Kvalitetsrapport. Grundskola åk F-6. Läsåret 2013/2014. Svartå skola. Ansvarig rektor: Anette Thorbjörnsson

Transkript

1 Kvalitetsrapport Grundskola åk F-6 Läsåret 2013/2014 Svartå skola Utbildningens syfte Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningens syfte en ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. en ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Ansvarig rektor: Anette Thorbjörnsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Beskrivning av verksamheten 2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren Året i verksamheten 4. Systematiskt kvalitetsarbete 5. Normer och värden 6. Kunskaper 7. Ansvar och inflytande 8. Hem 9. Övergång och samverkan 10.Omvärlden 11. Rektors slutord 12.Förbättringsåtgärder för läsåret 2

3 1. Beskrivning av verksamheten Svartå skola är en liten skola med 33 elever i år F-5. I förskoleklassen går under läsåret 7 elever. ens verksamhet bedrivs i fritidshemmet Björkens lokaler. Två pedagoger har gemensamt ansvar för den pedagogiska verksamheten och undervisar eleverna växelvis beroende på arbetstider. Åk 1-5 har två klasslärare samt lärare i slöjd, idrott och musik. Från september månad har vi haft en förstärkning 50 % till skola och fritidshem. Grundfakta skola 2012/ /2014 Totalt antal barn/elever på skolan Antal barn i förskoleklass 7 7 Antal elever i årskurserna Åk Åk Åk Åk Åk Åk 6 0 Andel personal med ped. högskoleutb. (%) Andel lärare med formell behörighet i de ämnen som de undervisar i (%) 100% 2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren 2013 Vad gäller målet normer och värden har vi i förskoleklass utgått från skolans trygghetsträd och presenterat ett nytt löv varje vecka. Vi har diskuterat om vad varje löv (delmål) står för och utifrån detta arbetat med olika värderingsövningar och samarbetsövningar. Förbättringarna vad gäller kunskapsmålet har inte kunnat åtgärdas eftersom vi pedagoger fortfarande inte har möjlighet till gemensam planering men däremot har elevernas delaktighet och inflytande ökat markant. Vår strukturerade planering tog vändningar då eleverna visade stort intresse för andra kunskapsområden. Samarbetet med hemmet har utvecklats då vårdnadshavare har bjudit in sig själva till förskoleklassen för att få vara delaktiga i verksamheten. Våra veckobrev har lett till att vårdnadshavare varit mer delaktiga eftersom vi har gett eleverna uppdrag som till exempel, ta med en favoritbok, en sak som börjar på en viss bokstav mm. Samarbetet med skola och förskola har utvecklats. Vi har träffats och jobbat tillsammans vid flera tillfällen. Svartå skola Detta läsår var vi i behov av minst 0,5 utbildad lärare till skolan för att ge eleverna en likvärdig utbildning. Tyvärr anställdes ingen lärare som kunde undervisa. Efter några veckor anställdes en resursperson på 50 % som delades mellan skola och fritidshemmet. Resurspersonen var ej lärare och fick på grund av detta andra uppgifter. Vi har haft regelbundna möten med elevvårdsteamet. Vi har fått hjälp med olika föräldrakontakter. Både lärare och elever har fått mer praktiskt stöd av alla i teamet. 3

4 Specialpedagogen kommer en gång per vecka och arbetar med olika elever, gör utredningar och tester. Kuratorn har arbetat med klassläraren i åk 4-5 under vårterminen med olika samarbetsövningar. Skoldatateket har hjälpt oss med datorer, installationer av program, dataprogram mm och haft handledning med elever med behov av särskilt stöd. Alla gamla elevdatorer har bytts ut i april månad. Vi väntar på att den gemensamma personaldatorn ska bytas ut eller uppgraderas. Datasystemet fungerar fortfarande dåligt och vi väntar på att installationen av fiber ska ske. Det nuvarande systemet räcker inte till för att använda kompensatoriska hjälpmedel eller att visa film. Systemet är långsamt och många gånger fungerar det inte alls. Det är svårt att använda edwise och andra program eftersom allt tar lång tid. 4

5 3. Året i verksamheten Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret Fokus inom förskoleklassen har legat på det sociala samspelet mellan elev elev, elev vuxen. Då vi har en liten barngrupp umgås eleverna närmre varandra än elever i en större barngrupp vilket gör att relationerna mellan eleverna blir mer syskonlika. Detta i sin tur medför en del tjafs och gnabb som tär på relationerna. När sådana situationer uppstår kan eleverna i fråga oftast inte söka sig till en ny kompis då gruppen inte består av fler elever. Utifrån detta har vi jobbat regelbundet med värderingsövningar, samarbetsövningar samt massage. Undervisningen i förskoleklassen har utgått från Bornholmsmodellen samt materialet mattedetektiverna. Vi har även använt oss av fem myror är fler än fyra elefanter eftersom elevernas intresse för bokstäver har varit stort. Eleverna har dagligen sett, upplevt och lärt sig matematik och svenska i lekfulla former. Förutom detta material vävs även andra material och ämnen in. Minst en gång i veckan har förskoleklassen varit ute i skogen med en pedagog. Här får eleverna se och lära sig om natur och djur samt mycket social träning på hur man agerar mot varandra i olika situationer. Vi har även diskuterat kring allemansrätten och poängterat att det är vi som är gästerna i naturen. En gång i veckan har eleverna idrott tillsammans med elever i år 1 och 2. Under vårterminen skolar vi in förskoleklassens elever i skolan genom regelbundna besök, teman och annat arbete för att de till hösten ska känna sig trygga i skolans miljö. Skolan Vi arbetar så ofta verksamheten tillåter i tvärgrupper över klassgränserna. Det är berikande och utvecklande för både elever och pedagoger. Läsning: Vi har arbetat med flera läsprojekt under året. Åk F-5 hade temavecka, Astrid Lindgren. Åk 3-5 har läst skönlitteratur 3 X 30 min/vecka och jobbat med olika typer av läsloggar. Under en period har de läst i bokcirkelform. Skapande skola: Bild/Svenska Åk 3-5 har deltagit i Skapande skola. Teknik Åk 1-5: Vi har arbetat med Teknikspanarna, sju tillfällen med olika moment i hela produktionscykeln. Elevens val Åk 1-5: Vi har konstruerat rörliga djur, använt olika tekniska lösningar. En period hade alla elever sitt eget val. Årets grupper blev bild, träslöjd och lek-spel-kluringarteknik LEGO. Utvecklingsprojekt finansierade med statliga medel 5

6 Pedagogerna i förskoleklass har inte deltagit i några projekt men däremot har vi haft regelbundna verksamhetsträffar med andra förskoleklasspedagoger för att utvecklas som pedagoger samt utveckla verksamheten och delge varandra våra kunskaper och erfarenheter. Skola Eleverna i åk 3-5 har deltagit i projektet Skapande skola. Eleverna har läst Mio min Mio och skrivit dikter inspirerade av innehållet. Konstnären, Marie Gadde genomförde en bildlektion med inspiration av musiken i Mio min Mio. Vi ska se filmen Mio min Mio innan terminens slut. Elevernas bilder och dikter visas på Svartå skolas vernissage. Författaren, Johan Unenge berättade om sitt yrke som illustratör/författarskap och han gav eleverna tips på hur man ritar en serie. Sofia Luthman besökte klassen vid två tillfällen och eleverna fick göra en serie på en I-pad med hjälp av programmet Comic Life. Serierna kommer att visas i Folkets Hus i Degerfors. Vi var på konst och kulturvandring i Karlskoga. I konsthallen visades Vårsalongen och eleverna fick måla en bild inspirerad av en av utställarna. Eleverna fick gå en guidad promenad runt Karlskoga centrum och se på olika konstverk. Åk 1-5 lyssnade på författaren, Torsten Bengtsson när han berättade om sitt yrke som författare och visade sina böcker. Åk 1-3 var på teater i Svartå Folkets Hus och såg på Bova Åk 1-2 var på teater i Degerfors och såg på Diktatorn av Ulf Stark. Åk 4-5 var på teater i Karlskoga och såg på Barnrepubliken. Regissören, Eva Dällerud besökte oss dagen innan och berättade om pjäsen. 4. Systematiskt kvalitetsarbete Under läsåret har vi sällan haft diskussioner om måluppfyllelse och skolutveckling. De tillfällen rektor har varit här har inte tiden räckt till för att arbeta och följa upp skolans kvalitetsarbete. Vi får inte tillräcklig information varken på mail eller muntligt. Vi upplever att vi är så få och då kommer vi i sista hand. Vi känner inte att vi tillhör rektorsområdet fullt ut. Hela arbetslaget har bara träffats varannan månad på APT. 6

7 Årets kvalitetsredovisning Vi har ingen tid för kvalitetsarbete i arbetslaget. För att få kvalitet krävs att det finns tid att tillsammans i arbetslaget, främst för att planera och utvärdera verksamheten. Tyvärr saknar vi denna tid, vilket gör att kvalitetsarbetet blir lidande. Detta är ett påtalat problem, men i och med den hårda budgeten skapas inga möjligheter att ge oss mer tid att samarbeta. Kraven och pressen på oss lärare blir större och större. Vi har försökt få till en gemensam arbetslagsträff mellan lärarna i förskoleklass/fritidshem och skola. Vi har inte lyckats eftersom skolans lärare och förskoleklassens/fritidshemmets lärare inte har någon gemensam planeringstid och inga vikarier har fått tillsättas. Vi har ingen tid för kvalitetsarbete med övriga ämneslärare (idrott, slöjd, musik och elevens val) som arbetar på skolan. Vi har inte haft regelbundna diskussioner om måluppfyllelse och utveckling av verksamheten med rektor. Vi saknar de diskussionerna med rektor. Vi ska skriva och revidera i arbetsplanen varje månad och maila till rektor. Lärarna har inte hunnit med att skriva den alla månader. Vi har prioriterat planering av undervisningen och aktiviter med eleverna. Vi diskuterar aldrig innehållet i arbetsplanen med rektor. Vi saknar återkoppling. Vi behöver en genomgång och tid att diskutera vad och hur vi ska skriva kvalitetsrapporten i år. Detta bör ske i god tid innan studiedagen och underlaget till kvalitetsrapporten bör mailas i god tid. Alla eleverna i åk 2 och 5 har genomfört en elevenkät. Pedagogerna har genomfört en enkät. Föräldrarna har haft möjlighet att svara på en enkät. Vi har inte fått någon återkoppling på svaren från Svartå skola. Vi har läst enkätsammanställningen från KUN där vi har kunnat se hur utfallet har blivit samt vilka styrkor och utvecklingsområden som finns inom Degerfors kommuns skolor. Skolans två klasslärare träffas regelbundet och diskuterar måluppfyllelse och gör planeringar efter det. Vi utvärderar och bedömer elevernas resultat. Vid flertalet tillfället under vårterminen har alla pedagoger haft möjlighet att planera för den gemensamma verksamheten. Vid de tillfällena sattes det in vikarier på fritidshemmet. Skolans idrottslärare har varit på utbildning/fortbildning i orientering. Årets, liksom föregående års kvalitetsarbete behöver bli bättre. En trygghet är att vi har en bra grund att stå på i förskoleklassen, men det är svårt att vidareutveckla kvalitet och skapa nya möjligheter för elevernas utbildning då vi varken får fortbildning eller tid till att säkerställa kvaliteten. Degerfors kommun strävar mot att all personal inom Degerforsmodellen har minst nivå 1 utbildning i Vägledande Samspel Ingen pedagog har deltagit i någon utbildning i Vägledande samspel under läsåret 13/14. 7

8 Vilken betydelse har utbildningen i Vägledande Samspel haft för undervisningen? - Antal anställda inom som slutfört utbildning i Vägledande samspel, nivå 1 under läsår 13/14. - Antal anställda som slutfört utbildning i Vägledande samspel, nivå 2 under läsår 13/14. 8

9 4. Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling Disciplinära åtgärder Disciplinära åtgärder Utvisning ur undervisningslokal Kvarsittning Utredning Skriftlig varning Tillfällig omplacering Tillfällig placering vid annan skolenhet Omhändertagande av föremål Disciplinära åtgärder Utvisning ur undervisningslokal Kvarsittning Utredning Skriftlig varning Tillfällig omplacering Tillfällig placering vid annan skolenhet Omhändertagande av föremål 2012/2013 Omfattning flickor pojkar Totalt 2013/2014 Omfattning flickor pojkar Totalt Åtgärder mot kränkande behandling Antal åtgärder mot kränkande behandling År F /2013 Omfattning flickor pojkar Totalt 2013/2014 Antal åtgärder mot kränkande behandling Omfattning flickor pojkar Totalt År F

10 ENHETENS MÅL Under året har vi haft stort fokus på detta mål genom att vi har arbetat med bland annat skolans gemensamma trygghetsträd genom att varje vecka presentera ett nytt trygghetsmål. Vi har även använt oss av samarbetsövningar, värderingsövningar och massage. För att nå detta mål har vi även infört ett system där positiva och negativa händelser tydliggjorts genom gröna och röda gubbar samt lottat fram olika grupper vid den fria leken. Skolan Vid terminsstart diskuterade vi inga specifika mål. Vi hade ingen genomgång eller krav från rektor vid skolstart. Efterhand fick vi jobba mycket aktivt med trygghetsträdet, kamratrelationer, arbetsro och samarbetsövningar. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Genom att vi varje vecka har presenterat ett nytt löv har lett till att eleverna spontant pratar med varandra om hur man ska vara mot varandra. Samarbetsövningar och värderingsövningar av olika slag har resulterat i att individen vågar stå för vad den tycker och tänker vilket vi ser då de numera kan lösa mindre konflikter på egen hand. Dessa övningar, lottningar och gubbsystem har stärkt gruppen vilket visar sig genom att antalet konflikter har minskat betydligt samt att alla kan leka med alla. Skolan: Samarbetsövningarna har fungerat bra och vi hoppas de ger bestående resultat. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Vi pedagoger i förskoleklass upplever att vårt arbetssätt har lett till ett positivt resultat och planerar ett likvärdigt arbetssätt kommande läsåret. Då vi är två pedagoger som arbetar med förskoleklassen, men i stort sett saknar gemensam planering skulle en plan där hela läsårets arbete är uppstrukturerat skapas. På så sätt kan man lättare se vad vi ska jobba med, hur och varför. Skola: Det skall finnas tillräckligt med pedagogtid så att man har någon som helst möjlighet att planera mål vid skolstart. 10

11 5. Kunskap Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utformade, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Åk 3 Nationella ämnesprov åk 3 Måluppfyllelse 2012/2013 Nationellt prov flickor pojkar totalt (%) Svenska ,5 Svenska som andraspråk Matematik ,5 Måluppfyllelse 2013/2014 Nationellt prov flickor pojkar totalt (%) , ,5 Alla elever/flickor i åk 3 nådde målen i år. Även förra året nådde alla elever/flickor målet. 11

12 Måluppfyllelse åk /2013 Måluppfyllelse flickor pojkar totalt (%) Svenska ,5 Svenska som andraspråk Matematik ,5 2013/2014 Måluppfyllelse flickor pojkar totalt (%) Svenska ,5 Svenska som andraspråk Matematik ,5 Jämför och kommentera nationella prov och måluppfyllelse: De elever/flickor som nådde målen i NP i åk 3 har också nått målen i övriga ämnen. Detta gäller även förra årets elever/flickor. Alla elever uppnår kunskapskraven i ämnet musik. 12

13 Åk 6 Nationella ämnesprov åk 6 Måluppfyllelse 2012/2013 Nationellt prov (%) flickor pojkar totalt Svenska Svenska som andraspråk Matematik Engelska Biologi fysik kemi Geografi Historia Religion Samhällskunskap Måluppfyllelse 2013/2014 Nationellt prov (%) flickor pojkar totalt Svenska Svenska som andraspråk Matematik Engelska Biologi fysik kemi Geografi Historia Religion Samhällskunskap 13

14 Åk 6 Måluppfyllelse åk 6 vårterminen /2013 Måluppfyllelse (%) flickor pojkar totalt Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik (Naturorienterande ämnen)* Biologi Fysik Kemi ((Samhällsorienterande ämnen)* Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik * Enligt Skolinspektionen ska skriftliga omdömen upprättas på ett sådant sätt att elevens kunskapsutveckling i alla ämnen eleven får undervisning i framgår. 14

15 Måluppfyllelse åk 6 vårterminen /2014 Måluppfyllelse (%) flickor pojkar totalt Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik (Naturorienterande ämnen)* Biologi Fysik Kemi ((Samhällsorienterande ämnen)* Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik * Enligt Skolinspektionen ska skriftliga omdömen upprättas på ett sådant sätt att elevens kunskapsutveckling i alla ämnen eleven får undervisning i framgår. Jämför och kommentera nationella prov och måluppfyllelse Vi har inte haft några elever i åk 6. 15

16 Ogiltig frånvaro 2012/2013 Ogiltig frånvaro flickor pojkar totalt År /2014 Ogiltig frånvaro flickor pojkar totalt År elever har haft sen ankomst under vt. Åtgärdsprogram 2012/2013 Åtgärdsprogram flickor pojkar totalt År /2014 Åtgärdsprogram flickor pojkar totalt År Särskild undervsiningsgrupp eller enskild undervisning Särskildundervisningsgrupp eller enskild undervisning År 1-6 Särskildundervisningsgrupp eller enskild undervisning År /2013 flickor pojkar totalt 2013/2014 flickor pojkar totalt 16

17 Anpassad studiegång Anpassad studiegång År 1-6 Anpassad studiegång År /2013 flickor pojkar totalt 2012/2014 flickor pojkar totalt Handledning på modersmål Handledning på modersmål År 1-6 Handledning på modersmål År /2013 flickor pojkar totalt 2012/2014 flickor pojkar totalt 17

18 ENHETENS MÅL. Under året har vi i förskoleklassen varje vecka jobbat med en ny bokstav. Vi har då ljudat, spårat, tränat på att skriva, letat, format, byggt mm den aktuelle bokstaven. Eleverna har även fått tagit med något hemifrån som börjar på den bokstaven och på så vis fått hemmet delaktigt. Vi har även tagit del av modern teknik som projektor och internet. Vi har utifrån detta mål erbjudit eleverna en tillåtande miljö samt använt oss av olika yttrycksmedel men framförallt av språk, bild, dans och musik. Vi har även jobbat mycket med matematik vad gäller lägesord, volym, mönster, färg, form mm utifrån materialet mattedetektiverna. Vi har lyssnat in eleverna genom att intervjuat dem. Under året har vi haft idrott en gång i veckan tillsammans med 1-2. Vi har även haft ett par utetimmar i veckan då vi pratat om natur och miljö. Med hjälp av allemansrätten har vi fått en del kunskaper om hur vi ska förhålla oss till vår natur. Skolan Under höstterminen planerade vi ett kunskapsmål. Läsning och läsförståelse. Eleverna ska utveckla sin läsförmåga både tekniskt och förståelsemässigt, samtala om innehållet i texter och böcker. Eleverna har läst regelbundet varje vecka. Vi har under året arbetat med detta mål. Se beskrivning under punkt 3. Året i verksamheten. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Genom dokumentation kan man se att eleverna tagit del av olika arbetssätt och tekniker som till exempel, skapa med hjälp av naturmaterial, papper, silkespapper, toalettrullar. Genom detta ser vi att eleverna själva tar initiativ till att vilja skapa och frågar därför efter material. Deras motorik och skaparförmåga har utvecklats eftersom de numera själva kan klippa, använda limpistol, göra former mm. Detta har även påverkat samarbetet i positiv riktning, de kommunicerar mer med varandra. Intervjuerna har lett till att både lusten och motivationen har ökat eftersom vi genom dessa har fått vetskap om deras intressen och på så sätt kunnat erbjuda varierande arbetssätt och olika material vilket lett till att varje elevs intresse har tillgodosetts. Arbetet med bokstäver och matematik har lett till att flera elever har blommat ut vilket visar sig genom att de ljudat och läser samt använder matematiken i vardagen. Våra utetimmar då vi bland annat har pratat om allemansrätten har gett positiva resultat vilket vi sett då eleverna själva fått återberättat för oss men hjälp av bilder samt spontant plockar upp skräp i naturen. Idrotten har utvecklat elevernas kunskaper om hälsan och rörelsens betydelse vilket visar sig genom en större delaktighet, engagemang och kunskap. De benämner redskapen med deras rätta namn. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Då vi är två pedagoger som arbetar med förskoleklassen, men i stort sett saknar gemensam planering skulle det skapas en plan där hela läsårets arbete är uppstrukturerat. På så sätt kan man lättare se vad vi ska jobba med, hur och varför. Skolan Det har varit ett stressande läsår för oss pedagoger. Vi upplever att vi inte hunnit med alla uppgifter. 18

19 6. Ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. ENHETENS MÅL Att eleverna ska få en god information om kunskapsutveckling och social utveckling.. Den huvudsakliga planeringen har vi pedagoger stått för, men genom att ha varit spontana samt lyhörda på elevernas tankar, idéer och intressen har eleverna haft möjligheter att påverka sin utbildning. Under året har det funnits stort utrymme för den fria leken där eleverna själva varit delaktiga och valt den aktivitet de vill ägna sig åt. Skolan: Har genomfört utvecklingssamtal. Kompetensutveckling för samtlig personal om att arbeta med besvärliga barn och om betyg, bedömning och pedagogisk planering. Pedagogiskt forum om lärande samtal. Klassråd och elevråd. Elevrådet har dock fått ställas in ved ett flertal tillfällen då pedagogen som ansvarar för elevrådet har fått reda i elevärenden och vikariera för musikläraren, då denna varit sjuk. Eleverna har en period fått välja eget ämne på elevens val. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS Vår spontanitet och lyhördhet ledde till att vår pedagogiska planering tog en annan vändning då eleverna visade ett annat intresse vilket vi tog till vara och byggde vidare på. Deras val av aktiviteter vid den fria leken har de själva påverkat men vi pedagoger har med hjälp av lottning sett till att det blivit olika lekpar/grupper för att stärka gruppen. Skola: Vi har inte haft tid att ha elevråd när vi endast är två pedagoger. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Även om eleverna är med och styr i undervisningen behöver vi bli bättre på att låta dem ta ansvar för sitt eget lärande samt förstå vikten av att tillägna sig kunskap inom olika kunskapsområden. Skola: Vi bör förbättra elevernas inflytande. 19

20 7. Hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande Klagomål 2012/2013 Antal klagomål vt ht totalt År F /2014 Antal klagomål vt ht totalt År F ENHETENS MÅL Ge föräldrarna god information om kunskapsutveckling och social utveckling. Under året har vi haft ett föräldramöte då vi visade ett bildspel för att delge vårt målarbete. Vi har även haft utvecklingssamtal samt en daglig tamburkontakt. Vi har haft en informationstavla i hallen där aktuell information skrivs upp. Vi har skickat sms och haft öppen telefontid dagligen. Vi har skrivit veckobrev varje vecka där föräldrarna har fått information vad gäller verksamheten. Skolan: Under läsåret har vi haft två föräldramöten och två utvecklingssamtal per elev. Hela hösten skickade vi veckobrev via mail till föräldrar. Under vårterminen har vi informerat via edwise. Vi har kontakt med föräldrar via telefon/mail och föräldrabesök i skolan. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS Detta mål upplever vi att vi har nått eftersom vi har få elever i förskoleklassen vilket har lett till att det är lätt att ha en nära relation samt en öppen dialog med våra vårdnadshavare samt att de själva har gett oss positiv respons på både veckobrev och smskontakt/telefonkontakt. Några upplever dock att det kan vara svårt att få tillfälle till korta enskilda samtal vid lämning och hämtning på grund av att man som pedagog då är själv och inte har möjlighet att gå ifrån. Inbjudan till utvecklingssamtal och föräldramöten har skickats ut till samtliga föräldrar i god tid. Elevernas skriftliga omdömen finns tillgängliga i edwise. Föräldramöten har genomförts. 20

21 Föräldraråd har genomförts under våren. Under hösten fick vi tyvärr inga föräldrarepresentanter som kunde delta. Inbjudan till trivselkväll med vernissage har skickats ut till samtliga föräldrar. Veckobrev via mail fungerade bra under hösten men var väldigt tidskrävande. Information via edwise fungerar mindre bra. Det är krångligt och tidskrävande att publicera information till så många årskurser. Analys Eleverna blir delaktiga och medvetna om sin kunskapsutveckling. Bra uppslutning på föräldramöten. Vilken betydelse har eventuellt Pinocchiosamarbetet haft för barnets lärande och utveckling Antal pojkar respektive flickor som deltagit i Pinocchiosamarbetet under året? 1 pojke har deltagit och deltar fortfarande. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Att försöka få till de små korta samtalen vid hämta och lämning vilket dock är svårt eftersom man då är ensam pedagog. 21

22 8. Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter till samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive varsamhet. ENHETENS MÅL Under året har vi haft ett flertal aktiviteter gemensamt med skolan som friluftsdag, sprungit skoljoggen, varit på musikal på FN-dagen som handlade om vatten, deltagit på föreläsning om jakt samt pysslat, deltagit i läsprojekt Astrid Lindgren, haft jul/påskfirande, städat skolgården och hälsat våren välkommen samt varit på olika teaterföreställningar. Vi har deltagit i lektioner på skolan samt bjudit in förskolans femåringar till bullbak, pepparkaksbak och inskolning för förskoleklass. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS Utifrån de förutsättningar vi har så upplever vi att samarbetet har fungerat bra men kunde dock vara betydligt bättre. De aktiviteter vi har gjort tillsammans har varit väldigt uppskattade av samtliga elever vilket visar sig genom deras engagemang samt att de frågar efter fler tillfällen av att få träffa de andra eleverna. Att få komma på besök till 1-2:ans klassrum har också gett positiv respons genom att de själva berättar och längtar tills nästa tillfälle, samma gäller för blivande förskoleklass då det har skapats ett gott samarbete under både den styrda aktiviteten och den fria leken. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Då vi är få pedagoger som arbetar på skolan och saknar gemensam planering skulle det skapas en plan där hela läsårets arbete är uppstrukturerat. På så sätt kan man lättare se vad vi ska jobba med, hur och varför. 22

23 9. Omvärlden Eleverna ska få utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. ENHETENS MÅL Eleven ska ha kännedom om att skolämnena kan kopplas till kunskaper som används inom arbetslivet och vissa yrken. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER 23

24 10. Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som vinns för respektive ämne. Som stöd för betygsättningen finns ämnes specifika kunskapskrav för olika betyg ENHETENS MÅL Att alla elever ska ges skriftliga omdömen i de ämnen de undervisas i. Bedömningen ska vara likvärdig på skolan och inom kommunen. Utvecklingssamtal ska genomföras minst en gång/termin. Elevens IUP upprättas i samband med utvecklingssamtalet. Pedagogiska planeringar ska upprättas i alla ämnen Tillämpa skolverkets Allmänna råd Planering och undervisning samt kunskapsbedömning i skolan. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANSYS Vi har haft en studiedag där vi diskuterat pedagogiska planeringar, bedömning och betyg. Vi har haft pedagogiskt forum tillsammans med övriga F-6 skolor i kommunen om lärande samtal. Vi har fått information om nyheterna i edwise. Vi har genomfört utvecklingssamtal en gång/termin/elev och upprättat IUP tillsammans med elever och föräldrar. Vi har inte vant oss vid det nya systemet att ha utvecklingssamtal så lång tid efter att elevens omdömen publicerats. Vi tycker att det blir ett glapp i dialogen. Vi har skrivit skriftliga omdömen ocj IUP i datadokument en gång/termin. Det är oerhört tidskrävande att skriva omdömen i edwise. Vi ifrågasätter om all tid vi lägger ner på att skriva är relevant till det man får ut av arbetet. Vi har fått återkoppling från några föräldrar som tycker det är svårt att förstå omdömet. Vi gör egna pedagogiska planeringar i de flesta ämnen men skriver inte i särskilt dokument. Vi tillämpar Skolverkets Allmänna råd Planering av undervisning samt Kunskapsbedömning i skolan ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Utvärdering och analys av skriftliga omdömen. 11. Rektorsslutord En utökning med en pedagog á 0,5 % tillsattes i början på ht vilket har bidragit till en högre pedagogtäthet i Svartå skola. Elevvårdsteamet har under året arbetat upp ett väl fungerande elevvårdsar arbete. Elevvårdsteamet och kommunens pedagog från datateket har hjälp pedagogerna med handledning, stöd, undervisningsstöd, kompensatoriska hjälpmedel och praktiskt stöd. Skolområdets specialpedagog har varit i Svartå en dag i veckan under hela läsåret för att arbeta med elever som är i behov av särskilt stöd samt finnas som stöd till pedagoger. 24

25 Svartås skola personal har haft i uppdrag att arbeta med värdegrund, trygghet och trivsel. De har arbetat med trivselträd, trygghetskartor samt värderingsövningar. Målet är att alla elever ska känna sig trygga och att de trivs på Svartå skola. Uppgraderingen av IT-nätet har inte blivit klart under året vilket ibland varit ett hinder i verksamheten. Svartå skola har en representant i kommunens gemensamma satsning på läs och läsförståelse via RUC på Karlstads Universitet. Målet med satsningen är att det framförallt ska gynna Svartå skolas elever samt att höja pedagogens kompetens i ämnet för att sedan kunna dela med sig till övriga pedagoger. Under nästa läsår kommer ytterligare en pedagog att delta i kommunens satsning på matematiklyftet. Detta är en del av skolans kvalitetsarbete och fortbildning för att öka måluppfyllelsen för skolans elever. Det har under året varit svårt att få till en gemensam planeringstid tillsammans med fritidspedagoger inom ram. En förbättring under våren har varit att all personal haft gemensam planering vid några tillfällen då vikarier på fritidshemmet satts in. Möjligheten till gemensam planering bör ses över i verksamhetsplanering och schemaläggning. Under läsåret har mycket tid gått till elevvårdsärenden, möten, planering och uppföljning. På Svartå skola behöver pedagoger utveckla sitt arbetssätt att kontinuerligt arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. Pedagogiska planeringar skall skrivas för att kunna utvärderas och utifrån det utveckla undervisningen. 12. Förbättringsåtgärder för läsåret 2013/2014 Vidareutveckla samarbetet förskoleklass och skola. Genom att förskoleklassen from läsåret 14/15 flyttar in i stora skolan kommer det att ges mer utrymme och möjlighet för samarbete. Systematiskt kvalitetsarbete skall vara en naturlig återkommande del i det dagliga arbetet. Pedagogiska planeringar ska upprättas i alla ämnen för att sedan utvärderas. Elevråd med kontinuerliga elevrådsmöten. Vi har en hög och bred behörighet bland pedagogerna på skolan. Arbeta för att nyttja detta på bästa sätt via schema, samarbete och samsyn. Istället för att ha långa Apt träffar á 2,5h varannan månad som vi haft under läsåret kommer vi ha Apt 1h varje månad. Få fler föräldrar att svara på föräldraenkäten så att den blir utvärderingsbar. Under året var det endast 3st som svarade på föräldraenkäten vilket gör att den inte är utvärderingsbar. Fortsätta att diskutera betyg och bedömning med de andra skolorna i kommunen för att skapa en likvärdig bedömning och utveckla egna kunskaper genom diskussion och kunskapsutbyte. 25

26 Åk 6 ska under kommande läsår få undervisning på Stora Valla skolan under 2 perioder. De kommer att få undervisning i hemkunskap, språkval, svenska och so på Valla. Att eleverna får undervisning på Valla ger en god förberedelse inför högstadiet och en social vinst genom att eleverna blandas med elever från Åtorps skola. Läromedel och instrument inom musikundervisningen bör ses över. Skolans pedagoger ska skapa en plan för hur de ska planera sin undervisning. Vidareutveckla pedagogers förmåga att utveckla, analysera och systematiskt utvärdera sitt arbete. Utse en arbetslagsledare som ska vara informationsansvarig på Svartå skola. Pedagogen ska ha informationsansvaret och vara en länk mellan förskoleklass, skola och fritidshem samt vidarebefordra information från rektor. 26

27 Förslag till analystänk av resultat Analys utifrån ett historiskt och jämförande perspektiv Jämför resultat och bedömningar med närmast föregående år. Är resultaten bättre eller sämre? Vilka resultat har förbättrats och vilka har försämrats? Vad säger resultaten och bedömningarna om verksamhetens utveckling? Analys utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv Används resurserna på rätt sätt? Med resurser menas här pengar, personal, kompetens, IKT/datorer, läromedel och lokaler. Har verksamheten den kunskap den behöver för att säkra en hög måluppfyllelse? Är arbetsmetoderna anpassade till elevernas behov och förutsättningar? Vad har förändrats i resursanvändningen som kan förklara förändringar i resultatet. Behöver verksamheten utnyttja sina resurser och kompetenser på annat sätt för att resultaten ska förbättras? Analys utifrån ett organisations- och ledarskapsperspektiv Referera till resultat, konkretisera din analys. Kan verksamhetens kultur förklara resultaten? Kan förekomsten eller frånvaron av samarbete, flexibilitet, utmaning och framförhållning förklara resultaten? Hur är det med elev- och kunskapssyn, hur påverkar den resultat och bedömningar? Hur ser kopplingen ut mellan det ledarskap som utövas och de resultat verksamheten har? Vad har förändrats i ledarskapet som kan förklara förändringar i resultaten? Vad behöver förändras i ledarskapet för att resultaten ska förbättras? Vad säger resultat och bedömningar om organisationen och ledarskapet? Analys utifrån ett inflytandeperspektiv Referera till resultat, konkretisera din analys. I vilken utsträckning kan resultaten förklaras utifrån förmågan att samarbeta och samverka med elever och vårdnadshavare? Är verksamheten bra på att involvera elever och vårdnadshavare i verksamhetens olika processer? Är verksamheten bra på att se olika elevers behov? Hur arbetar man med pojkar / flickor, med elever med utländsk bakgrund, med elever i behov av stöd? Finns i verksamheten tillräckligt med interkulturell kompetens, kompetens om elever i behov av olika stöd eller annan kompetens som kan stödja arbete med varje enskild elev? Om den finns, används den på rätt sätt? Analys utifrån ett mål- och resultatstyrningsperspektiv Referera till resultat, konkretisera din analys. Hur ser uppföljningen av resultaten ut på olika nivåer? Kan brister eller styrkor i uppföljningen förklara verksamhetens resultat? Arbetar verksamheten utifrån process där resultat och analys ligger till grund för olika åtgärder? Är målen och resultaten väl kommunicerade till barn/elever och vårdnadshavare? När du granskar det du lägger tid och resurser på, är det då det du borde prioritera i förhållande till mål och resultat? 27