Vägutredning med MKB. Väg E 20, Alingsås Vårgårda FÖRSLAGSHANDLING Flygfoto

Transkript

1 Flygfoto Väg E 20, Aligsås Vårgårda Aligsås kommu, Vårgårda kommu Västra Götalads lä Objekt r Vägutredig med MKB FÖRSLAGSHANDLING

2 Beställare: Vägverket Regio Väst, tel Objektummer: Projektledare: Mats Bäck Specialiststöd, miljö: Olof Stelud Kosult: Ramböll Sverige AB, Göteborg, Uppdragsummer: Uppdragsledare Has Wiktorso MKB-samordare Thomas Grölud Ladskap, kulturmiljö Katharia Nyström Bullerfrågor Lars Ekström Grudvattefrågor Olov Sjöbergh Trafi k Harald Ludström Vägbyggad Mali Arvidsso Geotekik Aika Adréasso Kartor Ulf Pålsso Desktop Kari Sjöberg, Siva Bergestei Markfoto Ramböll Uderkosulter: Fältarbete geotekik Naturiveterig Kulturiveterig Flygfoto, fotomotage GF Fältgeotekik, Sve Frima Naturcetrum AB, Joha Ahlé RAÄ UV-Väst, Betty-A Mukeberg och Christia Rosé Healthy Graphics AB, Per Petersso Allmät kartmaterial Latmäteriet Dokumet-ID: V:\44\07\722188\2_ALLM\GRAFIK\IDesig\VU\E20_VU.idb

3 Väg E 20, Aligsås Vårgårda Aligsås kommu, Vårgårda kommu Västra Götalads lä Objektr Vägutredig med MKB FÖRSLAGSHANDLING

4 Lud Attholme Orremosse Ekes mosse Tumberg Frötorp Store mosse Tåsjö Ödegårde Holamosse Ulvestorp Tro llhä tte Svartå Holamosse e gaväg Herrlju 181 vä ge Degrabo Holamosse Vaktberget Bergstea Degrabo Vaktberget Vårgårda flygplats samt 18,5 meter och 21,5 meter, vilka båda iebär fyrfälts- Vårgårda Högstorp Lilla mosse Vareskoge Lågåsaberget Kessberget å igs Kyll Hoberg 1898 Lågeberget Varemosse Tokatorp Store mosse Olstorp Tåga Heds aturreservat Tåga hed Vareskoge Driveslätt Fullestad Stora Fäsjö Ambjörtorp Börta Rammsjöås Gågeberg Hjultorp Hjultorp Östadkulle Vårgårdaherrgård Säv Ulvarås Ödegärdet Lea kyrka Klevaberget Bo rå sv äg e 42 eå Algutstorp Hägruga Djupedal Uggletorp Låge Vagshed Bakgrud väg. Oberoede av vägbredd byggs väge med mitträcke. Väg E 20 igår som e del i det atioella stamvägätet de Refereshastighete för väge blir 110 km/h. Väge byggs vägar som bedömts vara viktigast för ladets vägtrasport- trafiksäker med flacka släter eller i vissa fall sidoräcke. försörjig. De utgör också riksitresse för kommuika- Korsade vägar leds över eller uder huvudväge och tio. Väg E 20 är e pulsåder mella Göteborgsregioe och aslutade trafik kopplas på via broar och rampsystem i tra- Örebroregioe och har stor betydelse för kotaktera med fikplatser. Stockholms- och Mälarregioe. Efter bildadet av storläet Ett lokalt vägsystem krävs för lågsamgåede fordo, Västra Götalads lä har E 20 blivit viktig för de regioala lokal trafik och oskyddade trafikater. I samtliga ybygg- balase iom läet. Vägobjektet är ite upptaget i Natioell adsalterativ, utom där E 20 byggs i befitlig sträckig, pla för vägtrasportsystemet för periode utyttjas uvarade E 20 som stomme i detta lokalvägät. Syftet med föreliggade utredig är att de ska utgöra Klevasjö Sotlada Nytt vägförslag i de olika sträckigara har studerats med tre olika vägbredder: 14,0 meter, vilket iebär 2+1-väg, Skövde Sölvatorp Kulla-torpet bebyggelse och miljö väger tugt. Sammafattig 42 Bergstea Vimosse Lud Lagmasholm Mägsholm uderlag för val av vägkorridor och trafiktekisk stadard Ladskapet och dess värde samt ligga till grud för tillåtlighetsprövig. Utredigsområdet omfattar ett 4 kilometer brett och drygt 22 E 20 kilometer lågt område med flera olika ladskapstyper som Häckelid Ekåsara Gilläge Säv e å Mellomgårde 1898 Tubbetorp Lea Gogstorp Strömsberg Holmakulle Bäatorp 1782 Ägatorp Bergsjö Egelmasgårde Hallavadet Fly Säveljug Grustäkt Ko rri d Store Krökige Ladbogårde Röttorp Store-Trä Hol Holma g ko S Dalbogårde Lille-Trä Källafors kraftstatio 1894 Torp 1894 e ltal Ga 1781 e or d ri or k s Hallorstorp Svalbomosse Gudlered Högaklit Kättligebo Fiatorp Horla Iglabo Rydera Fredsberg Hökared Ekebacke Bergaskoge E 20 Stora Kampagårde Ris abä ck e Rolfs kulle Eehage Domarberget Storsjö Bälige Mellomgärdessjö Kyllemads- Kyllemade mosse bäcke Gisslatorp Kärtaredsväge Bäsjömade 1778 Noltorp Aligsås e Säv Brogårde Nolhaga slott Nolhaga Säveå Sadvadskulle Sävelud Nygård Stadskyrka Östlycka å Ols torp abä cke ter om de går Västra Stambaa. tal fastighetsaslutigar som myar direkt till E 20. Uder Förr var ladsväge de sammaläkade ryggrade i femårsperiode iträffade olyckor som ledde till trakte och vägara till gårdsehetera har iblad e fisk- två dödade och 35 svårt skadade. I mars 2008 omkom ytter- beslikade struktur. Idag är trafike så itesiv att både ligare tre persoer i e olycka vid Hol. E 20 och järväge blivit kraftiga barriärer för lokalbefolkige. Dessutom är bullerivåera vid måga av bostädera besvärade höga. Vårgårda. Adele tug trafik är relativt kostat, cirka 15 Säveås dalgåg är iom utredigsområdet gaska procet, vilket motsvaras av 2000 fordo per dyg i söder bred och utgörs till största dele av ett relativt storskaligt och cirka 1500 fordo per dyg i orr. Trafikes samma- jordbruksladskap. Både Säveå och dess biflöde är ed- sättig med lågsamgåede fordo gör att köbildig lätt skura i ler- och sadjordara och ärmast omgiva av uppstår. Automatisk hastighetsövervakig via kameror ravilövskogar och betesmarker med ställvis höga atur- fis på de aktuella sträcka. Hastighete är begräsad till värde. Säveå, me äve ågra av biflödea, hyser höga 90 km/h, förutom på ett flertal kortare sträckor där hastighe- limiska värde med blad aat örig och ål. Jordbruket te är begräsad till 70 km/h. Till år 2020 beräkas trafike är aktivt i området med ovaligt mycket djurhållig. Trots öka med 30 procet. detta är de aturliga fodermarkera i raviera och i mosadalgåge är ett av de förhistoriska kommuikatios- Vägkorridor 55 db(a). Ytterligare ett sextiotal bostäder har uder åre vet och som också leder till de äldsta spåre av mäsklig blivit åtgärdade med bullerskyddade åtgärder, framför allt i ärvaro i Västergötlad. På Hols isälvsavlagrigar fis e form av bullerplak. osedvaligt rik forlämigsmiljö med blad aat gravfält Ebart lokalväg Ljurhalla Bäsjö Hallaberge Yxås aturreservat Olstorp Föreslage trafikplats Vitamosse Luebräckamosse Övratorp mosse KärtaredsKärtared Timmeråse Stora Musjö frå jär- och brosålder, läets största sammahägade e Säv å Lågared Ö Övratorpa kullar Sammafattig Höga berget Holkaberget Gasslåge 0 Lilla Musjö ikladskapet på flera håll svagt hävdade. stråk som förbider Skaraslätte och Falbygde med ha- E y, säker väg område med fossila åkrar och Hols medeltida kyrka. Om- De studerade korridoralterative och sträckige iom rådet är av riksitresse för kulturmiljövårde och hyser de dessa bestäms av e rad faktorer där terräge, befitlig högsta kulturvärdea i utredigsområdet. Lågared E20 Aligsås-Vårgårda Vägutredig 3 km Lilla Kroksjö 4 Nåruga Kristieholm I de cetrala dele av dalgåge rier Säveå och ös- Häradsvad Tokebacka Styaborg Nolby domierar idustri- och kotorsbyggader utmed väge. kare. 107 bostäder har bullerivåer överstigade riktvärdet Melltorp Bälige Bolltorp Aligsås samt i Siee och Gogstorp. I Aligsås och Vårgårda gör att trafiksäkerhetsriskera är stora för de oskyddade trafi- av bullerstörigar och barriäreffekter för boede och bruljur Halla Orrakulle Kugegårde vägät sakas för gåede, cyklister och lokal trafik. Detta Utredigsområde Hjulsered Åsgärde Skallafluget Bäleberget Bäsjö Aligsås flygplats lägs skogsbrye, i syerhet i mosaikladskapet orr om Miljöprobleme lägs uvarade väg utgörs i huvudsak Aedal Bolltorpshöjde jordbruksladskapet. I övrigt förekommer e del bebyggelse är 12 meter för att bli 13 meter orr om Hol. Ett parallellt 1779 Storäge Hallstorp låga sträcka är utbyggd med e vägbredd som i söder och avtar orrut för att vara cirka på sträcka förbi Hyåse e äck dsb 1895 medeltide. I Hol fis äve e del bebyggelse utlokaliserad i Årsdygstrafike uppgår till cirka fordo i söder 1781 Horssjö Dammsjö väge Jököpigs Aspelud Västtorp Rödee Eklada Sävasmade Sä v Säveå Kampetå ger kocetrerad krig E 20 som i vissa delar legat här seda trafiksäkerhet och miljöpåverka. De cirka 22 kilometer geom dålig profilstadard, plakorsigar och ett stort a- Stebromosse Lågmade 1779 or lä g s Lille Krökige Ormetorp Foråkrar Algutsgårde Getarygge Bergsjöklev har olika förutsättigar för vägbyggad. Bebyggelse lig- Bristera med uvarade väg är kuta till framkomlighet, katera. För biltrafike uppstår stora trafiksäkerhetsrisker eå Varsjö Hagesjö Säveå Jostorp Siee tli g r Jä äg v rid or k s Bäe be fi Vittee e or vä g Grasjöberget Bösstorpamosse Stora SvältoraGrutlada Varför behöver väge byggas om? Årred

5 På fl era håll i Säveås dalgåg, både i de del där E 20 och järväge ligger me också i de östra dalgåge vid Horla och Siee, förekommer mäktiga isälvsavlagrigar med betydade grudvattetillgågar som utgör e viktig resurs. Här fi s såväl eskilda som kommuala grudvattetäkter, ite mist för Vårgårda tätort och Hols samlade bebyggelse. De betade ekhagara i Mägsholm och Tubbetorp igår i ett bälte av värdefulla ekskogsmiljöer som sträcker sig frå Lagmasholm i väster upp mot Vårgårda och därifrå österut mot Herrljuga. Mägsholms ekhagar är aturvårdsområde och Natura område och utgör tillsammas med Tubbe torp e viktig del av det riksitresse för aturvårde som har ugefär samma utsträckig som ekskogsbältet. Tubbetorps herrgårdsmiljö igår äve i det riksitresse för kulturmiljövårde som sträcker sig österut till Siee och Eklada. Här förekommer ett odligsladskap som geom sia rika och varierade forlämigsmiljöer tydligt speglar ladskapets och bebyggelses förädrigar äda seda brosålder. Ytterligare ett riksitresse för kulturmiljövårde förekommer i det ursprugliga Vårgårda ordost om Tubbetorp. De östra dele av utredigsområdet utgörs av ett tämlige oexploaterat skogsområde med vildmarkskaraktär som hyser höga atur- och rekreatiosvärde. Studerade korridoralterativ Eligt lagstiftige ska e vägutredig studera ett ollalterativ vilket iebär att befi tlig väg bibehålls i pricip uta åtgärder. Detta ollalterativ tjäar som jämförelse med de studerade alterative som här omfattar utbyggad av y väg i befi tlig eller y terrägkorridor. Utöver dessa ska äve e förbättrig av befi tlig väg studeras. Förbättrig av befi tlig väg har studerats för att åstadkomma e mötesfri ladsväg som iebär att körriktigara separeras frå varadra med mitträcke eller målig. Här har åtgärde studerats för e så kallad 2+1-väg där väge utförs med omväxlade två körfält i ea körriktige och ett körfält i de adra. På grud av måga aslutade allmäa vägar utförs stora delar av väge av säkerhetsskäl med ett körfält i vardera riktige. Väge kompletteras med ett lokalt vägät för oskyddade trafi kater och lågsamgåede trafi k. Utbyggad av y väg har i vägutrediges första skede studerats för tre pricipiellt olika huvudkorridorer och ett atal variater av dessa. Efter omfattade jämförelser av de olika korridorvariateras för- och ackdelar, såväl ekoomiska som trasportfuktioella och miljömässiga, valdes tre huvudalterativ ut, Järvägskorridore, Korridor lägs befi tlig väg och Skogskorridore. Eftersom valet av korridor var särskilt komplicerat i de södra dele av utredigsområdet, behölls två olika korridorvariater av Skogskorridore iför det fortsatta arbetet, se eda. Samtliga korridorer sammafaller i söder på dele mella Kristieholm och Bälige (cirka 1,5 kilometer) och i orr på dele mella Tubbetorp och Lud (cirka 6 kilometer). Oberoede av korridor föreslås att trafi kplatser byggs i Bälige, Hjultorp, Degrabo och Lud. I Järvägskorridore placeras E 20 i e sträckig lägs och i huvudsak parallellt med Västra Stambaa på e sträcka av sju till åtta kilometer. Väge bör ite placeras ärmare ä 40 meter frå befi tligt spår för att ite förhidra e evetuell utbyggad av järväge till fyra spår. Norr om Jostorp sammafaller sträckige med Korridor lägs befi tlig väg. Nuvarade E 20 blir lokalväg. I Korridor lägs befi tlig väg har utbyggad av två alterativa vägsträckigar studerats: Utbyggad i befi tlig sträckig och e y väg vid sida av befi tlig väg. Utbyggad i befi tlig sträckig är det alterativ som bäst skoar atur- och kulturvärde. Väg E 20 breddas och ett parallellt lokalvägät på båda sidor om E 20 byggs ut. Väg E 20 kommer att bli e total barriär som kräver fl era plaskilda passager. Några fastigheter måste lösas i och måga utfarter stägas. För att skydda de kvarvarade bebyggelse krävs bullerdämpade vallar och/eller skärmar. Uder byggtide kommer måga boede att störas och omfattade trafi komläggigar att krävas. Utbyggad av e y väg vid sida av befi tlig väg iebär istället att uvarade E 20 blir lokalväg. I övrigt krävs samma åtgärder som för utbyggad i befi tlig sträckig. I Skogskorridore går E 20 mella Gisslatorp och Tubbetorp geom skogs- och höjdpartiet öster om dalgåge, e sträcka på cirka 10 kilometer. I söder har två alterativa korridorer studerats. Dessa beskrivs eda. Korridore går geom kuperad skogsterräg och iebär ömsom skärig och bak, som ofta är upp till 10 meter djupa respektive höga. Nuvarade E 20 blir lokalväg. Skogskorridor/Hallstorp iebär att E 20 gör e vid sväg väster om Bälige ia de korsar uvarade E 20 vid Hallstorp där väge dras upp mot Horssjö. Geom de föreslaga dragige udviks det käsliga partiet vid Gisslatorp. Skogskorridor/Gisslatorp viker av mot ordost vid Bälige och passerar Gisslatorp i riktig mot Horssjö. Kärtaredsväge korsas på e hög bro. Vilka kosekveser får e y väg för trafike? Väges betydelse som atioell och regioal trafi kled kommer att öka geom höjd trafi ktekisk stadard. E utbyggd E 20 iebär ökad framkomlighet för de lågväga trafi ke geom miskad restidsförbrukig då tillåte hastighet ökar frå dages 70/90 km/h till 110 km/h. Störst restidsvister görs i Korridor lägs befi tlig väg och i Skogskorridor/ Gisslatorp, då dessa är kortast. Geom kraftigt miskad trafi k på lokalvägätet förbättras framkomlighet och tillgäglig- 5

6 Sammafattig het för såväl de lokala biltrafi ke som för gåg- och cykeltrafi k och aa lågsamgåede trafi k. Trafi kmägde på e y E 20 kommer år 2020 att variera frå som mest cirka fordo per dyg ärmast Aligsås till cirka vid Vårgårda. Lokalvägstrafi ke miskar till mella 1000 och 3500 fordo per dyg. Tillgäglighete till och villkore i övrigt förbättras äve för kollektivtrafi ke geom bättre framkomlighet, möjlighet till aläggade av hållplatser och samåkigs- och pedelparkerigar, och apassig för fuktioshidrade, bar och äldre. Trafi ksäkerhete kommer att förbättras högst avsevärt vad avser olyckor med dödade eller svårt skadade. För de regioala utvecklige bedöms e utbyggad leda till att pedligsresor med bil ökar geom kortare restider och säkrare resor. Företages kokurreskraft kommer att stärkas geom e förbättrad trasportkvalitet med säkrare och sabbare samt mer förutsägbara trasporter. Trasportutbytet med adra regioer leder till vidgade arbetsmarkader och utbildigsmöjligheter. Miljökosekveser Förbättrig av befitlig väg De främsta fördele med detta alterativ är att det ite i lika hög grad som i de övriga utbyggadsalterative iebär ökade utsläpp till luft som ger storskaliga miljöproblem såsom klimateffekter, försurig, övergödig och markära ozo. Detta på grud av e lägre trafi khastighet och ett lägre icitamet till fl er resor. Samtidigt blir framkomlighete ite lika god som i de övriga alterative. Bullerstörigara kvarstår och det blir äu svårare att ta sig över väge. Att gå och cykla utmed väge (på det utbyggda eskilda vägätet) blir dock lättare. Frå atur- och kulturmiljösypukt är e förbättrig av befi tlig väg det mist skadliga utbyggadsalterativet. Ny E 20 i Järvägskorridore De främsta fördele med e ybyggad av E 20 i Järvägskorridore är att ma samlar bullerstörigara frå väge och järväge till ett gemesamt stråk mella Aligsås och Ägatorp. Här bor ite alls lika måga mäiskor som utmed befi tlig E 20 och de mest drabbade kommer att erbjudas bullerdämpade åtgärder eller ilöse. Med detta alterativ miskar bullerstörigara och barriäreffektera påtagligt utmed befi tlig E 20 mella Bälige och Bäe. Befi tlig E 20 ka åter fugera som e läk för lokalbefolkige i stället för som u är de sarare utgör e barriär. De största ackdele med Järvägskorridore är att betydade arealer (cirka 50 hektar) av värdefull åkermark kommer att iaspråktas för väge. Dessutom kommer cirka 10 hektar av ividliggade åkermark mella y E 20 och järväge ite lägre att kua brukas på grud av de barriär effekter och de fragmeterig som uppstår. Uppskattigsvis 5 10 gårdar ka komma att behöva rivas. Äve om om arroderigar kommer att mildra effekte, är riske stor att eskilda jordbruksföretag kommer att behöva läggas er och e del mark ite lägre brukas som jordbruksmark. Detta drabbar ite bara jordbruksärige uta också atur- och kulturvärdea samt de visuella upplevelse av ladskapet. Ny E 20 kommer att gå på bak över de måga bäckravier som utvecklats krig Säveås bifl öde. Detta iebär itråg och buller i beteshagar med aturlig ägsfl ora samt i biologiskt värdefulla raviskogar. Risk fi s för påverka på vattekvalitete och att vadrigshider uppkommer i Säveås bifl öde som blad aat hyser örig och ål. Ritide till Säveå miskar, vilket kräver särskilda dagvattelösigar för att ås uika aturvärde ite ska skadas vid e evetuell farligtgodsolycka. Frå miljösypukt är det e betydade ackdel att e stor adel av byggmaterialet (krossat berg) måste hämtas utaför vägkorridore, vilket iebär låga trasporter. Ny E 20 i korridor lägs befitlig väg Detta utbyggadsalterativ framstår som det sämsta frå miljösypukt. Visserlige kommer i pricip iga bostäder att ha bullerivåer över 55 db(a) efter utbyggade geom att bostadshus kommer att bullerskyddas, me sam tidigt ökar de allmäa bullerivå i området krig väge. Barriäreffektera krig befi tlig E 20 kommer att fi as kvar och bli e total barriär överallt där plaskilda korsigar ite aordas. Väg E 20 är emellertid reda idag e kraftig barriär och på de platser där plaskildheter byggs, förbättras situatioe kraftigt. För jordbrukets del blir de egativa kosekvesera lika stora som i Järvägskorridore. Cirka 40 hektar jordbruksmark kommer att tas i aspråk för y E 20. Därtill till kommer itråg frå ya eskilda vägar. Fragmeterig av jordbruksmark och barriäreffekter för jordbrukara kommer också att leda till att e del åkermark kommer att tas ur drift gårdar med jordbruksdrift ka komma att försvia och eskilda jordbruksföretag kommer att behöva läggas er. Ett komplicerat vägstråk av parallella vägar som blir mella 50 och 250 meter brett, kommer att gå geom de byar som utgör kära i kulturladskapet. E del hus behöver rivas och bullerskydd kommer att krävas på båda sidor om väge. De visuella upplevelse och förståelse av kulturladskapet kommer kraftigt att försämras. Måga forlämigar ka komma att påverkas. Frå aturvårdssypukt är e utbyggad i befi tlig korridor bättre ä de övriga ybyggadsalterative, äve om 6

7 fl era objekt med tydligt förhöjda aturvärde riskerar att påverkas egativt av itråg och buller. Flera av Säveås bifl ö- de måste korsas, vilket ka ge samma kvalitetsförsämrig av vattet som i Järvägskorridore me berör e lägre sträcka av vattedrage. Saolikhete för att hidra ett utsläpp frå att å Säveå ökar dock. Ny E 20 i Skogskorridore Skogskorridores främsta fördel, oavsett om ma väljer Gisslatorpsvariate eller Hallstorpsvariate, är att bullerstörigara och barriäreffektera miskar drastiskt utmed befi tlig E 20. Samtidigt är de egativa kosekvesera för jordbruket betydligt midre ä i de båda adra ybyggadsalterative. I Hallstorpsvariate beräkas cirka 25 hektar jordbruksmark försvia på grud av itråget frå y E 20. I Gisslatorpsvariate är förluste ågot midre. Fragmeterigs- och barriäreffektera för jordbruket blir midre i Skogskorridore ä i de båda adra ybyggadsalterative meda atalet gårdar som riskerar att försvia uppgår till 5 7 stycke. De stora ackdele med Skogskorridore och dess båda variater är att ett helt ytt och oexploaterat område, som tidigare varit relativt tyst, får kraftiga bullerstörigar. Bullret kommer också i viss grad att sprida sig österut till Säveås östra dalgåg som av lässtyrelse är utpekad som e del av ett så kallat tyst område (< 30 db(a)) och ett stort opåverkat område eligt miljöbalke. Betydade barriäreffekter uppkommer för både mäiskor och djur. Skoge kommer att förlora i betydelse som orieterigsmark och vildmarksområde för det rörliga friluftslivet. Frå aturvårdssypukt iebär bullerstörigara, barriär- och fragmeterigseffektera samt itråge i eskilda objekt med höga aturvärde att de biologiska mågfalde utarmas. I syerhet kommer arter som kräver större arealer eller är särskilt störigskäsliga att miska i området. Buller påverka på Natura 2000-området Mägsholm kommer dock att miska. E aa ackdel med Skogkorridore, i syerhet med Gisslatorpsvariate, är att trafi katera på y E 20 mella Bälige och Tubbetorp kommer att ha svårt att uppfatta de kulturbygd som fi s ere i dalgåge och där trasportera skett seda urmies tider. I Gisslatorpsvariate går y E 20 tvärs terrägformera mella Domarberget och Gisslatorp och riskerar där att göra stor påverka på mosaik ladskapet. Frå miljösypukt bedöms Hallstorpsvariate vara att föredra framför Gisslatorpsvariate. Därigeom miskar påverka på de sydöstra dele av vildmarksområdet, som bedöms ha de högsta atur- och rekreatiosvärdea. På detta sätt blir också bullerstörigara österut midre liksom väges fragmeterigseffekter i vildmarksområdet. Itråge och bullerpåverka i eskilda objekt med förhöjda aturvärde blir också midre i Hallstorpsvariate. Gemesamt för samtliga vägkorridorer Eftersom vissa sträckor är gemesamma för samtliga vägkorridorer, blir också miljökosekvesera desamma. Oberoede av vilket alterativ som väljs, kommer viltstägsel att sättas rut väge. Det iebär e förstärkig av väges barriäreffekt för faua, främst klövvilt. Möjlighetera att bygga fauapassager är goda i Skogskorridore me sämre i de övriga alterative. Ite ågot av alterative bedöms iebära ågo påtaglig skada på de riksitresse som förekommer i området och ågra miljökvalitetsormer bedöms ite överskridas. Vad kostar e y väg? Aläggigskostade har beräkats för tre olika vägbredder: 14,0 meter, vilket iebär 2+1-väg, samt för e fyrfältsväg med bredde 18,5 meter respektive 21,5 meter. Kostade varierar frå 940 miljoer kroor för e 14,0 meter bred väg i Skogskorridore/Gisslatorp till e 21,5 meter bred väg i Korridor lägs befi tlig väg för 1600 miljoer kroor. De stora vistera fi s, ur ett samhällsekoomiskt perspektiv, i kortare restid och ökad trafi ksäkerhet. Samtliga alterativ iebär ett ökat pedlade, vilket medför större utsläpp till luft. Vilka samråd har ägt rum? Samråd har ägt rum med mydigheter, kommuer, represetater för de boede, lokala och rikstäckade orgaisatioer med fl era. Samråd har skett med lässtyrelse vid fl era tillfälle. Två iformatiosmöte har hållits för allmähete. Hur kommer det fortsatta arbetet att bedrivas? Miljökosekvesbeskrivige har godkäts av lässtyrelse Efter utställelse kommer ikoma sypukter att sammaställas och kommeteras av Vägverket för att seda överlämas till lässtyrelse. Lässtyrelse avger därefter ett samlat yttrade över vägutredige och de remissvar och yttrade som kommit i. Vägverket Regio Väst kommer efter sammaställig och aalyser att ta beslut om korridor och trafi ktekisk stadard. Vägverket i Borläge kommer därefter att bereda äredet och säda vägutredige till regerige för tillåtlighetsprövig uder seare dele av Efter prövig och beslut om godkäade ka det fortsatta projekterigsarbetet med e arbetspla och miljökosekvesbeskrivig starta. När arbetsplae atagits och vuit laga kraft ka bygghadligar tas fram. Tidigaste byggstart beräkas till år

8 Iehåll Allmä läsavisig Du har e kvart och vill veta vad ma kom fram till: Du har e halvtimma : Du har e timma och vill bara läsa miljökosekveser: Du vill förstå orsakssammahage i projektet: Du vill fördjupa dig ytterligare: Läs avsitt 8.2 Vägutrediges slutsatser Läs Sammafattig Läs kapitel 7 Kort sammaställig av miljökosekveser Läs samtliga gröa avsitt i rapporte Läs bilagora Läsavisig MKB Grömarkerad text igår i Miljö ko se kves beskrivige. Sammafattig Iledig Bakgrud och syfte Problem och behov Tidigare utredigar och beslut Mål Fyrstegspricipe Geografi sk omfattig Vägutrediges geomförade 15 2 Förutsättigar för lokaliserig Ladskapsaalys som arbetsmetod Väges fuktio och stadard Trafi k och trafi kater Byggadstekiska förutsättigar Samhällsstruktur och markavädig Gemesamma utformigspriciper Riksitresse Ladskap Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv och rekreatio Hälsa och säkerhet Jord- och skogsbruk Grudvatte, grus och berg Föroread mark Aalys av förutsättigara 68 3 Studerade alterativ Studerade priciper för stadardförbättrig Studerade me bortvalda korridorvariater Nollalterativet Förbättrig av befi tlig väg Järvägskorridore Korridor lägs befitlig väg Skogskorridore Etapputbyggad Gestaltigspriciper 92...I iledige förklaras bakgrude till projektet, varför e y väg behövs, vilka lagar och mål som styr projektets iriktig och hur utredigsområdet avgräsats geografiskt....här redovisas projektets tekiska och trafikmässiga utgågspukter, de kommuala plaerige, områdets miljöförutsättigar samt projektets gemesamma utformigspriciper. Kapitel 2 iehåller både delar som hör till MKB: och delar som ite igår i de. Sidor tillhörade MKB: har grö markerig i västerkat, övriga blå....detta kapitel beskriver de tre detaljstuderade korridorera. 8

9 4 Kosekveser för väg, trafik och ekoomi Väges fuktio och stadard Trafi k och trafi kater Samhällsstruktur/markavädig Ekoomi 98 5 Miljökosekveser och möjliga åtgärder Ladskap Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv och rekreatio Mäiskors hälsa och säkerhet Jord- och skogsbruk Grudvatte, grus och berg Idirekta effekter Miljöpåverka uder byggtide Storskalig miljöpåverka geom utsläpp till luft Sammaställig av trafik- och samhällskosekveser Alterativjämförelse Kort sammaställig av miljökosekveser Alterativjämförelse Geografi sk sammaställig Måluppfyllelse och slutsatser Måluppfyllelse Vägutrediges slutsatser Samråd Tidigare samråd Samråd uder vägutredige Fortsatt arbete Plaerigsprocesse Tillåtlighetsprövig Kommade tillstådsprövig Fortsatt miljöarbete Miljöuppföljig Detta kapitel redovisar och jämför de olika alteratives fuktioella och ekoomiska kosekveser....här redovisas, jämförs och beskrivs de olika alteratives påverka på och kosekveser för ladskapet som helhet, idetifierade miljövärde samt för mäiskors hälsa och säkerhet. Kapitlet iehåller äve e presetatio av möjliga åtgärder för att miska alteratives egativa miljöpåverka....i kapitlet redovisas e sammafattade bedömig av projektets trafik- och samhällskosekveser för framkomlighet, väges fuktio, trafiksäkerhet, trafikatupplevelse med mera....i kapitlet redovisas e sammafattade bedömig av projektets miljöpåverka....i kapitlet görs e jämförelse med projektmåle. Vidare preseteras de slutsatser som kommit ut av vägutredige och de itegrerade MKB:....Här redogörs för de samråd som hållits uder arbetet med aktuell vägutredig och hur samrådsprocesse påverkat arbetet....e sammaställig av hur det fortsatta arbetet är täkt att bedrivas. Källor Bilagor (levereras separat) 1 Metod vid miljöbeskrivig) 2 PM riskfrågor/vägdagvatte 3 Naturiveterig 4 Kulturhistorisk förstudie 5 Berg 6 Geotekik 7 Kommuala plaer 8 Aläggigskostader 9

10 1 Iledig I iledige förklaras bakgrude till projektet, varför e y väg behövs, vilka lagar och mål som styr projektets iriktig och hur utredigsområdet avgräsats geografiskt. 1.1 Bakgrud och syfte Väg E 20 utgör de viktigaste förbidelse mella Göteborgsregioe och Örebroregioe och har stor betydelse för kotaktera med Stockholms- och Mälarregioe. Väge är av mycket stor vikt för de regioer, kommuer och företag som ligger utmed eller i ärhete av sträckige. Efter bild adet av storläet Västra Götalads lä har E 20 blivit viktig för de regioala balase iom läet, som huvudled för stora delar av det ire av Västra Götalad, me sträcka mella Aligsås och Vårgårda uppfyller idag ite de krav som ka ställas på e europaväg. Syftet med dea vägutredig är att utgöra uderlag för val av vägkorridor och trafi ktekisk stadard. Väges trafi ktekiska stadard, riksitresse, miljöfrågor samt adra allmäa itresse redovisas och värderas i utredige liksom större eskilda itresse. Vägutredige omfattar äve de miljökosekvesbeskrivig (MKB) som ska utföras i detta skede. E förstudie har tagits fram för E 20, dele Aligsås Vårgårda (2002), som iefattar både dele geom Aligsås och dele Aligsås Vårgårda. De u aktuella vägutredige avser dele Aligsås Vårgårda samt dele förbi Vårgårda till Lud strax orr om Vårgårda där väg 181 asluter till E 20. De seare dele igår i e förstudie för dele Vårgårda Holmestad (2000). Västra Götaladsregioe är med i fi asierige av vägutredigsarbetet. Vägobjektet Aligsås Vårgårda är ite upptaget i Natioell pla för vägtrasportsystemet och måga bostadshus fi s i väges ärhet. Väge fyller samtidigt fuktioe av lokalväg och trasportled för fjärrtrafi ke. På E 20 bladas alla trafi katgrupper, allt frå tuga fordo till vätade skolbar, vilket ger upphov till trafi k farliga situatioer. Pla- och profi lstadarde är låg på måga sträckor, med måga kurvor, backkrö och svackor, där mötade bilar försvier ur sikte. På de 22 kilometer låga sträcka fi s över 100 aslutigar av olika digitet. Väg E 20 är otrygg och osäker för alla oskyddade trafi kater, liksom för alla fordo som färdas med låg hastighet och ebart behöver korsa eller färdas kortare sträckor på väge. Väge är olycksbelastad och uder femårsperiode iträffade 72 olyckor med persoskador, se avsitt 2.3. Med de förvätade trafi kökige kommer probleme med framkomlighet och trafi ksäkerhet att öka. Lika så kommer probleme för de oskyddade trafi katera att öka. 1.3 Tidigare utredigar och beslut Äldre utredigar Strukturstudie Tillsammas med berörda kommuer och lässtyrelse i dåvarade Skaraborgs lä utförde Vägverket uder 1993 e övergripade strukturstudie för E 20 mella Aligsås och Örebro läsgräs. Studie omfattade således äve dele Aligsås Vårgårda i dåvarade Älvsborgs lä. I studie beskrevs möjliga vägstråk på sträcka. 1.2 Problem och behov Nuvarade E 20 uppfyller ite, med si bladig av alla trafi katgrupper, plakorsigar, fastighetsutfarter med mera, de krav som ka ställas på e europaväg. På sträcka fi s fl era sträckor med hastighetsedsättig till 70 km/h. Väges bredd och profi lstadard varierar och måga plakorsigar fi s kvar. Oftast sakas västersvägfält Förstudie I e förstudie för Ny E 20 Aligsås Vårgårda frå jui 1993, aalyserades blad aat täkbara kofl iktområde iför det fortsatta arbetet med lokaliserigspla och tillhörade MKB. 10

11 Lokaliserigspla Dele Aligsås Vårgårda Uder åre utarbetades lokaliserigspla för E 20 dele Aligsås Vårgårda. Lokaliserigsstudie pekade på möjligheter till förbifart söder om Aligsås och korridoralterativ utmed Västra Stambaa, alterativt i skogs område öster om uvarade E 20 mella Aligsås och Vårgårda. År 1995 togs ett riksdagsbeslut där huvudiriktige för E 20 blev 13-metersväg med möjlighet att seare kua bygga ut till högre stadard. Öskemål frå kommuer och lässtyrelse om att äve studera utbyggad i befi tlig sträckig ledde till e kompletterade utredig, daterad mars Studie av y E 20 i befi tlig sträckig delades i två delar, geom Aligsås respektive mella Aligsås och Vårgårda. Arbetet med lokaliserigsplae avslutades i och med Lokaliserigspla, utvärderig och beslut om fortsatt projekterigsiriktig, daterad jui Vägverket beslutade att det fortsatta arbetet skulle iriktas på ombyggad av befi tlig sträckig geom Aligsås och ybyggad eligt korridor Orage/Röd (Skogskorridore) mella Aligsås och Vårgårda. Dele Vårgårda Holmestad Uder åre utarbetades lokaliserigspla, Ny E 20, Vårgårda Holmestad med beslutsrapport vilke är daterad jui För sträcka förbi Vårgårda förslogs e bred korridor som blad aat iefattar uvarade E 20. Förstudier Allmät Frå och med år 1999 gäller miljöbalke med följdädrigar i blad aat väglage. Riksdage har beslutat om ya geerella mål för trasportpolitike. Blad aat har ya atioella miljökvalitetsmål tagits fram. De båda eda beskriva förstudiera utgör därför omtag av tidigare utförd plaerig. Förstudiera ska utgöra uderlag för lässtyrelseras beslut om betydade miljöpåverka. Förstudie 2002, Aligsås (Hedvigsberg) Vårgårda (Hjultorp) Förstudie baseras i huvudsak på tidigare utredigsmaterial och har uppdaterats ebart med häsy till väsetliga förädrigar efter tidigare plaerigsomgåg. De behadlar äve dele geom Aligsås. Förstudie är beämd Beslutshadlig augusti Med förstudie som uderlag har lässtyrelse beslutat att projektet ka atas medföra e betydade miljöpåverka. För dele Aligsås Vårgårda beslutade Vägverket att: Kompletterade lokaliserigsstudier geomförs i e vägutredig, apassad till blad aat miljöbalkes och väglages ya krav. De aktuella förhålladea som framkommer är väg- utredige geomförs får klargöra vilke vägstadard som bör väljas med häsy till trafi kutvecklig, kommual utveckligsplaerig med mera. Möjlighetera att passera Bälige och riksitresseområdet mella Mägsholm och Siee ska särskilt studeras. Förbättrad väg ska åyo studeras med häsy till väglages krav. De alterativa vägkorridorer som preseteras i förstudie behadlas fortsatt i de kommuala plaerige. De beäms Järväg, Befi tlig väg och Skog, och är äve utgågspukt för arbetet i de u aktuella vägutredige. För dele geom Aligsås beslutades att fortsatt vägprojekterig geomförs i e arbetspla eligt de rekommedatioer som tidigare utredigar och dea utredig visar. Förstudie 2000, Vårgårda Holmestad Förstudie utgör ett omtag av tidigare utförd plaerig. Syftet har varit att uppdatera och komplettera tidigare utredigsmaterial blad aat med häsy till miljöbalke, ya målsättigar för trasportifrastrukture och miljö, trafi kutvecklige och uvarade problem. Förstudie är beämd Beslutshadlig augusti I Vägverkets beslut för dele förbi Vårgårda behadlas följade: Att iom gräsera för de i lokaliserigsskedet beslutade vägkorridore/-era i vägutredigar studera sträckig och utformig av y E 20. Att E 20 byggs ut i befi tlig eller y sträckig. Om trafi kutvecklige ite föraleder aat föreslås utbyggad till fyrfältsväg med avskiljade mittremsa och räcke mella körriktigara. Äve adra vägtyper ka prövas i kommade vägutredigar. Att ett sammahägade lokalvägssystem för lokaltrafi k, oskyddade trafi kater, lågsamgåede fordo med fl era byggs ut. Att vägsystemet förses med säkra hållplatser för bussreseärer. Att atalet aslutigar ska miskas radikalt och att väges sidoområde utformas eligt de avisigar som gäller ur säkerhetssypukt. Att väges barriäreffekt så lågt möjligt edbrigas geom passager för både mäiskor och djur på lämpliga platser utmed hela sträcka. Att åtgärder geomförs för att miska bullerstörigara till de ivåer som godtas eligt Naturvårdsverkets riktlijer. Att sträckig iom korridore och detaljutformig väljs så att itråg i framför allt jordbruksmark miimeras. 11

12 1 Iledig Att åtgärder vidtas för att skydda vattedrag och grudvatte mot föroreigar frå trafi ke där detta visar sig lämpligt. Att utbyggade sker med stor häsy till höga atur- och kulturvärde. Tekisk studie, 2005 För att klargöra vilka möjligheter det fi s att förbättra uvarade väg har Vägverket Regio Väst tagit fram e tekisk studie av trafi ksäkerhetshöjade åtgärder på befi tlig väg. De behadlar möjlighetera att bygga befi tlig E 20 till mötesseparerad väg på sträcka Aligsås Vårgårda (Hjultorp). Rapporte är beämd Tekisk studie av trafi ksäkerhetshöjade åtgärder på befi tlig väg, daterad september I rapporte föreslås att sträcka Aligsås Hol av ekoomiska och tekiska skäl måligssepareras med 1+1 körfält. E sträcka orr om Bälige och e sträcka orr om Hol byggs ut med 2+2 körfält för att öka framkomlighete. Sträcka Hol Vårgårda medger utbyggad till 2+1 körfält uta att väge breddas och föreslås måligssepareras på samma sätt som avsittet Aligsås Hol. Samtidigt påpekas att framkomlighets- och trafi ksäkerhetsprobleme är stora och ka ite lösas med ekla åtgärder i befi tlig väg. På sträcka Aligsås Vårgårda behövs e lågsiktigt hållbar lösig i form av fyrfältsväg i y sträckig. Kommual plaerig Aligsås kommu Kommue har tagit fram ett förslag till fördjupad översiktspla FÖP stade Aligsås, daterad utställigshadlig kommustyrelse 18 jui Plae förutsätter att e y E 20 dras eligt skogsalterativet för vilke mark föreslås reserverad. Plae atogs av kommufullmäktige Med aledig av lässtyrelses och Vägverkets sypukter har de utställda plae kompletterats med e redovisig av de tre vägkorridorer som preseteras i dea vägutredig. Ebart av kommue förordat alterativ redovisas dock på plakartora. Kommue skriver att Det iebär att om Vägverket efter pågåede utredig beslutar att ite geomföra det alterativ som plakarta visar uta i stället geomföra ågot av de övriga alterative som kallas järväg eller befi tlig väg behöver översiktsplae ädras i de berörda dele såväl för vägreservat som för mark- och vatteavädig. Se bilaga 7. Vårgårda kommu Gällade översiktspla 2006 är atage av KF I plae rekommederas e utbyggad av E 20 eligt skogsalterativet. Vid Vårgårda tätort förutsätts e y E 20 lägs befi tlig väg. Se bilaga Mål I vägutredige har mål på atioell och regioal ivå styrt iriktige för projektet. De övergripade måle har här brutits ed och i möjligaste må formulerats i kokreta, mätbara projektmål. Natioella mål Väglage De allmäa väghållige regleras av väglage, som behadlar byggade och drift av allmäa vägar. Det övergripade målet med väghållige ka sägas framgå av lages 13 : Vid byggade av väg ska tillses, att väge får sådat läge och utför ade att ädamålet med väge vies med mista itråg och olägehet uta oskälig kostad, och att häsy tas till stads- och ladskapsbilde och till atur- och kulturvärde. Utöver dea övergripade paragraf regleras de formella haterige av vägutbyggader med syftet att processe ska säkerställa att adra allmäa och eskilda itresse beaktas i ett arbete som fyller högt ställda krav på offetlighet och rättsäkerhet. I väg lage stadgas också att delar av miljöbalke ska tillämpas i vägärede. Miljöbalke Utöver att delar av miljöbalke särskilt ska tillämpas vid prövig av vägärede iehåller de övergripade mål och allmäa häsysregler som alltid ska tillämpas, 1 2 kapitlet. I häsysreglera, som har till avsikt att bidra till e hållbar utvecklig, ställs blad aat krav på: tillräcklig kuskap om hälsa och miljö att bästa tillgägliga tekik och ödvädiga skyddsåtgärder ska avädas lämplig lokaliserig hushållig geom återavädig eller återviig val av skosammaste produkter om det fi s alterativ. I kapitel 3 ges de grudläggade bestämmelsera som visar vilka allmäa itresse som har särskilt stor betydelse för samhällsutvecklige och som ska prioriteras framför adra itresse är markavädigsfrågor ska avgöras. I kapitel 4 förteckas riksitresse (särskilda bestämmelser) för vissa utpekade område i ladet med häsy till dess atur- och kultur värde. Samtliga område i detta kapitel är av riksitresse. Avsikte med bestämmelsera är att hushålla med mark- och vatteområde i ladet på ett lågsiktigt och uthålligt sätt och att miljöfrågora ges tygd i plaerige. Område som är särskilt käsliga frå ekologisk sypukt ska skyddas. Bestämmelsera i miljöbalke syftar till att främja e hållbar utvecklig som iebär att uvarade och kommade geeratioer tillförsäkras e hälsosam och god miljö. E såda utvecklig bygger på isikte att ature har ett skyddsvärde och att mäiskas rätt att förädra och bruka 12

13 ature är föread med ett asvar för att förvalta ature väl. Vidare ska miljöbalke tillämpas så att: mäiskors hälsa och miljö skyddas mot skador och olägeheter värdefulla atur- och kulturmiljöer skyddas och vårdas de biologiska mågfalde bevaras mark och vatte med mera aväds så att e lågsiktigt god hushållig tryggas återavädig och återviig främjas så att ett kretslopp uppås. Trafikpolitiska mål Som grud för arbetet ligger det övergripade trasportpolitiska målet frå 1998 (kompletterat år 2001) att säkerställa e samhällsekoomiskt effektiv och lågsiktigt hållbar trasportförsörjig för medborgare och ärigsliv. Detta mål har i si tur brutits ed i sex delmål: ett tillgägligt trasportsystem e hög trasportkvalitet e säker trafi k e god miljö positiv regioal utvecklig ett jämställt trasportsystem. Miljökvalitetsmål De ekologiska dimesioe av begreppet hållbar utvecklig tydliggörs i sexto miljökvalitetsmål med delmål, ataga av riksdage De 16 miljökvalitetsmåle är: Begräsad klimatpåverka Frisk luft Bara aturlig försurig Giftfri miljö Skyddade ozoskikt Säker strålmiljö Ige övergödig Levade sjöar och vattedrag Grudvatte av god kvalitet Hav i balas samt levade kust och skärgård Myllrade våtmarker Levade skogar Ett rikt odligsladskap Storslage fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv. På regioal ivå har samtliga utom Storslage fjällmiljö fastställts av Lässtyrelse Västra Götalad. Projektmål Bakgrud Väg E 20 är av riksitresse som kommuikatiosled. Dess uvarade stadard har bedömts vara otillfredsställade och dea vägutredig ska ta fram förslag till åtgärder mot bristera. Dessa åtgärder ska jämföras med det övergripade målet för de sveska trafi kpolitike, Att säkerställa e samhällsekoomiskt effektiv och lågsiktigt hållbar trasportförsörjig för medborgare och ärigsliv i hela ladet. Iom rame för utredigsarbetet har de trafi kpolitiska delmåle om möjligt brutits er till kvalitativa delmål för projektet eligt eda. I vissa fall ka Vägverkets aalysverktyg EVA avädas för att mäta delar av de parametrar som påverkar måluppfyllelse, exempelvis restid, fordoskostad, atal olyckor och avgasutsläpp. Arbetet med projektmål har delvis baserats på de ladskapsaalys (se avsitt 2.1) som geomförts i de iledade dele av vägutredige och som framförallt påverkat delmåle iom miljöområdet. Ett tillgägligt trasportsystem Åtgärdera ska medföra att tillgäglighete ökar och restidsförbrukige i systemet miskar, vilket äve ska komma kollektivtrafi kater, oskyddade trafi kater och fuktioshidrade till del. Mått för bedömig av måluppfyllelse: Restidsförbrukig ur EVA-kalkyl. Förädrig av restider start mål i kollektivtrafi ke. Atal bostäder med direkt tillgåg till separat vägsystem för gåg- och cykeltrafi k. E hög trasportkvalitet Åtgärdera ska medföra att ärigslivets trasporter gyas geom förbättrad tidhållig och förutsägbarhet, förbättrade kokurresförhållade och säkrare godstrasporter. Mått för bedömig av måluppfyllelse: Godskostad ur EVA-kalkyl. E säker trafik Åtgärdera ska medföra miskad saolikhet för olyckor geom att väge ska erbjuda e stimulerade och lättorieterad trafi kmiljö som tar tillvara ladskapets upplevelsevärde äve för trafi katera. Väges utformig ska vidare uppfylla VGU:s krav för god stadard är det gäller valda lijeförigselemet. Åtgärdera ska vidare medföra midre allvarliga kosekveser efter olyckor geom att reducera trafi karbetet i följade trafi kmiljöer med hög skaderisk: Vägsträckor med mötade trafi k och högre hastighet ä 70 km/h. Korsade trafi k i miljöer med högre hastighet ä 50 km/h. Oskyddade trafi kater på vägbaa i miljöer med högre hastighet ä 30 km/h. Sträckor med fasta hider iom väges säkerhetszo, det vill säga på avståd midre ä vad som ages i Vägverkets hadböcker. 13

14 1 Iledig Mått för bedömig av måluppfyllelse: Atalet kilometer av vägätet, respektive atalet pukter som ite uppfyller krave eligt ova. Bedömig av ladskapsupplevelse frå trafi katsypukt, jämförelse mella alterativ. Atal trafi kolyckor och skadade ur EVA-kalkyl. E god miljö Med utgågspukt frå vad som kommit fram i ladskapsaalyse föreslås edaståede mål för miljöarbetet i projektet, med kopplig till de 16 atioella miljökvalitetsmåle. Utöver de mål som redovisas eda gäller geerellt att åtgärdera i vägförslaget ska medföra mista itråg i omgivade värdefulla miljöer. Käda exempel på sådaa miljöer är öppa våtmarker, lodytor, rasbrater och betade ägsoch hagmarker. I utredigsskedet bevakas i första had att vald korridor ger möjlighet att ta häsy till sådaa miljöer. Uder utbyggadsskedet ska också eftersträvas att aktuella arbete ka geomföras uta att ge lågsiktiga skador eller kraftiga störigar på värdefulla miljöer. E positiv regioal utvecklig Åtgärdera ska utformas så att det lokala ärigslivet gyas, vilket framförallt iebär att jordbruksäriges trasporter uderlättas och att trasport- och tillgäglighetsförhållade som försvårar djurhållig udaröjs. På e regioal ivå ska trasporter för tillverkigsidustri i regioe uderlättas, åtgärdera ska uderlätta boede på ladsbygd geom goda möjligheter till resor för att å arbete och utbildigsmöjligheter. Mått för bedömig av måluppfyllelse: Bedömig efter samråd med LRF, lokala företagareorgaisatioer, kommuer och Västragötaladsregioe. Ett jämställt trasportsystem Vid utformig och bedömig av alterativa vägförslag ska häsy tas till skillader mella mäs och kviors resvaor och värderigar. Mått för bedömig av måluppfyllelse: Medverka frå respektive kö i arbetsgrupper och vid samråd. Vidare ska häsy tas till bars rörelsemöster och behov av förfl yttig. Projektets miljömål 1. Utsläppe av luftföroreigar och växthusgaser ska miskas. Förslag till mått: utsläppsmägder ur EVA-kalkyl. Relevata atioella mål 1, 2, 5 2. Störigar för boede i området ska miimeras. Särskilt ka oteras buller, otrygg ärmiljö och barriäreffekter. Förslag till mått: Atal störda bostäder 3. Yt- och grudvattetillgågar ska skyddas för framtide. Särskilt ka oteras Säveå och grudvattetillgågar i isälvsmaterial, t ex i Hol. 15 4, 7, 8, 9 4. Vägsystemets samlade barriäreffekter för djurlivet ska reduceras. 12, 13, Vägförslaget ska utformas så att utbyggade ka ske med miimerat tillskott av byggadsmaterial och dito behov av mark för placerig av överskottsmassor. Förslag till mått: Volym uderskott respektive överskott av massor 6. För att udvika att beteshävde miskar ska vägförslaget ge goda förutsättigar för fortsatt djurhållig iom jordbruket i området. 7. Vägförslaget ska utformas så att både trafi kater och övriga upplever att ladskapets upplevelsemässiga förutsättigar har tagits till vara. Särskilt ka oteras: Ladskapets olika karaktärsområde; odligsbygd, skog och övergågsområde. De låga bosättigshistorie Trafi kbullrets påverka ska ite miska ladskapets värde för djur och mäiskor. 12, De samlade miljövärdea i följade område ska bevaras: Hol Mägsholm Tubbetorp Gogstorp Säveå 10. Itråge i följade miljötyper ska miimeras: Ravimiljöera i aslutig till Säveå Övergågszoe mella odligsbygd och skog Tjäderskoge i sydöstra dele av utredigsområdet 9, 13, 15, 16 8, 11, 12, 13, 16 14

15 1.5 Fyrstegspricipe Både vid framtagade av åtgärder och beslut om fortsatt arbete ska Vägverket i si plaerig tillämpa de så kallade fyrstegspricipe är ma studerar åtgärder mot brister i trafi ksystemet. Fyrstegspricipe är ett förhålligssätt som utvecklats för att bidra till e god hushållig med resurser och ett effektivare utyttjade av befi tligt trasportsystem. Pricipe iebär e prioriterig av vilke typ av åtgärder som ska prövas, i första had steg 1, i adra had steg 2 och så vidare. ett effektivare utyttjade av dages väg, ka vara ett sätt att på kort sikt reducera de problem som idetifi erats. Hittills har e uppsättig av hastighetskameror geom förts i syfte att förbättra trafi ksäkerhete på sträcka. Begräsade ombyggads- och förbättrigsåtgärder eligt steg 3 har geomförts. På fl era delsträckor har räckesfri mötesseparerig geomförts och korsigar målats om i syfte att förbättra trafi ksäkerhete och öka framkomlig hete. På lägre sikt bedöms iga adra åtgärder ä vägåtgärder vara realistiska för att lösa probleme med trafi k- säkerhet och framkomlighet lägs E 20. De alterativ som då återstår är: utbyggad av y väg i befi tlig sträckig (steg 4) utbyggad av y väg i y sträckig (steg 4). Dessa åtgärder redovisas i kapitel 3 Studerade alterativ. Steg 1 iebär åtgärder som påverkar trasportbehov och val av trasportsätt. Steget omfattar plaerig, styrig, reglerig, påverka och iformatio för att miska trasportefterfråga eller föra över trasporter till midre utrymmeskrävade eller miljöväligare trasportmedel. Steg 2 iebär åtgärder som ger effektivare utyttjade av befi tligt vägät geom trafi kstyrig, reglerig, påverka och iformatio. Steg 3 iebär begräsade ombyggads- eller förbättrigsåtgärder i befi tlig sträckig som till exempel bärighetsåtgärder eller trafi ksäkerhetsåtgärder så som breddig, mitträcke, sidoområdesåtgärder. Ombyggad av korsigar med mera. Steg 4 iebär yivesterigar och/eller omfattade ombyggader som ofta tar y mark i aspråk, till exempel ya vägsträckigar, y förbifart och så vidare. Steg 1 Vägverket Regio Väst har bedömt att åtgärder som påverkar trasportbehov och val av trasportsätt ite är realistiska för att på ege had reducera probleme på aktuell del av uvarade väg. På sikt måste dock beaktas att järväges adel av de tuga trasportera måste öka. Steg 2 till 4 Bristera på E 20, dele Aligsås Vårgårda, rör främst trafi k- säkerhet och framkomlighet för trafi kater på väge. Steg 2, 1.6 Geografisk omfattig Vägobjektet asluter i Kristieholm till plaerad utbyggad av E 20 geom Aligsås. I väster avgräsas utredigs området av Västra Stambaa och Säveå. I öster avgräsas området av kraftledigsgata i skogs- och höjdområdet öster om uvarade väg. Skogsområdet gräsar till stora opåverkade område. Utredigsområdet avslutas i orr vid aslutige av väg 181 vid Lud. Utredigsområdet framgår av utvikigskarta lägst fram i rapporte. 1.7 Vägutrediges geomförade Samråd Samråd har skett med Lässtyrelse i Västra Götalads lä vid tre tillfälle, varav ett fältbesök. Gemesamma samråd har hållits vid fyra tillfälle med Aligsås och Vårgårda kommuer. Dessutom har ytterligare ett samrådsmöte ägt rum med Aligsås kommu. I jui 2007 skickades samrådsmaterial ut till ett tjugotal mydigheter. Samrådet besvarades uder mitte av september September 2007 sädes samma material på samråd till ett tiotal orgaisatioer, blad aat aturskyddsföreigar, jaktvårdskretsar och företagarföreigar. Samråd med allmähete hölls 27 september 2007 i Hols församligshem och 4 oktober 2007 i Bälige församligshem. Sammalagt kom 183 persoer till dessa möte. E broschyr om vägprojektet delades ut. Iformatio om projektet har också fuits i artiklar i Aligsås Tidig och Göteborgs-Poste. Samrådet har fuits tillgägligt på Vägverkets hemsida. Ett särskilt samråd har hållits med LRF:s kommugrupp i Vårgårda. 15