ANALYSERAR 2006:23. Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter

Transkript

1 ANALYSERAR 2006:23 Hadläggaras upplevelser och avädig av metoder och aktiviteter Försäkrigskassas metodudersökig 2005

2 Utgivare Upplysigar Beställig Försäkrigsdivisioe Ehete för aalys Jaet Ruerstedt Josefi Ståhl E-post: Telefo: , O Time Iteret: Tryck Leaders Grafiska AB, 2006

3 Förord På Försäkrigskassa har stora satsigar gjorts för att professioalisera ohälsoarbetet. Ett strukturerat arbetssätt har iförts och hadläggare i hela ladet har utbildats i gemesamma metoder och aktiviteter. Det ya arbetssättet ska öka rättssäkerhete, miska sjukfråvaro och utjäma regioala skillader i tilllämpige av sjukförsäkrige. Seda år 2004 pågår kotiuerligt e utvärderig av dessa isatser på Försäkrigskassa. Syftet är att få kuskap om i vilke utsträckig de gemesamma metodera aväds samt om de har öskvärda effekter. Föreliggade rapport är e del av dea utvärderig och iriktar sig på de första dele av ovaståede syfte. Rapporte ger e övergripade beskrivig av hur de hadläggare som arbetar med de gemesamma metodera och aktivitetera upplever och aväder sig av dessa i december Data har ihämtats frå e hadläggarekät, Försäkrigskassas metodudersökig I rapporte görs jämförelser av resultatet med motsvarade udersökig år 2004 där detta är möjligt. Studie har geomförts och författats av Jaet Ruerstedt och Josefi Ståhl. Stockholm i oktober 2006 Joakim Söderberg Chef för ehete för aalys

4 Iehåll 1 Sammafattig Summary Iledig Bakgrud Syfte Metod Dispositio Att arbeta med metodsamlige Möjligheter att aväda metodsamlige Tidig bedömig Fördjupad utredig Förkorta sjukperiode Rehabiliterigsutredig SASSAM-kartläggig Avstämigsmöte Särskilt läkarutlåtade Ettårsbedömig med förutsättigar för sjuk- och aktivitetsersättig Plaera och geomföra Rehabiliterigspla Köp av aktiva tjäster Avslutade reflektio Källförteckig...68 Bilaga Bilaga

5 1 Sammafattig Försäkrigskassa har uder år 2003 och 2004 ifört e metodsamlig beståede av blad aat gemesamma metoder och aktiviteter i arbetet med sjukskriva. Syftet med föreliggade rapport är att ge e översiktlig bild av hur hadläggara upplever och aväder metoder och aktiviteter i december 2005 samt äve jämföra dessa resultat där det är möjligt med motsvarade udersökig föregåede år. Data har samlats i via e ekät till hadläggare, Försäkrigskassas metodudersökig Neda redogörs kortfattat för vad som framkommer i rapporte. Att bedöma arbetsförmåga i förhållade till de försäkrades ordiarie sysselsättig och att göra det första vägvalet är två grudläggade delar i metode tidig bedömig. Trots att dessa bedömigar ka vara komplicerade är det värt att äma att rut e fjärdedel av hadläggara ite alls eller i lite utsträckig tycker att de är lätta att geomföra. Dessutom svarar ästa hälfte av hadläggara att det häder att ofullstädigt uderlag ite kompletteras före de första sjukpeigrättsbedömige. Att de första sjukpeigrättsbedömige blir korrekt är viktigt då de ligger till grud för de fortsatta hadläggige. Hadläggara uppskattar att de i sitt (media) geomfört tre avslag på begära om sjukpeig uder e tvåmåadersperiod år Att överväga om det på ågot sätt går att förkorta sjukperiode är e bedömig som ska göras i alla ärede som övergår till metode fördjupad utredig. Dock uppger ite e särskilt stor adel hadläggare att de hier ta tidiga kotakter med de olika aktörera för att diskutera detta, exempelvis är det kappt 2 av 10 som tar de första kotakte med de försäkrade iom 30 dagar. Det är dessutom ästa 8 av 10 hadläggare som upplever att de behöver ytterligare kuskap om mist ett av de område som ska diskuteras. Drygt 4 av 10 tycker ite alls eller i lite utsträckig att de har tillräckligt med verktyg för att kua förkorta sjukperiodes lägd. Arbetsgivare ska skicka i e rehabiliterigsutredig till Försäkrigskassa för alla aställda som varit sjukskriva i mer ä fyra veckor. Att få i utredigara i tid och att få i dem med relevat iformatio aser dock 5 av 10 respektive 7 av 10 hadläggare ofta eller alltid är problematiskt. Utifrå dea bakgrud är det ite kostigt att 8 av 10 hadläggare aser att det ka vara motiverat att i vissa ärede ite begära i rehabiliterigsutredige. Dock är e av slutsatsera i föreliggade rapport att det är viktigt att utredige ikommer för att Försäkrigskassa ska få reda på hur 5

6 förutsättigara ser ut på de sjukskrives arbetsplats och för att kua bedöma sjukpeigrätt och rehabiliterigsbehov. Implemeterige har kommit ågot lägre år 2005 gällade aktivitetera SASSAM-kartläggig och avstämigsmöte ä vid udersökige året dessföria. Hadläggara uppskattar att de uder e tvåmåadersperiod år 2005 geomfört i sitt (media) sex SASSAM-kartläggigar och fem avstämigsmöte. Motsvarade siffror år 2004 var fem respektive fyra. Atalet adra flerpartsmöte har dessutom miskat frå fyra år 2004 till två år Försäkrigskassa har som mål att avstämigsmöte ska geomföras uder år Både det atal avstämigsmöte som hadläggara uppger i ekäte samt det atal som fis i Försäkrigskassas statistik tyder på att Försäkrigskassa ka uppå målet. Dock hålls avstämigsmötea fortfarade set, i sitt (media) på dag 382 i sjukfalle. Hadläggaras kuskaper om särskilt läkarutlåtade har blivit bättre år 2005 jämfört med Dubbelt så stor adel hadläggare, 2 av 10, har ågo gåg begärt ett sådat utlåtade vid de seare udersökige. Trots att utlåtadet ite ska begäras i alla ärede är og de del av hadläggara som ågo gåg begärt ett sådat utlåtade för lite för att aktivitete ska kua ases vara implemeterad fullt ut. Dessutom har 1 av 10 hadläggare aldrig hört talas om aktivitete. Ettårsbedömig med förutsättigar för sjuk- och aktivitetsersättig är lagstadgad och ska geomföras i alla sjukfall som passerar ett år. Att drygt e fjärdedel av hadläggara käer att de hier geomföra aktivitete i mycket ka då ite tyckas vara tillräckligt. Mella 5 och 22 procet av hadläggara tycker att olika faktorer vid upprättadet av e rehabiliterigspla är problematiska. När det gäller köp av aktiva tjäster, ågot som ska tas upp i plae, är det e större del av hadläggara som är osäkra på de lagar och regler som styr utbildigsåtgärder (3 av 10) och åtgärder för återgåg till ett arbete på arbetsmarkade (drygt 2 av 10) ä på de lagar och regler som styr arbetsträig/ aktiverig (1 av 10) och åtgärder för återgåg till arbete hos ordiarie arbetsgivare (drygt 1 av 10). Nästa 9 av 10 hadläggare uppger att de aväder sig av metodsamlige i arbetet med sjukskriva. Det är ite e lika stor adel, 6 av 10, som aser att metodsamlige har lett till mer struktur i detta arbete. E aledig till detta skulle kua vara metodsamliges uppbyggad, till exempel framgår ite syftet till varför delara i aktivitete förkorta sjukperiode förekommer på flera ställe i metodsamlige. Sammafattigsvis framkommer i rapporte att hadläggara är övervägade positiva på merparte av de ställda frågora, dock är det ofta e lite adel som ager det mest positiva svarsalterativet. Fråga är om detta är tillräckligt, sär- 6

7 skilt är det gäller de aktiviteter som ska göras i alla ärede. Det visar sig äve i rapporte att implemeterige ite blivit avsevärt förbättrad, det har ite skett ågra större förädrigar i svare på de frågor som jämförts över tid. Med detta som bakgrud och det som framkommit ova krig metodsamliges struktur bedöms att det fis behov av ytterligare isatser för att metodera och aktivitetera ska kua avädas på ett optimalt sätt. 2 Summary I 2003 ad 2004 the Social Isurace Agecy itroduced a method template (metodsamlige), cosistig, amog other thigs, of methods ad activities i the work ivolvig persos o sick leave. The purpose of this report is to provide a overall view of the way i which the case admiistrators experiece ad use methods ad activities i December 2005 ad also to compare these results, where possible, with the correspodig survey i the previous year. Data have bee collected by meas of a questioaire addressed to case admiistrators, the Social Isurace Agecy s 2005 Method Survey (Försäkrigskassas metodudersökig 2005). A brief accout follows of what emerges from the report. Assessig capacity for work i relatio to the isured s ormal employmet ad makig the iitial choice of approach (det första vägvalet) are two basic parts of the early assessmet (tidig bedömig) method. Despite the fact that these assessmets ca be complicated, it is worth metio that the proportio of case admiistrators who ot at all or oly to a small extet thik that they are easy to carry out is oe-quarter. I additio, almost half the case admiistrators say that it happes that icomplete iformatio is ot supplemeted prior to the iitial assessmet of etitlemet to sickess beefit. It is importat for this iitial assessmet to be correct sice it serves as the basis for subsequet processig. The case admiistrators estimate that they tured dow o average (media) three requests for sickess beefit durig a twomoth period i Cosiderig whether it is i ay way possible to reduce the period of sick leave (förkorta sjukperiode) is a assessmet that has to be made i all cases which proceed to the detailed ivestigatio method (fördjupad utredig). However, the proportio of case admiistrators who state that they maage to make cotact with the various players i order to discuss this is ot particularly high, e.g. barely 2 i 10 of them make the iitial cotact with the isured withi thirty days. Moreover, early 8 i 10 case admiistrators feel that they eed further kowledge of at least oe of the areas to be discussed. Just over 4 i 10 ot at all or oly to a small extet thik that they have sufficiet tools to eable them to reduce the sick leave period. 7

8 The employer must sed to the social isurace office the results of a rehabilitatio ivestigatio (rehabiliterigsutredig) for all employees who have bee off sick for more tha four weeks. Despite this, 5 i 10 case admiistrators cosider that it is ofte or always problematical to obtai the ivestigatios i time ad 7 i 10 to obtai oes with relevat iformatio. I view of this, it is ot surprisig that 8 i 10 case admiistators cosider it ot to be motivated to ask for the rehabilitatio ivestigatio i some cases. I this report, however, oe of the coclusios is that it is importat for the ivestigatio to be received if the social isurace office is to fid out what the coditios are like at the workplace of the perso o sick leave ad to eable etitlemet to sickess beefit ad the eed for rehabilitatio to be assessed. However, the status meetigs are still carried out late i the sick period, o average (media) whe the case has bee goig o for 382 days. Implemetatio has made slightly more progress i 2005 i regard to the activities SASSAM survey (SASSAM-kartläggig) ad status meetig (avstämigsmöte) tha i the survey made i the precedig year. The case admiistrators estimate that durig a two-moth period i 2005 they coducted o average (media) six SASSAM surveys ad five status meetigs, the correspodig figures for 2004 beig five ad four. Moreover, the umber of other meetigs ivolvig several parties fell from four i 2004 to two i The Social Isurace Agecy s target for 2006 is for 90,000 status meetigs to be held. Both the umber of status meetigs reported by the case admiistrators i the questioaire ad the umber recorded i the Agecy s statistics idicate that this target is achievable. Awareess by the case admiistrators of the special medical certificate (särskilt läkarutlåtade) was higher i 2005 tha i Twice as may case admiistrators (2 i 10) at some time requested this certificate i the later survey. Despite the fact that the certificate does ot have to be requested i every case, it is probably the case that the proportio of case admiistrators at some time requestig it is too low to eable the activity to be regarded as havig bee fully implemeted. I additio, 1 i 10 case admiistrators had ever heard of this activity. A oe-year assessmet of the coditios for sickess ad activity compesatio (ettårsbedömig med förutsättigar för sjuk- och aktivitetsersättig) is laid dow by law ad must be made i all cases of sick leave lastig more tha twelve moths. For just over oe-quarter of the case admiistrators to feel that they are ot able to carry out this activity to a very large extet caot therefore be regarded as adequate. That various factors coected with the drawig up a rehabilitatio pla (rehabiliterigspla) are problematical is a view held by a small proportio of case admiistrators, betwee 5 ad 22 per cet. With regard to purchases of active services (köp av aktiva tjäster), which is somethig that must be icluded i the pla, a higher proportio of case admiistrators are ucertai 8

9 about the laws ad rules that gover traiig measures (3 i 10) ad measures for a retur to a job i the labour market (just over 2 i 10) tha about the laws ad rules that gover occupatioal rehabilitatio/activatio (1 i 10) ad measures for a retur to work for the regular employer (just over 1 i 10). Almost 9 i 10 case admiistrators state that they make use the method template i their work ivolvig persos o sick leave. The proportio of those who thik that the method template has resulted i more structure i this work is ot as high (6 i 10). Oe cotributory reaso may be the structure of the method template, for example it is't clear why the parts i the activity to reduce the period of sick leave occur i several differet places i the method template. To sum up, it emerges from the report that the case admiistrators are for the most part positive, although the proportio selectig the most positive alterative i the questioaire is ofte small. The questio is whether this is adequate, particularly i regard to the activities that have to be carried out i all cases. It also turs out to be the case i the report that o sigificat improvemet i implemetatio has occurred, with o major chages takig place i regard to those issues that have bee compared over time. I the light of this, ad the structure of the method template metioed above, it is judged that there is a eed for additioal measures to eable optimum utilisatio of the methods ad activities. 3 Iledig 3.1 Bakgrud På Försäkrigskassa ifördes uder åre 2003 och 2004 gemesamma metoder och gemesamt förhålligssätt iom ohälsoområdet. Metodera och förhålligssättet beskrivs i e metodsamlig 1. Uder dea period geomgick berörda hadläggare och chefer utbildig i metodsamlige, SFA-utbildige. Syftet med iföradet av de gemesamma metodera och det gemesamma förhålligssättet var att professioalisera Försäkrigskassas roll, få ett effektivt och samordat arbetssätt över hela ladet, öka de försäkrades delaktighet och 1 Metodsamlige återfis på Försäkrigskassas itraät, Fia. För översiktsbild, se Bilaga 1. 9

10 iflytade samt att fler sjukskriva ska återfå arbetsförmåga. 2 Iföradet av metodsamlige är e del av Försäkrigskassas arbete med att å regeriges mål med att miska fråvaro frå arbetslivet till följd av sjukdom. Fråvaro ska halveras fram till år 2008 jämfört med år 2002, samtidigt som ytillkoma sjuk- och aktivitetsersättigar ite ska öka. Detta mål mäts blad aat med hjälp av ohälsotalet 3. Ohälsotalet har miskat frå 43 år 2002 till 41,3 år 2005, målet för ohälsotalet är Som ett led i iföradet av metodsamlige påbörjades uder höste 2004 ett utvärderigsprogram som i ett första skede plaeras att pågå fram till år Av e första utvärderig, Försäkrigskassas metodudersökig 2004, framgick att implemeterige av de då udersökta aktivitetera 5 var begräsad. 6 För att blad aat se hur avädadet av metodsamlige har förädrats geomfördes e y utvärderig ett år seare, Försäkrigskassas metodudersökig Dea udersökig ligger till grud för föreliggade rapport samt äve ett atal adra rapporter 7 som rör hadläggaras arbete med metodera och aktivitetera. Förutom ovaståede har måga adra udersökigar 8 geomförts iom ohälsoområdet på Försäkrigskassa. 3.2 Syfte Syftet med dea rapport är att ge e översiktlig bild av hur hadläggara upplever och aväder metodsamliges metoder och aktiviteter i december De udersökta metodera och aktivitetera är: Tidig bedömig SASSAM-kartläggig Ettårsbedömig Förkorta sjukperiode Avstämigsmöte Rehabiliterigspla Rehabiliterigsutredig Särskilt läkarutlåtade Köp av aktiva tjäster 2 Se Redovisar 2005:5 för mer iformatio krig bakgrude till de gemesamma metodera och det gemesamma förhålligssättet samt geomföradet av SFA-utbildige. 3 Ohälsotalet mäter atalet ettodagar med sjuk-, rehabiliterigs- och arbetsskadesjukpeig samt sjuk- och aktivitetsersättig, delat med atalet registrerade försäkrade. 4 Försäkrigskassas statistikportal De aktiviteter som udersöktes år 2004 var förkorta sjukperiode, rehabiliterigsutredig, SASSAM-kartläggig, avstämigsmöte, särskilt läkarutlåtade, ettårsbedömig och köp av aktiva tjäster. 6 Aalyserar 2005:15, 2005:16, 2005:17, 2005:18, 2005:19, 2005:21, 2005:22 och 2005:23 samt Redovisar 2006:1 7 Exempelvis Aalyserar 2006:15, 2006:21 och 2006:22. 8 Seast publicerat iom Försäkrigskassa är blad aat Aalyserar 2006:4, 2006:6 och 2006:10. 10

11 Ett aat syfte är att, där det är möjligt, udersöka om hadläggaras avädade av och iställig till aktivitetera har förädrats seda Försäkrigskassas metodudersökig 2004 geomfördes. 3.3 Metod Data till dea rapport har hämtats frå Försäkrigskassas metodudersökig Udersökige väde sig till hadläggare som arbetar med sjukfall och med mist e av följade metoder i metodsamlige; tidig bedömig första vägval, fördjupad utredig aktivt vägval samt plaera och geomföra. Eftersom det sakas e cetral förteckig över vilka hadläggare som arbetar iom dessa område, avädes ett register frå persoalavdelige som utgågspukt för utskicket av ekäte. Detta fick till följd att ite ebart de hadläggare som arbetar med ohälsa kude urskiljas uta ekäte sädes äve ut till hadläggare som ite irymdes i målgruppe, till exempel iom tadvård. Av dem som svarade tillhörde 44 procet dea övertäckig. Troligtvis är övertäckige äu större blad de grupp som ite har besvarat ekäte. För att urskilja de hadläggare som tillhörde målgruppe ställdes iledigsvis i ekäte ett atal frågor om hadläggaras arbetsuppgifter. Efter resig av datamaterialet (se Tabell 1) kvarstod hadläggare 9 som uppgav att de arbetar med sjukfall och med mist e av metodera tidig bedömig, fördjupad utredig samt plaera och geomföra och således tillhör målgruppe. Tabell 1 Urval i Försäkrigskassas metodudersökig 2005 Atal hadläggare Mottagare av ekäte Svarade Övertäckig Ofullstädigt ifylld ekät 13 Hadläggare som studeras Eftersom det ite fis ågo samlad förteckig över vem som arbetar med metodera har det för dea udersökig ieburit att e svarsfrekves för målgruppe ite har kuat beräkas. Ite heller har e adekvat bortfallsaalys kuat geomföras. Det ka också vara svårt att utifrå de svar som ikommit geeralisera resultate till hela populatioe, det vill säga alla de hadläggare som arbetar med ågo av de udersökta metodera och aktivitetera. Me eftersom ästa hadläggare som tillhör målgruppe har svarat verkar det troligt att de flesta som arbetar iom relevat område ädå har besvarat ekäte. 9 För bakgrudsvariabler, se Tabell 1 4 i Bilaga 2. 11

12 För att ge e bild av hadläggaras avädig och upplevelser av metodera och aktivitetera ett av rapportes syfte bygger resultatet som preseteras i dea rapport på svar frå de hadläggare som uppger att udersökt metod eller aktivitet igår i deras arbetsuppgifter 10. Det adra syftet är att göra jämförelser av resultate mella år 2004 och Emellertid ka ite alla frågor jämföras. Dels fas ite alla aktiviteter som udersöks år 2005 med i udersökige året ia, dels ställdes ett atal frågor år 2004 som ite bedömdes relevata att udersöka ytterligare. Där jämförelser görs mella de båda udersökigara föreligger dock e viss problematik på grud av att urvalsförfaradet krig dem som besvarat frågora ite har varit exakt detsamma 11. I Försäkrigskassas metodudersökig 2005 fick hadläggara frågor om e viss aktivitet igår i deras arbetsuppgifter oavsett vilke metod de ager att de arbetar med. Om aktivitete ite igår gavs iga fler frågor rut aktivitete. I Försäkrigskassas metodudersökig 2004 fick däremot hadläggara frågor krig alla de aktiviteter som igår i de metoder som hadläggara uppgav att de arbetar iom 12. Det blir därför ite exakt samma svaradegrupp år 2004 som 2005 vilket är viktigt att ha i åtake är jämförelsera studeras. Me det får förutsättas att det är ugefär samma grupp av hadläggare som udersökts och att jämförelser ädå ka göras, dock med e viss försiktighet. Ett av måle med iföradet av metodsamlige är att utjäma regioala skillader. Resultate som redovisas i dea rapport samt äve adra frågor som ställdes till hadläggara i Försäkrigskassas metodudersökig 2005 fis fördelade på lä i e särskild ätbaserad bilaga (läk). Dock är atalet observatioer i läe ofta få. Med aledig av detta ka läes resultat ite jämföras med varadra och ågra slutsatser krig variatioera mella läe bör därför ite dras. Däremot ger bilaga varje lä möjlighet att studera hur resultatet i just det läet ser ut utifrå atalet svarade. 10 Detta gäller dock ite avstämigsmöte där utslagsfråga var Jag har ågo gåg deltagit på ett möte som jag har bedömt som ett avstämigsmöte, särskilt läkarutlåtade med fråga Jag har ågo gåg hört talas om särskilt läkarutlåtade samt köp av aktiva tjäster där avsittet baseras på svar frå hadläggare som uppger att de arbetar i metode plaera och geomföra. När det gäller rehabiliterigsutredig och köp av aktiva tjäster grudas svare dessutom på de hadläggare som arbetar med atige ebart aställda försäkrade eller med både aställda och arbetslösa försäkrade. 11 Detta gäller dock ite särskilt läkarutlåtade och köp av aktiva tjäster där urvalsförfaradet är detsamma de båda åre. 12 Dock besvaras frågora om särskilt läkarutlåtade av hadläggare som uppger att de arbetar i mist e av metodera tidig bedömig, fördjupad utredig eller plaera och geomföra. 12

13 3.4 Dispositio I avsitt 4 Att arbeta med metodsamlige preseteras udersökiges resultat. Avsittets uppbyggad följer metodsamlige, det vill säga processe i ett sjukfallsärede. Först beskrivs ågra övergripade faktorer som bör ge hadläggara möjlighet att arbeta med metodera och aktivitetera på ett bra sätt. Därefter redogörs mer specifikt för de udersökta aktivitetera grupperade utifrå de metod de tillhör eligt metodsamlige. I de aktiviteter som udersöktes både år 2004 och 2005 görs jämförelser över tid, där detta är möjligt, för att se om det har skett ågo förädrig. Något aat som också tas upp är itressata skillader i hadläggaras svar beroede på om de arbetar med ebart aställda eller ebart arbetslösa sjukskriva eller med båda dessa grupper. Sist i varje delavsitt görs e reflektio. Rapporte avslutas med avsitt 5 Avslutade reflektio där de mest itressata resultate och övergripade slutsatsera tas upp. 4 Att arbeta med metodsamlige Metodsamlige* för gemesamma metoder och gemesamt förhålligssätt iom ohälsoarbetet fis på Försäkrigskassas itraät, Fia. Metodsamlige består av fem metoder. De första metode rör Försäkrigskassas förebyggade arbete getemot arbetsgivare. De övriga fyra metodera beskriver processe i ett pågåede sjukfallsärede. Uder varje metod listas de aktiviteter som är aktuella i just de dele av processe. Måga av aktivitetera regleras, förutom i metodsamlige, äve i lagtext. I metodsamlige framgår äve det resultat som varje metod ska leda fram till. För att å iformatioe krig de olika delara i metodsamlige klickar hadläggara på det som de är itresserade av. Take är att metodsamlige ska vara ett stöd till hadläggara i deras dagliga arbete med sjukskriva och iehållet förädras kotiuerligt utifrå exempelvis regelädrigar. * För översiktsbild, se Bilaga 1. Av de metoder som är aktuella för de hadläggare som besvarat ekäte är det valigast att hadläggara arbetar med metode fördjupad utredig, 65 procet. Därefter kommer metode plaera och geomföra med 55 procet. Metode tidig bedömig arbetar 30 procet av hadläggara med. Det är således e hel del hadläggare som arbetar med mer ä e metod (46 procet). Det föreligger äve e variatio krig vilka sjukskriva som hadläggara arbetar med. Det är 41 procet av hadläggara som arbetar med ebart aställda 13

14 sjukskriva, 16 procet arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva och resterade 43 procet arbetar med både aställda och arbetslösa sjukskriva. Som framgår av textruta ova fis ett atal aktiviteter uder respektive metod. Tabell 2 visar hur hadläggara som ager att de jobbar med e viss metod svarar på fråga om aktivitetera som fis i metode igår i deras arbetsuppgifter. Det är främst de första sjukpeigrättsbedömige och rehabiliterigsutredige som utmärker sig geom att 2 av 10 hadläggare säger att dessa aktiviteter ite igår trots att hadläggara arbetar i de metoder där aktivitetera fis eligt metodsamlige. Värt att observera är äve att det fis, om dock e lite adel, hadläggare som svarar att de ite vet om aktivitetera igår i deras arbetsuppgifter. Tabell 2 Hur de hadläggare som uppger att de arbetar med edaståede metoder svarar på påståedea att metode/aktivitete igår i deras arbetsuppgifter, i procet Metod Aktivitet Ja Nej Vet ej Tidig bedömig Första sjukpeigrättsbedömige Fördjupad utredig Förkorta sjukperiode Fördjupad utredig Rehabiliterigsutredig Fördjupad utredig SASSAM Fördjupad utredig och/ Avstämigsmöte eller Plaera och geomföra Fördjupad utredig Särskilt läkarutlåtade Fördjupad utredig Ettårsbedömig Plaera och geomföra Rehabiliterigspla Am. 1: iebär att atalet observatioer är för få för att kua redovisas. Am. 2: Fråga var aorluda formulerad är det gäller avstämigsmöte och särskilt läkarutlåtade där hadläggara tillfrågades om de ågo gåg deltagit på ett möte som de bedömt som ett avstämigsmöte och om de hört talas om särskilt läkarutlåtade. Am. 3: När det gäller rehabiliterigsutredig igår edast svar frå hadläggare som arbetar med ebart aställda eller både aställda och arbetslösa sjukskriva. Att ite alla hadläggare som arbetar i e metod uppger att tillhörade aktiviteter igår i deras arbetsuppgifter ka kaske bero på att läe orgaiserar arbetet på olika sätt. Både gällade tidig bedömig och rehabiliterigsutredig föreligger 14

15 e viss variatio mella läe i adele hadläggare som säger att aktivitetera ite igår i deras arbetsuppgifter 13. E aa förklarig till att e del hadläggare ager att de ite arbetar med de första sjukpeigrättsbedömige trots att de arbetar med tidig bedömig ka vara att deras arbetsuppgift är att fastställa de sjukpeiggrudade ikomste i ya sjukfall. Det är dock e lite adel, 24 procet, som uppger att de ebart arbetar i metode tidig bedömig me ite med de första sjukpeigrättsbedömige som också ager att de arbetar med sjukpeiggrudade ikomst. När det gäller rehabiliterigsutredig framkommer att det är e midre adel av de hadläggare som arbetar med både aställda och arbetslösa sjukskriva som svarar att rehabiliterigsutredig igår i arbetsuppgiftera jämfört med de hadläggare som arbetar med ebart aställda sjukskriva Möjligheter att aväda metodsamlige I detta delavsitt studeras vissa övergripade faktorer som bör föreligga för att hadläggara ska kua aväda sig av metodsamliges metoder och aktiviteter. E förutsättig för att metodsamlige ska kua implemeteras är att hadläggara har kuskaper om och aväder sig av de. Nästa 9 av 10 hadläggare säger att de har gått SFA-utbildige 15 och aväder metodsamlige på Fia som ett stöd i sitt arbete 16. Dock istämmer e midre adel, 6 av 10, i att metodsamlige i gaska stor eller i mycket har lett till mer struktur i arbetet med sjukskriva 17. Hadläggara tillfrågades om de aser att arbetet på försäkrigskotoret är orgaiserat så att de ka aväda sig av metodera och aktivitetera. Av Tabell 3 framgår att de största dele av hadläggara svarar positivt krig metode tidig bedömig och därefter kommer rehabiliterigsutredig. Mist adel hadläggare tycker att arbetet är orgaiserat så att det är möjligt att arbeta med aktivitete särskilt läkarutlåtade. 13 Se Tabell 19 och 67 i de ätbaserade bilaga Hadläggaras upplevelser och avädig av metoder och aktiviteter läsuppdelat. Försäkrigskassas metodudersökig 2005 ( Det bör dock observeras att atalet observatioer i vissa lä är få vilket iebär att de exakta storleke på variatioe ite ka beräkas. 14 Se Tabell 5 i Bilaga Se Tabell 6 i Bilaga Se Tabell 7 i Bilaga Se Tabell 8 i Bilaga 2. 15

16 Tabell 3 Adel hadläggare som upplever att arbetet på försäkrigskotoret är orgaiserat så att det är möjligt att aväda edaståede metoder och aktiviteter på rätt sätt i arbetet med sjukskriva, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Tidig bedömig Förkorta sjukperiode Rehabiliterigsutredig SASSAM-kartläggig Avstämigsmöte Särskilt läkarutlåtade Ettårsbedömig Rehabiliterigspla Köp av aktiva tjäster Am. När det gäller rehabiliterigsutredig och köp av aktiva tjäster igår edast svar frå hadläggare som arbetar med ebart aställda eller både aställda och arbetslösa sjukskriva. Av metodera och aktivitetera tycker störst adel hadläggare att avstämigsmöte, tidig bedömig och SASSAM-kartläggig prioriteras av ledige, se Tabell 4. De aktivitet som mist del av hadläggara upplever prioriteras av ledige är särskilt läkarutlåtade. E aa aktivitet som ite heller prioriteras eligt e stor adel hadläggare är köp av aktiva tjäster. Tabell 4 Adel hadläggare som upplever att ledige prioriterar arbetet med edaståede metoder och aktiviteter i arbetet med sjukskriva, i procet Ja Nej Tidig bedömig Förkorta sjukperiode Rehabiliterigsutredig SASSAM-kartläggig Avstämigsmöte Särskilt läkarutlåtade Ettårsbedömig Rehabiliterigspla Köp av aktiva tjäster Am. När det gäller rehabiliterigsutredig och köp av aktiva tjäster igår edast svar frå hadläggare som arbetar med ebart aställda eller både aställda och arbetslösa sjukskriva. Aktivitete ettårsbedömig ka jämföras över tid på fråga om lediges prioriterig. I Försäkrigskassas metodudersökig 2004 istämde hälfte av 16

17 hadläggara i gaska stor eller i mycket att aktivitete prioriterades av ledige på det ega försäkrigskotoret 18. Här har således skett e förbättrig ett år seare, då drygt 8 av 10 hadläggare svarar ja på fråga om ledige prioriterar ettårsbedömige. Tabell 5 Adel hadläggare som upplever att de hier aväda sig av edaståede metoder och aktiviteter i arbetet med sjukskriva, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Tidig bedömig Förkorta sjukperiode Rehabiliterigsutredig SASSAM-kartläggig Avstämigsmöte Särskilt läkarutlåtade Ettårsbedömig Rehabiliterigspla Köp av aktiva tjäster Am. När det gäller rehabiliterigsutredig och köp av aktiva tjäster igår edast svar frå hadläggare som arbetar med ebart aställda eller både aställda och arbetslösa sjukskriva. Tidig bedömig ligger högst på fråga om hadläggara hier aväda sig av metodera och aktivitetera (Tabell 5) och rehabiliterigspla på adra plats. Återige hamar särskilt läkarutlåtade sist. När hadläggargruppera jämförs med varadra krig dea fråga föreligger blad aat skillad i aktivitete SASSAM-kartläggig. Här istämmer de hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva i större utsträckig att de hier aväda sig av SAS- SAM ä övriga hadläggare. 19 De sista studerade faktor som krävs för att hadläggara ska kua arbeta eligt metodsamlige som studeras är att de är säkra på både är och hur metodera och aktivitetera ska avädas. I Tabell 6 framgår att de större dele av hadläggara är säkra både på är och hur de udersökta metodera och aktivitetera ska avädas. Särskilt läkarutlåtade utmärker sig äve här geom att ligga lägst, både gällade säker på är och hur. 18 Se Tabell 9 i Bilaga Se Tabell 10 i Bilaga 2. 17

18 Tabell 6 Adel hadläggare som uppger att de käer sig säkra på är och hur i ett sjukfall de ska aväda sig av edaståede metoder och aktiviteter, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket NÄR Tidig bedömig Förkorta sjukperiode Rehabiliterigsutredig SASSAM-kartläggig Avstämigsmöte Särskilt läkarutlåtade Ettårsbedömig Rehabiliterigspla Köp av aktiva tjäster HUR Tidig bedömig Förkorta sjukperiode Rehabiliterigsutredig SASSAM-kartläggig Avstämigsmöte Särskilt läkarutlåtade Ettårsbedömig Rehabiliterigspla Köp av aktiva tjäster Am. 1: iebär att atalet observatioer är för få för att kua redovisas. Am. 2: När det gäller rehabiliterigsutredig och köp av aktiva tjäster igår edast svar frå hadläggare som arbetar med ebart aställda eller både aställda och arbetslösa sjukskriva. Alla de faktorer som tagits upp ova bör vara viktiga för att metodsamlige ska kua implemeteras och för att hadläggara ska ha möjlighet att arbeta med metodera och aktivitetera. För att se hur metodera och aktivitetera ligger till är alla faktorer studeras sammataget har ett idex skapats, se Tabell 7. Här har aktivitetera poägsatts utifrå kolume i mycket. De aktivitet där störst adel hadläggare ager detta svarsalterativ har fått io poäg och de aktivitet där mist adel hadläggare istämmer i mycket har fått ett poäg. De maximala summa e aktivitet ka få är 45 poäg och de mista summa är fem poäg. 18

19 Tabell 7 Idex utifrå frågora säker på är och hur, hier, orgaiserat samt lediges prioriterig Tidig bedömig 41 Avstämigsmöte 34 Rehabiliterigspla 34 SASSAM-kartläggig 33 Rehabiliterigsutredig 24 Ettårsbedömig 23 Köp av aktiva tjäster 18 Förkorta sjukperiode 13 Särskilt läkarutlåtade 5 Am. 1: Aktivitetera har ragordats och poägsatts utifrå adel svar i kolume i mycket stor utsträckig på de fem frågora, per fråga kude som högst io poäg erhållas och som mist ett poäg. När poäge frå alla frågora summeras blir de maximala summa 45 poäg och de mista fem poäg. Am. 2: När det gäller rehabiliterigsutredig och köp av aktiva tjäster igår edast svar frå hadläggare som arbetar med ebart aställda eller både aställda och arbetslösa sjukskriva. Bäst förutsättigar för att kua bli aväd på ett bra sätt eligt idexet har metode tidig bedömig. Äve avstämigsmöte, rehabiliterigspla och SASSAM-kartläggig tycks ha bra förutsättigar. De aktivitet som hamar lägst er i sammavägige är särskilt läkarutlåtade som har fått mista möjliga poäg. Reflektio Eligt idexet av de fem studerade faktorera ova framgår att tidig bedömig har bäst förutsättigar för att kua avädas. Me studeras frågora var för sig är skilladera mella aktivitetera ite alltid så stora. Agåede till exempel fråga om lediges prioriterigar uppger e stor del hadläggare att måga av metodera och aktivitetera prioriteras. Att ågot prioriteras iebär att detta lyfts fram som viktigare att geomföra på bekostad av ågot aat, me eligt metodsamlige är ige aktivitet egetlige viktigare ä ågo aa. Det ka emellertid täkas att prioriterigar görs på grud av exempelvis arbetsläget eller Försäkrigskassas uppsatta mål krig specifika aktiviteter. Eligt hadläggara är ästa alla de udersökta metodera och aktivitetera prioriterade. Likaså upplever ästa hälfte av hadläggara att ledige prioriterar sju eller fler av de io udersökta delara i metodsamlige. Optimalt vore att det ite skulle behövas ågo prioriterig och att hadläggara hier med att geomföra de metoder och aktiviteter som behövs i det specifika äredet. Me är, som hadläggara uppger, ästa allt är prioriterat försvier själva syftet med prioriterige. 19

20 Något aat som framkommer är prioriterigsfråga studeras är att aktivitetera förkorta sjukperiode, SASSAM-kartläggig, avstämigsmöte och ettårsbedömig prioriteras av ledige eligt e stor del hadläggare. Adele hadläggare som tycker att arbetet är orgaiserat så att det är möjligt att aväda dessa aktiviteter är dock lägre. Är ågot prioriterat borde också de orgaisatoriska förutsättigara fias så att det är möjligt att aväda sig av aktivitetera. Det går dock ite att i dea udersökig svara på varför sambadet mella lediges prioriterig och arbetets orgaiserig ser ut som det gör. Fråga krig arbetets orgaiserig var allmät ställd och vad hadläggara tycker hidrar deras arbete orgaisatoriskt ka vara allt ifrå övergripade strukturella faktorer till faktorer av mer praktisk atur. 4.2 Tidig bedömig Tidig bedömig första vägval syftar till att skapa aktivitet tidigt i äredet geom att göra e bedömig av de försäkrades rätt till sjukpeig och ett första vägval. De första aktivitete som ska göras är att graska uderlaget som ligger till grud för beslut om rätte till sjukpeig. Vilket uderlag som krävs för detta regleras i Lage (1962:381) om allmä försäkrig 3 kap. 8. I metodsamlige framgår att ett förkorta-perspektiv är viktigt är uderlaget graskas, det vill säga att överväga om deltidssjukskrivig ka vara ett alterativ för de sjukskrive. Om uderlaget ite är tillräcklig för att kua fatta beslut om sjukpeigrätte måste uderlaget kompletteras (Lage (1962:381) om allmä försäkrig 3 kap. 8a ). Detta ka ske via kotakt med de sjukskrive eller adra aktörer. Ett aat syfte med att kotakta de sjukskrive är att sabbt kua urskilja de som behöver ågo form av åtgärd för att kua återgå i arbete/arbetssökade. För att göra detta ska hadläggare utreda om det fis adra arbetsuppgifter som de sjukskrive ka utföra i stället för att vara sjukskrive, om det är möjligt med utbyte av sjukpeig till arbetsresor, om sjukskrivigstide är rimligt och om det fria vårdavtalet ka vara aktuellt. E av de adra aktörera som ka behöva kotaktas för att komplettera beslutsuderlaget är läkare. Om kompletterig av läkarityg krävs fis ett metodstöd till hadläggares hjälp. Någo som ka vara hadläggare behjälplig vid bedömige av ikommet uderlag är försäkrigsläkare (Lage (1962:381) om allmä försäkrig 18 kap. 15 ). Det fis äve ett metodstöd krig hur kotakte försäkrigsläkare hadläggare ska se ut och i vilka situatioer dea kotakt ka vara aktuell. Detta metodstöd sträcker sig över hela sjukpeigprocesse och gäller ite ebart i metode tidig bedömig. 20

21 När uderlaget är tillräckligt görs e bedömig av rätte till sjukpeig (Lage (1962:381) om allmä försäkrig 3 kap. 7 ). I de ärede där de försäkrade ite bedöms har rätt till sjukpeig fattas, efter kommuicerig med de försäkrade, ett beslut om avslag på begära om sjukpeig. Uder aktivitete idragig och edsättig av sjukpeig fis ett metodstöd för hadläggig är sjukpeig ite ska betalas ut. Om de försäkrade bedöms ha rätt till sjukpeig ska ett första vägval göras. E progos sätts om de sjukskrive iom rimlig tid uppskattas kua återgå till si tidigare sysselsättig efter e ormal läkigs- och behadligstid uta åtgärder frå Försäkrigskassa. Progose bygger på de tidsram iom vilke de sjukskrive förvätas kua återgå till tidigare sysselsättig. Ikommer ya uppgifter uder progostide som förädrar de tidigare bedömige måste ett ytt aktivt vägval göras. Vägvalet fördjupad utredig väljs är bedömige är att äredet måste utredas vidare eller är ågo form av åtgärd krävs för återgåg i arbete/arbetssökade. När ställigstagade till sjukpeigrätte görs ska de försäkrades edsättig av arbetsförmåga bedömas i förhållade till dees ordiarie sysselsättig. Arbetsmarkadsmässiga, ekoomiska och sociala förhållade får ite påverka bedömige. Adele hadläggare som ka bortse frå arbetsmarkadsmässig, ekoomiska och sociala förhållade vid sjukpeigrättsbedömige är större ä adele som tycker att det är lätt att bedöma de försäkrades arbetsförmåga i förhållade till dees sysselsättig (Tabell 8). Tabell 8 Hadläggaras iställig till geomföradet av de första sjukpeigrättsbedömige, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Det är lätt att vid första sjukpeigrättsbedömige bedöma de försäkrades arbetsförmåga i förhållade till dees sysselsättig Jag ka bortse frå arbetsmarkadsmässiga, ekoomiska och sociala förhållade vid bedömig av rätte till sjukpeig Vet ej Försäkrigskassa ska eligt lage komplettera ett ikommet uderlag om det behövs för att kua ta ställig till om rätte till sjukpeig föreligger. Ta- 21

22 bell 9 visar att hälfte av hadläggara svarar att det häder att de i varierade omfattig ite kompletterar ett ofullstädigt uderlag före de första sjukpeigrättsbedömige. E midre adel uppger att de käer sig tvigade att utbetala sjukpeig ia sjukpeigrätte har bedömts. Tabell 9 Adel hadläggare som svarar att det på försäkrigskotoret häder att de ite kompletterar otillräckligt uderlag och utbetalar sjukpeig före de första sjukpeigrättsbedömige, i procet Det häder att vi på mitt försäkrigskotor Så gott som aldrig Sälla Iblad Ofta Nästa alltid ite kompletterar ett uderlag före de första sjukpeigrättsbedömige trots att uderlaget är otillräckligt är tvuga att utbetala sjukpeig ia de första sjukpeigrättsbedömige är gjord Am. iebär att atalet observatioer är för få för att kua redovisas. Vet ej När hadläggare behöver hjälp att tolka det mediciska uderlaget vid de första sjukpeigrättsbedömige ka försäkrigsläkare vara behjälplig. E stor del av hadläggara tycker också att försäkrigsläkare är ett stöd är de bedömer sjukpeigrätte för första gåge i ett ärede (Tabell 10). Tabell 10 Istämmer Adel hadläggare som aser att försäkrigsläkare är ett stöd vid de första sjukpeigrättsbedömige, i procet ite alls i lite utsträckig i gaska stor utsträckig i mycket stor utsträckig Vet ej Am. iebär att atalet observatioer är för få för att kua redovisas. Hälfte av hadläggara aser att försäkrigsläkares bedömigar iblad skiljer sig åt frå övrigt mediciskt uderlag, e fjärdedel att de ofta skiljer sig åt (Tabell 11). 22

23 Tabell 11 Adel hadläggare som aser att de bedömigar som försäkrigsläkare gör i äredea skiljer sig frå bedömige i övriga mediciska uderlag, i procet Så gott som aldrig Sälla Iblad Ofta Nästa alltid Vet ej Ett specifikt tillfälle är försäkrigsläkare ka vara ett stöd för hadläggare uder de första sjukpeigrättsbedömige är är rätte till ersättig är ifrågasatt. Iför ett avslag på begära om sjukpeig kosulterar fler ä hälfte av hadläggara försäkrigsläkare i procet av äredea eligt Diagram 1. Diagram 1 Adel hadläggare som vid avslag på begära om sjukpeig uppger att de kosulterar försäkrigsläkare i ugefär så här stor adel av äredea, i procet Adel hadläggare : Adel ärede Aldrig gjort avslag Hadläggara fick uppskatta hur måga avslag på begära om sjukpeig de gjort uder oktober och ovember 2005, totalt blev det avslag. Detta är ågot fler ä vad som fis oterat i Försäkrigskassas statistikportal, där re- 23

24 dovisas att beslut om avslag har fattats i ärede uder dessa två måader 20. Skillade är troligtvis större, eftersom alla hadläggare som gjort avslag uder dea period saolikt ite har besvarat ekäte. I Diagram 2 visas att e fjärdedel av de hadläggare som uppger att de arbetar med de första sjukpeigrättsbedömige ite har gjort ågot avslag uder oktober och ovember Av Diagram 1 framgår äve att av hadläggara är det 1 av 10 som svarar att de aldrig har geomfört ett avslag på begära om sjukpeig. Detta hade ite varit ågot amärkigsvärt om det hade varit de yaställda på Försäkrigskassa som äu ite gjort ågot avslag. Dock föreligger det ige skillad i om hadläggara har gjort ett avslag eller ite utifrå hur läge de har varit aställda. Hadläggara uppskattar att de i geomsitt (media) geomfört tre avslag uder de udersökta tvåmåadersperiode (se ruta i Diagram 2). De hadläggargrupp som ager att de gjort flest avslag är de som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva och mist atal avslag gjorde de hadläggargrupp som arbetar med ebart aställda sjukskriva. Diagram 2 Adel hadläggare, i procet, som uppskattar att de uder oktober och ovember 2005 gjort så här måga avslag på begära om sjukpeig Adel hadläggare Media Totalt 3 (: 442) Aställda 1 (: 107) Arbetslösa 4 (: 33) Båda 3 (: 302) Atal avslag 20 Försäkrigskassas statistikportal

25 När sjukpeigrättsbedömige är gjord, ska ett första vägval geomföras. Eligt Tabell 12 tycker övervägade dele av hadläggara att det i gaska stor eller i mycket är lätt att göra det första vägvalet. Det är litet drygt e fjärdedel av hadläggara som ite alls eller i lite utsträckig istämmer i att detta vägval är lätt att göra. Tabell 12 Adel hadläggare som tycker att det är lätt att göra det första vägvalet i ett ärede, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Vet ej Reflektio Två viktiga delar i metode tidig bedömig är att bedöma arbetsförmåga i förhållade till de försäkrades ordiarie sysselsättig samt att göra ett första vägval. Äve om dessa bedömigar ka vara komplicerade i måga fall, är det viktigt att uppmärksamma att rut e fjärdedel av hadläggara ite alls eller i lite utsträckig tycker att det är lätt att geomföra bedömigara. Detta då bedömigara ska göras i alla ärede och dessutom ligger till grud för och påverkar de fortsatta hadläggige av äredet. Ugefär hälfte av hadläggara uppger att det häder att otillräckligt uderlag ite kompletteras före de första sjukpeigrättsbedömige. Förutom att det ite är regelrätt ka fråga ställas hur rätt de första sjukpeigrättsbedömige blir om beslutet fattas på uderlag som ite är komplett? Något aat som äve ka påverkas av bristfälligt uderlag är att det första vägvalet ka bli felaktigt, detta ka i si tur leda till att hadläggige ite blir så effektiv som möjligt. Något aat som ka bidra till att beslute om sjukpeigrätt och fortsatt hadläggig ite blir korrekta är att e del hadläggare säger att det häder att de käer sig tvigade att utbetala sjukpeig ia ställig har tagits till sjukpeigrätte. Trots att adele som ager detta är gaska lite, är det ädå amärkigsvärt att det sker. Av hadläggara aser de allra flesta att det uderlag som försäkrigsläkare skriver iblad, ofta eller alltid skiljer sig frå befitligt mediciskt uderlag. Detta är kaske ite ågot amärkigsvärt eftersom försäkrigsläkares roll skiljer sig frå behadlade läkares. Vissa område ska dock fias med i både behadlade läkares och försäkrigsläkares bedömigar, så som arbetsförmågas edsättig och evetuellt behov av rehabiliterig. Eftersom de flesta hadläggara uppger att bedömigara skiljer sig åt, ka fråga ställas om det 25

26 då är tillräckligt att 6 av 10 hadläggare kosulterar försäkrigsläkare i procet av de ärede där avslag på begära om sjukpeig ska geomföras? Förutom läkaras olika roller föreligger ju äve e selektio av vilka ärede som lämas till försäkrigsläkare. De ärede som lämas är saolikt de som hadläggara käer sig tveksamma till och då kaske det ite är kostigt att försäkrigsläkares bedömig skiljer sig frå övrigt mediciskt uderlag i äredet. Vad säger då metodstödet om kotakte med försäkrigsläkare i sambad med de första sjukpeigrättsbedömige? I metodstödet står att det är öskvärt att försäkrigsläkare är tillgäglig för sabb kosultatio. Utifrå dea beskrivig ka iget sägas om det är tillräckligt att 6 av 10 hadläggare kosulterar försäkrigsläkare i procet av äredea är begära om sjukpeig ska avslås. Vid avslag borde og samråd ske i procet av äredea. I precis alla avslag fis det i och för sig ite ett behov av försäkrigsläkare, till exempel är e sjukdom ite föreligger, me i det stora flertalet ärede borde dea kotakt tas. 4.3 Fördjupad utredig Fördjupad utredig aktivt vägval är de metod där de sjukskrives fortsatta sjukpeigrätt, rehabiliterigsbehov och behov av aat stöd för återgåg till arbete eller arbetssökade vidare ska utredas och bedömas. E fördjupad utredig ka se väldigt olika ut beroede på vad som krävs för att få ett tillräckligt uderlag för att kua ta ställig till om det går att förkorta sjukperiode, bedöma om det krävs rehabiliterade isatser eller om de sjukskrive har rätt till sjuk- och aktivitetsersättig. Aktiva vägval ska göras kotiuerligt uder dea metod och alltid är ya uppgifter tillförs äredet Förkorta sjukperiode Förkorta sjukperiode är de aktivitet som ligger först uder metode fördjupad utredig. Här ska hadläggare aktivt påverka de sjukskrive och adra ibladade aktörer så som arbetsgivare, arbetsförmedlig och behadlade läkare att överväga om e förkortig av sjukperiode är möjlig. Område som ska beaktas är deltidssjukskrivig, apassade arbetsuppgifter, arbetsresor, ädade arbetstider, om del av arbetstide ka yttjas till distasarbete eller kompetesutvecklig, arbetshjälpmedel, skälig sjukskrivigstid samt fritt vårdavtal. I Försäkrigskassas metodudersökig både år 2004 och 2005 är det e lite adel hadläggare som uppger att de hier ta riktigt tidiga kotakter i syfte att 26

27 förkorta sjukperiode, se Tabell 13. Eligt båda udersökigara är det de försäkrade som i störst utsträckig kotaktas tidigast. Arbetsförmedlige är de aktör som störst adel hadläggare ite tar kotakt med för att diskutera möjlighetera till e förkortig av sjukperiode, trots att de som besvarat fråga atige arbetar med ebart arbetslösa eller med både arbetslösa och aställda sjukskriva. Tabell 13 Adel hadläggare som uppger att de tar de första kotakte i syfte att förkorta sjukfalles lägd med edaståede aktörer är äredet valigtvis är, i procet Midre ä 30 dagar dagar dagar dagar Seare ä 180 dagar Tar så gott som aldrig kotakt Arbetsförmedlige Arbetsgivare De försäkrade Läkare Am. Fråga om Arbetsförmedlige baseras edast på svar frå de hadläggare som arbetar med atige ebart arbetslösa sjukskriva eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva. Fråga om arbetsgivare baseras edast på svar frå de hadläggare som arbetar med atige ebart aställda sjukskriva eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva. ; Aalyserar 2005:19 Vet ej De aktörer som störst adel hadläggare bedömer ha mest iflytade är det gäller att förkorta sjukperiode är de försäkrade och läkare, se Tabell 14. Därefter kommer arbetsgivare och först på fjärde plats kommer Försäkrigskassa. Detta såg ugefär likadat ut år 2004, där låg dock arbetsgivare och Försäkrigskassa mer jämt. De största förädrige mella åre är att aa vårdgivare bedöms ha högre iflytade vid de seare udersökige. 27

28 Tabell 14 Adel hadläggare som uppger att edaståede aktörer har följade iflytade är det gäller att förkorta sjukperiode, i procet Arbetsförmedige Arbetsgivare De försäkrade Läkare Försäkrigskassa Aa vårdgivare Så gott som iget Ite särskilt stort Gaska stort Mycket stort Vet ej De försäkrades familj/släkt/väer Am. 1: iebär att atalet observatioer är för få för att kua redovisas. Am. 2: Fråga om Arbetsförmedlige baseras edast på svar frå de hadläggare som arbetar med atige ebart arbetslösa sjukskriva eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva. Fråga om arbetsgivare baseras edast på svar frå de hadläggare som arbetar med atige ebart aställda sjukskriva eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva. ; Aalyserar 2005:19 De två hadläggargrupper som i störst utsträckig tycker att Försäkrigskassas iflytade är mycket stort är de hadläggare som atige arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva 21. De område som hadläggara oftast diskuterar är desamma eligt båda udersökigara år 2004 och Eligt Tabell 15 är det valigast att hadläggara diskuterar deltidssjukskrivig och apassade arbetsuppgifter. De område som diskuteras mest sälla är arbetsresor och fritt vårdavtal. Fritt vårdavtal är äve det området som har högst adel vet ej-svar. 21 Se Tabell 11 i Bilaga 2. 28

29 Tabell 15 Adel hadläggare som uppger att de diskuterar edaståede område med försäkrade och adra ibladade aktörer är det gäller att förkorta sjukperiode, i procet Så gott som aldrig Ite särskilt ofta Gaska ofta Mycket ofta Apassade arbetsuppgifter Arbetshjälpmedel Arbetsresor Vet ej Deltidssjukskrivig Fritt vårdavtal Skälig sjukskrivigstid ; Aalyserar 2005:19 När diskussiosområdea studeras uppdelat på hadläggargrupp skiljer sig områdea ågot åt mella gruppera, dessa skillader förelåg äve vid föregåede udersökig. Här är det itressat att lyfta fram de grupp hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva. När det gäller deltidssjukskrivig, det som oftast diskuteras, ager dea grupp att de ite diskuterar området lika ofta som övriga hadläggargrupper. Förutom detta svarar e relativt stor adel i dea grupp att de diskuterar apassade arbetsuppgifter. Dessa hadläggare ligger dessutom högst på vet ej-alterative på alla diskussiosområdea, förutom deltidssjukskrivig och skälig sjukskrivigstid där fördelige är mer jäm. 22 Störst adel hadläggare aser att förkorta sjukperiode bör geomföras i metode fördjupad utredig, vilket överesstämmer med metodsamlige. Dock sys i Tabell 16 att det också är valigt att hadläggara tycker att aktivitete bör utföras såväl i metode plaera och geomföra som i metode tidig bedömig. De adel som mear att aktivitete förkorta sjukperiode bör utföras i metode tidig bedömig har emellertid miskat seda år Se Tabell 12 i Bilaga 2. 29

30 Tabell 16 Adel hadläggare som aser att aktivitete förkorta sjukperiode bör utföras i edaståede metoder i följade utsträckig, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Tidig bedömig Fördjupad utredig Plaera geomföra Am. iebär att atalet observatioer är för få för att kua redovisas. ; Aalyserar 2005:19 Vet ej Att 4 av 10 hadläggare ite alls eller i lite utsträckig istämmer i att de har tillräckligt med verktyg för att kua förkorta sjukfalles lägd framgår av Tabell 17, detta är e ågot lägre adel ä år Tabell 17 Adel hadläggare som aser att de har tillräckligt med verktyg för att kua förkorta sjukfallets lägd, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket ; Aalyserar 2005:19 Vet ej Det är eligt Tabell 18 e lika lite adel hadläggare, 2 av 10, som både år 2004 och 2005 upplever att de har tillräckligt med kuskap om alla område som ska diskuteras i aktivitete förkorta sjukperiode. Områdea som hadläggara behöver mer kuskap iom är ragordade på samma sätt de båda åre, me år 2005 ligger procetsiffrora mer eller midre uder 2004 års siffror på alla område utom skälig sjukskrivigstid. 30

31 Tabell 18 Adel hadläggare som uppger att de skulle behöva ytterligare kuskap om hur de på ett bättre sätt ka arbete med följade område för att kua föra samtal i syfte att förkorta sjukfalles lägd, i procet Apassade arbetsuppgifter Arbetshjälpmedel Arbetsresor Deltidssjukskrivig Fritt vårdavtal Skälig sjukskrivigstid Har tillräckligt med kuskap iom alla ovaståede område Am. Tabelle summeras till mer ä 100 procet då flera svarsalterativ kude ages. ; Aalyserar 2005:19 Det som störst adel hadläggare tycker sig behöva mer kuskap i är fritt vårdavtal och skälig sjukskrivigstid. De område som mist adel hadläggare käer att de behöver mer kuskap om är deltidssjukskrivig och arbetsresor. Krig just deltidssjukskrivig är det de hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva som i störst utsträckig öskar mer kuskap iom detta område 23. Reflektio Om sjukperiode går att förkorta är ågot som hadläggara ska ta ställig till i alla ärede. Dock är det e stor del av hadläggara som svarar att de ite alls eller i lite utsträckig har tillräckligt med verktyg för att kua förkorta sjukperiode. Det är äve e stor adel hadläggare som upplever att de behöver ha mer kuskap i mist ett av de område som ska diskuteras i aktivitete förkorta sjukperiode. Detta ka vara ågot som bidrar till att aktivitete ite ka avädas som det är täkt. Något aat som tyder på att hadläggara ite är säkra på aktivitetes iebörd är att e stor adel hadläggare aser att förkorta sjukperiode bör utföras i metodera tidig bedömig och plaera och geomföra där de ite återfis i metodsamlige. Gällade metode tidig bedömig är dock adele som mear att förkorta sjukperiode ska geomföras här lägre år 2005 ä Värt att äma är att är Försäkrigskassas metodudersökig 2004 geomfördes fas förkorta sjukperiode som eskild aktivitet i metode tidig bedömig, vilket de ite gör vid de seare udersökige. Emellertid fis vissa av de 23 Se Tabell 13 i Bilaga 2. 31

32 område som ska diskuteras är det gäller förkorta sjukperiode kvar uder ågra av aktivitetera i metode tidig bedömig och syftet med att dessa område återfis på mer ä ett ställe i metodsamlige framgår ite. Således råder det fortfarade oklarheter krig begreppet förkorta sjukperiode både i metodsamlige och blad hadläggara. Att det är så ka bero på aktivitetes am eftersom i pricip alla aktiviteter i metodsamlige syftar till att de försäkrade ska återgå i arbete/arbetssökade och således förkorta sjukfallet. Det är måga olika aktörer som ka vara aktuella är det gäller att föra diskussioer om möjlighetera till att förkorta sjukperiode. De aktör som störst del hadläggare uppger att de så gott som aldrig tar kotakt med är Arbetsförmedlige. Detta är kaske ite ågot amärkigsvärt eftersom hadläggara bedömer att just dea aktör ite har så stort iflytade. Det ka också vara så att hadläggara bedömer Arbetsförmedliges iflytade som lågt eftersom de ite har särskilt mycket kotakter med dea aktör. Oavsett vad, är det ite kostigt att dessa hadläggare bedömer Försäkrigskassas iflytade som större eftersom kotakte med Arbetsförmedlige ite verkar vara så omfattade. Dock borde Arbetsförmedlige ha ett stort iflytade är det gäller aktivitete förkorta sjukperiode för arbetslösa sjukskriva. Exempelvis har Arbetsmarkadsverket asvar för bidrag till arbetshjälpmedel till persoer som är arbetslösa och på grud av fuktioshider behöver ett hjälpmedel för att kua få ett arbete 24. Försäkrigskassa har som svar på ett regerigsuppdrag tagit fram förslag till förbättrad samverka med Arbetsmarkadsverket för att de försäkrade ska få hjälp av rätt mydighet och ite ramla mella stolara 25. I aktivitete förkorta sjukperiode är det måga område som ska diskuteras. Det område som diskuteras oftast och som mist adel hadläggare behöver ytterligare kuskaper i är deltidssjukskrivig. Här utmärker sig dock de hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva geom att diskutera området i midre utsträckig samt att de i större utsträckig behöver mer kuskap om området. Detta var ågot som framkom reda i Försäkrigskassas metodudersökig E förklarig ka vara skilladera i Försäkrigskassas och Arbetsförmedliges regler krig deltid 26. Försäkrigskassa har i ett svar på ett regerigsuppdrag föreslagit e harmoiserig av dessa regler Vägledig 2004:2, versio Svar på regerigsuppdrag ( ) 26 På Arbetsförmedlige måste e perso stå till arbetsmarkades förfogade uder mist 17 timmar per vecka, eligt lage (1997:238) om arbetslöshetsförsäkrig, 9 kap 17. Detta stämmer ite överes med de omfattigar som fis är det gäller sjukskrivigar (hel, tre fjärdedelar, halv eller e fjärdedel). 27 Svar på regerigsuppdrag ( ) 32

33 Det fis äve adra område för just de grupp hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva som ite är helt apassade till att diskuteras med de arbetslösa sjukskriva, så som apassade arbetsuppgifter och arbetsresor. Av dessa hadläggare är det e stor del som svarar vet ej på dessa område. Amärkigsvärt är äve att e gaska stor adel ager att de diskuterar apassade arbetsuppgifter. I metodsamlige fis ite ågra riktlijer om vilka område som ka vara aktuella att diskutera med olika grupper av sjukskriva, ågot som og skulle uderlätta för hadläggara Rehabiliterigsutredig Rehabiliterigsutredig är e aktivitet som ite ebart Försäkrigskassa har ett asvar för. Arbetsgivare ska i dea utredig kartlägga de aställdes rehabiliterigsbehov och därefter vidta de åtgärder som krävs för att de aställde ska kua återgå i arbete. Eligt lage (1962:381) om allmä försäkrig 22 kap 3 ska arbetsgivare alltid göra e rehabiliterigsutredig är arbetstagare varit helt eller delvis sjukskrive i mist fyra veckor *. Detta gäller äve är det är uppebart att det ite fis ågra behov av rehabiliterigsisatser, dock ka utredige då begräsas till att ebart iehålla iformatio om varför det ite är aktuellt med ågra rehabiliterigsåtgärder. Rehabiliterigsutredige ska ikomma till Försäkrigskassa iom åtta veckor frå sjukamäligsdage. I metodsamlige framgår att om e rehabiliterigsutredig ite har ikommit till Försäkrigskassa i tid ska hadläggare skicka ett påmielsebrev io veckor efter sjukamäligsdage med iformatioe att om utredige ite ikommer till Försäkrigskassa iom två veckor överväger Försäkrigskassa att iformera Arbetsmiljöverket. Har utredige fortfarade ite ikommit efter tolv veckor ska arbetsgivare kotaktas per telefo. Om det då framkommer att de sjukskrive har återgått i arbete eller att utredige är på väg kotaktas ite Arbetsmiljöverket. Aars bör e övereskommelse göras med arbetsgivare att rehabiliterigsutredige ska ikomma iom två veckor. Har rehabiliterigsutredige ite ikommit trots påmielse och telefosamtal ska Arbetsmiljöverket iformeras och Försäkrigskassa ska då upprätta e rehabiliterigsutredig i form av e SASSAM-kartläggig. Försäkrigskassa ska äve upprätta e rehabiliterigsutredig i form av e SASSAMkartläggig för de sjukskriva som ite har e arbetsgivare. * Arbetsgivare har äve asvar att geomföra e rehabiliterigsutredig är arbetstagare har upprepade korta sjukperioder eller är arbetstagare själv begär det. Arbetsgivare ska i rehabiliterigsutredige klarlägga de aställdes rehabiliterigsbehov. Merparte av hadläggara tycker, i varierade utsträckig, att 33

34 rehabiliterigsutredige som arbetsgivare säder i till Försäkrigskassa är ett viktigt uderlag för bedömige av de försäkrades rehabiliterigsbehov, se Tabell 19. Äve om rehabiliterigsutredige alltid är obligatorisk för arbetsgivare att säda i är e sjukskrivig pågått i mer ä fyra veckor istämmer flertalet av hadläggara i att det i ågo utsträckig iblad ka vara motiverat att ite kräva dea utredig frå arbetsgivare. Det är ebart 16 procet som ite alls aser att det iblad ka vara motiverat att ite kräva e rehabiliterigsutredig, det vill säga i elighet med lage. Tabell 19 Hadläggaras iställig till rehabiliterigsutredig, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Arbetsgivares rehabiliterigsutredig är ett viktigt uderlag är jag gör e bedömig av rehabiliterigsbehovet Det är motiverat att i vissa ärede ite kräva e rehabiliterigsutredig frå arbetsgivare med häsy till de försäkrades diagos och arbetssituatio Am. Dea tabell baseras edast på svar frå de hadläggare som arbetar med atige ebart aställda sjukskriva eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva. Vet ej På fråga hur ofta det är problematiskt att etablera kotakt med arbetsgivare är de valigaste svare sälla eller iblad. De faktorer som hadläggara upplever som problematiska är eligt Tabell 20 att få i rehabiliterigsutredigar med relevat iformatio samt att få i utredigara i tid. Det sistämda överesstämmer med de uppgifter som registrerats i DoA 28, där mediatide till är e utredig ikommer är 81 dagar uder år 2005, det vill säga hälfte av utredigara ikommer efter drygt 11 veckor DoA är ett system för registrerig av blad aat vissa aktiviteter i sjukpeigärede. 29 Statistikportale ( ) 34

35 Tabell 20 Hur ofta hadläggara upplever att edaståede är problematiskt, i procet Aldrig Sälla Iblad Ofta Alltid Ej aktuellt Etablera kotakt med arbetsgivare Få i rehabiliterigsutredig frå arbetsgivare iom de uppsatta tidsramara Få i rehabiliterigsutredig frå arbetsgivare med relevat iformatio Am. 1: iebär att atalet observatioer är för få för att kua redovisas. Am. 2: Dea tabell baseras edast på svar frå de hadläggare som arbetar med atige ebart aställda sjukskriva eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva. Hur hadläggara svarar på e del påståede krig rutiera för amäla till Arbetsmiljöverket beskrivs i Tabell 21. När dessa påståede studeras över tid fis det iga större skillader i hadläggaras uppfattigar av situatioe år 2005 jämfört med

36 Tabell 21 Adel hadläggare som uppger att, i procet Istämmer ite alls i lite utträckig i gaska i mycket Det fis klara och tydliga rutier för samarbetet mella Försäkrigskassa och Arbetsmiljöverket på mitt försäkrigskotor För att tillämpa rutiera krig påmielse till arbetsgivare, har jag fått det stöd som krävs för att kua bevaka och få bra överblick över mia ärede Att amäla ärede till Arbetsmiljöverket är e bra metod för att få arbetsgivare att ta sitt rehabiliterigsasvar och kua driva ärede framåt Vid uteblive rehabiliterigsutredig frå arbetsgivare iformerar jag Arbetsmiljöverket Jag får tillbaka iformatio frå Arbetsmiljöverket om vilka åtgärder de vidtar i ärede som jag amält Am. 1: Dea tabell baseras edast på svar frå de hadläggare som arbetar med atige ebart aställda sjukskriva eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva. Am. 2: I 2004 års redogörelse har svarsalterative ite alls och i lite utsträckig samt i gaska stor och i mycket slagits samma. ; Aalyserar 2005:17 Vet ej Det är ugefär lika stor adel hadläggare som istämmer i att det fis klara och tydliga rutier för samarbetet med Arbetsmiljöverket som tycker att de får tillräckligt med stöd för att kua tillämpa dessa rutier. Av Tabell 21 framgår också att det är lika stor del hadläggare som säger att de iformerar Arbetsmiljöverket vid uteblive rehabiliterigsutredig som aser att amäla till Arbetsmiljöverket är e bra metod för att få arbetsgivare att ta sitt rehabiliterigsasvar. Det är ite e stor adel hadläggare som uppger att de får tillbaka iformatio frå Arbetsmiljöverket om vilka åtgärder som vidtagits därifrå efter amäla. 36

37 Reflektio I Försäkrigskassas metodudersökig 2004 framkom att rehabiliterigsutredigar ikommit i kappt hälfte av äredea och att dessa ofta ikom för set. Att utredigara kommer i set är äve ågot som hadläggara i Försäkrigskassas metodudersökig 2005 tycker är ett problem. De upplever också att det är problematiskt att få i utredigar med relevat iformatio. Trots detta är det e stor del hadläggare som i varierade utsträckig istämmer att rehabiliterigsutredigara är ett viktigt uderlag är Försäkrigskassa ska ta ställig till behov av rehabiliterig. Det är dock e stor adel hadläggare som aser att det iblad är motiverat att ite begära i e utredig i alla ärede, ågot som kaske ite är kostigt är det till exempel gäller e ställigsbyggare med brutet be. Om utredigara ite ikommer i sådaa fall är det förståeligt att hadläggara ite tycker att påmielse behöver göras eftersom påmielserutiera är resurskrävade. Dessa rutier har därtill utökats ytterligare seda juli 2005 Försäkrigskassa ska seda dess äve riga till arbetsgivare som trots påmielsebrev ite ikommit med utredige ia äredet amäls till Arbetsmiljöverket. Utifrå ovaståede ka fråga ställas om det är ödvädigt att rehabiliterigsutredige ikommer i alla ärede. Vid ärmare eftertake är detta og viktigt. Försäkrigskassa ka ite uta rehabiliterigsutredige eller aa kotakt med arbetsgivare med säkerhet veta att arbetsgivare ite har ågot aat arbete som ställigsbyggare, trots sitt bruta be, är kapabel att geomföra. Därför är det viktigt att arbetsgivare utreder situatioe och bedömer arbetsplatses möjligheter att apassas efter de sjukskrives situatio. I de fall där det ite fis ågot att göra för att få de sjukskrive i arbete räcker det eligt lages itetioer 30 att arbetsgivare skickar i e motiverig till varför det ite är aktuellt med e fullödig rehabiliterigsutredig, vilket i si tur är viktig iformatio för Försäkrigskassas bedömig och fortsatta hadläggig av äredet. Utifrå ovaståede resoemag verkar lagstiftige rimlig och e rehabiliterigsutredig bör således ikomma i alla ärede. När e rehabiliterigsutredig ite ikommer trots påmielser ska Försäkrigskassa amäla detta till Arbetsmiljöverket. Nästa 4 av 10 hadläggare uppger att de ite alls eller i lite utsträckig amäler ärede dit. Det fis troligtvis ett sambad mella om hadläggara amäler ärede till Arbetsmiljöverket vid uteblive rehabiliterigsutredig och hadläggaras iställig till om dessa rutier är ett bra sätt att få arbetsgivare att ta sitt rehabiliterigsasvar. Det är ugefär lika stor adel hadläggare som tycker att det är e bra metod som gör amäla. Det är dessutom ite e stor del av hadläggara som svarar att de får tillbaka ågo iformatio frå Arbetsmiljöverket om vilka 30 Prop 2004/05:21 37

38 åtgärder som vidtagits därifrå efter amäla. Får hadläggara ige återkopplig är det ju svårt att veta om e arbetsruti ger ågotig. Att det fis brister i återkopplige frå Arbetsmiljöverket var ågot som reda framkom i Försäkrigskassas metodudersökig Där framgick äve att Arbetsmiljöverket skickade ut tillsysmeddelade i lite midre ä hälfte av de ärede som Försäkrigskassa amälde dit. Om dessa förhållade kvarstår är samarbetet mella Försäkrigskassa och Arbetsmiljöverket ett område att förbättra. Då amäla till Arbetsmiljöverket är Försäkrigskassas eda påtryckigsmedel för att få i rehabiliterigsutredigar frå arbetsgivara som ite säts i trots påmielser är det viktigt att detta görs och att Arbetsmiljöverket därefter vidtar lämpliga åtgärder SASSAM-kartläggig Persoligt möte med SASSAM-kartläggig är e aktivitet för mötet med de sjukskrive. SASSAM står för Strukturerad Arbetsmetodik för Sjukfallshaterig och SAMordad rehabiliterig. SASSAM består dels av e metodik, dels av ett arbetsverktyg. Metodike aväds vid det persoliga mötet med de sjukskrive för att ihämta uppgifter om dees situatio, samtidigt som iformatio ges om rättigheter och skyldigheter uder sjukskrivige. Syftet med kartläggige är att utreda arbetsförmåga och rehabiliterigsbehov samt att få e bild av de sjukskrives hider och möjligheter för återgåg i arbete/ arbetssökade. Själva arbetsverktyget SASSAM-karta består av fyra sidor. Första sida iehåller allmäa uppgifter, som persouppgifter och kotaktpersoer. Här ska äve kartläggiges syfte framgå. På kartas adra och tredje sida fis ett atal område som ska tas upp med de sjukskrive krig idivid- och omgivigsfaktorer, exempelvis kroppsfuktioer, psykiska fuktioer, substasitag, arbetsförhållade och sociala förhållade. Uder varje område ska de faktiska situatioe beskrivas och därefter ska dessa fakta värderas utifrå både hider och möjligheter. Kartas sista sida iehåller dels ett motivatiosavsitt där de sjukskrives motivatio till återgåg i arbete/arbetssökade ska beskrivas, dels e sammafattig av samtalet med e vidare plaerig. E omfattade utbildigsisats har uder år 2003 geomförts krig SASSAM där hadläggare iom ohälsoområdet fick lära sig metodike och arbetsverktyget. Totalt omfattade utbildige åtta dagar. Läe hade asvaret för att geomföra utbildige, tre av dagara var dock obligatoriska. Äve om e lite adel hadläggare säger att de ite har fått ågo utbildig alls i SASSAM, har ite 31 Aalyserar 2005:17 38

39 heller e stor del hadläggare fått alla åtta dagars utbildig (Tabell 22). Valigast är att hadläggara uppger att de har gått e till tre dagars utbildig. De flesta hadläggara tycker att SASSAM-utbildige de erhållit har varit tillräckligt omfattade, 5 av 10 aser detta i gaska och 3 av 10 i mycket. 32 Tabell 22 Atal dagars SASSAM-utbildig som hadläggara uppskattar att de fått, i procet Ige dag E dag Två dagar Tre dagar Fyra dagar Fem dagar Sex dagar Sju dagar Åtta dagar eller fler Hur måga SASSAM-kartläggigar gör då hadläggara? Totalt uppskattar de att de geomfört kartläggigar uder oktober och ovember Detta är fler ä det atal kartläggigar som geomförts uder samma period eligt registrerigara i DoA 33 där atalet edast är De kartläggigar som eligt DoA geomfördes i ovember 2005 gjordes i sitt på dag 208 (media). Samma måad året ia gjordes kartläggigara i sitt på dag 212 (media). 32 Se Tabell 14 i Bilaga Registrerigara gjorda i DoA ka dock vara ågot uderskattade då Skåe och Västra Götalad huvudsaklige registrerar SASSAM-kartläggigara i ett aat dataprogram. 34 Statistikportale ( ) 39

40 Diagram 3 Adel hadläggare, i procet, som uppskattar att de uder oktober och ovember 2005 gjort SASSAM-kartläggigar vid så här måga tillfälle Adel hadläggare Media Totalt 6 (: 1 312) Aställda 6 (: 652) Arbetslösa 7 (: 241) Båda 5 (: 419) Atal SASSAM-kartläggigar Uder oktober och ovember 2005 uppger hadläggara att de i geomsitt (media) gjorde e kartläggig mer ä motsvarade period år , se ruta i Diagram 3. De hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva geomförde ågot fler kartläggigar jämfört med övriga hadläggargrupper. I Diagram 3 visas också att 12 procet av hadläggara svarar att de uder oktober och ovember 2005 ite har geomfört ågo SASSAM-kartläggig alls vilket är ågot färre ä vid föregåede udersökig (18 procet) 36. SASSAM-karta är täkt att vara ett stöd i samtalet med de sjukskrive. E stor adel hadläggare tycker att SASSAM-kartas utformig uderlättar i samtalet med de sjukskrive åtmistoe till e viss del, me kappt 2 av 10 hadläggare upplever att kartas utformig uderlättar i mycket (Tabell 23). 35 Redovisar 2006:1 36 Redovisar 2006:1 40

41 Tabell 23 Adel hadläggare som aser att SASSAM-kartas utformig uderlättar är de gör e SASSAM-kartläggig med de försäkrade, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Vet ej När det gäller de område som ska diskuteras framgår av Tabell 24 att störst adel hadläggare är säkra på att diskutera hider för återgåg i arbete med de sjukskriva. E gaska stor del käer sig också säkra på att samtala krig möjligheter. Det som verkar vara svårast är kartas motivatiosavsitt. Att motivatiosavsittet är svårt att förstå och förklara är äve ågot som hadläggara har tagit upp i e tidigare udersökig 37. De hadläggare som i Försäkrigskassas metodudersökig 2005 käer sig mest säkra på alla diskussiosområdea är de hadläggargrupp som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva 38. Tabell 24 Adel hadläggare som uppger att de vid e Sassam-kartläggig käer sig säkra på att diskutera edaståede område med de försäkrade, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Hider Möjligheter Motivatiosavsittet Vet ej Aktivitete SASSAM-kartläggig är täkt att vara ett redskap för att både bedöma sjukpeigrätt och rehabiliterigsbehov. Det är eligt Tabell 25 e större adel hadläggare som aser att SASSAM är ett bra istrumet för att utreda de sjukskrives behov av rehabiliterig ä för att utreda rätte till sjukpeig. Här föreligger iga skillader är år 2005 jämförs med Ibid 38 Se Tabell 15 i Bilaga 2. 41

42 Tabell 25 Adel hadläggare som aser att SASSAM är ett bra istrumet för att utreda rätte till sjukpeig samt rehabiliterigsbehovet, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska Rätte till sjukpeig i mycket Rehabiliterigsbehovet ; Redovisar 2006:1 Vet ej Några av syftea med iföradet av SASSAM är att de sjukskrives delaktighet ska öka, att samtale ska bli mer strukturerade och att SASSAM-kartläggige ska leda till bättre plaerigar i äredea. Hadläggara tycker att alla dessa syfte har uppfyllts i lika, se Tabell 26. Tabell 26 Adel hadläggare som aser att SASSAM har bidragit till edaståede område, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Ökad delaktighet för de försäkrade Bättre struktur i samtale Bättre plaerig i äredea Vet ej Reflektio E stor adel hadläggare aser i ågo utsträckig att de SASSAMutbildig de fått har varit tillräcklig. Dock är det e lite del som käer att utbildige varit tillräcklig i mycket och det är ite heller e stor adel hadläggare som har fått ta del av hela utbildigspaketet på åtta dagar. Dessutom är det gaska stor del av hadläggara som är osäkra på att diskutera kartas motivatiosavsitt med de sjukskriva. Detta ka tyda på att det fis ytterligare behov av utbildig. Eftersom SASSAM-metodike iehåller både ett verktyg och ett förhålligssätt ka fråga ställas om ågra dagars ut- 42

43 bildig är tillräckligt för att behärska båda dessa område. E kompletterade utbildig krig SASSAM håller dock på att plaeras. När det gäller skillader mella år 2004 och 2005 framgår att ågot fler SAS- SAM-kartläggigar har gjorts per hadläggare uder e tvåmåadersperiod vid det seare tillfället. Det är äve e midre adel hadläggare som ite har gjort ågo SASSAM-kartläggig alls uder dea period år 2005 ä Däremot föreligger iga skillader mella åre i hadläggaras iställig till om SASSAM är ett bra istrumet för att utreda sjukpeigrätt och rehabiliterigsbehov. Målet med iföradet av SASSAM var att öka de sjukskrives delaktighet samt att strukture och plaerige i äredea skulle förbättras. SASSAMkarta är det verktyg som hadläggara har till hjälp för att uppå detta. I e tidigare studie framkommer att hadläggara upplevde SASSAM-karta med dess fasta rutor som ett hider 39. I Försäkrigskassas metodudersökig 2005 är det ugefär två tredjedelar av hadläggara som tycker att SASSAM-kartas utformig i gaska stor eller i mycket uderlättar i mötet med de sjukskrive. Att dea adel ite är större samt att kappt 2 av 10 aser att utformige uderlättar i mycket gör att fråga ka ställas om SASSAM-karta fugerar optimalt och om målet med iföradet av de har uppåtts. Det är viktigt att SASSAM-karta fugerar både som ett dokumetatiosuderlag och som ett stöd i samtalet med de sjukskrive, ågot som kostaterades reda i de tidigare studie 40. De hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva utmärker sig blad hadläggargruppera gällade SASSAM-kartläggig. De gör ågot fler kartläggigar och de uppger att de i större utsträckig hier aväda sig av aktivitete. Det fis äve e tedes till att dea grupp är mer positiva till kartas utformig, SASSAM som ett istrumet för att utreda sjukpeigrätt och rehabiliterigsbehov samt att SASSAM-kartläggige har bidragit till bättre samtalsstruktur och bättre plaerig ä de adra hadläggara. De är dessutom ågot mer säkra på är och hur SASSAM-kartläggige ska avädas samt aser att arbetet är orgaiserat så att det är möjligt att aväda SASSAMkartläggige i större utsträckig ä övriga. 41 Vad är det som gör att dea hadläggargrupp är mer positiv jämfört med övriga grupper? Det skulle kua bero på att dessa hadläggare ska göra SASSAM-kartläggige motsvarade arbetsgivares rehabiliterigsutredig för de arbetslösa sjukskriva och att de därför aväder sig av metodike mer. Trots att dea hadläggargrupp uppskattar att de gör ågot fler kartläggigar i förhållade till övriga hadläggar- 39 Redovisar 2006:1 40 Ibid 41 Se Tabell 10 och i Bilaga 2. 43

44 grupper är og sju kartläggigar på två måader för lite med take på att SAS- SAM-kartläggig ska göras iom åtta veckor i alla ärede är de sjukskriva är arbetslös Avstämigsmöte Avstämigsmöte regleras i lage (1962:381) om allmä försäkrig 3 kap. 8 a. På ett avstämigsmöte träffas Försäkrigskassa och de sjukskrive tillsammas med mist e aa aktör, till exempel arbetsgivare, läkare eller Arbetsförmedlige. Syftet med mötet är att utreda och bedöma de sjukskrives mediciska tillståd, arbetsförmåga samt evetuellt behov av rehabiliterig. Oavsett vem som tar iitiativ till ett avstämigsmöte, är det Försäkrigskassa som avgör om mötet är ett avstämigsmöte. Ia mötet ska de sjukskrives medgivade till att diskutera dees situatio ihämtas. Försäkrigskassa ska kalla till möte seast två veckor efter ikomme rehabiliterigsutredig eller om de sjukskrive är arbetslös seast tio veckor efter sjukamäligsdage om det ite bedöms som obehövligt. I kallelse ska framgå vilket syfte mötet har, vilka som ska delta samt att de sjukskrive har möjlighet att ha med sig e facklig represetat eller ågo aa stödperso på mötet. I de fall där det fis ett väl fugerade samarbete mella Försäkrigskassa och ågo aa aktör ka Försäkrigskassa ge i uppdrag åt dea aktör att kalla till mötet. Dock ska Försäkrigskassa alltid skicka e kallelse till de sjukskrive för att försäkra sig om dees delaktighet. På mötet är det Försäkrigskassa som ska leda mötet samt dokumetera vad som framkommer och så sart det är möjligt skicka dea dokumetatio till de parter som deltog på mötet. I udatagsfall ka äve adra flerpartsmöte hållas. Dessa hålls är syftet med mötet ite stämmer överes med de syfte som ett avstämigsmöte ska ha. Exempel på detta är överlämigsmöte till Arbetsförmedlige är de sjukskrive ite lägre har rätt till sjukpeig eller möte på hadläggarivå i olika samverkasformer. Försäkrigskassa har som mål att avstämigsmöte ska geomföras uder år Detta iebär att hadläggara i sitt måste geomföra sådaa möte uder e tvåmåadersperiod. De hadläggare som tillfrågades i Försäkrigskassas metodudersökig 2005 uppskattar att de haft avstämigsmöte uder oktober och ovember detta år. Något fler möte (11 577) fis i Försäkrigskassas statistik 42, me det stämmer troligtvis med hadläggaras uppgifter med take på att alla hadläggare som har haft avstäm- 42 Eligt registrerigar gjorda i DoA och Mälker, Statistikportale ( ). 44

45 igsmöte förmodlige ite har besvarat ekäte. Uder de första halva av år 2006 har atalet registrerade avstämigsmöte ökat jämfört med samma period år Utifrå dessa uppgifter verkar det troligt att Försäkrigskassa kommer att uppå ova satta mål. E aa del av Försäkrigskassas mål gällade avstämigsmöte är att hälfte av dessa ska geomföras iom 90 dagar. Detta överesstämmer ite med de möte som registrerats i DoA uder ovember 2005, där är sittet dag 382 i sjukfallet (media). Måga möte hålls således set i äredea, dock har här skett e viss förbättrig i förhållade till samma måad år 2004 då mediatide var dag Något aat som också har förbättrats är hur måga avstämigsmöte hadläggara i sitt deltar på uder e tvåmåadersperiod (se ruta i Diagram 4). Blad de hadläggare som uppger att de ågo gåg har deltagit på ett avstämigsmöte var sittet fyra möte (media) uder oktober och ovember Sittet har ökat till fem avstämigsmöte uder samma period året därpå. De hadläggare som arbetar med ebart aställda sjukskriva har haft ågot fler avstämigsmöte uder periode ä de båda adra hadläggargruppera. Resultatet i Diagram 4 visar äve att ästa 1 av 10 hadläggare ite har haft ågot avstämigsmöte alls uder dessa två måader, dea adel var desamma år Det är e större del av hadläggara i de grupp som arbetar med både aställda och arbetslösa sjukskriva som ite har haft ågot avstämigsmöte alls jämfört med de adra hadläggargruppera. 43 Aalyserar 2005:18 44 Aalyserar 2005:18 45

46 Diagram 4 Adel hadläggare, i procet, som uppskattar att de uder oktober och ovember 2005 deltagit i avstämigsmöte och adra flerpartsmöte vid så här måga tillfälle Adel hadläggare Avstämigsmöte Flerpartsmöte Media Avstämigsmöte Totalt 5 (: 1 382) Aställda 6 (: 666) Arbetslösa 4 (: 262) Båda 5 (: 454) Flerpartsmöte Totalt 2 (: 1 384) Aställda 2 (: 667) Arbetslösa 3 (: 262) Båda 2 (: 455) Atal möte Utöver avstämigsmöte ka ju också adra flerpartsmöte hållas. Hadläggara ager att de hållit ugefär hälfte så måga adra flerpartsmöte uder oktober och ovember 2005 (5 193 stycke) jämfört med atalet avstämigsmöte. Av hadläggara svarar 34 procet att de ite har haft ågot aat flerpartsmöte uder tvåmåadersperiode. Motsvarade siffra år 2004 var 22 procet. I sitt (media) höll hadläggara två adra flerpartsmöte uder de udersökta periode år 2005, vilket är ågot färre ä året ia då i sitt fyra flerpartsmöte (media) hölls per hadläggare uder tvåmåadersperiode 45. När de olika hadläggargruppera studeras år 2005 utmärker sig dem som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva geom att ha ågot fler flerpartsmöte ä de adra två gruppera Aalyserar 2005:18 46 Se Diagram 4 i Bilaga 2. 46

47 Det är måga aktörer som ka delta på ett avstämigsmöte. Me eftersom avstämigsmötet är ett av Försäkrigskassas verktyg i arbetet med sjukskriva, är det just Försäkrigskassa som ska leda mötea. I båda Försäkrigskassas metodudersökigar framgår att de aktör som främst leder mötea eligt hadläggara är Försäkrigskassa (Tabell 27). Äve läkare och därefter arbetsgivare leder mötea i gaska. E skillad mella år 2004 och 2005 är dock att läkare vid det seare tillfället leder mötea i midre utsträckig. Det är dessutom e midre adel hadläggare som uppger att de försäkrade, arbetsgivare och Arbetsförmedlige så gott som aldrig leder mötea. Tabell 27 Adel hadläggare som uppger att de avstämigsmöte som de har deltagit i har letts av edaståede aktörer, i procet Så gott som aldrig Ite i särskilt I gaska I mycket Arbetsförmedlige Arbetsgivare De försäkrade Försäkrigskassa Läkare Am. 1: iebär att atalet observatioer är för få för att kua redovisas. Am. 2: Fråga om Arbetsförmedlige baseras edast på svar frå de hadläggare som arbetar med atige ebart arbetslösa sjukskriva eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva. Fråga om arbetsgivare baseras edast på svar frå de hadläggare som arbetar med atige ebart aställda eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva. ; Aalyserar 2005:18 Vet ej Försäkrigskassa är således de aktör som eligt hadläggara leder avstämigsmötea i störst utsträckig. Tabell 28 visar att hadläggara också käer sig säkra på att ta de ledade rolle på dessa möte. Trots att e stor del istämmer i detta, är adele som är säkra i mycket ågot midre år 2005 ä

48 Tabell 28 Adel hadläggare som uppger att de käer sig helt säkra på edaståede område, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Att ta de ledade rolle på ett avstämigsmöte Vilka former ett möte ska ha för att kallas avstämigsmöte Vilka syfte ett möte ska ha för att kallas avstämigsmöte ; Aalyserar 2005:18 Vet ej Hadläggara blev äve tillfrågade om de käer sig säkra på de former och syfte ett möte ska ha för att kallas avstämigsmöte. Av Tabell 28 framgår att det är ugefär lika stor adel som käer sig säkra på formera som på syftea. Detta gör hadläggara dessutom i större utsträckig år 2005 ä året ia. Hälfte av hadläggara aser att alla de former som ska vara uppfyllda på ett avstämigsmöte försvårar geomföradet av dea mötesform, se Tabell 29. Något midre adel hadläggare tycker att det försvårar att få med läkara på avstämigsmötea. Edast ett fåtal hadläggare upplever att det är problematiskt att få med arbetsgivare och att motivera de försäkrade till avstämigsmötet. 48

49 Tabell 29 Adel hadläggare som aser att edaståede område gör det svårare att geomföra avstämigsmöte, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Vet ej Alla former som ska vara uppfyllda vid avstämigsmöte Att få läkare att medverka på avstämigsmöte Att få arbetsgivare att medverka på avstämigsmöte Att motivera de försäkrade till avstämigsmöte Am. Fråga om att få arbetsgivare att medverka på avstämigsmöte baseras edast på svar frå de hadläggare som arbetar med atige ebart aställda eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva. Att e stor del av hadläggara tycker att alla former som ska vara uppfyllda vid ett avstämigsmöte försvårar är äve ågot som ka utläsas av att 36 procet är öjda med kriteriera som fis, se Tabell 30. Detta är dessutom e midre adel jämfört med år Året därpå är det e större del hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva som är öjda med befitliga kriterier, meda de hadläggare som arbetar med ebart aställda sjukskriva är mist öjda Se Tabell 22 i Bilaga 2. 49

50 Tabell 30 Adel hadläggare som skulle vilja ädra på edaståede område är det gäller de reglerigar som avgör om ett möte är ett avstämigsmöte, i procet Iga är öjd med de kriterier som fis Vem som ska kalla Vem som ska dokumetera Vem som ka ta iitiativ Vem som ska leda mötet Vilka syfte mötet ka ha Var mötet ska hållas Vem som ska delta Am. Tabelle summeras till mer ä 100 procet då flera svarsalterativ kude ages. ; Aalyserar 2005:18 Adele hadläggare som vill ädra på kriteriera är således större vid de seaste udersökige, detta gäller samtliga reglerigar. De största förädrige gäller vem som ska kalla till mötea, ågot som ästa hälfte av hadläggara öskar år Drygt e tredjedel av hadläggara vill att reglerigara krig dokumetatioe ska ädras och ästa lika stor del tycker att det ska ädras på vem som ka ta iitiativ till ett avstämigsmöte. De hadläggare som arbetar med ebart aställda sjukskriva öskar i större utsträckig ädra på vem som kallar och vem som dokumeterar ä övriga grupper 48. Reflektio Implemeterige beträffade avstämigsmöte har förbättrats ågot mella år 2004 och Eligt hadläggara hålls fler avstämigsmöte och färre flerpartsmöte år Det är också e större adel hadläggare som uppger att de är säkra på avstämigsmötets former och syfte. Det fis emellertid område som har försämrats. Blad aat är e midre del av hadläggara öjda med de kriterier som fis gällade avstämigsmöte år 2005 jämfört med ett år tidigare. Det område som e äu större adel hadläggare vill ädra på vid de seare udersökige är vem som ska kalla till mötea. Dock har vissa ädrigar iförts krig just kallelse, Försäkrigskassa ka u överlåta till aa aktör att kalla om detta bedöms lämpligt. Atige tycker hadläggara ite att dea förädrig är bra eller har förädrige vid tillfället för ekäte äu ite blivit helt käd blad hadläggara. 48 Se Tabell 22 i Bilaga 2. 50

51 Ett område som bör förbättras är det gäller avstämigsmöte är tidpukte för är dessa möte hålls. Trots att avstämigsmötea hålls ågot tidigare år 2005 jämfört med ett år tidigare görs mer ä hälfte av avstämigsmötea efter ett år (utifrå de avstämigsmöte som eligt DoA hållits i ovember 2004 och 2005). Detta är lågt ifrå Försäkrigskassas mål att hälfte av mötea ska hållas iom 90 dagar. I syfte att tidigarelägga avstämigsmötea har e tidpukt för är kallelse till mötea ska skickas iförts i lagtexte. 49 Om ett ärede hadläggs eligt lage, det vill säga att rehabiliterigsutredige ikommer i tid och att kallelse till mötet skickas iom två veckor, bör ett avstämigsmöte hållas iom tre måader. Detta är ite es i ärhete av är mötea hålls eligt DoA. Dock gäller ju lage vid behov, me det verkar ite troligt att det i över hälfte av äredea föreligger ett behov av avstämigsmöte först efter ett års sjukskrivig. Hadläggargruppe som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva håller ågot färre avstämigsmöte me fler adra flerpartsmöte ä övriga hadläggargrupper. Vad ka detta bero på? Är avstämigsmötet ite lika apassat till de arbetslösa sjukskriva som till de aställda? Med take på avstämigsmötets former och syfte borde mötet vara ett lika bra verktyg för båda gruppera. Dessutom ager de grupp hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva i högre grad att de är öjda med de kriterier som fis. Kaske ka dea hadläggargrupps större mägd flerpartsmöte bero på att överlämigsmötea till Arbetsförmedlige i sambad med idragig av sjukpeigrätte ite ska räkas som ett avstämigsmöte. Dessa överlämigsmöte är med stor saolikhet valigare för de hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva ä för de som arbetar med ebart aställda sjukskriva och därför har dea grupp fler adra flerpartsmöte och hier möjligtvis därför ite ha lika måga avstämigsmöte som de adra hadläggargruppera Särskilt läkarutlåtade Särskilt läkarutlåtade är täkt att vara ett komplemet till avstämigsmötet. Försäkrigskassa ska begära i utlåtadet om det efter avstämigsmötet ite fis tillräckligt med mediciskt uderlag för att bedöma arbetsförmåga och rehabiliterigsbehovet. Det särskilda läkarutlåtadet är utformat på samma sätt som SASSAM-karta och är e helhetsbedömig där läkare ska bedöma hur både mediciska och adra faktorer påverkar de sjukskrives situatio. 49 Prop 2004/05:21 51

52 Huvudregel är att det särskilda läkarutlåtadet ska begäras av läkare som har gått e fördjupad försäkrigsmedicisk utbildig. Dessa läkare ka erhålla ett arvode på kroor, om utfärdadet dock tar mer ä tre timmar utbetalas ersättig med kroor per timme. Kuskape om det särskilda läkarutlåtadet har geerellt blivit bättre, se Tabell 31. E större adel hadläggare vet år 2005 att det fis läkare som geomgått fördjupad utbildig samt att det särskilda läkarutlåtadet är utformat som SASSAM-karta och i första had täkt att avädas som ett komplemet till avstämigsmötet ä år Tabell 31 Adel hadläggare som uppger att de seda tidigare visste ågot om edaståede område, i procet Ja Att det fis ett atal läkare som geom e fördjupad utbildig är särskilt förtroga med SLU Att SLU är utformat eligt samma priciper som SASSAM-karta Att SLU i första had är täkt att avädas som ett komplemet till avstämigsmötet? ; Aalyserar 2005:15 Det framgår av Tabell 32 att det år 2005 är 2 av 10 hadläggare som ågo gåg efterfrågat ett särskilt läkarutlåtade. Detta är dubbelt så stor del jämfört med år 2004 då 1 av 10 hade efterfrågat utlåtadet. E ökig har äve skett av adele hadläggare som efterfrågat det särskilda läkarutlåtadet av e läkare med fördjupad utbildig i försäkrigsmedici. Tabell 32 Adel hadläggare som uppger att de ågo gåg efterfrågat ett särskilt läkarutlåtade, i procet Ja Nej Vet ej Mutligt eller skriftligt Mutligt eller skriftligt av e läkare med fördjupad utbildig i försäkrigsmedici ; Aalyserar 2005:15 När de två frågora i Tabell 32 graskas utifrå hadläggargrupp är det e större adel hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva som har efterfrågat ett särskilt läkarutlåtade. Äve de grupp som arbetar med ebart aställda sjukskriva har efterfrågat fler ä de hadläggare som arbetar med både 52

53 aställda och arbetslösa sjukskriva. De sistämda gruppe svarar dessutom i lägre utsträckig ä övriga hadläggargrupper att de efterfrågat utlåtadea frå läkare med fördjupad utbildig. 50 Totalt uppger hadläggara att de har fått i 861 särskilda läkarutlåtade uder år 2005, i sitt (media) ett per hadläggare uder året (se ruta i Diagram 5). Av de hadläggare som ågo gåg har begärt ett särskilt läkarutlåtade är det ästa 4 av 10 som uder år 2005 ite har fått i ågot sådat utlåtade, se Diagram 5. Diagram 5 Adel hadläggare, i procet, som uppskattar att de uder år 2005 fått i så här måga särskilda läkarutlåtade Adel hadläggare Media Totalt 1 (: 297) Aställda 1 (: 142) Arbetslösa 1 (: 71) Båda 1 (: 81) Atal SLU De hadläggare som ågo gåg fått i ett särskilt läkarutlåtade fick bedöma iehållet i detta utlåtade jämfört med ett utlåtade frå e försäkrigsmedicisk utredig, hur de svarar redogörs i Tabell 33. Mer ä dubbelt så stor adel hadläggare aser att det särskilda läkarutlåtadet ger midre värdefull iformatio jämfört med dem som tycker att det ger mer värdefull iformatio. De hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva säger i äu midre utsträckig att det särskilda läkarutlåtadet ger mer värdefull iformatio ä e försäkrigsmedicisk utredig Se Tabell 23 i Bilaga Se Tabell 24 i Bilaga 2. 53

54 Tabell 33 Hur hadläggara bedömer iehållet i de särskilda läkarutlåtade som de har tagit del av i jämförelse med ett uderlag frå e försäkrigsmedicisk utredig, i procet Mer värdefull iformatio Lika värdefull iformatio Midre värdefull iformatio Det är 8 av 10 hadläggare som uppger att de aldrig tagit del av ett särskilt läkarutlåtadet. Detta är valigast i de hadläggargrupp som arbetar med både aställda och arbetslösa sjukskriva 52. De hadläggare som aldrig har efterfrågat ett särskilt läkarutlåtade fick besvara fråga varför de ite efterfrågat ågot sådat utlåtade, deras svar beskrivs i Tabell 34. Tabell 34 Varför hadläggara ite har efterfrågat ett särskilt läkarutlåtade, i procet Jag har ite haft behov Jag har för lite kuskap om SLU Jag käer ite till de läkare som har gått fördjupad utbildig Det har ite blivit av Jag vet ite hur ma gör är ma begär ett SLU Det sakas utbildade läkare i ärområdet 13 3 Jag har ite haft tid 12 9 Jag har fått egativ iformatio om SLU, exempelvis att läkare är ovilliga att utfärda SLU eller att vätetide är låg 8 1 Jag har ite förtroede för de läkare som gått fördjupad utbildig Am. Tabelle summeras till mer ä 100 procet då flera svarsalterativ kude ages. ; Aalyserar 2005:15 Nästa hälfte av hadläggara säger att de ite har begärt ett särskilt läkarutlåtade på grud av att de ite ha haft behov eller att de har för lite kuskap om aktivitete. Iga större skillader föreligger i hadläggaras svar mella de båda udersökta åre. De aledig som har förädrats mest mella åre är att e större adel tycker att det sakas utbildade läkare i ärområdet år Värt att äma är att atalet läkare med fördjupad utbildig är ästa tre gåger fler år 2005 ä året ia. 52 Se Tabell 25 i Bilaga 2. 54

55 Reflektio I Försäkrigskassas metodudersökig 2004 framkom att det särskilda läkarutlåtadet var e av de aktiviteter som ite implemeterats i ågo större omfattig. Trots att det är dubbelt så stor adel hadläggare som år 2005 uppger att de har begärt ett särskilt läkarutlåtade och att hadläggaras kuskaper om aktivitete har blivit bättre, aväds fortfarade ite aktivitete i ågo större utsträckig. Dea udersökig ka ite svara på i vilke utsträckig som det särskilda läkarutlåtadet bör avädas. Äve om utlåtadet ite ska begäras i i alla ärede, låter det lite att var femte hadläggare ågo gåg har begärt utlåtadet för att aktivitete ska vara implemeterad fullt ut. Likaså ager ästa hälfte av hadläggara att de ite har begärt ett särskilt läkarutlåtade på grud av att de ite har tillräcklig med kuskap om utlåtadet. I detta sammahag är det också värt att äma att hela 1 av 10 hadläggare aldrig har hört talas om det särskilda läkarutlåtadet, trots att de arbetar i de metod som aktivitete tillhör (se Tabell 2). Detta hade ite varit amärkigsvärt om det hade varit yaställda som ite käer till aktivitete, dock utmärker sig ite dea grupp aställda på dea fråga. I avsitt 4.1 Möjligheter att aväda metodsamlige framkommer dessutom att e lite del hadläggare aser att ledige prioriterar särskilt läkarutlåtade och att arbetet är orgaiserat så att det är möjligt att aväda dea aktivitet. Dessa två faktorer tyder på att det särskilda läkarutlåtadet är e aktivitet som ite diskuteras på försäkrigskotore särskilt ofta. Det är då ite amärkigsvärt att de valigaste svare på varför hadläggara ite har begärt ett särskilt läkarutlåtade är att de ite har tillräckligt med kuskaper eller ite har behov av att begära utlåtadet. De hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva har begärt fler särskilda läkarutlåtade ä övriga hadläggargrupper och de har också fått i fler utlåtade ä de adra hadläggara. Värt att äma är dock att de hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva i större utsträckig aser att det särskilda utlåtadet är midre värdefullt ä uderlaget frå e försäkrigsmedicisk utredig. Geerellt tycker ästa hälfte av hadläggara att det särskilda utlåtadet ger midre värdefull iformatio ä e försäkrigsmedicisk utredig. Detta är kaske ite så kostigt eftersom det äu ite efterfrågats så måga utlåtade och de läkare som ska utfärda dem har således ite fått ågo omfattade erfarehet krig utfärdadet av sådaa utlåtade. 55

56 4.3.6 Ettårsbedömig med förutsättigar för sjuk- och aktivitetsersättig Ettårsbedömig med förutsättigar för sjuk- och aktivitetsersättig är lagstadgad, lage (1962:381) om allmä försäkrig 16 kap 1. Aktivitete iebär att Försäkrigskassa ska utreda om det fis förutsättigar för att bevilja de sjukskrive sjuk- och aktivitetsersättig seast ett år efter sjukamäligsdage. E bedömig ska dokumeteras krig de sjukskrives edsatta arbetsförmåga och edsättiges varaktighet. Seast på dag 240 i sjukfallet ska hadläggare graska om befitligt uderlag är tillräckligt för att göra dea bedömig, om ite ska e utredig startas. Om det visar sig att arbetsoförmågas varaktighet ite överstiger ett år fortsätter de sjukskrive att uppbära sjuk- eller rehabiliterigspeig. Då ska e plaerig göras där det framgår hur äredet ska avslutas. Det är då lämpligt att e uppföljig av bedömige görs efter sex måader. När hadläggare har tagit ställig till om det fis förutsättigar för att byta ut sjukpeige till sjuk- och aktivitetsersättig ska e medbedömig göras. Dea medbedömig ska göras av ågo som har mycket goda kuskaper om sjukpeigrätt, steg för stegmodelle och metodsamlige. Medbedömare ska dessutom ite ha varit delaktig i hadläggige av äredet tidigare. Ugefär lika stor adel hadläggare käer att det är möjligt att, utifrå de krav som ställs både i metodstödet och i lage (1962:381) om allmä försäkrig, utreda förutsättigara för sjuk- och aktivitetsersättig seast ett år efter sjukamäligsdage (Tabell 35). Jämförs fråga över tid har dele som tycker att det är möjligt att utreda förutsättigara för sjuk- och aktivitetsersättig ökat år 2005 i förhållade till Tabell 35 Adel hadläggare som aser att det är möjligt att, utifrå de krav som ställs i dag, utreda förutsättigar för att tillerkäa de försäkrade sjuk- och aktivitetsersättig seast ett år efter sjukamäligsdage, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Vet ej Eligt metodstödet Eligt AFL Am. När fråga ställdes år 2004 löd de: Utifrå de krav som i dag gäller för ettårsbedömig eligt SFA-metode är det möjligt att utreda förutsättigar för att tillerkäa de försäkrade sjukeller aktivitetsersättig seast 365 dagar efter sjukamäligsdage. ; Aalyserar 2005:16 56

57 Det är eligt Tabell 36 ite så stor adel hadläggare som mear att de krav som övriga aktiviteter i metodsamlige ställer står i väge för ettårsbedömige. E större del upplever dock att de käer sig tvigade att hoppa över ettårsbedömige på grud av tidsbrist, lika stor adel aser detta de båda udersökta åre. Tabell 36 Adel hadläggare som istämmer i hur två faktorer hidrar utföradet av hadläggige av förutsättigara för utbyte till sjuk- och aktivitetsersättig seast ett år efter sjukamäligsdage, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Krave som övriga aktiviteter i metodsamlige ställer på dem står i väge för ettårsbedömige Det häder att jag käer sig tvigade att hoppa över ettårsbedömige på grud av tidsbrist ; Aalyserar 2005:16 Vet ej De flesta hadläggara käer att de har tillräckligt med kompetes för att kua göra ettårsbedömigar, se Tabell 37. E ökig har skett frå år 2004 till 2005 i hur stor adel av hadläggara som istämmer i mycket. Tabell 37 Adel hadläggare som aser att de har tillräcklig kompetes för att hadlägga förutsättigara för ett utbyte till sjuk- och aktivitetsersättig seast ett år efter sjukamäligsdage eligt metodstödets rutier, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket ; Aalyserar 2005:16 Vet ej 57

58 I Tabell 38 visas att det är e större adel hadläggare som tycker att hadläggige krig ettårsbedömige är tydligt defiierad i metodstödet ä i lage. Detta är ite ågot amärkigsvärt eftersom metodstödet är mer detaljerat ä lagtexte. Här föreligger iga ämvärda skillader i hadläggaras svar de båda åre gällade dea fråga. Tabell 38 Adel hadläggare som aser att hadläggige av förutsättigara för ett utbyte till sjuk- och aktivitetsersättig seast ett år efter sjukamäligsdage är tydligt defiierad, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket I metodstödet I AFL 16:1: ; Aalyserar 2005:16 Vet ej Reflektio Ettårsbedömige är lagstadgad och ska geomföras i alla sjukfall som passerat e viss lägd. Amärkigsvärt är att kappt 3 av 10 hadläggare upplever att de hier geomföra aktivitete i mycket (se avsitt 4.1 Möjligheter att aväda metodsamlige). Ite heller e stor adel hadläggare aser att det fis möjligheter att aväda sig av aktivitete utifrå de krav som ställs i metodstöd och lagtext. Vad är det som gör detta? Det verkar ite som om de adra aktivitetera i metodsamlige hidrar geomföradet av ettårsbedömige. Det är äve e stor del hadläggare som tycker att de har tillräckligt med kompetes för att göra ettårsbedömigara. Något som ka vara e förklarig är att e del hadläggare käer sig tvigade att hoppa över ettårsbedömige på grud av tidsbrist, me eftersom ite alla hadläggare uppger detta ka tidsbrist ite vara hela förklarige till varför hadläggara ite utför aktivitete i större utsträckig. Det beror og ite heller på att hadläggara käer sig osäkra på är eller hur ettårsbedömige ska avädas, vilket framgår av avsitt 4.1 Möjligheter att aväda metodsamlige. Utifrå Försäkrigskassas metodudersökig 2005 går det således ite att hitta ågo fullstädig förklarig till varför hadläggara ite upplever att de hier geomföra aktivitete eller att det fis möjligheter att aväda aktivitete utifrå krave i metodstödet och lage. Vid Försäkrigskassas metodudersökig 2004 framkom dock att amet på aktivitete var ett av de största hidre vid utföradet. Hadläggara tolkade att bedömige skulle geomföras först är äredet var ett år. Namet ettårsbe- 58

59 dömig kommer frå lagtexte där det står att förutsättigara för ett utbyte till sjuk- och aktivitetsersättig ska göras seast ett år efter sjukamäligsdage. Förutsättigara är att arbetsförmåga är edsatt i mist ett år framöver samt att rehabiliterade åtgärder är uttömda. Varje gåg hadläggara bedömer rätte till sjukpeig, vilket ska göras kotiuerligt och varje gåg ya uppgifter tillkommer i äredet, ska ställig tas till arbetsförmågas edsättig och dess varaktighet. Äve e plaerig ska upprättas. Således, om e korrekt sjukpeigrättsbedömig görs, iehåller de alla delar som hadläggara eligt ettårsbedömige ska ta ställig till förutom medbedömige. Take med medbedömige är att ågo som ite tidigare varit delaktig i hadläggige av äredet ska göra e bedömig. Att ågo utomståede bedömer äredet är positivt för att säkerställa kvalitete på hadläggige och plaerige i äredet. Det är kaske således medbedömige som ettårsbedömige borde bestå av och ite bedömige av om förutsättigara för sjuk- och aktivitetsersättig fis eftersom detta ska göras i varje sjukpeigrättsbedömig. 4.4 Plaera och geomföra Plaera och geomföra är de metod som blir aktuell är sjukpeigrätte är fastställd och det fis ett klarlagt behov av samordade isatser för att de sjukskrive ska kua återgå till arbete/arbetssökade. Det är viktigt att de sjukskrive är aktiv i dea process och iom de begräsigar som fis i aktuell lagstiftig är det de sjukskrives öskemål som ska styra Rehabiliterigspla Rehabiliterigspla ska upprättas är det är fastlagt att det fis ett samordigsbehov och Försäkrigskassa behöver samorda rehabiliterade isatser, lage (1962:381) om allmä försäkrig 22 kap 6. Detta ska göras seast två veckor efter att e rehabiliterigsutredig ikommit frå arbetsgivare eller upprättats av Försäkrigskassa är ett behov av rehabiliterig föreligger. Om det är rehabiliterigsutredige ikommer eller upprättas ite är klarlagt vilket behov av rehabiliterig som de sjukskrive har ska ett avstämigsmöte hållas. Därefter ska, om rehabiliterigsbehov föreligger, e pla upprättas iom två veckor frå tidpukte för avstämigsmötet. Rehabiliterigsplae ska upprättas tillsammas med de sjukskrive. I rehabiliterigsplae ska framgå vilka åtgärder som ska geomföras, vem som asvarar för dessa och är de ska geomföras. Det ska äve framgå vilka kostader åtgärdera medför och hur fördelige av dessa kostader ska se ut mella aktörera. 59

60 Att det är problematiskt att föra diskussioer med arbetsgivare eller adra ibladade aktörer eller att bestämma vem som ska asvara för vad är e rehabiliterigspla upprättas tycker ite så stor del av hadläggara, se Tabell 39. Något större adel, dock fortfarade lite, aser att det är problematiskt att göra e bedömig av behovet av arbetslivsiriktad rehabiliterig eller upprätta e rehabiliterigspla är ågo aa aktör har tagit iitiativet till rehabiliterige. Tabell 39 Adel hadläggare som upplever att edaståede område är problematiska, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Att föra e diskussio med arbetsgivare eller adra aktörer för att kua upprätta e rehabiliterigspla Att bestämma vem som ska asvara för vad är e rehabiliterigspla upprättas Att bedöma behovet av arbetslivsiriktad rehabiliterig är ågo aa aktör tagit iitiativ till såda rehabiliterig Att upprätta e rehabiliterigspla är ågo aa aktör tagit iitiativ till arbetslivsiriktad rehabiliterig Vet ej Ite heller uppger e särskilt stor adel hadläggare att de först i efterhad får reda på att e försäkrad har börjat arbetsträa uta att Försäkrigskassa har upprättat e rehabiliterigspla (Tabell 40). Det är e äu midre del av hadläggara som säger att de upprättar e rehabiliterigspla uta att de försäkrade är med. 60

61 Tabell 40 Adel hadläggare som uppger att det ofta häder att de först i efterhad får veta att de försäkrade har börjat arbetsträa uta att Försäkrigskassa har upprättat e rehabiliterigspla samt att det häder att de upprättar e rehabiliterigspla uta att de försäkrade är ärvarade, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket Det häder ofta att jag först i efterhad får veta att de försäkrade har börjat arbetsträa uta att Försäkrigskassa har upprättat e rehabiliterigspla Det häder att jag upprättar e rehabiliterigspla uta att de försäkrade är ärvarade Am. iebär att atalet observatioer är för få för att kua redovisas. Vet ej E arbetslivsiriktad rehabiliterig bör eligt lage (1962:381) om allmä försäkrig ite pågå lägre ä ett år. Nästa 6 av 10 hadläggare svarar att de tidsperiod uder vilke e arbetslivsiriktad rehabiliterig ka pågår geerellt är rimlig. Nästa 4 av 10 ager att tidsperiode är för kort, e lite adel att de är för låg. 53 Reflektio När det gäller rehabiliterigsplae är det geerella itrycket att hadläggara är positiva till dea aktivitet. Som framgår av avsitt 4.1 Möjligheter att aväda metodsamlige verkar det fias bra förutsättigar för aktivitete. E stor adel hadläggare är säkra på är och hur rehabiliterigsplae ska avädas, de tycker att de är prioriterad av ledige, de hier aväda sig av plae i arbetet med sjukskriva och de aser att arbetet på försäkrigskotoret är orgaiserat så att detta är möjligt. E stor del av hadläggara upplever äve att det är lätt att föra diskussioer med de ibladade aktörera för att upprätta e rehabiliterigspla och att göra upp e asvarsfördelig. Kaske är det så att är hadläggige väl kommit så lågt att det är aktuellt med e aktiv åtgärd har e bra kotakt skapats med både de försäkrade och adra ibladade aktörer. Om så är fallet ka detta uderlätta upprättadet av plae. 53 Se Tabell 26 i Bilaga 2. 61

62 4.4.2 Köp av aktiva tjäster Köp av aktiva tjäster ka vara aktuellt är ett behov av arbetslivsiriktad rehabiliterig föreligger för att de sjukskrive ska kua återgå i arbete. Det är framför allt arbetsgivare som har ett asvar för dea rehabiliterig (Propositio 2004/05:1). Me är arbetsgivare ite tar detta asvar eller ite har möjlighet att göra det, ka Försäkrigskassa vara med och betala för e aktiv tjäst till sjukskriva med aställig eller eget företag. När e aktiv tjäst köps är det viktigt att åtgärdes syfte och mål klart framgår. Iriktige ska vara arbetslivsiriktad och syfta till att häva edsatt arbetsförmåga, atige helt eller delvis. E aktiv tjäst ka köpas för att de sjukskrive ska kua återgå till sitt ordiarie arbete, till ett aat arbete hos ordiarie arbetsgivare eller för att klara ett ormalt förekommade arbete på de öppa arbetsmarkade. När det är aktuellt att köpa aktiva tjäster är det viktigt att hadläggara käer till de lagar och regler som styr dessa köp. När e försäkrad har rätt till e åtgärd av Försäkrigskassa är e större adel hadläggare säkra på de lagar och regler som styr arbetsträig/aktiverig ä de som styr olika utbildigsåtgärder (Tabell 41). Det föreligger äve e viss skillad i hadläggaras säkerhet krig villkore för är e försäkrad ka få aktiva åtgärder hos ordiarie arbetsgivare eller för att klara ett ormalt förekommade arbete på öppa arbetsmarkade. Det är e större del hadläggare som är säkra på det förstämda området. 62

63 Tabell 41 Adel hadläggare som käer sig säkra på de lagar och regler som gäller i edaståede fall, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket När e försäkrad har rätt till arbetsträig/aktiverig av Försäkrigskassa När e försäkrad har rätt till olika utbildigsåtgärder av Försäkrigskassa Villkore för e försäkrad att få aktiva rehabiliterigsåtgärder iom rame för ordiarie arbetsgivare Villkore för e försäkrad att få aktiva rehabiliterigsåtgärder för att klara ett arbete på arbetsmarkade Am. Dea tabell baseras edast på svar få de hadläggare som arbetar med atige ebart aställda sjukskriva eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva. Arbetsgivare har det huvudsakliga asvaret för att bekosta köp av aktiva tjäster. Eligt Tabell 42 förhadlar dock e stor del av hadläggara om betaligsasvaret är e rehabiliterigstjäst ska köpas. Tabell 42 Adel hadläggare som uppger att, i procet Istämmer ite alls i lite utsträckig i gaska i mycket När jag köper rehabiliterigstjäster förhadlar jag alltid med arbetsgivare om betaligsasvaret Det häder att jag köper rehabiliterigstjäster till försäkrade fast jag ierst ie vet att det ite kommer att leda till återgåg i arbete Jag ka lätt få iformatio om kvalité i de rehabiliterigstjäster jag köper Am. Dea tabell baseras edast på svar få de hadläggare som arbetar med atige ebart aställda sjukskriva eller med både aställda och arbetslösa sjukskriva. ; Aalyserar 2005:22 Vet ej 63

64 Två frågor ka jämföras över tid gällade aktivitete köp av aktiva tjäster. Att hadläggara köper rehabiliterigstjäster trots att de ite tror att det kommer att leda till återgåg i arbete är det eligt Tabell 42 e lika lite adel hadläggare som svarar både år 2004 och Midre ä hälfte av hadläggara tycker att de lätt ka få iformatio om kvalité i de rehabiliterigstjäster som köps, e margiell ökig har skett år 2005 jämfört med ett år tidigare. Reflektio E stor del av hadläggara käer sig eligt avsitt 4.1 Möjligheter att aväda metodsamlige säkra på hur köp av aktiva tjäster ska avädas. E ugefär lika stor adel är säkra på de lagar och regler som styr köpe. Det som dock skiljer sig frå detta är de regler som styr utbildig och åtgärder för att kua återgå till ett arbete på arbetsmarkade. Här är det e midre adel hadläggare som är säkra i mycket. Om hadläggara är osäkra på de lagar och regler som styr vissa köp ka det leda till att dessa tjäster köps på olika gruder. E kosekves ka bli att hadläggige i ladet blir olika och att sjukskriva då ite får samma hjälp i hela ladet. Det är e ågot större adel hadläggare som år 2005 tycker att det är lätt att få iformatio om kvalitete i de tjäster som köps ä vid udersökige året dessföria, adele är dock fortfarade lite. E studie baserad på Försäkrigskassas metodudersökig 2004 tyder på att köp av aktiva tjäster ite alltid är så effektiva. E förklarig ka vara just att det är svårt att få iformatio om kvalitete och då ökar riske för felaktiga köp. Hälfte av hadläggara uppger att de förhadlar med arbetsgivara vid köp av aktiva tjäster. Detta trots att det i metodstödet ite ges ågot utrymme för Försäkrigskassa att förhadla. Det ges klara direktiv om i vilka situatioer Försäkrigskassa ka betala för e tjäst och i så fall hur stor del Försäkrigskassa ka bekosta. Därför är det amärkigsvärt att e stor adel hadläggare ager att de förhadlar. Något det ka bero på är att gamla rutier fortfarade följs. Det ka också vara så att vissa arbetsgivare ite vill stå för kostadera och att hadläggara geom förhadlig ka få dem att betala e viss del. 5 Avslutade reflektio Ett syfte med dea rapport är att se hur hadläggaras avädade och upplevelser av metodera och aktivitetera såg ut i december Det geerella itrycket är att hadläggara är mer positiva ä egativa, både är det gäller avädadet och upplevelsera. Att hadläggara har e positiv iställig är 64

65 e förutsättig för att måle med iföradet av metodsamlige blad aat professioaliserig av Försäkrigskassas roll samt ett effektivt och samordat arbetssätt ska kua uppfyllas. Dock är det oftast ite e så stor adel hadläggare som ager det mest positiva svarsalterativet på frågora. Fråga som då ka ställas är om det räcker att göra ågot i gaska särskilt är aktivitete är lagstadgad och/eller alltid ska geomföras i alla ärede. Exempelvis ska Försäkrigskassa eligt metodsamlige leda alla avstämigsmöte. Är det då tillräckligt att ugefär två tredjedelar av hadläggara svarar att det är Försäkrigskassa som i mycket har lett de avstämigsmöte som de deltagit på? Eller att kappt 3 av 10 hadläggare uppger att de i mycket hier geomföra ettårsbedömigar? Äve om e stor adel hadläggare är gaska positiva i svare på dessa frågor räcker det kaske ite för att å måle med metodsamliges iförade, det vill säga att få ett samordat arbetssätt över hela ladet. Om hadläggara ite käer att de har möjlighet att följa metodsamlige fullt ut, kommer hadläggige att variera frå hadläggare till hadläggare. Har det då skett ågo förädrig mella de två udersökta åre? Är implemeterige av metodera och aktivitetera på rätt väg? Utifrå de frågor som går att jämföra över tid framgår att det varierar ågot om e förädrig har förelegat eller ite. På övervägade dele av de udersökta frågora har det dock skett e förbättrig, om ä ite alltid så stor. Fråga som ka ställas är hur fort e förädrig ka förvätas eftersom implemeterigsprocesser ofta tar låg tid. Dessutom har det, förutom iföradet av metodsamlige, äve skett adra stora förädrigar iom Försäkrigskassa, blad aat har e sammaslagig av läsorgaisatioera och Riksförsäkrigsverket geomförts, ågot som givetvis påverkar arbetet med metodsamlige. Något aat som också påverkar är att e del av hadläggara som arbetar med metodera och aktivitetera är yaställda. Dels tar det tid ia dessa hadläggare lär sig arbetet, dels tar det resurser frå de hadläggare som ska lära upp sia ya kollegor. Med take på att de förädrigar som eligt Försäkrigskassas metodudersökigar skett oftast har varit margiella och i vissa häseede ite förelegat alls ka slutsatse dras att det fortfarade kvarstår arbete med att föra ut metodsamlige för att dea ska kua implemeteras ytterligare. Det fis äve adra faktorer som tyder på att det fis mer arbete kvar krig implemeterige. Trots att hadläggara uppger att de är säkra på hur de flesta av metodera och aktivitetera ska avädas i helhet, är de ite lika säkra på mer specifika delar av dessa område. Detta gäller tidig bedömig, förkorta sjukperiode, SASSAM-kartläggig, avstämigsmöte och köp av aktiva tjäster. Ett exempel är att 7 av 10 hadläggare är säkra i mycket på hur SASSAM-kartläggige ska geomföras. Me är frågor ställs krig om hadläggara är säkra på att diskutera hider, möjligheter och motiva- 65

66 tio är det e midre adel som är säkra på detta. Allra tydligast är skillade i fråga om att diskutera motivatiosavsittet, 3 av 10 hadläggare käer sig i mycket säkra på detta. Vad ka dessa skillader i hadläggaras säkerhet bero på? Det ka täkas att e större adel hadläggare svarar att de är säkra på fråga hur aktivitete ska geomföras beroede på att dea är ställd på e mer geerell ivå. När frågor seda ställs till hadläggara på mer specifika delar av aktivitete käer de sig mer osäkra. Eftersom hadläggara verkar vara mer säkra på ramara har og kuskape om metodera och aktivitetera ått ut till hadläggara, åtmistoe på e övergripade ivå. Det är viktigt att hadläggara blir mer säkra på det praktiska geomföradet av metodera och aktivitetera i metodsamlige, återige, för att arbetssättet ska bli mer samordat. I föreliggade rapport har det äve studerats om det föreligger skillader mella olika hadläggargrupper. Det framkommer att de hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva gör ågot mer av de aktiviteter där hadläggara fick uppskatta atal uder e tvåmåadersperiod. Udataget är dock atal avstämigsmöte. Däremot gör gruppe fler flerpartsmöte och är dessa två mötesformer läggs ihop håller de hadläggare som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva lika måga möte i sitt (media) uder de udersökta tvåmåadersperiode som de som arbetar med ebart aställda 54. Hur ka det komma sig att de hadläggargrupp som arbetar med ebart arbetslösa sjukskriva uppger att de gör mer av aktivitetera? Är det aorluda att jobba med arbetslösa sjukskriva? Dea grupp har ige arbetsgivare att kotakta, däremot borde Arbetsförmedlige ha motsvarade roll för de arbetslösa. Dock framkommer att är hadläggara överväger om e förkortig av sjukperiode är möjlig kotaktar de ite Arbetsförmedlige i särskilt och likaså uppfattar de ite att dea aktör har så stort iflytade i detta sammahag. Om hadläggara ite heller i adra aktiviteter har ågo direkt samverka med Arbetsförmedlige, har dea hadläggargrupp e aktör midre att samorda getemot. Ett exempel på är Arbetsförmedlige ite är e part att ta häsy till i hadläggige är vid upprättadet av rehabiliterigsutredigar. För e aställd är det arbetsgivare som ska ikomma med utredige, är detta ite görs måste hadläggare lägga er tid på att försöka få i dea utredig. För e arbetslös sjukskrive föreligger ite samma beroede eftersom utredige ite ska sädas i utifrå uta upprättas av Försäkrigskassa i form av e SASSAM-kartläggig. Således ser hadläggige av aställda och arbetslösa sjukskriva ite alltid likada ut. Detta är iget som metodsamlige direkt tar häsy till. Ett exempel är aktivitete förkorta sjukperiode där ett atal olika område tas upp som 54 Se Tabell 27 i Bilaga 2. 66

67 ska beaktas. Flera av dessa är dock ite särskilt aktuella att diskutera utifrå de arbetslösa sjukskrivas situatio, till exempel apassade arbetsuppgifter och arbetsresor. Om metodsamlige ska kua bli ett stöd för alla hadläggare bör de beakta skillader mella hadläggige av aställda och arbetslösa sjukskriva på ett tydligare sätt. Att det äve fis adra område i metodsamlige som skulle behöva ses över, framgår av det faktum att det är e lite adel hadläggare som tycker att metodsamlige ger struktur i arbetet med sjukskriva ä som aväder sig av de. E aledig till detta skulle kua vara metodsamliges uppbyggad, vissa delar förekommer på mer ä ett ställe i metodsamlige och syftet till detta framgår ite. Aktivitete förkorta sjukperiode är ett bra exempel här. Reda ia ett ärede har kommit så lågt i processe som till förkorta sjukperiode, ska alla av de område som igår i dea aktivitet reda ha beaktats uder aktiviteter i metode tidig bedömig med udatag för arbetshjälpmedel. När det gäller arbetshjälpmedel fis detta, förutom som e del i förkorta sjukperiode, dessutom som e ege aktivitet direkt efter förkorta sjukperiode. Det är troligtvis ågot som bidrar till att hadläggara ite käer att metodsamlige ger de struktur som det är täkt. Sammafattigsvis tyder resultate i dea rapport på att det fis ett behov av ytterligare isatser för att metodera och aktivitetera ska kua avädas på ett optimalt sätt. Förutom att mer kuskap om metodera och aktivitetera behöver föras ut till hadläggara, behöver äve metodsamlige ses över, både i iehåll och i struktur. Metodsamlige är ett levade dokumet som förädras kotiuerligt utifrå till exempel lag- och regelädrigar. Ett sätt som metodsamlige skulle kua bli mer iteraktiv på är om hadläggara ges möjlighet att direkt i metodsamlige kua läma sypukter på dess iehåll och uppbyggad. På så sätt skulle metodsamlige kua förbättras och apassas mer utifrå det stöd som hadläggara käer att de behöver i arbetet med sjukskriva. E aa förutsättig för att metodsamlige ska kua fugera optimalt är att arbetssättet som preseteras i de är effektivt. Vid författadet av dea rapport fis iga studier på vilka effekter det får om hadläggige av ett ärede följer metodsamliges struktur. Det behövs äve fler studier krig hur effektiv varje eskild aktivitet är i sig. För att uderlätta det fortsatta implemeterigsarbetet är det viktigt att kua visa på att metodsamlige leder till ett mer effektivt arbetssätt. 67

68 6 Källförteckig Aalyserar 2005:15. Särskilt läkarutlåtade. Försäkrigskassas metodudersökig Försäkrigskassa, Stockholm. Aalyserar 2005:16. Ettårsbedömig. Försäkrigskassas metodudersökig Försäkrigskassa, Stockholm. Aalyserar 2005:17. Rehabiliterigsutredig pla för återgåg i arbete. Försäkrigskassas metodudersökig Försäkrigskassa, Stockholm. Aalyserar 2005:18. Avstämigsmöte. Försäkrigskassas metodudersökig Försäkrigskassa, Stockholm. Aalyserar 2005:19. Förkorta sjukperiode. Försäkrigskassas metodudersökig Försäkrigskassa, Stockholm. Aalyserar 2005:21. Köp av aktiva tjäster mål och resultat. Försäkrigskassas metodudersökig Försäkrigskassa, Stockholm. Aalyserar 2005:22. Att arbeta med köp av aktiva tjäster. Försäkrigskassas metodudersökig Försäkrigskassa, Stockholm. Aalyserar 2005:23. Försäkrigskassas metodudersökig 2004 e sammafattig av åtta studier. Försäkrigskassa, Stockholm. Aalyserar 2006:4. Progosverktyget ett stöd i det första vägvalet vid hadläggig av sjukfall. Försäkrigskassa, Stockholm. Aalyserar 2006:6. Försäkrigskassa och arbetslivsiriktad rehabiliterig regelverket i praktike. Försäkrigskassa, Stockholm. Aalyserar 2006:10. Försäkrigskassa och arbetslivsiriktad rehabiliterig aktiva åtgärder och återgåg i arbete. Försäkrigskassa, Stockholm. Aalyserar 2006:15. Professioellt ohälsoarbete på Försäkrigskassa förutsättigar i orgaisatioe. Försäkrigskassa, Stockholm. Försäkrigskassas statistikportal ( ) pageid=239,53008&_dad=portal&_schema=portal 68

69 Hadläggaras upplevelser och avädig av metoder och aktivitetet läsbilaga. Försäkrigskassas metodudersökig 2005, Stockholm. Lage (1962:381) om allmä försäkrig Lage (1997:238) om arbetslöshetsförsäkrig Metodsamlige ( ) Metodsamlige ( ) Propositio 2004/05:1. Budgetpropositioe för Fiasdepartemetet, Stockholm. Redovisar 2005:5. Försäkrigskassas metodudersökig Bakgrud och metod. Försäkrigskassa, Stockholm. Redovisar 2006:1. SASSAM-kartläggig. Försäkrigskassas metodudersökig Försäkrigskassa, Stockholm. Prop. 2004/05:21. Drivkraft för miskad sjukfråvaro. Regerige, Socialdepartemetet, Stockholm. Statistikportale ( ) Försäkrigskassa. Svar på regerigsuppdrag ( ) Dr 31813/2006. Försäkrigskassa, Stockholm. Vägledig 2004:2, versio 4. Sjukpeig och samordad rehabiliterig. Försäkrigskassa, Stockholm. 69

70 Bilaga 1 70