ARBETSSÄKERHET INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN

Transkript

1 ARBETSSÄKERHET INOM BYGG- OCH ANLÄGGNINGSBRANSCHEN -Rapprt 2 i serien m Nrge Mats Bjørndal Gretland, Yrkeshögsklan Nvia -FU

2 INNEHÅLL 1 INLEDNING Infra-Btnia ARBETSSÄKERHET Ansvarshierarkien på arbetsplatsen Byggherren SHA-krdinatrn (säkerhets krdinatrn) Hvedbedrift (huvudentreprenör) Arbetsgivaren Arbetstagaren Vernembudet (företagets säkerhetsansvariga) Tillitsvalgt (förtrendevald) Prducenter, imprtörer ch uthyrningsföretag Internkntrll -Arbetssäkerhet SHA (säkerhet, hälsa ch arbetsmiljö) HMS -internkntrll ROS-analys (risk ch sårbarhetsanalys) SJA-analys (säkert jbb analys) Vernerunder (egenkntrll) Arbeidstilsynets säkerhetsgranskningar SAMMANFATTNING KÄLLFÖRTECKNING

3 1 INLEDNING Denna rapprt är den andra rapprten i rapprtserien från Nrge skriven av Mats Gretland. Rapprten innehåller en kartläggning av bestämmelser för arbetssäkerhet inm bygg- ch anläggningsbranschen i Nrge. Rapprtserien från Nrge i övrigt består av bestämmelser för bygg- ch anläggningsbranschen ch tar upp ämnen sm språk ch kmmunikatin, arbetssäkerhet, ansvarsfördelning, certifieringar ch arbetsplatsetablering m.fl. Rapprterna är menade sm stöddkument åt finska företag sm önskar att etablera sig, påta sig prjektledning eller bara utföra arbeten inm bygg- ch anläggningsbranschen i Nrge. Målet med rapprterna är att samla ihp mest möjlig relevant infrmatin översatt till svenska. Rapprtserien är gjrd för Yrkeshögsklan Nvias FU-enhet inm prjektet Infra- Btnia. Prjektet i övrigt har sm delmål att utreda natinella skillnader inm infrabranschen i Nrden för att understöda arbete ch samarbete över gränserna. 1.2 Infra-Btnia Infra-Btnia är ett prjekt finansierat av Interreg Btnia Atlantica, Österbttens förbund, Regin Västerbtten, VASEK samt Infra ry. Prjektet inleddes i början av 2018 ch sträcker sig över 3 år. Infra-Btnia riktar sig mt SMF- små ch medelstra företag ch har störst fkus på infra-branschens aktörer i Kvarkenmrådet. (1) I Sverige kallas målgruppen byggbranschen ch i Nrge bygg- g anleggsbransjen. Prjektet arbetar efter hyptesen att det finns ett behv för internatinell verksamhet ch samarbete inm branschen samt att beredskapen hs många SMF inm detta mråde är bristfällig. Prjektets målsättning är därför kunskapshöjande, nätverksbyggande ch samverkande. En str del av arbetet innehåller landspecifik kartläggning ch identifiering av gränshinder. (2) Infra-Btnia är även speciellt intresserade av att utreda natinella knjunktursvängningar ch knkurrensen från den glbala marknaden, ch m dessa faktrer kan utjämnas genm en gemensam nrdisk inframarknad. Tanken är att ett dylikt samarbete skulle bana väg för arbete över gränserna under sämre tider i hemlandet. Gränsöverskridande samarbeten mellan SMF-företag kunde även öka deras möjlighet att knkurrera med större internatinella företag i anbudsrundr. (2) 3

4 2 ARBETSSÄKERHET Inm arbetssäkerheten i Nrge är Arbeidstilsynet en central rganisatin. Arbeidstilsynet ger både vägledning ch utför kntrller inm arbetssäkerhet på arbetsplatserna. Det finns en del särnrska uttryck ch bestämmelser sm det gäller att ha kntrll på sm entreprenör vid ett bygg- ch anläggsprjekt, vilka förklaras i rubrikerna nedan. 2.1 Ansvarshierarkien på arbetsplatsen Det finns många lika rller med tillhörande ansvarsmråden på bygg- ch anläggningsplatsen. Speciellt på stra arbetsplatser med flera aktörer finns bestämmelser för vilka rller sm måste finnas ch vem sm ansvarar över vad Byggherren Byggherren är beställaren av arbetet. Om byggherren väljer att använda sig av en representant skall det finnas en skriftlig överenskmmelse på detta. Byggherren skall genm hela bygg- eller anläggsprcessen kntrllera att alla aktörer utför arbete med säkerhet, hälsa ch arbetsmiljö enligt byggherrefrskriften. Detta ska göras genm planering, prjektering, rganisering ch uppföljning av arbetet. (3) SHA-krdinatrn (säkerhets krdinatrn) SHA-krdinatrn utpekas av byggherren för krdineringen av säkerhet, hälsa ch arbetsmiljö (SHA) för hela prjektet. Det kan vara en skild krdinatr för prjekteringsfasen ch för byggprcessen. Utnämning av SHA-krdinatr friskriver inte byggherren från ansvaret ch byggherren skall ha uppsyn med att krdinatrn sköter sina plikter. Byggherren kan välja att själv vara krdinatr. (4) Det skall göras ett skriftligt avtal mellan byggherre ch krdinatr där det specificeras vilka plikter ch vilka behörigheter krdinatrn har. Krdinatrn får inte ha andra ansvarsmråden i prjektet sm kan kmma i knflikt med rllen. (3) Krdinering i prjekteringsfasen innebär utarbetning av en SHA-plan samt att ha uppsyn över att säkerhetsperspektiven hålls centrala i prjekteringen. I byggfasen innebär krdineringen uppföljning av risker ch riskhantering samt att se till att alla känner till ch arbetar enligt SHA-planen (punkt 2.2.1). SHA-krdinatrn skall även se till att det finns tillräckligt med tid att arbeta säkert med de lika arbetsmmenten. (3) Hvedbedrift (huvudentreprenör) Huvudentreprenören skall utnämnas på en bygg- eller anläggningsplats med flera entreprenörer. Huvudentreprenören ansvarar för samkörningen av de lika företagens HMS (punkt 2.2.2) Huvudentreprenören skall se till att alla aktörer får nödvändig infrmatin. Det är även huvudentreprenören sm skall göra upp regler m gemensamma utrymmen ch anrdningar, samt hålla möten ch interngranskningar. (3) Arbetsgivaren Arbetsgivaren ansvarar för att dess arbetstagare har en säker arbetsmiljö ch får insklning i HMS (Hälsa, Miljö ch Säkerhet) samt hur de utför arbetet på ett säkert sätt. 4

5 De anställda samt företagets säkerhetsansvariga (vernembudet) skall känna till SHA-planens relevanta delar i samband med företagets verksamhet på byggplatsen. Relevanta delar från SHA-planen tillförs företagets internkntrll. Arbetsgivaren ansvarar för att infrmera byggherren m upptäckta risker sm inte nämnts i SHAplanen, samt att rapprtera m avvikelser. (3) Arbetstagaren Arbetstagaren har rätt ch plikt att delta i arbetsmiljöarbetet. En arbetstagare skall bekanta sig med reglementet för arbetsplatsen, instruktiner ch rutiner. Avvikelser skall rapprteras till arbetsgivaren. (3) Vernembudet (företagets säkerhetsansvariga) Vernembudet är företagets egna hälsa-, miljö- ch säkerhetsansvariga vars uppgift är att trygga de anställdas säkerhet ch arbetsmiljö. Sm huvudregel skall det utnämnas vernembud i alla företag sm har mera än ti anställda. I bygg ch anläggsbranschen finns reginala vernembud sm kan träda in med denna rll på arbetsplatser sm inte själv valt en sådan persn. Vernembudet har rätt att avbryta arbetet m han anser att det är fara för de anställdas liv eller hälsa. (3) Tillitsvalgt (förtrendevald) En tillitsvalgt är fackföreningens representant inm företaget. Att ha en förtrendevald i företaget är inte lagstadgat utan hör under företagets kllektivavtal. Den förtrendevalda har i uppgift att stöda de anställdas rätt till arbetskntrakt, arbetsvillkr, lön etc. Den förtrendevalda bistår gärna arbetstagaren vid uppsägningar, lönetvister eller knflikter med företagsledningen. (5) Prducenter, imprtörer ch uthyrningsföretag De lika företagen ansvarar över att deras utrustning ch prdukter är i bra skick ch säkra att använda. Alla prdukter skall förses med prduktinfrmatin för att förebygga lyckr ch hälsskadr. (3) 2.2 Internkntrll - Arbetssäkerhet Alla arbetsplatser i Nrge är skyldiga att hålla internkntrll sm är anpassad till arbetsplatsen. (6) Eftersm bygg- ch anläggsbranschen är en riskfylld bransch, tillämpas även andra branschspecifika bestämmelser SHA (Säkerhet, Hälsa ch Arbetsmiljö) Begreppen HMS (Hälsa, Miljö ch Säkerhet) ch SHA (Säkerhet, Hälsa ch Arbetsmiljö) är lätta att blanda ihp, de innebär dck två lika saker ch den ena utesluter inte behvet för den andra. Bestämmelserna m HMS specificeras i internkntrllfrskriften ch mfattar alla nrska arbetsplatser berende av bransch. (7) En SHA-plan är en arbetssäkerhetsplan specifik för bygg- ch anläggsbranschen. Kraven m en SHA-plan finns i byggherrefrskriften 7 vars syfte är att trygga arbetstagarens säkerhet. 5

6 Det skall utarbetas en skild plan för varje prjekt där riskerna på arbetsplatsen kartläggs ch hanteras. (8) Bestämmelsen m en SHA-plan gäller för alla tillfälliga arbetsplatser inm bygg- ch anläggningsbranschen. Fasta arbetsplatser sm exempelvis tillverkar huselement ch liknande mfattas inte av SHA-kraven. Bestämmelsen gäller för hela arbetsprcessen ch skall även vara en central del av både planeringen ch prjekteringsfasen. (9) Byggherren är under planering ch prjekteringen ansvarig att beakta säkerhet, hälsa ch arbetsmiljö vid de arkitektniska ch tekniska val sm företas. Riskfaktrerna vid lika arbetsmment ska beaktas ch det skall finnas tillräckligt med tid för prjektering ch genmförande av riskfyllda arbetsmment. (9) Före arbeten inleds ska byggherren se till att det finns en skriftlig plan för SHA där prjektets säkerhetsrisker samt hanteringen av dessa skall framkmma. Planen skall finnas lättillgänglig på arbetsplatsen ch alla aktörer ska bekanta sig med den. Under arbetet skall byggherren säkra att alla arbeten görs enligt SHA-planen ch att alla aktörer på arbetsplatsen följer denna. Vid arbetsplatser med flera aktörer skall det utpekas en SHA-krdinatr (en säkerhetskrdinatr) (punkt 2.1.2), (9) SHA-planen skall innehålla: Beskrivning av bygg- eller anläggsplatsens rganisering, rllfördelning, ansvar ch entreprenadfrm. Tidsplan för arbetet sm visar när lika arbetsmment skall genmföras. Beskrivningar av åtgärder i anknytning till riskfyllda arbeten. Rutiner för avvikelser. Planen skall uppdateras vid ändringar. Exempel på vad sm klassas sm riskfyllda arbeten specificeras i byggherrefrskriften 8. (8) Bland annat Undervisningsbygg ch Statsbygg en kmmunal ch en statlig byggherrerganisatin, har utarbetat lika förenklade SHA-plans mallar sm kan användas vid lika anbud, samt fullständiga mallar för prjekt. Dessa finns tillgängliga för nerladdning HMS -internkntrll Enligt 3 5 i arbeidsmiljølven är det arbetsgivarens plikt att delta i insklning för HMS-arbeten. Plikten är persnlig ch får ej delegeras. Eftersm HMS-arbeten är branschspecifika finns det ingen knkret plan för hur upplärningen ska genmföras. Den kan ges av ett knsultföretag, en kursrganisatin eller ske internt i företaget m det finns kmpetent persnal för uppgiften. Det finns dck krav på skriftlig dkumentatin av upplärningen. (10) (11) Internkntrllfrskriften förrdningen m HMS, gäller för all verksamhet sm är underlagt nrsk lag m hälsa, miljö ch säkerhet. Förrdningens syfte är att genm internkntrll, på förhand upptäcka ch åtgärda säkerhetsbrister ch -risker vid arbetsplatsen. Den sm leder företaget eller verksamheten, har ett ansvar för systematisk uppföljning av det HMS-regelverk sm gäller för deras verksamhetsmråde. Detta skall göras i samarbete med de anställda ch deras representant, vernembudet (punkt 2.1.6). Företagets HMS-arbete skall dkumenteras skriftligt. Det skall framgå hur internkntrllen ch riskbedömningen görs, samt hur riskerna 6

7 skall åtgärdas. Det skall även framgå av dkumentatinen vem sm ansvarar över kartläggningen ch vem sm ansvarar för åtgärderna. (12) Av den skriftliga dkumentatinen bör det framkmma: Företagets målsättning inm hälsa, miljö ch säkerhet. Företagets rganisering av HMS arbetet, ansvarsrller ch uppgifter. Hur kartläggningen genmförs samt dess resultat. Handlingsplanen för HMS, vad skall göras, vem ansvarar för att göra det. Rutiner för hantering av avvikelser. Hur rutinerna genmförs för att säkerställa ett gtt HMS-arbete. (12) En ROS-analys kan göras berende av bransch ch består av tre enkla frågr: Vad kan gå fel? Hur kan vi förhindra detta? Hur kan knsekvenserna reduceras m detta inträffar? Möjliga risker kartläggs, hur sannlikt dessa inträffar samt knsekvenserna av inträffandet. Detta görs enligt ett 1 5-skaligt pängsystem. Vidare analyseras riskernas päng med hjälp av ett riskdiagram med färgsättning. Till slut utarbetas en åtgärdsplan för riskerna sm enligt diagrammen kvalificeras sm sannlika ch allvarliga. m ROS-analys är ett känt verktyg ckså internatinellt. Vid behv kan mallar laddas ner från bl.a. Arbeidstilsynet. (13) Det är vanligt att både kunder, leverantörer ch försäkringsblag ställer krav på HMS i företaget. På arbeidstilsynets hemsidr finns vidare anvisningar för hur man skapar rutiner för HMS i företaget. Arbeidstilsynet är inte endast en övervakningsmyndighet utan har även en rådgivande funktin med bland annat stöd för etablering av HMS-rutiner. (12) ROS-analys (risk ch sårbarhetsanalys) Sm en del av HMS arbetet (punkt 2.2.2) skall företaget göra en kartläggning av risker vid dess verksamhet. Syftet är att undvika sjukdm eller skadr på grund av arbetet. Diagram med pängssystem för bedömning av risker - ROS. (13) En risk ch sårbarhetsanalys krävs även vid planering ch prjektering av planmråden. Enligt 4 3 i plan g byggningslven skall det göras en analys av utbyggningsmrådet. Syftet är att kartlägga m mrådet lämpar sig för utbyggning. Områden sm analyseras sm farliga ch inte passar sm byggmråde, skall märkas med begränsningar. I vissa fall gör planmyndigheterna själva analysen. (14) Kartläggningen skall dkumenteras ch finnas med i företagets HMS. Arbeidstilsynet rekmmenderar att man använder sig av en ROS-Analys. (13) 7

8 2.2.4 SJA (säkert jbb analys) En SJA är en enkel kartläggning av arbetsmmentet sm görs före riskfyllda arbeten inleds. Syftet är att alla invlverade skall vara delaktiga, reflektera över samt diskutera fram säkrast möjliga genmförande av arbetet. Analysen skall genmföras krt tid före arbetet inleds. (15) Ansvaret fördelas ch åtgärder görs enligt följande rdning: Arbetsmmentet eller planen ändras för ett säkrare genmförande. Övning på genmförandet utförs. Övervakningen av aktiviteten utökas. En SJA görs när: Arbetet avviker från tidigare planer ch arbetsbeskrivningar eller förutsättningarna för utförande har ändrats, t.ex. väder, tid. Persnlig skyddsutrustning tas i användning. Därefter görs en bedömning av m arbetet kan genmföras på ett säkert sätt. Arbeten, verktyg eller utrustning är ny ch bekant för arbetarna. Arbetet kräver samarbete av persner sm inte känner varandra från tidigare. Vid aktivitet sm tidigare medfört riskfyllda situatiner. Riskfyllda arbetsmment skall undvikas ch planeras brt redan i prjekteringsfasen ch SHA-planen. Att göra en SJA får inte användas sm en åtgärd i SHA-planen eller i ROS-analyser. (15) När behvet för en SJA uppstår, skall den sm är ansvarig för analysen samla in relevant infrmatin ch erfarenheter från liknande arbeten ch utrustning. Det skall avtalas tid för genmförandet av analysen där alla invlverade skall delta. Därefter görs analysen enligt följande punkter: Aktiviteten genmgås ch alla bekantar sig med uppgiften. Tidigare erfarenheter från liknande arbetsuppgifter eller utrustning delas. Risker för skadr på persner, miljö eller materiella föremål identifieras. Behvet för åtgärder utreds. Resultat av analysen dkumenteras i SJA-schemat ch signeras av den ansvarige ch de övriga deltagarna. Säkerhetsåtgärder genmförs. Det skall säkerställas att alla invlverade har förstått planen för genmförande. Jbbet utförs ch resultatet dkumenteras sm referens för framtida arbeten. (15) Vernerunder (egenkntrll) Vernerunder görs av företagets egna säkerhetsansvariga eller den SHA-ansvariga för prjektet. Det avtalas på förhand vem sm skall vara med under kntrllen. Oftast är det de lika företagens säkerhetsansvariga samt någn från huvudentreprenörs-ledningen. Egenkntrllerna skall göras regelbundet, intervallen för granskningarna bestäms enligt arbetsskedena. Nrmen på stra bygg- ch anläggsplatser är veckgranskningar. Kntrllen utförs efter på förhand uppgjrda checklistr. Avvikelser skall registreras, åtgärdas, gås igenm på HMS-möte ch dkumenteras. Om inte avvikelsen kan åtgärdas direkt skall en sista tidpunkt för åtgärden uppgöras. (16) 8

9 2.2.6 Arbeidstilsynets säkerhetsgranskningar Arbeidstilsynet har sedan 2013 fram till 2020, valt att speciellt priritera övervakningen av bygg- ch anläggsbranschen. Fkus riktas på persnskadr ch arbetsplatslyckr, samt utländska ch inhyrda arbetstagares lön ch arbetsförhållanden. (17) Arbeidstilsynet genmför båda planerade ch anmälda kntrller på arbetsplatser. Vid de planerade besöken behöver relevanta persner inm företagsledningen vara på plats, ibland önskas även att företagshälsvården närvarar. Det utförs kntrller gällande rutiner, mål ch dkumentatin på HMS-arbetet. Även kntrll av arbetsförhållanden hs huvudentreprenör, underentreprenörer ch bemanningsföretag är nrmalt. (17) Många av de anmälda besöken är krtare besök ch genmförs med speciellt fkus på vissa mråden. Exempelvis fkus på förebyggande av falllyckr. (17) Arbeidstilsynet har rätt att både avbryta arbeten ch bötlägga företag eller byggherre vid bristfälliga säkerhetslösningar eller vid andra brtt mt lagar ch förrdningar. (18) (19) 3 SAMMANFATTNING De nrska bestämmelserna m val av vernembud (punkt 2.1.6) vid fler än ti anställda ch de finska bestämmelserna m arbetarskyddsfullmäktiga vid fler än ti anställda, är lika. Även bestämmelserna m att arbetarskyddsfullmäktiga skall få upplärning i rllen samt få tid att sköta sitt ansvarsmråde i Finland stämmer överens med de nrska bestämmelserna. Arbetarskyddsfullmäktiga har i båda länderna rätt att avbryta arbeten sm anses farliga. (20) (21) (11) Säkerhetskrdinatrn (SHA-krdinatr, punkt.2.1.2) skall både i Finland ch Nrge utses av byggherren på gemensamma byggarbetsplatser. Även byggherrens (punkt 2.1.1) skyldigheter i Finland är jämförbara med de nrska bestämmelserna. (22) Byggherrefrskriften ch den finska förrdningen m säkerheten vid byggarbeten innehåller i str grad samma bestämmelser ch krav. (22) (4) Det mycket vanliga arbetssäkerhetskrtet i Finland, työturvallisuuskrtti, har ingen direkt mtsvarighet i Nrge. I Nrge finns kraven på arbetarens dkumenterade säkerhetsupplärning i företagets HMSinternkntrllsystem. (punkt 2.2.2). Överlag är bestämmelserna m arbetssäkerheten i Nrge ch Finland jämförbara. Skillnaderna ligger till str del i namnen på de lika rllerna, vilka förrdningar ch lagar sm specificerar vad sv. Ett finskt företag med gda rutiner för arbetssäkerhet trde inte ha några större svårigheter med att anpassa rutinerna till de nrska kraven. 9

10 4 KÄLLFÖRTECKNING 1. Btnia-Atlantica. Infra-Btnia. Btnia-Atlantica. [Online] den Yrkeshögsklan Nvia FU. Infra-Btnia. Yrkeshögsklan Nvia FU. [Online] Arbeidstilsynet. HMS i bygg g anlegg. Arbeidstilsynet. [Online] den Lvdata-Byggherrefrskriften. Lvdata. Byggherrefrskriften. [Online] den Arbeidstilsynet. Tillitsvalgt. Arbeidstilsynet. [Online] Arbeid g ssialdepartementet-internkntrllfrskriften. Frskrift m systematisk helse, miljø- g sikkerhetsarbeid i virksmheter (Internkntrllfrskriften). Lvdata. [Online] den Frskrift m systematisk helse, miljø- g sikkerhetsarbeid i virksmheter (Internkntrllfrskriften). Lvdata. [Online] den Arbeidstilsynet. Frskjellen på HMS g SHA. Arbeidstilsynet. [Online] den Arbeids g ssialdepartementet- Byggherrefrskriften. Frskrift m sikkerhet, helse g arbeidsmiljø på bygge- eller anleggsplasser (byggherrefrskriften). Arbeidstilsynet. [Online] den Arbeidstilsynet. HMS-pplæring fr ledere. Arbeidstilsynet. [Online] den Lvdata-Arbeidsmiljølven. Lv m arbeidsmilø, arbeidstid g stillingsvern mv. (arbeidsmiljølven). Lvdata. [Online] den Arbeidstilsynet. Internkntrll. Arbeidstilsynet. [Online] den Risikvurdering. Arbeidstilsynet. [Online] den Lvdata-Plan g bygningslven. Lvdata. Plan m planlegging g byggesaksbehandling (plan g byggningslven). [Online] den

11 15. SINTEF/NTNU. Sikker jbb-analyse. Trndheim : SIBA-Sikkerhetsstyrning i bygg g anlegg, Thune, Trill Evy. Kvalitetssikring g internkntrll i bygg g anlegg. Osl : Byggenæringens frlag, Arbeidstilsynet. Bygge- g anleggsnæringen. Arbeistilsynet. [Online] den dagbladet.n. dagbladet.n-nå vil arbeidstilsynet staffe dette med bøter. dagbladet.n. [Online] den nrk.n. nrk.n -Skle satte elevenes liv g helse i fare. nrk.n. [Online] den Arbetarskyddförvaltningen. Tysujelu.fi - Arbetarskyddspersnal. Tysujelu.fi. [Online] den Arbeidstilsynet- Vernembud. Arbeidtilsynet. Arbeidstilsynet. [Online] Finlex.fi -Statsrådets förrdning m säkerheten vid byggarbeten. Finlex.fi -Statsrådets förrdning m säkerheten vid byggarbeten. Finlex.fi 205/2009. [Online] den

12 12