Stora Hammars skola och fritidshem

Transkript

1 Stra Hammars skla ch fritidshem Plan mt diskriminering ch kränkande behandling Läsåret 2018/2019 Upprättad: Uppdaterad: Gäller till: Fastställd av: Rektr Persnal Elever Vårdnadshavare 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 4 2 Visin 4 3 Elevernas delaktighet 4 4 Vårdnadshavarnas delaktighet 4 5 Persnalens delaktighet 4 6 Förankring av planerna 4 7 Utvärdering Utvärdering av fjlårets planer Delaktiga i utvärderingen av fjlårets planer Uppföljning av vidtagna åtgärder Utvärdering av årets planer 8 8 Främjande insatser vad gäller diskrimineringsgrunderna 8 9 Kartläggning Kartläggningsmetder Områden sm berörs i kartläggningen Elevmedverkan Persnalmedverkan Resultat ch analys Förebyggande åtgärder Fkusmråden Områden sm berörs av åtgärderna Mål ch uppföljning Åtgärder Rutiner för akuta situatiner Plicy Rutiner för att tidig upptäcka trakasserier ch kränkande behandling 15 2

3 11.3 Persnal sm elever ch vårdnadshavare kan vända sig till Rutiner för att utreda ch åtgärda när elev kränks av andra elever Rutiner för uppföljning Rutiner för att utreda ch åtgärda när elev kränks av vuxen 17 Bilaga 1 19 Bilaga 2 20 Bilaga 3 22 Bilaga 4 24 Bilaga 5 25 Bilaga 6 26 Bilaga 7 27 Bilaga

4 1. Inledning Stra Hammars sklmråde är en F-9 skla med tillhörande fritidshem. Läsåret 2018/2019 kmmer sklan att ha 538 elever. Rektr, vårdnadshavare, persnal samt elever har gemensamt bestämt att plan mt kränkande behandling ska gälla för alla de ingående verksamheterna. Det åligger rektr att ansvara för att alla vuxna ch elever tillsammans arbetar för en likvärdig skla för alla. 2. Visin Barn, elever ch vårdnadshavare ser Stra Hammar sm det självklara valet! Vi kan, vill ch vågar klara dagens ch framtidens utmaningar! Vi är en hälsfrämjande skla med barns ch elevers resultat i fkus! Vi har eknmi i balans med klka val! 3. Elevernas delaktighet På samlingar, mentrsträffar, klassråd, elevintervjuer, elevråd ch elevskyddsmbudsmöten diskuterar eleverna planen. Eleverna uppmuntras även att infrmellt lämna synpunkter ch förslag löpande genm eller lappar sm läggs i Trygghetssamrdnares brevlåda. 4. Vårdnadshavarnas delaktighet Sklans plan mt kränkande behandling finns i en lättläst versin sm vårdnadshavarna via V- klass får ta del av vid starten av höstterminen i augusti. Vårdnadshavarna ges härigenm möjlighet att tillsammans med sina barn diskutera innehållet ch vad det innebär för det enskilda barnet. 5. Persnalens delaktighet All persnal medverkar i upprättandet av planen genm diskussiner på team-möten. Planen aktualiseras för all persnal varje läsår. 6. Förankring av planen Vid läsårets start i augusti finns sklans plan mt kränkande behandling på sklans hemsida ch i V-klass. Sklans plan mt kränkande behandling finns i en lättläst versin sm vårdnadshavarna via V-klass får ta del av vid starten av höstterminen i augusti. Vårdnadshavarna ges härigenm 4

5 möjlighet att tillsammans med sina barn diskutera innehållet ch vad det innebär för det enskilda barnet. Vid föräldramöten diskuteras lika delar i planen ch synpunkter till förbättringar beaktas. Planen förankras hs all persnal varje år i juni genm att de får utvärdera planen samt ha synpunkter på ny plan innan den fastställs. Planen mt kränkande behandling behandlas i Verksamhetsrådet (bestående av rektr, persnal, vårdnadshavare ch elever) i ktber, där synpunkter beaktas. Revidering sker vid upprättande av nästa årets plan. All ny persnal, vårdnadshavare ch elever får infrmatin m vår plan vid intrduktinsmötet. 7. Utvärdering 7.1 Utvärdering av fjlårets planer 2017 Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling utvärderas ch skrivs m årligen i juni i samråd med elever, föräldrar, persnal ch rektr. I augusti 2017 lämnade trygghetssamrdnare ut via V klass den lättlästa versinen av sklans Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling till samtliga vårdnadshavare på Stra Hammars skla. Vårdnadshavarna fick härigenm möjlighet att tillsammans med sina barn diskutera innehållet i årets planer. Genm återkppling till trygghetssamrdnare gavs vårdnadshavarna möjlighet att ifrågasätta ch lämna synpunkter till förbättringar i planerna. Se bilaga 1 ch 8 "arbetsprcess Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling". Varje ny elev får vid inskrivningsmötet ett exempel av den lättlästa versinen. Även här får vårdnadshavarna härigenm möjlighet att tillsammans med sina barn diskutera innehållet i årets plan ch lämna återkppling vid uppföljningssamtalet där trygghetssamrdnare ch mentr deltar. 7.2 Delaktiga i utvärderingen av fjlårets planer Rektr, all persnal, elever ch vårdnadshavare. 7.3 Uppföljningen av vidtagna åtgärder 2017 Trivsel på individ-, grupp- ch verksamhetsnivå Sklan Trygghet ch trivsel: Under läsåret har fkus varit kring att öka elevernas medvetenhet m diskrimineringsgrunderna. Frum för detta har bl.a varit på mentrstiden. 5

6 Eleverna har framfört att de har saknat tillfällen att göra "rliga" saker tillsammans med lika klasser. Vid höstterminens början arbetade de lika teamen därför fram en årsklcka/hjul innehållande gemensamma aktiviteter för läsåret. Elevskyddsmbuden har under läsåret varit ute i klasserna ch infrmerat m deras uppdrag/ deras betydelse för elevernas trygghet ch trivsel. Eleverna har framfört önskemål m tydliga knsekvenser när elever stör rdningen i klassrummet. Demkrati Genm samtal ch diskussiner på bl.a mentrstid, elevråd ch klassråd har eleverna fått ökad medvetenhet m deras möjlighet att påverka/ delaktighet i sklans trygghetsarbete. I samtalen har det varit fkus att benämna lika begrepp med deras rätta namn. Delaktighet ch inflytande: Under insklningssamtal med nya elever ch deras vårdnadshavare har eleverna infrmerats m deras rättigheter gällande kränkande behandling ch diskriminering. I detta samtal infrmerades även m vem eleven kan vända sig till m hen upplever sig utsatt för kränkande behandling eller diskriminering. Öka medvetenheten m betydelsen av diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling: På elevråd ch mentrstid har eleverna diskuterad sklans plan mt kränkande behandling. Vid senaste mätningen såg vi att det har blivit en ökad medvetenhet i årskurserna 4 5. Detta blir ett frtsatt utvecklingsmråde under läsåret 18/ Fritidshemmet Delaktighet ch inflytande: Idélåda Lådan där eleverna lägger sina önskemål till aktiviteter ch material används ch utgör str grund till planeringen inför terminerna. Strfritids har under detta läsår inte haft en fysisk idélåda utan eleverna har framfört sina önskemål muntligt vid samlingar 6

7 Fritidsråd Tanken var att starta upp fritidsrådet i samband med höstterminen Vi visste inte hur upplägget skulle se ut då föregående inte fungerat. Under våren 2018 har år 1 3 börjat med kntinuerliga fritidsråd. Frmen vi valt är av typen klassråd 1ggr/månad. Vi kmmer frtsätta med samma upplägg hela nästa läsår 18/19 ch sedan utvärdera. År 4 6 har inte haft fritidsråd ch detta behöver vi utveckla. Scigram Vi gjrt scigram 2ggr/läsår, ett på hösten ch ett under våren. Syftet var att ta reda på vem sm leker med vem ch få en bild över hur barngruppens struktur är uppbyggd. Vi behöver utveckla ch tydliggöra syftet med scigram inför läsåret18/19 genm att ändra frågrnas frm. Elevenkät Årets trivselenkät sm gjrdes i mars 2018 av elever från år 1 3 visar ett sämre resultat på samtliga frågr förutm frågan sm gäller vara med att påverka fritidshemmets innehåll. Årets enkät gjrdes under våren övriga år har vi gjrt den under höstterminen. Kan detta vara en av anledningarna till sjunkande siffrr? År 4 6 har inte varit delaktiga. Vi ska framöver göra utvärderingar kntinuerligt under hela läsåret. Vi behöver variera frmen för att mäta verksamheten genm lika metder sm går att analysera ch utvärdera i förhållande till föregående utvärdering. Vi ska ha mätbara knkreta mål. Vi ska göra fysiska trygghetsvandringar istället för dagens karta. Elevintervjuer Vi har under våren 2018 genmfört intervjuer med elever i år 1 5. Vi valde ut 10 elever/avdelning (ttalt 30st) sm intervjuades enskilt. Resultatet vi fick visar på att eleverna allra helst vill umgås fritt med sina kmpisar ch ha friheten att välja av erbjudna aktiviteter både inne ch ute. Majriteten av eleverna är medvetna m att de har möjlighet att vara med ch påverka verksamheten. Resultaten från dessa intervjuer, samt höstens trygghetch trivselundersökning, bidrar till utfrmningen av frtsatt verksamhetsplanering. Trygghet ch trivsel / Värdegrundade arbete Målet inför läsåret18/19 är att arbeta med ch synliggöra diskrimineringsgrunderna. All persnal på fritidshemmet ska vara förtrgen med plan mt kränkande behandling. 7

8 Utökad samverkan mellan skla ch fritidshem Under höstterminen 17 drgs de schemalagda planeringstillfällena ner till 30 minuter/vecka i år 1 ch 2. Inga tillfällen för år 3 pga. schematekniska prblem. Efter utvärdering utökades det under våren 18 till 1h/år för alla år. Samverkan mellan skla ch fritidshem kmmer vara ett utvecklingsmråde läsåret 18/ Utvärdering av årets planer Sklan ch fritidshemmet senast Planerna utvärderas genm vårt systematiska kvalitetsarbete (arbetsprcessen Likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling bilaga 1 ch 8) där synpunkter lämnas till trygghetssamrdnare. Ansvarig: Hanne Perssn trygghetssamrdnare ch Nina Sörem (fritidshem). 8. Främjande insatser gällande diskrimineringsgrunderna Vi sm persnal behöver föregå med ett gtt exempel ch skapa en psitiv, mtänksam ch tillåtande stämning mellan ss genm att göra trevliga saker tillsammans ch bli bättre på att lyssna på varandra. Vill vi att eleverna ska vara på ett visst sätt måste vi ckså agera så: att hälsa, att lyssna ch att prata med varandra. Vi arbetar med ett medvetet val utifrån diskrimineringsgrunderna. Vårt mål är att med pedaggiska metder göra elever medvetna m lika synliga ch synliga nrmer. Här följer några exempel. 8.1 Kön Vi arbetar medvetet med att ge pjkar ch flickr samma möjligheter genm att uppmärksamma hur vi tilltalar dem ch hur vi grupperar dem i lika arbeten. Vi tänker på hur vi bekräftar elever, inte utifrån kön ch klädsel mm. Vi har könsneutrala taletter. 8.2 Könsöverskridande identitet eller uttryck Vi beaktar material, litteratur ch lkaler så att de tilltalar ch stimulerar elever avsett kön. Vi har inga begränsningar när det gäller lika val på grund av kön. 8

9 8.3 Etnisk tillhörighet Vid sklstart ch vid samtal med nya elever samtalar vi med vårdnadshavarna för att få veta så mycket sm möjligt m elevernas bakgrund, mdersmål, vanr ch traditiner. Vi uppmuntrar elever ch vårdnadshavare att använda sitt eget mdersmål, ch när behv finns anlitar vi tlk. Vi tänker på hur vi väljer bild- ch textmaterial så att de speglar lika miljöer ch människrs lika utseende ch bakgrund. 8.4 Religin ch annan trsuppfattning Elever blir inte serverade mat sm strider mt deras religin ch vi förklarar varför en del elever får annan mat på grund av allergier, religin eller andra rsaker. Vi bedriver en verksamhet sm inte begränsar elevernas deltagande utifrån deras religiösa tillhörighet. Vi har öppna diskussiner med elever m likheter ch likheter i samhället, ch vid behv använder vi ss av ändamålsenlig litteratur. 8.5 Funktinsnedsättning Vi tillhandahåller material sm möjliggör en fungerande vardag för elever. Vi tillhandahåller kmpensatriska hjälpmedel till elever sm ipads med kmpensatriska prgram, licenser till Legimus ch Inläsningstjänst. Vi deltar i frtbildningar sm ger kunskap ch förståelse för lika funktinsnedsättningar ch vad de innebär för den enskilda individen. Våra lkaler är anpassade för att kunna ta emt elever med lika funktinsnedsättningar. Hiss ch handikapptalett finns, samt låga trösklar. Det finns dörröppnare på ett par entrédörrar ch in till de lika slstrålarna. Vi har anpassade ljud- ch ljusförhållanden. Pedaggerna har tät kntakt med vårdnadshavare ch elevhälsteamet för att anpassa undervisningen efter elevers särskilda behv. Sklan har ett gtt ch inarbetat samarbete med Barnhabiliteringen ch det centrala elevhälsteamet. 8.6 Sexuell läggning Vi arbetar med att stärka elevers självkänsla, våga säga ifrån, respektera varandra ch varandras likheter. Vi arbetar med att lyfta elevers frågeställningar kring familjestrukturer. Familjer kan se lika ut. Vi bejakar allas rätt att ha vilka kläder de vill. Sklsköterskan träffar alla elever i åk 5 gruppvis, pjkar för sig ch flickr för sig, med inriktning på puberteten ch förståelsen för sina krppar. Åk 8 har, förutm den frtlöpande sex- ch samlevnadsundervisningen, även besök på ungdmsmttagningen. Även åk 7 ch 9 besöker ungdmsmttagningen. Ungdmsmttagningen erbjuder någn gång under läsåret ett besök i åk Ålder Vi läser litteratur ch samtalar m lika/lika ch allas lika värde. 9

10 Ansvarig: All persnal ansvarar för att arbetet pågår under hela läsåret. 9. Kartläggning 9.1 Kartläggningsmetder - Incident-/ Tillbudsrapprt - diskriminering ch/ eller kränkande behandling - Trygghet- ch trivselenkäter - Otrygga platser - Qualis-enkäter - Verksamhetsråd - Trygghetsvandringar - Rastvärderi - Mentrsamtal - Samtal med vårdnadshavare - Via elevhälsteamet - Annyma åsiktslådan - Elevråd - Fritidsråd - SAM-möten - Elevintervjuer - Scigram - Klassråd - Uppföljande samtal nya elever 9.2 Områden sm berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning ch ålder. 9.3 Elevmedverkan - Trygghet ch trivselenkäter skla ch fritidshem (höstterminen) - Otrygga platser (1 gång per läsår i sklan, 2 gånger per läsår i fritidshemmet) - Qualis-enkäter (vårterminen) - Verksamhetsråd (2 gånger per termin) - Trygghetsvandring skla (2 gånger per läsår) - Mentrsamtal (löpande under läsåret) - Annyma åsiktslådan, fritidshem (löpande under läsåret) - Elevråd (1 gång per månad ch vid behv) - Fritidsråd (1 gång per månad) - Klassråd (1 gång per månad) - Elevintervjuer skla ch fritidshem (löpande under läsåret) - SAM-möten (1 gång per månad) - Uppföljande samtal nya elever 10

11 9.4 Persnalmedverkan - Qualis-enkäter (vårterminen) - Rastvärderi - Via elevhälsteamet (varje vecka) - Trygghetsrådet (löpande under läsåret) - SAM-möten (1 gång per månad - Teammöten (löpande under läsåret) - Ledningsgrupp (löpande under läsåret) 9.5 Resultat ch analys Trygghet ch trivselenkät Sklan Nvember 2017 gjrde vi, genm vår trygghet ch trivselenkät (bilaga 3) sm även inkluderar en kartläggning av trygga platser, en nulägesanalys av trygghet ch trivsel med fkus på diskriminering, kränkningar ch trakasserier. Frågrna i enkäten riktar sig till förskleklass-år3, år 4 6 ch år 7-9. Vi har valt att ha lika frågeställningar i våra enkäter berende på elevernas ålder. Sammanställning av läsårets anmälningar mt kränkande behandling ch enkätresultatet visar att inga elever har upplevt sig trakasserad på grund diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet. Av enkätsvaren kan vi dra slutsatsen att eleverna ha fått ökad medvetenhet m skillnaden mellan trakasserier, diskriminering, kränkningar. Trts detta kmmer det att vara ett frtsatt utvecklingsmråde under läsåret 18/19. De elever sm svarade att de hade känt sig diskriminerade var majriteten på grund av könstillhörighet. Vi kan med glädje dra slutsatsen att alla våra elever trivs på Stra Hammars skla ch känner att de vuxna engagera sig när knflikter uppstår eleverna emellan både i klassrummet ch utanför. Vi har frtfarande mycket att arbeta vidare med. Vi ser ch hör i vardagen att språkbruket inte är ptimalt bland alla våra elever vilket ckså kmmer fram i enkäten. Vi arbetar dagligen med att våra elever ska känna delaktighet i sklans trygghetsarbete vilket vi ser har givit ett psitivt resultat i vissa år. Vi kmmer frtsätta utveckla detta dels genm matråd, elevråd ch inte minst klassråd. Elevernas kunskap m att vi har en plan mt kränkande behandling behöver vi frtsätta implementera på lika sätt berende på ålder bland alla våra elever. Vårt värdegrundsarbete med fkus på våra diskrimineringsgrunder är ett pririterad utvecklingsmråde under läsåret 18/19. Delaktighet ch inflytande: Vi kan genm enkätresultatet dra knklusinen att elevernas medvetenhet m delaktighet ch inflytande har ökad. Vi kan dck inte känna ss nöjda utan vi arbetar vidare med detta under läsåret 2018/

12 Elevernas önskemål m tydliga knsekvenser har beaktats. Sklan har under vårterminen 2018 utarbetat en knsekvenstrappa med tydliga knsekvenser när elev stör arbetsrn. Denna kmmer att utvärderas under höstterminen 2018 Fritidshemmet Sammanställningen av fritidshemmets årliga enkätundersökning gällande trygghet ch trivsel (bilaga 7) sm genmfördes mars 2018 med elever från år 1 3 (150 svar) visar att 67% (100st) trivs på fritidshemmet vilket är en sänkning med 17% jämfört med fjlårets enkät, 84%. Det är fler elever i år 31% (47st) sm har svarat att de trivs ibland jämfört med fjlårets 16%. Detta kan vara en del av förklaringen till sänkningen. En annan rsak kan vara att vi i år genmfört enkäten under vårterminen istället för höstterminen. Färre känner att de har kmpisar att leka med -16%. Detta resultat kan ber på att fler elever går hem själva direkt efter sklan. Färre av eleverna tycker m de aktiviteter vi erbjuder -26%. Det är fler elever i år 37% (56st) sm har svarat att de trivs ibland jämfört med fjlårets 13%. Vi behöver i högre grad fråga vad eleverna vill ha ut av sin fritidshemstid ch innehållet. Frågan att m det finns någn vuxen att vända sig till visar en sänkning med -7%. Vi har många elever sm kräver ständig handledning i lek ch aktiviteter sm tar mycket tid av lärarna på fritidshemmen. Delaktighet ch inflytande: Vårt arbete med elevinflytande har visat ett psitivt resultat. Det har skett en ökning med 8% (57%=85st) jämfört med fjlårets (49%). Denna psitiva siffra trr vi berr på att fritidsrådet fungerar ch att vi pratar mycket med eleverna på vilket sätt de är med ch påverkar verksamheten. När vi genmfört en aktivitet sm eleverna önskat har vi varit nga med att påtala detta. Frågan Vad tycker du m det vi gör på lven? visar ett sämre resultat -11%. Inför varje lv har vi många barn sm anmäler behv av msrg men när lvet väl inträffar sjunker denna siffra drastiskt. Detta medför i sin tur att det är svårt att planera passande aktivitet ch utflykter. Resultatet av enkäterna har presenterats för varje årskull där en analys av resultatet gjrts samt åtgärder vidtagits. Elevintervjuerna sm genmfördes våren 2017 har legat sm grund för planering av aktiviteter sm eleverna erbjuds under sin fritidshemvistelse. Qualis-enkät Sklan Utifrån de resultat vi kan se på årets Qualis-enkäter har det skett en negativ förändring gällande trivsel bland eleverna i åk 3 9 sedan mätningen april Vad denna negativa ändring kan ber på kmmer vi att diskutera i ledningen, elevråd, elevhälsteam ch vid teammöten. 12

13 Fritidshemmet Utifrån de resultat vi ser på årets Qualis-enkäter med 153 respndenter trivs 97% (148st) av eleverna i åk f-2 på sitt fritidshem, vilket är en ökning med 8% enheter från fjlårets resultat. Det har skett en ökning med 7% enheter(77%=118st) på frågan "Jag lär mig saker på fritidshemmet". Vi ser även en ökning med 5% (94%= 144st) på frågan "Jag tycker att de vuxna på fritidshemmet bryr sig m mig ch hjälper mig". Frågan "Jag får vara med att bestämma vad vi ska gör på fritidshemmet" har även den ökat till 88% (135st) i jämförelse med fjlårets 60%. Utifrån de resultat vi ser på årets Qualis-enkäter med 51 respndenter trivs 84% (43st) av eleverna i åk 3-6 på sitt fritidshem, vilket är en ökning med 51% från fjlårets resultat. Det har även skett en ökning med 50% (67%=34st) på frågan "Jag lär mig saker på fritidshemmet". Vi ser även en ökning med 53% (86%=44st) på frågan "Jag tycker att de vuxna på fritidshemmet bryr sig m mig ch hjälper mig". Frågan "Jag får vara med att bestämma vad vi ska gör på fritidshemmet" har även den ökat till 68% (35st) i jämförelse med fjlårets 33%. Att ta i beaktning är att i årets enkät är det 51 respndenter sm har svarat av de inskrivna eleverna i åk 3-6 jämfört med fjlårets 12 respndenter. Otrygga platser Sklan Vid kartläggningen av trygga platser framkm det att en del elever i högstadiet känner trygghet i slstrålarna. En del elever känner trygghet i mklädningsrummen i Halörhallen. Vi ser kntinuerligt över vårt rastvärdsschema ch ändrar rastvärdszner efter uppkmna behv. Fritidshemmet Vårens undersökning visade på att de trygga platser sm vi behöver åtgärder till för år 1 2 är: krridren på plan 2, stra trappan, taletterna, trapphuset ch förrådsdörren. För Strfritids är det på stra ftbllsplanen, kmpisgungan ch utrymmet under stra trappan. Under våren har vi haft en uppföljning, i de enskilda intervjuerna, m trygga platserna. Resultatet visar på att det är samma plaster sm föregående undersökning med undantag av förrådsdörren sm blivit åtgärdad. Vi ser att det framförallt är plaster där de yngre eleverna möter de äldre eleverna sm känns trygga. Åtgärder vi gör för att öka tryggheten är att persnalsäkra dessa platser mera samt föra samtal med eleverna. Anmälningar diskriminering ch/eller kränkande behandling Vid sammanställningen av våra anmälningar på kränkande behandling ser vi att antalet är ungefär lika många sm förra läsåret. Av de inkmna anmälningarna går det inte att utläsa ett mönster att kränkningarna skulle ske på 13

14 samma ställe, utan de sker både ute på rasterna ch inne i sklans lkaler. De inkmna anmälningarna är jämt fördelade över de lika åren. Det har under läsåret inkmmit 16 anmälningar i år 9 jämfört med förre läsåret där endast 1 anmälning inkm. Det kan finnas en lgisk förklaring till detta. I gruppen finns det elever med lika funktinsvariabler vilket kan leda till samspelsprblematik ch utåtagerande beteende. (Sklan har sm målsättning att under nästa läsår fkusera på det förebyggande arbetet i frm NPF-utbildning till all persnal) Viktigt att beakta är att alla anmälningar inte leder till bedömningen att diskriminering eller kränkning enligt lagens mening har förekmmit. 10. Förebyggande åtgärder 10.1 Utifrån resultatet från kartläggningen kmmer vi att fkusera på följande mråden: Öka elevernas medvetenhet m skillnaden i begreppen trakasserier, kränkande behandling ch diskriminering Öka elevernas medvetenhet m sklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling Delaktighet, rättigheter ch inflytande Ökad trygghet ch trivsel Utökad samverkan mellan skla ch fritidshem Värdegrundsarbete 10.2 Områden sm berörs av åtgärden 1. Demkrati 2. Diskrimineringsgrunderna Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religin eller annan trsuppfattning Funktinsnedsättning Sexuell läggning Ålder 10.3 Mål ch uppföljning Öka elevernas medvetenhet m deras rättigheter, inflytande ch delaktighet. Öka elevernas medvetenhet m skillnaden i begreppen trakasserier, kränkande behandling ch diskriminering. 14

15 Öka elevernas känsla av trygghet ch trivsel. Ökade planeringstillfällen för samverkan i de yngre åren, ch där igenm bredda samsynen ch skapa fkus på det värdgrundande arbetet. Öka elevernas inflytande ch delaktighet i sklan ch i fritidsverksamheten Åtgärd Ökad medvetenhet m elevskyddsmbudens rll genm att elevskyddsmbuden vid höstterminens början går ut i klasserna ch berättar m deras uppdrag. Ökad medvetenhet m elevernas delaktighet i sklans trygghetsarbete genm att benämna deras delaktighet i lika frum sm exempelvis elevråd, klassråd ch matråd. Ökad medvetenhet m sklans plan mt kränkande behandling genm att ta upp lika delar av planen sm diskussinsfrågr/ värdegrundsdiskussiner under mentrstid. Värdegrundsarbete i alla årskurserna sm berör diskrimineringsgrunderna samt elevdemkrati. Fritidshemmet fkuserar på det värdegrundade arbetet, ch att genm samverkan med sklan öka måluppfyllelsen i de yngre åren. Att tillsammans med eleverna skapa en trygg ch trivsam miljö för alla att vistas i. Ansvarig: Hanne Perssn trygghetssamrdnare ch Nina Sörem (fritidshemmet). Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situatiner 11.1 Plicy All persnal på sklan har samma ansvar ch skyldighet att ingripa när någn kränker, bär sig illa åt, tilltalar någn trevligt eller på annat sätt bryter mt våra trivsel ch rdningsregler Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier ch kränkande behandling Rastvärdar sm är ute/inne under varje rast med fkus på de riskmråden sm framkmmit i enkäter, intervjuer ch trygghetsvandringar, samt är aktiva i samspel med eleverna. Lunch tillsammans med eleverna där persnal sitter tillsammans med eleverna ch deltar i samtalen. Sklvärd sm ansvarar för sklcaféet. 15

16 11.3 Persnal sm elever ch vårdnadshavare kan vända sig till Trygghetsrådet: Linda Pelknen scialpedagg Telefn nr: Viletta Anic sklkuratr Telefn nr: Nihad Sarajlic bitr. rektr Telefn nr: Elevens mentr eller övrig persnal på sklan. Tina Edbladh Hlmer sklsköterska Telefn nr: Hanne Perssn trygghetssamrdnare Telefn nr: Rutiner för att utreda ch åtgärda när elev kränks av andra elever Alla på sklan 1. När du får vetskap m att ett barn/en elev kränks av andra elever ska du samla infrmatin ch dkumentera från lika håll så snabbt sm möjligt. 2. Du har ansvar för att dkumentera incidenten på blanketten anmälan m kränkande behandling ch infrmera elevens/elevernas mentr m incidenten. 3. Du vidarebefrdrar anmälan till mentr/mentrer, rektr, trygghetssamrdnaren ch till administrativ krdinatr. 4. Administrativ krdinatr ansvarar för att anmälan skyndsamt diarieförs i W3D3. 5. Mentr/mentrer ansvarar för att utreda kränkningen ch infrmera berörda vårdnadshavare genm telefnsamtal inm 24 timmar. Om mentrn är frånvarande ansvarar du sm bevittnar incidenten för att utreda kränkningen ch infrmera berörda vårdnadshavare. 6. Mentr/mentrer ansvarar för att vidta åtgärder så att kränkning inte upprepas. Tillvägagångssättet vid samtalen: 1. Samtal genmförs med den/de sm har utfört den kränkande handlingen. Är det fler än en sm har utfört kränkningen genmförs alla samtalen samma dag, direkt efter varandra. Vi: 1. klargör att vi inte accepterar någn frm av kränkning genm att hänvisa till sklans plan mt kränkande behandling. 2. låter den utsatte berätta vad sm har hänt, hur länge det har pågått, var det har hänt, vem sm varit med etc. 3. berättar vad vi tänker göra. 4. bestämmer tid för nytt samtal. 5. undviker publicitet, av hänsyn till den sm har blivit kränkt, men ckså för att inte förvarna de persner sm utfört kränkande handlingar. 6. frågar m vårdnadshavare vet vad sm har hänt. 16

17 7. berättar att vi inm 24 timmar infrmerar vårdnadshavare per telefn Rutiner för uppföljning 1. Mentr/mentrer ansvarar för att ha uppföljande samtal med berörda elever ch att skriva minnesanteckningar sm sedan mejlas till trygghetssamrdnare ch administrativ krdinatr. 2. Mentr/mentrer ansvarar för att infrmera berörd vårdnadshavare genm telefnsamtal skyndsamt. 3. Administrativ krdinatr ansvarar för att diarieföra minnesanteckningar i ärendet sm sedan tidigare är registrerad i W3D3. Handlingsplan m mbbning/ kränkande behandling kvarstår: Om kränkningar kvarstår ansvarar mentr för att kppla in rektr ch trygghetsråd. 1. När rektr ch trygghetsråd kpplas in samlas infrmatin diskret in så frt sm möjligt samma dag från den sm anmält händelsen ch den sm utsatts för kränkningen. Samtalet med den sm har utsatts för kränkningen är det viktigaste eftersm knkreta händelser måste vara med i samtalet. För att få med knkreta händelser måste en anteckna ch en föra samtalet 2. Rektr utreder tillsammans med trygghetsråd vad sm hänt. De samtalar med berörd elev i förälders närvar. Om så behövs kntaktas individuell myndighetsutövning (IMU), plismyndighet ch arbetsmiljöverket. Vid kränkning via nätet gäller samma rutiner sm vid annan kränkning Rutiner för att utreda ch åtgärda när elev kränks av vuxen Skyldigheten att utreda m någn har utsatts för trakasserier eller kränkande behandling träder in så snart någn i verksamheten har fått kännedm m att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för detta. Det krävs alltså inga bevis för att påbörja en utredning ch det är den enskilda elevens uppfattning sm sklan ska utgå ifrån. Alla på sklan När persnal får vetskap m, att ett barn kränks av en vuxen ska de samla infrmatin ch dkumentera från lika håll så snabbt sm möjligt. Persnalen har ansvar för att dkumentera incidenten på anmälningsblanketten kränkande behandling ch infrmera rektr, trygghetssamrdnare mentr/mentrer ch Linda Pelknen trygghetsråd m incidenten. Rutiner ch ansvar för ifyllande av anmälan kränkande behandling finns. Persnalen vidarebefrdrar rapprten till rektr, trygghetssamrdnare ch Linda Pelknen trygghetsråd 17

18 1. Rektr, eller den av rektr delegerad, samtalar medelbart med den drabbade. Samtal sker därefter med den sm har utfört kränkningen, ch åtgärder vidtas för att kränkningarna medelbart ska upphöra. 2. Rektr, eller den av rektr delegerad, infrmerar vårdnadshavare, elevhälsteamet, fackliga förtrenderepresentanter ch skyddsmbud. 3. Rektr, eller den av rektr delegerad, kallar vårdnadshavare ch elev till samtal för att gå igenm händelsen ch diskutera vidare åtgärder. 4. Rektr, eller den av rektr delegerad, ansvarar för att anmälan m kränkande behandling görs skyndsamt ch eventuell arbetsskadeanmälan. 5. Rektr, eller den av rektr delegerad, anmäler till Arbetsmiljöverket m händelsen betraktas sm allvarlig utifrån gällande riktlinjer. 6. Rektr, eller den av rektr delegerad ska arbeta för att eleven ska få stöd för en snabb återgång till sklan genm att eventuellt anpassa sklarbetet ch genm att nggrant följa upp eventuell sjukfrånvar. 7. Rektr, eller den av rektr delegerad, ansvarar för att dkumentatin av det inträffande, utredningen ch vidtagna åtgärder görs. Varje ärende måste dkumenteras. Dkumentatinen ska ske i samband med att utredning sker. 8. Rektr, eller den av rektr delegerad ansvarar för att huvudman infrmeras ch ärendet diarieförs i W3D3. Om åtgärderna inte är tillräckliga kan elev ch vårdnadshavare vända sig till Barn & elevmbudsmannen ( eller Diskrimineringsmbudsmannen ( 18

19 Arbetsprcessen Plan mt kränkande behandling sklan Augusti Planerna lämnas ut till alla föräldrar. Genmgång av planen med alla elever Maj- Juni Utifrån läsårets arbete, det sm framkmmit vid enkäter, elevintervjuer, föräldramöten, utvecklingssamtal revideras planen.utifrån identifierade behv beslutar åren vilka diskrimineringsgrunder man lägger fkus på kmmande läsår.genmgång av planen med all persnal September- Nvember Trivsel/rdningsregler diskuteras på, verksamhetsråd,föräldramöten utvecklingssamtal ch klassråd Trygghets ch trivselenkäter Kartläggning av trygga platser Revidering av rastvärdens rutiner Februari- April Quakisenkäter till elever, persnal, föräldrar December - Januari Ledningsgruppen faställer reviderade trivsel/rdningsregler Utvecklingssamtal Arbetsprcess vid revidering av sklans trygghet ch trivselregler Augusti: Insamling av förslag från all persnal December: Ledningsgruppen fastställer trivsel ch rdningsregler förkmmande år September/ktber insamling av förslag från föräldrar Nvember: Förslaget diskuteras i elevverksamhetsråd September/ktber insamling av förslag från elevråd ch genm elevintervjuer Nvember: trygghetssamrdna re sammanställer ett förslag Bilaga 1 19

20 Trygghet ch trivselenkät Ht Hur trivs du på Stra Hammars skla? Mycket bra Bra Varken bra eller dåligt Dåligt 2. Känner du till sklans likabehandlingsplan ch plan mt kränkande behandling? Nej. Ja Diskriminering är när en vuxen på sklan behandlar en elev sämre än andra elever på grund av någn av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet (vilket kön man själv känner sig) eller könsutryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. 3. Känner du att du har blivit diskriminerad av en vuxen under terminen? 4. Om du svarar Nej gå direkt till fråga nummer 5 (trakasserier.) Nej Ja Ja, på grund av att jag är pjke eller flicka Ja, på grund av min etniska tillhörighet (dvs. att jag kmmer från ett annat land eller kultur). Ja, på grund av min religin Ja, på grund av att jag har en funktinsnedsättning. Ja, på grund av min sexuella läggning. Ja, på grund av min ålder. 4. Om du svarat ja, hur fta har detta hänt? 1-3 gånger. 4-6 gånger 7-10 gånger mer än 10 gånger. 5. Om du känner att du blivit diskriminerad, var ch hur skedde det? Trakasserier är när en elevs värdighet har blivit kränkt i samband med någn av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet (vilket kön man själv känner sig) eller könsutryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Om någn blir kallad blatte, Cp. fjlla. hra eller liknande kan det uppfattas sm trakasserier. 6. Känner du att du blivit blivit trakasserad under höstterminen? Nej Ja Om du svarar Nej gå direkt till fråga nummer 6 m kränkande behandling. Ja, på grund av att jag är pjke eller flicka Ja, på grund av min etniska tillhörighet (dvs. att jag kmmer från ett annat land eller kultur). Ja, på grund av min religin Ja, på grund av att jag har en funktinsnedsättning. Ja, på grund av min sexuella läggning. Ja, på grund av min ålder. 20

21 7. Om du svarat ja, hur fta har detta hänt? 1-3 gånger. 4-6 gånger 7-10 gånger mer än 10 gånger. 8. Om du känner att du blivit trakasserad, på vilket sätt skedde det?( Du kan välja flera alternativ. Med rd. Genm sciala medier (sms, Facebk, Instagram eller liknande sajt). Med slag eller knuffar Genm att jag blivit utesluten ur gruppen ch inte fick vara med. Annat sätt 9. Berätta mer m var ch hur det gick till Fri text Kränkande behandling Om du känner att du blivit illa behandlad ch känner dig ledsen kan du vara utsatt för kränkande behandling sm inte har samband med någn av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet (vilket kön man själv känner sig) eller könsutryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Kränkningar kan vara att någn skickar elaka mail, sms eller liknande. Att du flera gånger blir retad för hur du ser ut, hur du är tex blyg eller någt annat. 10. Har du upplevt att du blivit kränkt under terminen? Nej Ja Om du svarar Nej, gå direkt till förslag under fråga nummer Om du svarat ja, var det en elev eller en vuxen sm kränkte dig? En elev. En vuxen. Både elev ch vuxen. 12. Om du svarat ja, hur fta har detta hänt? 1-3 gånger. 4-6 gånger 7-10 gånger mer än 10 gånger. 13. Om du upplever att du blivit kränkt, på vilket sätt skedde det? ( Du kan välja mellan flera alternativ.) Med rd Genm sciala medier (sms, Facebk, Instagram eller liknande sajt). Med slag eller knuffar. Genm att jag blivit utesluten ur gruppen ch inte fick vara med. Annat sätt Kan du berätta mer m var ch hur det gick till? 15 Förslag. Vilka förslag har du på vad vi kan göra för att alla ska trivas ch må bra på sklan? Bilaga 2 21

22 Främjande arbete mt alla frmer av kränkande behandling på grupp, individ ch verksamhetsnivå Hur: Handling/åtgärder Ansvarig: Tidsplan: När Nybyggda lkaler med naturliga samlingsplatser, t.ex. vid pingisbrd, cafeteria, biblitek ch schackbrden inmhus Uppföljning av elevs giltiga frånvar. Frånvar vid sklstart uppmärksammas av undervisande lärare. När en elev är frånvarande, utan frånvaranmälan, kntaktas vårdnadshavare av mentr, undervisande lärare eller annan persnal snarast inm samma dag. (Handlingsplan vid hög sklfrånvar i Vellinge kmmun bilaga 5) Vi har pedaggiska metder sm har sm syfte att hjälpa elever att utveckla sin sciala kmpetens. Detta sker på lektiner ch mentrstid i frm av samtal, drama/frumspel utifrån identifierade händelser, övningar där syftet är att arbeta tillsammans, visa respekt för andra människr, ta ansvar, fatta psitiva ch sunda beslut ch att visa uppskattning. I förekmmande fall har vi tjej ch killsamtal Undervisande lärare Mentr Skyddsrnd minst en gång/läsår Dagligen Veckvis Mentrsamtal Mentr Veckvis Utvecklingssamtal med elever ch föräldrar sm utgår från nulägesbeskrivningarna Rastvärdar sm är ute/inne under varje rast med fkus på de Mentr All sklpersnal Hösttermin/ vårtermin Dagligen 22

23 riskmråden sm framkmmit i enkäter, intervjuer, trygghetsvandringar ch samtidigt är aktiva i samspel med eleverna Lunch tillsammans med eleverna där vuxna sitter tillsammans med eleverna ch deltar i samtalen med barnen/ungdmarna Alla persnal Dagligen Elevråd Rektr ch Amy Berg Månadsvis Matråd där barn/elever från försklan till ch med årskurs 9, pedagger samt föräldrar deltar Elevskyddsmbud Verksamhetsråd SAM-möten Nätverk. Samarbete med sciala myndigheter, plis, BUP, föreningar, företagare verksamma i Vellinge kmmun Anmälningar skrivs vid knflikter, diskriminering ch kränkningar för att trygghetssamrdnare ska kunna analysera mönster på sklan Mikael Anderssn kökschef/ Susanne Freij administratör. Nihad Sarajlic biträdande rektr Rektr Sammankallande: Susanne Freij administratör Nihad Sarajlic biträdande rektr Rektr ch EHT All persnal Två gånger per termin Fyra gånger per termin Två gånger per termin 4 gånger per termin Planerade möten under året samt vid behv Löpande Bilaga 3 23

24 Gemensamma aktiviteter för att främja gemenskapen mellan åldersgrupperna Aktivitet Ansvariga När Vem KICK-OFF Alla pedagger V 34 F.klass-år 9 Immeln Undervisande lärare V År 6 Gemensamma prjekt Mentr Löpande Ht/Vt Samtliga år Skljggen Mentr v. 37 Samtliga år Orientering Idrttslärare September 2015 År 4-9 Vllybll Idrttslärare December År 8-9, lärare Stra Hammardagen All persnal V 43 den 25/10 F-år 9 Öppet hus Vinteraktiviteter Idrttslärare V2- V7 Samtliga år Hjärteveckan HLR gruppen V 6 Samtliga år Innebandyturneringar Idrttslärare V År 3-9 Idrttslärare Idrttslärare April/maj 2 År 3-9 Fritidshemmets dag Fritidspedaggerna v. 19 Fritidshemmets elever Orientering Idrttslärare V 19 V 21 År 8 År 9 Brännbllsturnering Elever V 23 År 7-9 Lärarmatch Idrttslärare V 23 År 9, lärare Bilaga 4 24

25 Handlingsplan elevs närvar ch frånvar Frånvar vid sklstart/ lektinsstart uppmärksammas av undervisande lärare sm kntrllerar mt anmäld frånvar i Vklass. All anmäld frånvar ska läggas in i Vklass. Senast 30 minuter efter skldagens början måste vårdnadshavare kntaktas. Detta sker genm telefnsamtal till föräldrarna. Om undervisande lärare är ensam eller helt saknar möjlighet att ringa inm angiven tid tar denna kntakt med Lisen (luise.perssn@vellinge.se) via mejl sm kan ta kntakt med vårdnadshavarna ch svarar pedaggerna via mejl. När en elev är frånvarande, sm inte har blivit anmäld sm frånvarande i Vklass följer vi Handlingsplan vid hög sklfra nvar i Vellinge kmmun. För att kunna starta upp vår verksamhet på utsatt tid krävs det att den undervisande läraren lggar in på Vklass direkt i samband med arbetstidens början vanligtvis kl Vid varje lektinsstart ska alltid närvarn kntrlleras. Rektr Bilaga 5 25

26 Viktiga telefnnummer, e-adresser ch litteraturtips: Barn- ch elevmbudsmannen Tel Diskrimineringsmbudsmannen Tel Friends BRIS (barnens rätt i samhället) Barnens hjälptelefn Tel BRIS föräldratelefn Tel Litteraturtips: Erikssn, Björn, Lindberg, Odd, Flygare, Erik & Daneback, Kristian (2002). Sklan en arena för mbbning. Stckhlm: Sklverket Sklverkets allmänna råd (2012) Allmänna råd ch kmmentarer. För arbetet med att främja likabehandling ch för att mtverka diskriminering ch annan kränkande behandling. Sklverket (2011). Försklans ch sklans värdegrund förhållningssätt, verktyg ch metder. Stckhlm: Sklverket. (valda delar) Wrethander, Bliding, Marie (2007). Inneslutning ch uteslutning barns relatinsarbete i sklan. Lund: Studentliteratur Bilaga 6 26

27 Trygghet- ch trivselenkät - Stra Hammars fritids 1. Hur trivs du på fritids? 2. Om du vill, har du någn att leka med på fritids? 3. Finns det någn vuxen du kan vända dig till när du är i behv av hjälp? 4. Får du vara med ch påverka vad vi ska göra på fritids? 5. Vad tycker du m de aktiviteter vi erbjuder på fritids? 6. Vad tycker du m att göra när du är på fritids? Kryssa i de alternativ du tycker! Pyssla Vara ute Måla Vara inne Kabaré/ Shw Baka Utedag Leka med kmpisar Halörhallen Välja själv Leklådr Spela sällskapsspel Spela pingis Bygga (klssar/leg/plus plus) Spela biljard Kaht I-pads Just dance Spela Wii Övrigt: 7. Vad tycker du m det vi gör på lven? Har inte fritids på lven. 27 Bilaga 7

28 Arbetsprcess för Plan mt kränkande behandling Stra Hammar Fritidshem Augusti Verksamheten planeras utifrån behvsinventering Infrmatin till vårdnadshavare via V-klass Infrmatin från speciallärarana Årshjul med gemensamma aktivteter Maj-Juni Överlämnadssamtal Föräldramöte för blivande år 1 Analys ch åtgärder av elevintervjuer ch trygga platser. Skriva årets Plan mt kränkande behandling September-Nvember Insklningsamtal fsk.klass ch år 1 Trygghet- ch trivselsenkäter Kartläggning av trygga paltser Prjektplaner för fritidshemmet December- Januari Februari-April Elevintervjuer Uppföljning av trygga platser Avstämning inför LBP Verksamheten planeras utifrån behvsinventering Ny/uppdaterad infrmatin från speciallärarna Bilaga 8 28