Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolan. Grundskola åk F-6. Läsåret 2013/2014. Ansvarig rektor: Anette Thorbjörnsson

Transkript

1 Kvalitetsrapport Grundskola åk F-6 Läsåret 2013/2014 Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap. Ansvarig rektor: Anette Thorbjörnsson

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Beskrivning av verksamheten 2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren Året i verksamheten 4. Systematiskt kvalitetsarbete 5. Normer och värden 6. Kunskaper 7. Ansvar och inflytande 8. Hem 9. Övergång och samverkan 10.Omvärlden 11. Rektors slutord 12.Förbättringsåtgärder för läsåret 2

3 1. Beskrivning av verksamheten Strömtorpsskolan är en F-6 skola med 184 elever. Det finns tre förskoleklasser och tio klasser i år 1-6. För elever i år F-2 finns två fritidshem och för de äldre eleverna finns en fritidsklubb. På Strömtorpsskolan arbetar vi utifrån en gemensam värdegrund som bygger på hänsyn, uppmuntran och trygghet. Våra mål för verksamheten på skolan är hälsa och trygghet samt ökat fokus på kunskap och lärande. Individualiserad undervisning inom klassens ram med fokus på en likvärdig utbildning för pojkar och flickor. Grundfakta skola 2012/ /2014 Totalt antal barn/elever på skolan Antal barn i förskoleklass Antal elever i årskurserna Åk 1 J Åk Åk Åk Åk Åk Andel personal med ped. högskoleutb. (%) Andel lärare med formell behörighet i de 000 ämnen som de undervisar i (%) 2. Uppföljning av åtgärder enligt kvalitetsrapport våren 2013 Likabehandlingsgruppen har regelbundet träffats och det har gett resultat för vår verksamhet genom att eleverna upplever sin skola som trygg. Mobiltelefonförbudet har fungerat bra. Det har fungerat bättre med överlämningar från förskolan till förskoleklass än tidigare pga. att vi har följt tidsplanen. Det gjordes en uppföljning av enkäten kring trygghet och trivsel vilket resulterade i vissa förbättringsområden för oss på skolan. De DLS-prov som genomfördes hjälpte oss med att få en klar bild kring elevernas läs- och skrivförmåga. Likaså gav testerna i matematik med ansvarig matematikutvecklare en bra bild över de kunskaperna som våra elever har. De nationella proven som genomfördes i år 6 gav en bra och tydlig bild över elevernas kunskaper och brister. Skolans läsprojekt uppskattade våra elever mycket vilket har visat sig ha ökat läslusten hos våra elever. Förbättringen av studiehallarna som genomfördes har inte gett de resultat som vi önskat. Alla vuxna på skolan måste tydliggöra reglerna för alla elever för att på så sätt få en bättre studiemiljö. Skrivandet av pedagogiska planeringar tar mycket tid och det saknas en enklare mall som blir tydligare för lärare, elever och vårdnadshavare. Många elever har stort resursbehov och de resurser vi har är otillräckliga. Vi känner ett behov av en mindre undervisningsgrupp på skolan. 3

4 Vi lägger ner mycket tid på att redovisa elevernas kunskaper via edwise. Vi ser dock att många föräldrar inte tar del av det vi skrivit om deras barn. Vi saknar även här en enklare och tydligare blankett. (Se Skolverkets mall) Vi efterfrågar även Skolverkets mall gällande IUP-blanketten eftersom vi upplever att den är enklare och tydligare för elever och vårdnadshavare. Trivselkvällen som genomfördes var mycket lyckad. 4

5 3. Året i verksamheten Det dagliga arbetet i verksamheten under läsåret Likabehandlingsplanen har reviderats under läsåret. Det har även upprättats en elevnära folder tillsammans med elevrådet. Vi har kortfattat presenterat likabehandlingsplanen på föräldramöten. Likabehandlingsgruppen träffas en gång per månad. I gruppen finns representanter från fritids, år 1-3 och år 4-6. Vi relaterar till innehållet i likabehandlingsplanen i det dagliga arbetet. Mobiltelefonförbud råder i både skolan och på fritidshem. Vi har ytterligare förbättrat rutinerna för kränkningsanmälningar. År 2 och 5 har genomfört en elev- och föräldraenkät om trygghet och trivsel. Förskoleklassen har under året delats in i tre grupper för att få en bättre arbetsro. I förskoleklassen har vi arbetar med Bornholms modellen, sånger, högläsning och i arbetsbok. Utedag och gymnastik en gång per vecka. Pyssel för att träna finmotorik, fri lek som social träning under överinseende av pedagog. Kommunens matematikutvecklare har gjort ett taluppfattningstest på eleverna. År 4 och har kartlagt läs- och skrivförmågorna genom att göra DLS-prov. År 6 har genomfört de Nationella Proven. År 4 och 5 har genomfört matematiktester med ansvarig matematikutvecklare. Alla berörda mentorer har fått återkoppling. Vi har fortsatt arbetet med pedagogiska planeringar kopplade till lgr 11. Vi har haft en studiedag där vi arbetat ämnesövergripande tillsammans med de andra skolorna. Pedagogiska forum har ägt rum vid några tillfällen under läsåret där vi har fortsatte med pedagogiska planeringar och vägledande samtal. Vi arbetar aktivt för att de elever som behöver särskilt stöd ska få riktat och ändamålsenligt stöd vilket kontinuerligt utvärderas och följs upp. Resurslärare och specialpedagog träffas för att analysera arbetet. I år 4-6 har man redovisat kunskapskraven på höstens föräldramöten. Vi genomför elevens val utifrån elevens IUP i år 4-6. I slutet av vårterminen genomfördes en trivselkväll där elever, föräldrar och personal tillsammans förbättrade skolans utemiljö. Utvecklingsprojekt finansierade med statliga medel Inga sådana projekt har genomförts. 4. Systematiskt kvalitetsarbete År 4: 30 elever, två klasslärare och en resurspedagog. Därutöver finns extra stöd från resurslärare. År 5: 31 elever, två klasslärare. Därutöver finns extra stöd från resurslärare. År 6: 39 elever, två klasslärare. Därutöver finns extra stöd från resurslärare. Vi har under detta läsår undervisat utifrån våra ämnesbehörigheter. Vi har gott om lokaler för helklassundervisning och smågrupper. Vi har månadsvis reflekterat kring vårt systematiska kvalitetsarbete i respektive arbetslag. 5

6 Vi har haft skriftliga prov, fotodokumentation, grupparbeten med muntliga redovisningar, muntliga redovisningar, oförberedda prov, redovisningsblankett, praktiska prov och eleven skriver egna individuella sammafattningar av ett kunskapsområde. Vi har haft olika arbetssätt. Vi har använt anpassat material och anpassat mängd efter individen. Vi har anpassat läxor utifrån enskilda elevers behov. Åtgärdsprogram har upprättats, reviderats och avslutats. Vi arbetar aktivt för att de elever som behöver särskilt stöd ska få riktat och ändamålsenligt stöd vilket kontinuerligt utvärderas och följs upp. Resurslärare och specialpedagog träffas för att analysera arbetet. Vi har fortsatt arbetet med pedagogiska planeringar kopplade till lgr 11. DLS-proven har genomförts efter föreliggande instruktioner. Vi har omfördelat resurser för att kunna genomföra de Nationella Proven på ett ändamålsenligt sätt. Eleverna fick hem en IUP-blankett i god tid före utvecklingssamtalen för att kunna vara förberedda. Vi upprättade en IUP tillsammans med eleven och föräldrar under utvecklingssamtalen. Vi har genomfört klassråd där eleverna fått komma med förslag på förbättringar och inköp. På de regelbundna elevråden för elevrepresentanterna klassernas talan. Skolans trivselregler och åtgärdstrappa har blivit väl förankrad hos elever och personal och de är en stående punkt på klassråden. De finns även väl synliga på hela skolan. Skolan har fått en raststuga där elever i år 6 och ibland i år 5 har ansvarat för utlåning av leksaker. Några klasser har haft fadderverksamhet där eleverna har läst högt för varandra. De har även arbetat med matematik och haft gemensamma raster i samband med verksamheten. Årets kvalitetsredovisning Personalen har utvärderat arbetsplanen en gång per månad. Föräldramöte två gånger per läsår i samtliga klasser. Föräldraråd genomförs med jämna mellanrum och protokoll finns att ta del av på Degerfors kommuns hemsida. Föräldrarådet ordnade även i år en trivselkväll. Föräldrar och elever i år 5 har svarat på en brukarenkät. Degerfors kommun strävar mot att all personal inom Degerforsmodellen har minst nivå 1 utbildning i Vägledande Samspel Vilken betydelse har utbildningen i Vägledande Samspel haft för undervisningen - Antal anställda inom som slutfört utbildning i Vägledande samspel, nivå 1 under läsår 13/14. - Antal anställda som slutfört utbildning i Vägledande samspel, nivå 2 under läsår 13/14. 6

7 4. Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling Disciplinära åtgärder Disciplinära åtgärder Utvisning ur undervisningslokal Kvarsittning Utredning Skriftlig varning Tillfällig omplacering Tillfällig placering vid annan skolenhet Omhändertagande av föremål Disciplinära åtgärder Utvisning ur undervisningslokal Kvarsittning Utredning Skriftlig varning Tillfällig omplacering Tillfällig placering vid annan skolenhet Omhändertagande av föremål 2012/2013 Omfattning flickor pojkar Totalt 2013/2014 Omfattning flickor pojkar Totalt Om dessa åtgärder ska redovisas i tabellform behöver vi i framtiden hitta rutiner för hur vi ska bokföra detta. I nuläget finns ingen sådan dokumentation kring utvisning/kvarsittning/omhändertagande av föremål. I övrigt hänvisar vi till rektor. Åtgärder mot kränkande behandling 2012/2013 Antal åtgärder mot kränkande behandling Omfattning flickor pojkar Totalt År F /2014 Antal åtgärder mot kränkande behandling Omfattning flickor pojkar Totalt År F

8 ENHETENS MÅL Skolans plan mot kränkande behandling har reviderats för att uppfylla skollagens krav. Alla skall vara delaktiga, alla har möjlighet att bli hörda. Alla skall känna sig trygga. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Skolan har nu en likabehandlingsplan som uppfyller skollagens krav. I denna framgår hur vi arbetar mot diskriminering och kränkningar. Här finns rutiner och arbetssätt tydligt beskrivna. Vi har genomfört en trivselenkät i samtliga klasser den 8/ Enkäten visar att flertalet elever trivs bra i skolan. Andelen som inte trivs är något högre i gruppen F-2 än i gruppen 3-6. Kränkningsanmälningar görs av pedagoger som lämnar ärendet till likabehandlingsteamet som jobbar enligt likabehandlingsplanen. Kurator Ann-Kathrin ansvarar för sammanställning av ärenden som rapporteras till nämnd. Vi har kortfattat presenterat likabehandlingsplanen på föräldramöten. Likabehandlingsgruppen träffas en gång per månad. I gruppen finns lärarrepresentanter från år 1-6 samt fritids. Skolan likabehandlingsråd med elever från år 1-6 träffas en gång per månad. De har fått framföra vilka platser på skolan som de upplever som otrygga. Likabehandlingsrådet får sedan återkoppla till sin klass. Vi relaterar till innehållet i likabehandlingsplanen i det dagliga arbetet. Rastvärdssystemet har fungerat bra och vuxentätheten under lunchrasterna är mycket bra. Mobiltelefonförbud råder i både skolan och på fritidshem och detta har fungerat bra. Vi har haft samtal med elever som kränker andra. Anmälan till likabehandlingssamordnare lämnas in. I förekommande fall har likabehandligsteamet kopplats in. Vi har haft aktiviteter där eleverna delats in i tvärgrupper. På 1-3 har vi ett väl fungerande rastvärdsschema med pedagoger ute på gården. Vi har arbetat tematiskt med vänskap, där samarbete, gemenskap och tolerans har varit en röd tråd. Alla klasser på 1-3 har haft genomgång av Likabehandlingsplanen och dess regler, Strömtorpsskolans värdegrund och ordningsregler i respektive klass. Detta har lett till att alla elever är väl förtrogna med delaktighetstrappan och vet vilka åtgärder som sätts in vid olika företeelser. Många elever upplever att det är lugnt på skolgården och under raster så vi kommer att fortsätta arbetet på liknade vis. Vi har haft Pysseldag, Friidrottsdag med fokus på samarbete inom laget, gemensamt firande av högtider i 1-6 där eleverna har varit i blandade tvärgrupper. Årskurs 1-3 har haft en temadag med samarbetsövningar i blandade tvärgrupper. Vi upplever att syftet med dessa dagar väl har uppfyllts genom att både personal och barn har haft enbart positiva upplevelser av dessa dagar. Inför nästa åt har vi för avsikt att fortsätta detta arbete och gärna utöka detta då vi upplever att det leder till flera positiva kamratrelationer och att elever lär känna varandra. Vi har under året som gått haft sporadiska träffar med faddrar ur äldre klasser. För att kartlägga kamratrelationer i olika klasser har klasslärare genomfört sociogram och utifrån svaren har åtgärder vidtagits som till exempel samtal med rektor, kurator och berörda klasslärare och pedagoger. 8

9 Eleverna i förskoleklassen har lärt känna varandra och alla vågar prata i grupper. Bra med mindre grupper. En del elever har haft svårt med koncentrationen. Fria leken: Social träning kamratrelationer. Lugnare arbetsmiljö med mindre grupper. Flertalet kan kompisarnas namn. Eleverna pratar i samlingarna och med varandra. Diskuterar och löser konflikter med varandra. En fast struktur. Övningar och lekar som upprepas ofta. Flera av eleverna har haft svårt anpassa sig till de nya kraven i skolan, vilket gjort att de haft svårt att koncentrera sig och att ta till sig instruktioner. Fria leken fungerar med överinseende av pedagoger. Delade upp barnen i tre arbetsgrupper som fungerat bra.. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Att ha kontinuitet i ledningsfunktionen är av yttersta vikt när det gäller arbetet med normer och värden. En tydlig ledare med goda värderingar genomsyrar verksamheten. Målet för nästa läsår blir därför att upprätthålla det aktiva arbete som påbörjats trots att vi bytt ledning. 9

10 5. Kunskap Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utformade, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Åk 3 Nationella ämnesprov åk 3 Måluppfyllelse 2012/2013 Nationellt prov flickor pojkar totalt (%) Svenska Svenska som andraspråk Matematik Måluppfyllelse 2013/2014 Nationellt prov flickor pojkar totalt (%) Svenska Svenska som andraspråk Matematik Kommentera resultaten, resonera, jämför med tidigare år, analysera. 10

11 Måluppfyllelse åk /2013 Måluppfyllelse flickor pojkar totalt (%) Svenska Svenska som andraspråk Matematik /2014 Måluppfyllelse flickor pojkar totalt (%) Svenska Svenska som andraspråk Matematik Kommentera resultaten, resonera, jämför med tidigare år, analysera. Jämför och kommentera nationella prov och måluppfyllelse: Jämför och kommentera resultatet på de nationella proven i förhållande till måluppfyllelsen. Utvärdera! Måluppfyllelsen hos elever i åk 3 ligger högre än resultatet från de nationella proven. Utvärderingen och analysen av resultatet och genomförandet av proven visar att flera elever haft svårt att förstå och genomföra delprovet i svenska med innehållet läsförståelse av faktatext. Måluppfyllelsen i jämförelse med föregående läsår visar högre resultat i svenska. Flickor har i ämnet svenska sjunkit i procenttal från 100 % läsår 12/13 till 75 % läsår 13/14. Här ser vi ett behov av att göra en djupare analys för att planera behoven kommande läsår. 11

12 Åk 6 Nationella ämnesprov åk 6 Måluppfyllelse 2012/2013 Nationellt prov (%) flickor pojkar totalt Svenska Svenska som andraspråk Matematik Engelska Biologi fysik kemi Geografi Historia Religion Samhällskunskap Måluppfyllelse 2013/2014 Nationellt prov (%) flickor pojkar totalt Svenska Svenska som andraspråk Matematik Engelska Biologi fysik kemi Geografi Historia Religion Samhällskunskap Resultaten varierar utifrån den elevgruppen man har samt antalet elever som genomfört proven. Arbetsklimatet i klassen har bidragit till en god måluppfyllelse. 12

13 Åk 6 Måluppfyllelse åk 6 vårterminen /2013 Måluppfyllelse (%) flickor pojkar totalt Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik (Naturorienterande ämnen)* Biologi Fysik Kemi ((Samhällsorienterande ämnen)* Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik * Enligt Skolinspektionen ska skriftliga omdömen upprättas på ett sådant sätt att elevens kunskapsutveckling i alla ämnen eleven får undervisning i framgår. 13

14 Måluppfyllelse åk 6 vårterminen /2014 Måluppfyllelse (%) flickor pojkar totalt Bild Engelska Hem- och konsumentkunskap Idrott och hälsa Matematik Modersmål Musik (Naturorienterande ämnen)* Biologi Fysik Kemi ((Samhällsorienterande ämnen)* Geografi Historia Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska som andraspråk Teknik * Enligt Skolinspektionen ska skriftliga omdömen upprättas på ett sådant sätt att elevens kunskapsutveckling i alla ämnen eleven får undervisning i framgår. Måluppfyllelsen är relativt hög i samtliga ämnen. Procentsatsen är något högre jämfört med föregående läsår. Jämför och kommentera nationella prov och måluppfyllelse Det är en relativt hög samstämmighet mellan nationella prov och betyg. I ämnet engelska var det en elev som inte nådde målen i de nationella proven och ej fick ett godkänt betyg. Samma elev uppnådde inte heller målen i ämnena svenska och matematik på de nationella proven och fick då ej godkända terminsbetyg. En elev fick godkänt på de nationella proven i svenska men fick inte ett godkänt terminsbetyg. Detta på grund av att ett delprov var underkänt och det är i samma moment som den eleven inte nådde målen. Två elever var inte godkända på de nationella proven i ämnet svenska. Dessa elever hade en stor variation på deltprovsresultaten. (B-F) Dessa elever fick ett godkänt terminsbetyg efter att ha gjort kompletterande uppgifter. Två elever var inte godkända på de nationella proven i religion och fick ej heller godkända terminsbetyg. Proven bekräftade brister som eleverna visat tidigare under läsåret i kursen religion. Två elever var ej godkända på de nationella proven i biologi men fick godkända terminsbetyg eftersom de visat upp bra resultat tidigare under läsåret i kursen biologi. 14

15 Ogiltig frånvaro 2012/2013 Ogiltig frånvaro flickor pojkar totalt År /2014 Ogiltig frånvaro flickor pojkar totalt År Åtgärdsprogram 2012/2013 Åtgärdsprogram flickor pojkar totalt År /2013 Åtgärdsprogram flickor pojkar totalt År Behovet av stöd är främst i matematik och svenska. Särskild undervsiningsgrupp eller enskild undervisning Särskildundervisningsgrupp eller enskild undervisning År 1-6 Särskildundervisningsgrupp eller enskild undervisning År /2013 flickor pojkar totalt 2013/2014 flickor pojkar totalt Analysera vilket stöd eleverna är i mestadels behov av? 15

16 Anpassad studiegång Anpassad studiegång År 1-6 Anpassad studiegång År /2013 flickor pojkar totalt 2012/2014 flickor pojkar totalt Analysera vilket stöd eleverna är i mestadels behov av? Handledning på modersmål Handledning på modersmål År /2013 flickor pojkar totalt 2012/2014 Handledning flickor pojkar totalt på modersmål År Vi har under läsåret inte haft någon elev som har haft handledning i modersmål. 16

17 ENHETENS MÅL Ge alla elever möjlighet att lägst nå målen i samtliga ämnen. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANALYS Förskoleklass Bra att arbeta i mindre grupper det ger mer individuell hjälp och arbetsro. De flesta elever kan rimma och lyssna efter första ljuden i ord. De har lärt sig bokstäver och deras ljud. Vi har tränat matematik termer, former och sorter. Matematikboken har varit en utmaning. Kängurumatten var svår men också spännande. Alla elever är med och presterar bra på idrotten. Ombytet fungerar bra. Arbetslag 1-3 Vi har arbetat aktivt för att ge samtliga elever möjlighet att nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Trots idogt arbete har vi inte nått ända fram. Vi har gjort eleverna medvetna om sina kunskaper i förhållande till kunskapskraven genom att aktivt arbeta med de olika mål som finns i läroplanen. Eleverna har fått möjlighet att visa sina förmågor på olika sätt. Vi har genomfört diagnoser i olika ämnen, skriftligt och muntligt och sedan har eleverna fått områden att utveckla utifrån sina resultat. Olika arbetssätt ger eleverna möjlighet att visa sina förmågor. Anpassat material vid undervisning, samt vid läxor och olika mängd arbetsuppgifter ger varje elev möjlighet till att inhämta kunskap utifrån sin egen förmåga. Vi har erbjudit elever individanpassad undervisning i ämnena svenska och matematik efter skoltid för att ge förutsättningar att uppnå målen, där vi har lagt fokus på läsning utifrån Tidig intensiv lästräning, källhänsvisning och grundläggande matematiska färdigheter. Upprättade åtgärdsprogram har genererat ökat stöd till berörda elever. Resurserna har omfördelats utifrån resultaten på olika diagnoser och utifrån deras sociala förutsättningar. Genom utvärdering av åtgärdsprogram har resurserna omfördelats och inlärningen skräddarsytts för eleverna. Vid angivna tider under läsåret har vi genomfört tester inom matematik och svenska för att säkersälla att undervisningskvaliten upprätthålls. Samtliga elever i åk 1-3 har genomfört matematikdiagnoser och dessa har lämnats in för rättning och analys av vår matematikutvecklare. Årskurs 2 och 3 har fått feedback på resultatet och utifrån detta tränat extra på moment där eleverna behöver arbeta mera. Vi har genomfört DLS under vecka 7 med samtliga elever i årskurs 2 och lämnat in resultaten till specialpedagog. Utifrån resultatet har vi fortsatt arbete med elevernas svenskutveckling. Vi har under året påbörjat arbetet med pedagogiska planeringar och gjort dessa vid vissa tillfällen. Resursfördelningen har under året varit svår att omfördela efter behov då resursläraren har varit ämneslärare under vissa lektioner. Resursläraren har också haft resurstimmar mot årskurs 4-6 vilket ytterligare försvårat schemaändringar. Utifrån resultaten på nationella prov i svenska för år har vi valt att lägga resurserna på svenska och engelska i år 4. Det har resulterat i högre måluppfyllelse. 17

18 Vi har arbetat aktivt för att ge samtliga elever möjlighet att nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Trots idogt arbete har vi inte nått ända fram. Eleverna har blivit medvetna om sina kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Eleverna har fått möjlighet att visa sina förmågor på olika sätt. Olika arbetssätt ger eleverna möjlighet att visa sina förmågor. Anpassat material, läxor och mängd ger varje elev möjlighet till att inhämta kunskap. I år 5 och 6 har resurser prioriterats i ämnet matematik eftersom vi sett att flera elever hade ett stort behov av extra stöd. Dessa elever har upprättade åtgärdsprogram i ämnet matematik. I år 6 nådde 38 av 39 elever ett godkänt terminsbetyg. I år 5 är det fortfarande tre elever som inte nått målen och kommer att behöva fortsatt stöd i år 6 för att ha möjlighet att nå målen. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Det arbetsätt vi haft i förskoleklassen under läsåret har fungerat bra och vi fortsätter på samma sätt under nästa läsår. Resursåtgärderna skall i större utsträckning ändras utifrån resultat på olika diagnoser och andra kunskapstester så att resursschemat ska kunna vara flexibelt för att kunna ge så många elever som möjligt att nå målen inom alla ämnen. Vi skulle också vilja utveckla samarbetet med specialpedagogen för att få en helhetsbild av resursbehovet, för att kunna rikta stödet rätt och för att få pedagogiskt stöd som enskild pedagog. Diagnoser som genomförs med elevgrupper bör följas upp på ett kontinuerligt sätt med klasslärarna för att kunna ta till vara på det som framkommer. Vi behöver ett kontinuerligt och starkt ledarskap som kan stötta oss i vårt viktiga pedagogiska arbete med elevernas kunskapsutveckling. Vi har fortsatt arbetet som innebär att vi inriktar oss mot färre ämnen i vår undervisning. Utvärderingen av elevernas resursbehov har eftersatts och resursfördelningen har tyvärr blivit statisk under läsåret. Vi behöver se över skolans rutiner för resursfördelningen så att resurserna kan utnyttjas på bästa sätt. 18

19 6. Ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. ENHETENS MÅL Ge eleverna god information om kunskapsutveckling och social utveckling. Öka elevernas möjlighet till inflytande över utbildningens utformning utifrån stigande ålder. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS Vi har genomfört terminens utvecklingssamtal i år 1-6. IUP har upprättats med alla elever. Eleverna blir delaktiga i skolans demokratiska process genom våra råd. Genom att eleverna får säga sin åsikt på klassråd har vi möjlighet att ta till vara på det som fångar eleverna. Klassråden fungerar bra och barnen är delaktiga. Det som framkommer där tas sedan med till Elevråd, Likabehandlingsråd och Matråd. Skolans olika råd har regelbundna träffar och det tycker eleverna är bra. De får framföra åsikter om vad som fungerar bra och vad som behöver utvecklas på vår skola. I undervisningen har elever fått göra enkla val av vad en del lektioner ska innehålla och i vilken ordning de vill göra sitt arbete. Detta för att eleverna ska känna sig delaktiga och kunna påverka sin arbetsgång. Vi har också arbetet med personliga scheman för eleverna. Detta arbetssätt har fungerat bra för många elever men vi har märkt att en del elever behöver större vägledning vid de friare aktiviteterna. På utvecklingssamtalet diskuterades elevernas kunskaper utifrån de nationella målen och utifrån dessa skrevs IUP. Genom detta fick elever och föräldrar möjlighet att vara delaktiga i elevens lärprocess. Vi pedagoger anser att det har varit svårt att få föräldrar att känna delaktighet vid skrivande av dessa blanketter. Det kan bero på blankettens utformning och att den inte finns kopplad till varje elevs omdömen på edwise. Vi anser att dessa blanketter behöver förenklas för underlätta användet av dem. Under IUP-lektionerna får eleven möjlighet att förstärka/fördjupa/ förnya sina kunskaper. Vi har under läsåret arbetat på flera olika vis där eleverna har fått välja mellan olika ämnen. 1-2 har arbetat i tvärgrupper. Vi bedömer att vi uppnått de uppsatta målen. Kompetensutveckling för samtlig personal om att handskas med besvärliga barn och om betyg, bedömning och pedagogisk planering. 19

20 Pedagogiskt forum om lärande samtal. Alla klasser har klassråd. Vi försöker ta till vara på det som fångar eleverna. Våra elever har fått göra enkla val av vad en del lektioner ska innehålla och i vilken ordning de vill göra sitt arbete. Klassråd, matråd, elevråd och likabehandlingsråd fungerar bra och barnen är delaktiga. De har regelbundna träffar och det tycker eleverna är bra. De demokratiskt valda representanterna är en länk mellan klassen och de olika råden. De elever som kom väl förberedda inför utvecklingssamtalet fick ett mer kvalitativt samtal. Elever och föräldrar fick möjlighet att vara delaktiga i elevens lärprocess. Eleverna blir delaktiga i skolans demokratiska process. Under IUP-lektionerna får eleven möjlighet att förstärka/fördjupa/ förnya sina kunskaper. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Ett utvecklingsområde för oss är att få nya blanketter för elevernas IUP och skriftliga omdömen som gör dem mer lättbegriplig för samtliga. 7. Hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa bästa möjliga förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande Klagomål 2012/2013 Antal klagomål vt ht totalt År F /2014 Antal klagomål ht vt totalt År F Anmälan till skolverket av vårdnadshavare för kränkande behandling av andra elever. Skolan har gjort ett yttrande där det tydligt beskriver att skolan och skolans likabehandlingsteam inte bedömer ärendet som kränkning. ENHETENS MÅL Skapa förutsättningar för alla föräldrar att känna delaktighet och möjlighet att påverka sina barns utbildning. Ge föräldrarna god information om kunskapsutveckling och social utveckling. 20

21 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS Pedagoger i förskoleklass har haft daglig kontakt med föräldrar i tamburen. Vi genomför föräldramöten varje termin och vi har utvecklingssamtal 1/termin. På vår informationsplattform edwise lägger vi kontinuerligt ut information som gäller i de olika klasserna. Det är veckobrev eller annan information. Just nu är vi mellan två olika system där vi har både information i form av lappar hem och i form av information via edwise. Genom att använda edwise kan vi erbjuda föräldrar möjlighet att se sina barns omdömen när de vill under terminen och på så sätt kunna se var i kunskapsutvecklingen deras barn befinner sig och vi anser att vi har ökat möjligheten för föräldrars delaktighet genom detta. Vi pedagoger anser att edwise är ett fungerande system som kan vidareutvecklas till att uppfylla fler av våra krav på ett väl fungerande system. Då vi samtalar med föräldrar får vi indikationer på att detta system inte alltid uppfyller föräldrars önskemål om lättillgänglighet. Många påpekar att de vill ha mail som uppmärksammar när något nytt kommer in på sidan. Inbjudan till utvecklingssamtal och föräldramöten har skickats ut till samtliga föräldrar i god tid. Föräldramöten har genomförts. IUP-samtal har genomförts och individuella utvecklingsplaner har upprättats. Föräldraråd har genomförts under läsåret. Elevernas skriftliga omdömen finns tillgängliga på edwise. Inbjudan till Strömtorpsskolans trivselkväll 15/5 har skickats ut till samtliga familjer. Under läsåret har vi haft föräldrar på besök i alla klasser. Vi har bjudit in föräldrar till julshower, luciatåg och sommaravslutning med stor uppslutning. Vi pedagoger strävar efter att höra av oss till hemmet när det inträffar något viktigt i eleverna skolgång. Det gäller både positiva och negativa saker som kan ske och vi hör av oss via telefon, mail eller direktkontakt vid hämtning, lämning, allt utifrån informationens karaktär. Analys Eleverna blir medvetna om sin kunskapsutveckling. Bra uppslutning på föräldramöten. Föräldrarådsrepresentanterna uttryckte att det är nöjda med flera saker på skolan. Vilken betydelse har eventuellt Pinocchiosamarbetet haft för barnets lärande och utveckling En flicka ur år 4-6 har deltagit i Pinocchiosamarbetet under läsåret. Eleven har gjort vissa små framsteg kunskapsmässigt men även socialt. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Om vi hade enklare blanketter för IUP och skriftliga omdömen kanske fler tog del av dem. Edwise behöver utvecklas till att uppfylla föräldrar och pedagogers krav och behov och implementeras hos föräldrar. Många föräldrar upplever att edwise är en komplicerad plattform 21

22 och många efterlyser mail. Som förbättring skulle det vara önskavärt om det går ut mail till vårdnadshavare när nyheter läggs ut i rummet med en länk att följa till edwise sida. 22

23 8. Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett företroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningarna som eleverna fortsätter till samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive varsamhet. ENHETENS MÅL Att få en bra övergång mellan förskola, förskoleklass och skola. Vi har under läsåret haft klassgenomgångar och överlämningssamtal där berörda pedagoger deltar för att samarbeta kring varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Blivande mentor har under vårterminen besökt klassen för att bekanta sig och skapa relationer. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS Förskoleklassen har vid flertalet gånger träffat sina blivande pedagoger under våren. Överlämningssamtalen har varit väl fungerande. Blivande mentor har besökt klassen vid flera tillfällen under våren. Klassgenomgångarna har varit berikande för pedagoger och elever. Genom samarbete skapar vi förutsättningar för att tillsammans stödja elevernas utveckling och lärande. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Mer samarbete förskoleklass och

24 9. Omvärlden Eleverna ska få utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. ENHETENS MÅL När eleverna lämnar år 6 ska: Ska eleven ha kännedom om att skolämnena kan kopplas till kunskaper som används inom arbetslivet och vissa yrken. Ska eleven ha varit ute och skuggat ett yrke. Ska eleven ha fördjupade kunskaper om skolans arbetsmiljö. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING OCH ANALYS Under läsåret som har gått har vi arbetat med olika yrken som ingår i samhället. Vi har tittat extra på Räddningstjänst, våra stora arbetsplatser i Degerfors, elever har fått intervjua någon närstående och sedan redovisa muntligt i skolan. Vi pedagoger anser att detta är ett bra sätt att få inblick i olika yrkesgrupper. Eleverna har fått viss kännedom om hur skolämnena kan kopplas till kunskaper som används inom arbetslivet i vissa yrken. Eleverna har inte varit ute och skuggat ett yrke. Eleverna har kunskaper om skolans arbetsmiljö. I det dagliga arbetet för vi ständigt diskussioner och gör kopplingar till yrkeslivet. Eleverna har inte varit ute och skuggat ett yrke pga deras ålder. I ämnet samhällskunskap har vi gått igenom skolan som arbetsplats och hur den fungerar. ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Vi kan göra mer studiebesök på företag inom Degerfors kommun och på så vis få ytterligare koppling till skolämnena. 24

25 10. Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som vinns för respektive ämne. Som stöd för betygsättningen finns ämnes specifika kunskapskrav för olika betyg ENHETENS MÅL Alla elever ska ges skriftliga omdömen i de ämnen de undervisas i. Bedömningarna ska vara likvärdiga på skolan och inom kommunen. UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH ANSYS Vi anser att vi inom 1-3 skulle vilja ha fler tillfällen att diskutera samsyn kring bedömning, för att uppnå större likvärdighet för alla elever. I år 1-6 har de skriftiga omdömena legat till grund för höstens IUP. Våra omdömen är kopplade till kunskapskraven i lgr 11. Vi har i arbetslagen har analyserat våra skriftliga omdömen gemensamt och vi har diskuterat utifrån de olika kunskapskraven i läroplanen för att på detta vis kunna göra likvärdiga bedömningar. Vi har uppmärksammat att vi lägger olika innebörd i de olika värdeorden. Vi har haft en studiedag där vi diskuterat pedagogiska planeringar, bedömning och betyg. Vi har haft pedagogiska forum tillsammans med övriga F-6 skolor om lärande samtal. Kommunens matematikutvecklare har gjort en diagnos i matematik med år 4 och 5. Han har även suttit enskilt med alla elever för att de ska kunna förklara hur de tänkt. Vi har fått information om nyheterna i edwise. Anna Karlefjärds föreläsningar har blivit inställda. Vi har rättat de nationella proven tillsammans och haft sambedömning mellan skolorna i de ämnen som varit lika. Vi skulle kunna använda mer tid inom 4-6 till att diskutera likvärdig bedömning. På sikt ser vi ett behov av att hela skolan har en samsyn kring bedömning. Arbetslaget har sett filmer från Skolverket om betyg och bedömning. Höstens pedagogiska forum har haft inriktningen bedömning och betyg. Det ser vi som positivt. Vi upplever det positivt att Bengt Arvidsson har samtal med eleverna kring matematik. Det är svårt att som klasslärare hinna med detta. Vi pedagoger tycker att vi behöver ha mer stöd i vår bedömning och att vi får samma direktiv från ledningen oavsett rektorsområde. Om vi ska ha ett likvärdigt betygssystem krävs tydligare styrdokument som ej är tolkningsbara så att en rättvis sambedömning kan ske. 25

26 ENHETENS FÖRBÄTTRINGSÅTGÄRDER Det är viktigt med samsyn, men det är svårt då vi lägger olika innebörd i värdeorden. Det är viktigt att vi även fortsättningsvis får tid till pedagogiska diskussioner i våra arbetslag och tillsammans med övriga grundskolor. Vi vill ha en stark och tydlig ledning som vill driva skolutvecklingen framåt och som skapar goda föresättningar för pedagogiska diskussioner. 11. Rektorsslutord På Strömtorpsskolan blir man trevligt bemött av både elever och personal. Vi har vi ett väl fungerande likabehandlingsteam, som under läsåret reviderat likabehandlingsplanen och arbetar utifrån den. Strömtorpsskolans pedagoger är väl förtrogna med läroplanen Lgr 11. De är under läsåret arbetat med att utveckla sitt skrivande av pedagogiska planeringar. Personalen är drivande och arbetar kontinuerligt med det systematiska kvalitetsarbetet. Stömtorpsskolan har en representant i kommunens gemensamma satsning på läs och läsförståelse via RUC på Karlstads Universitet. Målet med satsningen är att det framförallt ska gynna Strömtorpsskolans elever samt att höja pedagogens kompetens i ämnet för att sedan kunna dela med sig till övriga pedagoger. Under nästa läsår kommer ytterligare fem pedagoger att delta i kommunens satsning på matematiklyftet. Detta är en del av skolans kvalitetsarbete och fortbildning för att öka måluppfyllelsen för skolans elever. Vi har under läsåret diskuterat betyg och bedömning med de andra skolorna i kommunen för att skapa en likvärdig bedömning. Det har varit utvecklande diskussioner som vi ser ett behov av att fortsätta med. Vi har även haft pedagogiska forum där ämneslärare har träffats i grupper för att diskutera undervisning, betyg och bedömning. Vid genomförande av nationella prov för åk 6 schemalagde vår matematikutvecklare delproven för att få loss flera pedagoger till de delprov som krävde det och proven skulle ligga jämt fördelat på de ämnen eleverna har undervisning i. Eftersom vi under året haft 39 st. 6:or på strömtorpsskolan har arbetet kring de nationella proven, utförande, rättning, samrättning och bedömning tagit tid. Årets provresultat är mycket positiva och stämmer relativt bra överens med elevernas omdöme och betyg. Måluppfyllelse Nationella prov Måluppfyllelsen i matematik jämförelse med föregående år har förbättrats totalt från 87 % till 95 %. I matematik har pojkar höjt sin måluppfyllelse från 82 % till 95 %. Måluppfyllelsen i svenska i jämförelse med föregående år har sjunkit från totalt 95 % till 92 % I svenska har pojkar sjunkit i att uppnå måluppfyllelsen från 91 % till 86 %. I ämnet engelska har både flickor och pojkar höjt måluppfyllelsen från en total föregående läsår på 91 % till 95 %. Måluppfyllelse åk 6 under vårterminen är relativ hög i samtliga ämnen. Procentsatsen är något högre jämfört med föregående läsår. På Strömtorpsskolan har under läsåret påbörjats en fasadrenovering i olika etapper. Tillsammans med skolans föräldraråd, har föräldrar och personal förbättrat skolans utemiljö. Vi har på skolgården målat en stor kompis sol som bidrar till trygghet och kamratskap. På vår skolgård ska alla känna att de har någon att leka med. 26

27 För att utveckla verksamheten i förskoleklassen har förskollärarna varit på studiebesök, och tagit del av verksamheten i förskoleklass på Kronoparksskolan i Karlstad. Förskolklassen har delats in i tre studiegrupper där fokus har varit arbetsro. Att bilda mindre studiegrupper har varit positivt, arbetsro har skapats och verksamheten har utvecklats. 12. Förbättringsåtgärder för läsåret 2013/2014 Fortsatt utrymme för pedagogiska diskussioner för att få en samsyn av innebörden i våra värdeord. Vidareutveckla vårt sätt att utvärdera och skriva analys. Upprätta pedagogiska planeringar i alla ämnen. Skriva/upprätta kontinuerligt omdömen i edwise. Utveckla samarbetet mellan förskoleklass och skola ytterligare. Genom utvärdering av enkäter och det diagnostiska uppföljningsmaterialet i svenska och matematik se mönster, dra lärdomar över tid och att jämföra mot insatt stöd och tidigare års resultat, samt nationella resultat. Fortsätta att arbeta med att vidareutveckla vårt arbete med likabehandlingsplanen och likabehandlingsarbete. Schemalagda träffar, arbetslagsledare och rektor. Arbeta mer utvecklande med skolutveckling och systematiskt kvalitetsarbete. 27

28 Förslag till analystänk av resultat Analys utifrån ett historiskt och jämförande perspektiv Jämför resultat och bedömningar med närmast föregående år. Är resultaten bättre eller sämre? Vilka resultat har förbättrats och vilka har försämrats? Vad säger resultaten och bedömningarna om verksamhetens utveckling? Analys utifrån ett resurs- och kompetensperspektiv Används resurserna på rätt sätt? Med resurser menas här pengar, personal, kompetens, IKT/datorer, läromedel och lokaler. Har verksamheten den kunskap den behöver för att säkra en hög måluppfyllelse? Är arbetsmetoderna anpassade till elevernas behov och förutsättningar? Vad har förändrats i resursanvändningen som kan förklara förändringar i resultatet. Behöver verksamheten utnyttja sina resurser och kompetenser på annat sätt för att resultaten ska förbättras? Analys utifrån ett organisations- och ledarskapsperspektiv Referera till resultat, konkretisera din analys. Kan verksamhetens kultur förklara resultaten? Kan förekomsten eller frånvaron av samarbete, flexibilitet, utmaning och framförhållning förklara resultaten? Hur är det med elev- och kunskapssyn, hur påverkar den resultat och bedömningar? Hur ser kopplingen ut mellan det ledarskap som utövas och de resultat verksamheten har? Vad har förändrats i ledarskapet som kan förklara förändringar i resultaten? Vad behöver förändras i ledarskapet för att resultaten ska förbättras? Vad säger resultat och bedömningar om organisationen och ledarskapet? Analys utifrån ett inflytandeperspektiv Referera till resultat, konkretisera din analys. I vilken utsträckning kan resultaten förklaras utifrån förmågan att samarbeta och samverka med elever och vårdnadshavare? Är verksamheten bra på att involvera elever och vårdnadshavare i verksamhetens olika processer? Är verksamheten bra på att se olika elevers behov? Hur arbetar man med pojkar / flickor, med elever med utländsk bakgrund, med elever i behov av stöd? Finns i verksamheten tillräckligt med interkulturell kompetens, kompetens om elever i behov av olika stöd eller annan kompetens som kan stödja arbete med varje enskild elev? Om den finns, används den på rätt sätt? Analys utifrån ett mål- och resultatstyrningsperspektiv Referera till resultat, konkretisera din analys. Hur ser uppföljningen av resultaten ut på olika nivåer? Kan brister eller styrkor i uppföljningen förklara verksamhetens resultat? Arbetar verksamheten utifrån process där resultat och analys ligger till grund för olika åtgärder? Är målen och resultaten väl kommunicerade till barn/elever och vårdnadshavare? När du granskar det du lägger tid och resurser på, är det då det du borde prioritera i förhållande till mål och resultat? 28