa fall hitta missnöje främst gällande personalens bemötande, sekretessen, önskan om mer information via nätet t ex hemsidan. De flesta negativa kommentarer gäller öppettiderna. Önskemål finns om natt- och helgöppet, slopande av stängningsdagar och sommarens stängningsveckor. Önskan om någon ordinarie personal dessa dagar finns. Enkät KBT (besvarat av 52 förskolepersonal) Man anser att KBT-satsningen har förbättrat möjligheterna att bemöta barn med beteenderelaterad problematik i viss eller ganska stor utsträckning. Handledning och observationer står högst på listan över vilka insatser som behöver prioriteras under Förmågan att ge barnen det stöd de behöver bedöms som ganska bra eller bra. Samtliga svarar ja på frågan om man rekommenderar en annan kommun att genomföra motsvarande satsning. 10

11 Läroplanens mål hålls ständigt levande bl a genom de regelbundna planerings- och utvärderingsarbeten som görs på förskolorna. Genom dokumentation som finns uppsatt på väggarna och i barnens individuella pärmar synliggörs målen och arbetet för att nå dem även för föräldrar. Mål ur läroplanen har också tagits upp för att konkretiseras och diskuteras på personalkonferenser. Tack vare den fokusering man har haft och den satsning på KBT, matematik och språket som har gjorts under senaste åren ser vi kontinuerlig utveckling inom de områdena. KBT: De flesta avdelningar har börjat komma igång med observationer, kartläggning och analysscheman för att med hjälp av dessa få struktur på arbetet med beteenderelaterade problem och komma åt kärnan till problemen. Framför allt tänker man på att uppmuntra det positiva hos barnen, man visar på hur man vill att det ska vara, istället för att fokusera på det negativa som man vill få bort. Man uttrycker sig i positiva ordalag och man berömmer och belönar istället för att bestraffa eller på annat sätt fokusera på det negativa. Personalens medvetenhet om det egna förhållningssättets betydelse har ökat. Man är observant såväl på sig själv som på varandra och försöker ha öppen dialog kring detta. Man jobbar också för att anpassa efter barnets behov, det kan handla om vistelsetid, miljö eller bemötande för just det barnet. Genom arbetet med Stegvis ser man en utveckling av barnens sociala och emotionella kompetens bl a genom att fler barn klarar att lösa mindre konflikter utan vuxens inblandning och att man i dialog med vuxen visar större förståelse för andra barns känslor t ex. När det händer saker i barngruppen kan man relatera till det man pratat om på Stegvis och barnen får en bättre förståelse. Matematik: Mattepiloterna har fortsatt att träffas och utbyta erfarenheter och delge olika matteaktiviteter man har ute i verksamheten. Ett häfte med resultaten från de olika projekten man har drivit på varje förskola har sammanställts och delats ut till alla. Att barnen utvecklats inom matematiken märks genom att de använder begrepp och räknar spontant, sorterar, jämför och mäter, även i den fria leken. Föräldrar påpekar att de märker att barnen lärt sig och använder begrepp som de inte kunnat tidigare. Språket: Genom fortbildning med hjälp av ny litteratur och studiebesök ökar medvetenheten och kunskapen hos personalen hur man tränar och utvecklar språket hos barnen. Detta har på fler ställen lett till en utveckling av t ex samlingarna. Resultat syns genom att barnens ordförråd förbättras och man kan höra barn som rimmar och leker med språket spontant. Fler gemensamma handlingsplaner har jobbats fram under året; Likabehandlingsplan med underlag för kartläggning, När barn far illa, Bullerplan, Smitta i förskolan, Hot och våld. Ett arbete med de nya dokumenten gällande Systematiskt arbetsmiljöarbete har kommit långt i samtliga arbetsmiljögrupper. Nya Tillämpningsföreskrifter för barnomsorgen i Surahammar har tagits fram och gäller från april Utvecklingen av förskolans hemsida på surahammar.se har kommit igång riktigt bra. Samtliga förskolor syns nu med bild och presentation. Tillämpningsföreskrifter, kvalitetsredovisning, likabehandlingsplan mm finns också utlagda. Målsättningen med i snitt max 17,5 barn / avd (3 heltidspersonal) håller då barnantalet legat på 16,8 barn som medel under läsåret 09/10. Målsättningen om 66% högskoleutbildad personal nås inte. Under läsåret har andelen dock ökat från 53,6% (08/09) till 58%. 11

12 8. Uppföljning av likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen färdigställdes hösten 2009 och kommer att utvärderas under hösten Ett underlag för kartläggning av riskmoment för trakasserier/diskriminering och annan kränkande behandling har jobbats fram under året och har börjat användas under våren. Varje avdelning / förskola tittar på varje diskrimineringsgrund och gör en bedömning över hur det ser ut hos dem och väljer ut en eller ett par diskrimineringsområden att fokusera på i arbetet på den egna förskolan under året. 9. Analys och bedömning av verksamheten som helhet Omorganisationen av skolledningen har slagit mycket väl ut. Personalen anser att man fått ett förstärkt och förbättrat ledarskap och att förskolan lyfts fram och blivit mer synlig som verksamhet i kommunen när man har ledare som driver enbart förskolefrågor. De viktigaste planerna, tydligare regler och rutiner har arbetats fram så att samma gäller för samtliga förskolor. Det har förenklat arbetet och förtydligat på så sätt att samma gäller för alla i de stora frågorna. Lättare med tydlighet gentemot föräldrarna när personalen kan hänvisa till gemensam ledning eller gemensamma dokument. Det är mycket positivt och en tillgång att personalen inom hela förskoleverksamheten lär känna varandra och delger varandra / tar del av varandras goda pedagogik och dagliga arbete. Vi bedömer att förskolan fortsätter att hålla mycket god kvalitet och att verksamheten har god måluppfyllelse. Utvärdering och uppföljning som görs regelbundet visar att ett målmedvetet utvecklingsarbete sker. De fortbildningssatsningar som gjorts, främst inom matematik och KBT, fortsätter ge goda resultat genom att personalen går framåt i sin egen utveckling inom områdena. Det syns tydligt ute i verksamheten att de nya kunskaperna används i arbetet med barnen. 10.Åtgärder för förbättring * Jobba mot målsättningen i UTVECKLING 2015 * Implementeringsarbete med den nya läroplanen kommer att ske på konferenstid genom bl a diskussioner kring - värdegrund - barnsyn - ansvar - lärandet En heldagsföreläsning med Lotta Törnblom om nya läroplanen ges för all personal i nov-10. * Att genom Agerus metod ta reda på om personalen upplever att man har /ges de förutsättningar man behöver för att utföra sitt arbete med förskolans uppdrag på bästa sätt och arbeta vidare utifrån det resultatet. * Titta på vad vi bör / kan förbättra utifrån föräldraenkäten vt-10. * Lyfta upp avdelningarnas arbete med att motverka traditionella könsmönster. * Förtydliga uppgifterna i de olika konferensgrupperna: arbetsmiljö, ekonomi och pedagog. * Fortsätta ge utrymme för gemensamma möten med tillfälle till erfarenhetsutbyte. * Rektor besöker förskolan för att följa det dagliga arbetet oftare. * Lägga upp en plan för att kunna genomföra Förskole-komet. * Föreläsningar om Reggio Emilia filosofin kommer att erbjudas för intresserad personal. * Vikariepoolen kommer att utvärderas under hösten. 12

13 Surahammar Birgitta Rydell Rektor för förskolan Carina Böös Rektor för förskolan 13