2.14 Grundvatten, grus och berg

Transkript

1 2.14 Grudvatte, grus och berg Allmät Grudvatteresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörade delmål. Däri sägs att grudvatteförade geologiska formatioer av vikt för uvarade och framtida vatteförsörjig seast år 2010 ska ha ett lågsiktigt skydd mot exploaterig som begräsar avädige av vattet (grudvatte av god kvalitet). Vidare ages att aturgrusavlagrigar med stort värde för dricksvatteförsörjige ska bevaras. Likade budskap ges i EU:s ramdirektiv för vatte. För haterig av vägdagvatte gäller Vägverkets publikatio r 2004:195 eligt följade: grudvatte ska skyddas mot skador av ifi ltrerat dagvatte och utsläpp i sambad med olyckor ytvatte ska skyddas mot föroreigar vägsaltets iverka på vattetäkter ska miska och på sikt upphöra vid plaerig och projekterig av ya vägar och åtgärder utefter befi tliga vägar ska risker, sårbarhet och värde utredas för såväl grudvatte som ytvatte. Kosekvesera av läckage och spridig av miljöfarliga äme beror på e rad faktorer såsom exempelvis: typ av föroreig jordlager vid platse grudvatteivåer ärhet till yt- eller grudvatteförekomst käslig fl ora och faua. utformig av dagvattesystem. I vägdagvatte ka e rad miljöfarliga äme förekomma. Vid korta häftiga reg bildas de högsta föroreigskocetratioera. Vid e trafi kolycka ka dels miljöfarligt gods läcka ut me också bräsle frå fordoe. Värsta sceariot uppstår är e såda olycka sker i ärhete av e yt- eller grudvattetäkt. Då ka tide vara för kort för att hia stoppa spridige och miska kosekvesera. På sådaa platser där jordlagre är täta kommer det aturliga skyddet att vara högre mot ifi ltrerig av föroreig till mark och grudvatte. Där jordlagre är mer permeabla är skyddet sämre. Skyddet mot föroreigsspridig i grudvattet är geerellt sett sämre där grudvatteivå är hög och gradiete ( vilja för grudvattet att fl ytta sig) är hög. På samma sätt är skyddet för spridig högre där gradiete är låg och ivå också är lägre. Figur 2.14:1 Bebyggelse i Hol hämtar sitt dricksvatte frå isälvsdeltats grudvattemagasi i Hol. 61

2 2 Förutsättigar för lokaliserig Täta jordlager förekommer i befi tlig korridor söder om Hol. Mer permeabla jordlager förekommer rut Bälige, Hol, Bäe, Mellomgårde, Fridhem/Horla/Siee och utmed de västra dele av Vårgårda tätort. Det fi s skäl att misstäka att läckage frå de olyckor som skett ka spåras i jordlager och grudvatte på agiva platser. Grus- och bergförekomster Grusförekomster är e ädlig aturresurs och stor restriktivitet bör iakttas vid grusexploaterig. Befi tliga grustäkter bör utyttjas väl och aturgrus bör eligt de atioella miljömåle edast avädas är ersättigsmedel ite ka komma ifråga med häsy till avädigsområdet. I lässtyrelses regioala miljömål för Västra Götalads lä ages att aturgrus edast ska yttjas är det är helt omöjligt att aväda ersättigsmaterial. Syftet med miljömålet är att bevara huvudparte av de återståede aturgrusavlagrigara till adra ädamål ä ballastproduktio. Eligt MB 3 kap 7 ska mark och vatteområde som iehåller värdefulla äme eller material, skyddas mot åtgärder som påtagligt ka försvåra ett framtida utyttjade av resurse. Nuläge Grudvatteresurser Det storskaliga grudvattefl ödet sker frå skogshöjdera öster om befi tlig vägsträckig er mot de bägge dalgågara och Säveå. E större vattedelare går utmed höjdrygge, se karta Grudvatte, grus och berg (fi gur 2.14:4). Edast e kort sträcka av Skogskorridore vid Fridhem ligger på de östra sida av dea stora vattedelare. Lokalt ka adra fl ödesriktigar förekomma på grud av topografi, jordlager och större grudvatteuttag. Aligsås kommus vatteledigsät har si orra/östra begräsig i höjd med Nygård, se fi gur karta Grudvatte, grus och berg. Aligsås har iga kommuala grudvattetäkter utmed de föreslaga vägkorridorera. Vårgårda kommus vatteledigsät har si södra begräsig i höjd med Hjultorp. Det lilla samhället Lagmasholm har tidigare försörjts av ege vattetäkt. Efter kotamierig med bekämpigs medel frå jordbruket, har vattetäkte fått stägas. Nu försörjs Lagmasholm med dricksvatte i ledig frå Vårgårda. Alla övriga samhälle och estaka hushåll och gårdar utaför dessa område försörjs med dricksvatte frå större eller midre grudvatteförekomster. Figur 2.14:2 Holmes bergtäkt öster om Bälige ligger iom Skogskorridores Gisslatorpsvariat. Vy mot sydväst. 62

3 I utredigsområdet förekommer ett atal större isälvsformatioer, se karta Grudvatte, grus och berg. Utmed Järvägskorridore kommer väge i de södra dele, fram till Mellomgårde, att passera förbi huvudsaklige täta jordlager som lera och silt. Lokalt förekommer sadavlagrigar som ligger ovapå de tätare jordlagre. Utmed hela sträcka mella Bälige och Mellomgårde är jordlagre perme abla och vatteförade uder de tätare jordlagre. Jordlagre ger möjlighet för uttag av grudvatte (Sveriges Geologiska Udersökig, SGU). I höjd med Hol förekommer midre passager där jordlagre vid yta är permeabla och består av isälvsavlagrigar (sad och grus). Dessa partier är så kallade ögo i lera där de permeabla, uderliggade jordlagre, tittar fram. Isälvsformatioe vid Hol bedöms vara sammahägade med isälvsformatioera vid Marbogårde och i Torp. Goda grudvatteresurser bedöms förekomma i isälvsformatioera i Hol, Bäe, Mellomgårde, Gisslatorp och i Fridhem/Horla/Siee-formatioera. E större sammahägade isälvsformatio förekommer också frå Algutstorp och uder större dele av Vårgårda cetralort. Isälvsformatioe har klassats som e stor grudvattetillgåg. Kvalitete på grudvattetillgåge är ite käd. E dricksvattetäkt förekommer i de östra dele av stade. Ett skyddsområde håller på att tas fram för Vårgårda kommus vattetäkt i Algutstorp. Övriga grudvatteresurser sakar fastställt skyddsområde. I Hol försörjs kommues skola (cirka 150 persoer), fl era estaka hushåll och jordbruk samt cirka 50 persoer i e villasamfällighet med dricksvatte frå isälvsformatioe. Kommue har också plaer på att utöka bostadsbebyggelse i Hol. I samma isälvsavlagrig och grudvattemagasi pågår brytig av grus uder grudvatteyta, vilket ka stå i kofl ikt med grudvatteresurse. Lässtyrelse har dock uder 2007 gett tillståd till fortsatt grustäktsverksamhet fram till år 2022, ett beslut som också Vårgårda kommu ställt sig bakom. Mella Hol och järväge samt utmed skogsbryet öster om befi tlig väg förekommer ett atal aturliga källor. Hur vatteförsörjige sker i Bäe och Mellomgårde är ite helt kät me saolikt har hushålle äve här försörjig frå isälvsavlagrige. I Horla, ära Storsjö, fi s e större vattetäkt som försörjer cirka 100 persoer. Råvattet i täktera tas frå isälvsformatioe. Figur 2.14:3 De stora grustäkste i Hol. Vy mot sydväst. 63

4 2 Förutsättigar för lokaliserig Midre grudvattemagasi förekommer i svallade jordlager samt i morämarkera i kate mot höjdryggar, samt i lokala asamligar av permeabla jordlager på höjdera. Här har varje bostad ege försörjig i ege grävd bru i jordlagre. Äve borrade bruar i såväl jordlager som berggrude förekommer utmed hela sträcka. Artesiska förhållade med höga grudvatteivåer bedöms förekomma utmed hela huvuddalgåge, speciellt ära skogskate i öster me också i isälvsmaterial uder lera söder om Hol samt utmed järväge. Kvalitete på grudvattet i isälvsformatioera är ite käd me är saolikt god eftersom uttag till dricksvatte sker i dem. Iga stora käda föroreigskällor förekommer i ärhete av isälvsformatioera. Käda föroreigskällor i utredigsområdet är vägtrafi ke, platser med föroread mark och platser där olyckor med farligt gods iträffat, se karta Grudvatte, grus och berg. Idag fi s iga käda åtgärder eller aläggigar för att miimera påverka på grudvatteförekomstera av vägdagvatte eller av läckage frå olycka med farligt gods. Äve lite, svag me lågvarig belastig av vägdagvatte ka på sikt slå ut grudvattetäkter är föroreigar har ackumulerats och haltera har blivit tillräckligt stora. Grus- och bergförekomster Isälvdeltat i Hol är Vårgårda kommus största isälvsavlagrig, vars totalvolym har uppskattats till cirka 23 miljoer m³ sad och grus och som därmed utgör cirka hälfte av de totala volyme i kommue (Grusiveterig i Herrljuga och Vårgårda kommuer 1991:7). Hela detta cirka 1 4 kilometer stora område har dock fått aturvårdsklass 1 och ka därför ite upplåtas för täktverksamhet, eligt lässtyrelses grusiveterig frå Trots detta ligger, som ova ämts, e aktiv grustäkt orr om Hols kyrka, se fi gur 2.14:3 samt karta Grudvatte, grus och berg. Grusavlagrige har ett stort geoveteskapligt värde och uppe på de ligger både Hols samhälle och ett stort gravfält. Avlagrige har också stor betydelse för ladskapsbilde. Grovt material fi s framför allt i avlagriges östra del, särskilt öster om E 20. Österut avslutas avlagrige i e fl ack ås som sträcker sig till i trakte av Stebromosse. Väster om E 20 domierar sad. De grova ytdele är i de östra dele, särskilt öster om E 20, fl era meter mäktig me blir mot väster allt tuare. Förutom isälvsavlagrige i Hol fi s ågra midre isälvsavlagrigar iom utredigsområdet som är upptaga i lässtyrelses grushushålligspla för Vårgårda kommu frå Området vid Berget har fått aturvårdsklass 1 och är därför ite exploaterbart. Strax väster om bebyggelse i Bäe ligger e midre avlagrig som fått klass 3 och som därför bedömts som exploaterbar. Detsamma gäller för isälvsavlagrige orr om korsige mella E 20 och väg 42 vid Degrabo. I Aligsås kommu ligger isälvsavlagrigar öster om gårde Risa, vid Holme samt vid Rolfs kulle och vid Torp, se karta Grudvatte, grus och berg. De förstämda har getts skyddsklass 2 och har ite bedömts iehålla ågot exploaterbart material. E husbehovstäkt ligger dock iom avlagrige. De övriga har fått skyddsklass 3 och har i det avseedet bedömts vara exploaterbara. De exploaterbara volyme i de då aktiva grustäkte uppskattades år 1995 till m³. Idag är grustäkte i stort sett avslutad me har övergått till att vara e bergtäkt, se eda. Åskulle Rolfs kulle tillsammas med kulle vid Torp bedömdes år 1995 ha e exploaterbar volym på m³. Reda då var ugefär 80 procet av täkte vid Rolfs kulle avslutad och efterbehadlad. Vid Torp fi s e igeväxt täkt med e mäktighet av 5 6 meter med e lite skärig av husbehovskaraktär. Av karta Grudvatte, grus och berg framgår att det fi s ytterligare isälvs avlagrigar iom utredigsområdet som dock ite är upptaga som grusresurser i lässtyrelses grushushålligspla. Vårgårda och Herrljuga kommuer ligger iom ett berggrudsområde som domieras av bergarter med dåliga ege skaper för bergkrossproduktio. I lässtyrelses utredig Berg för krossig i Herrljuga och Vårgårda kommuer, 1991 pekas e hadfull möjliga bergtäktsplatser ut som ligger med relativ ärhet till utredigsområdet för E 20. Udersökige iriktades i första had på att lokalisera de bergartseheter som erfarehetsmässigt brukar visa upp de bästa värdea. Trots detta var det edast vid Rävaberget cirka 1 mil väster om Vårgårda som det förekom e bergkrosskvalitet som var tämlige god. De uttagbara volyme överskrider här 4 miljoer m³. I de fyra adra områdea vid Lagmasholm, Vårgårda och Ljur var bergkvalitete tämlige dålig. Cirka 1,5 kilometer öster om Bälige, utmed väg 1778 mot Kärtared, ligger Holmes bergtäkt, se fi gur 2.14:3. De aktiva bergtäkte har brytigsrättigheter som framför allt sträcker sig österut frå befi tlig täkt. I ärhete av dea bergtäkt har SGU tagit bergkvalitetsprover som visar att bergkvalitete är dålig och materialet sprött. Berget ka avädas som förstärkigslager i vägar me ite som bärlager. Detta iebär i praktike att material till bärlagret måste hämtas utifrå om det övriga berget i väglije håller samma låga kvalitet som vid SGU:s provtagigspukt. Figur 2.14:4 Grudvatte, grus och berg. 64

5 Lud Attholme Orremosse Ekes mosse Vårgårda flygplats Store mosse Tåsjö Frötorp S Lud Holamosse Ulvestorp Ödegårde Tumberg Tro llh ä vartå tte Holamosse Vaktberget Bergstea Herrlju Degrabo Horsbergsmosse Degrabo Sölvatorp Vårgårda Vårgårda flygplats Högstorp Lilla mosse Lågåsaberget Kessberget så i g Kyll Hoberg 1898 Varemosse Tokatorp Store mosse Olstorp Tåga Heds aturreservat Tåga hed Vareskoge Driveslätt ge Vaktberget Vareskoge Lågeberget gav ä Holamosse Kulla- torpet Vimosse ge 42 Bergstea Lågared 181 vä Fullestad Stora Fäsjö Ambjörtorp Börta Hjultorp Rammsjöås Gågeberg Hjultorp Östadkulle Vårgårdaherrgård Säv Ulvarås Ödegärdet Lea kyrka Klevaberget Klevasjö Bo rå sv äg e Algutstorp Hägruga 42 eå Djupedal Uggletorp Sotlada Låge Vagshed Häremosse Lagmasholm Mägsholm E 20 Häckelid Ekåsara Hägruga Gilläge Sä v eå Tubbetorp Mellomgårde 1898 Lea Gogstorp Strömsberg Holmakulle Bäatorp 1782 Ägatorp Säveå Grasjöberget Bäe Jostorp Bösstorpamosse Stora Svältora Stockabo Grutlada Siee Vittee Egelmasgårde Ormetorp Hallavadet Stebromosse Lågmade Varsjö Hagesjö Bergsjö Mellomgårde Algutsgårde Foråkrar 1779 Lille Krökige Eklada Sävasmade Getarygge Bergsjöklev 1781 GT Fly GT Säveljug Store Krökige Vägkorridor Ebart lokalväg Hyåse Hallorstorp Utbredig av isälvsmaterial i markyta (SGU) Gudlered Område med risk för föroread mark (idustrier/verksamhet) Kättligebo Käd depoi Ryagärde Svalbomosse Ladbogårde Röttorp Utredigsområde 1781 Grustäkt Store-Trä Jököp i gsväge Hol Holma 1779 Torp Ga s bä cke Storäge Hökared Horssjö Högaklit Rödee Hallstorp Ekebacke Bergaskoge E 20 Aedal Ris Rolfs GT kulle Bolltorpshöjde a bä Eehage cke Bälige Domarberget BT+GT bäc k e Gisslatorp Kärtaredsväge Bäsjömade 1778 Styaborg Noltorp Sadvadskulle Aligsås S Brogårde å ä ve Nolhaga slott Nolhaga Nygård Bäsjö Halla Plats förljurhalla trafikolycka med läckage av föroreigar Hallaberge Yxås aturreservat Kärtared Timmeråse Stora Musjö Ljursdamm LågaredStora Grudvatte, grus Ö och berg Övratorpa kullar Höga berget Holkaberget Gasslåge 0 Lilla Musjö Lågared E20 Aligsås-Vårgårda Vägutredig 3 km Sävsjöos Lilla Kroksjö Nåruga Kristieholm Holmalud cke Övratorp mosse Kärtareds- eå Sä v Årred å Säveå Olstorp ab ä Vitamosse Luebräckamosse S äv e Stadskyrka Östlycka to rp Jordamosse Häradsvad Sävelud Ols Ljur Plats med risk för föroread mark Melltorp Tokebacka Nolby Ugefärlig gräs för kommualt vatte Vattedelare Vattekälla Mellomgärdessjö Kyllemads- Kyllemade mosse Bälige Bolltorp Korpås Eskild vattetäkt Orrakulle Dammtorpet Iglabo Grustäkt Hjulsered Åsgärde Skallafluget Bäleberget Bäsjö Aligsås flygplats Bergtäkt Rydera Kommual vattetäkt Storsjö Stora Kampagårde Kugegårde GT Fredsberg 1895 Dammsjö Grusfydighet BT Aspelud Västtorp Mårsjö ed ltal Horla Sä Källafors kraftstatio Säveå Lille-Trä Dalbogårde ve å Fiatorp Kampetå

6 2 Förutsättigar för lokaliserig

7 2.15 Föroread mark Allmät Föroreigar i mark och grudvatte ka medföra föroreigsspridig, i syerhet om föroreige är okäd är arbetet ileds. Udersökigar ka behöva göras för att utreda typ och grad av föroreig samt för att bestämma hur de på bästa sätt ska tas om had. Iblad är asvarsfråga ite klar och då ka de behöva utredas. Föroread mark är också e arbetsmiljöfråga. Iformatio rörade föroread mark har hämtats frå Aligsås och Vårgårda kommu. Kotakt har äve tagits med lässtyrelse. Kotakt har också tagits med Räddigstjäste i Vårgårda och Aligsås för att få uppgifter om olyckor med läckage av miljöfarliga äme. Nuläge Eligt lässtyrelse samt Aligsås och Vårgårda kommu ka föroread mark förekomma på fl era platser och område utmed befi tlig E 20. Verksamhetera har omfattat och omfattar blad aat depoier, idustrier av olika slag, verkstäder och besistatioer. I Vårgårda cetralort har Vårgårda Mässigsidustri haft verksamhet med gjuteri. Autoliv AB i Vårgårda driver verkstadsidustri med blad aat ytbehadlig. Ytbehadlig av trä har ägt rum på e idustrifastighet i Hoby, strax söder om Vårgårda fl ygplats. Ett sågverk har tidigare haft verksamhet i Bälige. Här har också träimpregerig utförts. I korsige mella E 20 och väg 181 ligger e besistatio. Äve vid korsige i Hallstorp har tills helt ylige legat e besistatio. I Bälige driver Aligsås kommu e depoi. Vårgårda kommus depoi ligger öster om Tumbergs by och berörs ite av vägförslaget. Övriga midre, äldre och lokala hushållsdepoier ka förekomma. Utöver detta förekommer också ett atal platser utmed befi tlig väg där olyckor har skett med läckage av miljöfarliga äme. Iga olyckor med farligt gods har skett på aktuell sträcka me däremot har läckage skett av bräsle på fl era platser. Läckage av diesel och besi (mer ä 100 liter) har eligt Räddigstjäste i Aligsås och Vårgårda kommuer skett i alla större korsigar utmed E 20 på sträcka. Stora läckage av bräsle vid olyckor har skett i korsigara mella E 20 och väg 181, väg 42 vid Hjultorp samt med Jököpigsväge, vid Rasta, Doggy AB och i Hol. Det ka ite uteslutas att jord och äve grudvatte ka vara föroreade på de ova preseterade platsera, på adra platser utmed uvarade vägsträcka och i dess omgivigar. Spridigsförutsättigara på platsera är ite utredda. Iga käda udersökigar av markmiljö har gjorts på platsera. Vägdikesmassor ka vara föroreade med blad aat vägsalt, olja, bly, PAH och tugmetaller. Haltera i massora beror på trafi kitesitete, på samma sätt som för väg dagvatte. För att haterig av föroreigara ite ska spridas till omgivade miljöer krävs särskilda rutier för omhädertagade av massora. Om massora aväds fritt på adra platser ka till exempel käsliga yt- och grudvattetäkter skadas av föroreigara. För kosekveser, åtgärder och omhädertagade, se avsitt 5.7, Grudvatte, grus och berg. Figur 2.15:1 De kommuala avfallsdepoi i Bälige. Vy mot öster. 67

8 iska förstärkigsåtgärder. Bakar med trummor och geo- Lokaliserig i relatio till ladskapskaraktärer och värde i området tekiska förstärkigsåtgärder är svåra att apassa till det aturliga raviladskapet. I detta avsitt aalyseras utredigsområdets förutsättig- Bebyggelsestrukture utgörs främst av utskiftade jord- ar för e väglokaliserig. Aalyse är riktad vilket iebär att brukseheter i det öppa ladskapet, med e kocetratio de är relaterad till de aktuella åtgärde och att det där- i Hol och lägs uvarade väg i Bäe. Nere vid Säveå och med är de plaerade väges storlek, karaktär och iverka utmed järväge ligger färre bostäder. som styrt skala, detaljerig och iriktig på beskrivigar Hol, som är av riksitresse för kulturmiesvårde, är e och aalys. Uderlaget för aalyse utgörs av ladskapets samlad kulturmiljö med högt upplevelsevärde. Omgivade karaktärsområde, vilka redovisas i avsitt 2.8 och de vik- ladskap är viktigt för förståelse av de historiska miljö. tigaste värdea som framgår av de tematiska redovisig- Läget i ladskapet är strategiskt högt. E viktig förutsättig ara i avsitt Vissa värde ka vara e förutsätt- för Hol som kultplats, samligs- och begravigsplats uder ig för att ladskapskaraktäre ska kua behållas, me olika tidsåldrar var blad aat kommuikatio. Såväl Sä- det ka också vara värde som har ett egevärde eller är veå som det uvarade vägstråket och dess föregågare mer abstrakta. har haft stor betydelse. De stora trafikmägdera på dages Vid val av vägkorridor bör också E 20 ses i sitt samma- E 20 har gjort väge till e barriär och Hols by upplevs delad. hag och hur de idag och historiskt följer Säveås dal- Hols kulturhistoriska värde ka försämras om de ladskap- gåg och sjösystem frå Göteborg för att möta det öppa liga sambade störs. jordbruksladskapet orr om Aligsås, se figur 2.16:1. De E förutsättig för det öppa kulturladskapet är ett trägre dalgåge skiftar till e öppare på aktuell sträcka, varaktigt jordbruk. Jordbruket är ovaligt livskraftigt i trakte för att orr om Vårgårda övergå till ett vidsträckt slättlad- och på ett flertal gårdar har ma djur. Förutom arealitråg skap. Väges lokaliserig i ett varierat och kulturpåverkat och fragmeterig av jordbruksmarke ka e y väg bli e ladskap gör de till e av Sveriges vackraste större vägar. påtaglig barriär för jordbrukara. Jordbruksladskapet, mosaikladskapet och skogslad- Det storskaliga öppa ladskapet ger möjlighet till ut- skapet står för helt olika värde. Förutsättigara skiljer sig blickar och vida vyer. Upplevelse av det öppa ladskapet uppebarlige åt iom de olika ladskapskaraktärera. ka försämras om avskärmade bakar, bullervallar eller ve- I dea aalys fis äve ett resoemag om hur de getatiosridåer delar upp ladskapsrummet och förhidrar olika ladskapskaraktärera ka samverka med e y väg de vida utblickara som ma har idag vid blad aat Hol och vilka värde som ses som mest sårbara. Iriktige är och Bäe. Bulleravskärmig i det öppa ladskapet ka att ladskapskaraktärera ska kua bestå och de viktigas- vara käsligt. Bullervallar ka upplevas som oaturliga och te värdea behållas. Iom området fis fyra huvudkaraktä- vara svåra att apassa i läge och utseede eftersom det rer: relativt storskaligt jordbruksladskap, mosaikladskap, fis specifika tekiska krav på utformige. L be skogsladskap och tätortsladskap. I vart och ett av de tre De grudvatteförade isälvsavlagrigara i trakte räk- förstämda karaktärera är tre av de viktigaste värdea re- as som e mycket viktig aturresurs. De ka påverkas av preseterade: Jordbruket, bebyggelse utmed befitlig väg schaktigsarbete i sambad med vägbyggade eller bli och atur- och friluftsvärdea i skoge, se figur 2.16:4. föroreade vid evetuella olyckor med farligt gods. S Lokaliserig i det relativt storskaliga jordbruksladskapet Det relativt storskaliga jordbruksladskapet täcker i stora delar av dalgåge. Vid Mägsholm och Tubbetorp byts karaktäre till ett mosaikladskap på ett midre avsitt. Norr Figur 2.16:1 E 20 följer kulturbygde lägs Säveås sjörika dalgåg för att orr om Aligsås komma ut i det öppa jordbruksladskapet. om detta övergår dalgågsladskapet till slätt. Slättladskapet har e storskalighet som ka samspela med e tillika storskalig y väg. Dalgågsladskapet har e storskalig topografi me jordbruksehetera är midre ä Skara i slättladskapet och gårdara som ligger utskiftade ute i ladskapet. Vara De huvudsakliga riktige lägs dalgåge ka atur- E 20 2 Förutsättigar för lokaliserig 2.16 Aalys av förutsättigara ligt följas med e y väg, se figur 2.16:2. Tvärgåede rikt- Må igar som Säveås sidoravier, vilke har höga atur- och ladskapliga värde, måste däremot korsas på ett flertal Vårgårda ställe med broar eller bakar, vilket ka medföra geotekaligsås Dam Göteborg Säveå 68 Borås N

9 Sårbara viktiga värde: Bebyggelse ligger framförallt i kate av dalgåge i är- Jordbruket arealförluster, barriärer och hete till befitlig väg och krig isälvsavlagrigara i Hol. fragmeterig Området krig befitlig väg har e komplex bebyggelse- Grudvattet i isälvsavlagrigara struktur och dess sambad med väge är e viktig aspekt Bebyggelsestrukture krig befitlig väg att ta häsy till. Idag är dessa boedemiljöer mycket buller- Hols kulturmiljö (riksitresse) utsatta och väge e påtaglig barriär. Evetuella bullerskydd Säveå och dess sidoravier ka komma att förstärka väge som visuell barriär. Avädbara värde: Det jordbrukspräglade mosaikladskapet i Bälige präg- Utblickar över det öppa ladskapet las av e topografisk struktur och riktig i bergsformatio- Storskalighete i slättladskapet och i viss må era. Skogsklädda berg och bevuxa åravier bidrar till ett i dalgåge ära järväge. småskaligt och varierat ladskap som det är svårt att apassa e storskalig väg till. Berggrudes riktig har framförallt Lokaliserig i mosaikladskapet e väst-östlig riktig som går tvärs de ya väges, vilket Mosaikladskapet förekommer i områdets södra del i ka medföra både bergschakt och bakar som är svåra att Bälige, i övergågszoe mella öppe mark och skog apassa till det aturligt böljade ladskapet. Kotraste samt i höjd med Siee och Mägsholm. Befitlig väg ligger mella väges former och ladskapets ka bli så stor att till stora delar iom dea ladskapskaraktär. väge ite upplevs som e del av ladskapet. Bebyggelsestrukture utgörs främst av utskiftade jord- I övergåge mella de bördiga jordbruksmarke och brukseheter lägs uvarade väg. Byara är relativt gle- berge fis iblad e övergågszo med beteshagar och sa och det är ladsväge, vilke idag också fugerar som ekbeståd som på flera håll har höga miljövärde. Natur- europaväg, som förbider byar och gårdar med varadra. och kulturmiljövärdea iom mosaikladskapet är kopplade Figur 2.16:2 Riktigara i ladskapet följer huvudsaklige dalgåges riktig. Udatage är Säveås sidoravier, berggrude i Bälige, sprickzoe lägs Kärtaredsväge, stråket med ekbeståd mella Siee och Mägsholm och i viss må lodbratera i skogsladskapet. Lud Attholme Orremosse Ekes mosse Tumberg Frötorp Store mosse Tåsjö Ödegårde Lud Holamosse Ulvestorp ro ll hä vartå e tte v äg Degrabo e Sölvatorp 181 gavä ge Degrabo Vårgårda Vårgårda flygplats Högstorp Kessberget å gs Kylli Hoberg 1898 Lågeberget Herrlju Horsb 42 Olstorp Tåga Heds aturreservat Tåga hed Store mo Ambjörtorp Börta ga Ödegärdet Djupedal gletorp H sholm E Ekå Häg Sä v 1898 sse Stora Svältora Bäe - Grutlada Utredigsområde H rar Fly Säveljug l Gudlered Säveå Kampetå Mårsjö Torp Västtorp Ga ltale ds b ke äc Iglabo Ladmärke Korp Aspelud Övergågszoer 1895 Rödee Kättligebo Rya Beteckigar Källafors kraftstatio E2 Tvärgåede riktig ora Kampagårde Ljur Huvudriktig Lodbrater Aligsås flygplats Eehage Visuell avgräsig Dammtorpet Kugegårde Nolhaga slott Nolhaga Ljursdamm LågaredStora Bolltorp Styaborg Sävelud Nolby Noltorp Jord lla Ols Aligsås Sä Brogårde Lågared 69 Nåruga Årred Säveå Kristieholm Holmalud to Lilla Kroksjö Stadskyrka Östlycka Säveå veå

10 2 Förutsättigar för lokaliserig till ladskapets småskalighet och variatiosrikedom. De storskaliga väge är svår att dra fram i detta småskaliga ladskap uta att spräcka ladskapets skala och arbeta mot ladskapets karaktäristiska strukturer och värde. Lodbrater, som också är karaktäristiska för skogsladskapet, möter på vissa ställe åkermarke direkt i dramatiska bergväggar. Dessa är viktiga för upplevelse av ladskapet och e väglije bör apassas till deras läge och riktig. Säveås sidoravier har emellaåt eroderat djupt er i fi sedimete. Eftersom dessa går huvudsaklige tvärs vägstråket kommer de att behöva korsas. Påverka på ravieras höga miljövärde ka vara svåra att udvika, se Lokaliserig i det relativt storskaliga jordbruksladskapet ova. Äve i Bäliges jordbrukspräglade mosaikladskap fi s e bebyggelsestruktur som följer uvarade väg. Ia trafi kmägdera blev för stora läkade väge samma bebyggelse. Idag är väge e barriär för dem som behöver korsa eller komma ut på väge. I det jordbruks- och herrgårdspräglade mosaikladskapet är de ladskapliga värdea som störst vid Tubbetorp och Mägsholm (Natura 2000). Området är likaså av riksitresse för aturmiljö och delar äve för kulturmiljö. De stora ekbeståde i Mägsholm har ett ekologiskt sambad med ekhagara i Tubbetorp och vidare mot öster. Vid e väglokaliserig i detta ladskap ska ma främst udvika itråg som skadar dessa mycket värdefulla miljöer. Ladskapet har här ite samma etydiga riktig som i till exempel Bälige. Herrgårdara är högt beläga ofta på fast berg meda de uppodlade marke ligger på de bördiga sedimetjordara på slätte. Ett sambad som ite alltid är så lätt att se, som i Tubbetorp. Gogstorps by har ett sambad med Siee och bebyggelse har ett visst kulturellt värde. Det är ädå främst kulturladskapet i Gogstorp som har de höga värdea. Gogstorp igår i riksitresset för aturmiljö, meda Tubbetorp och Siee utgör riksitresse för kulturmiljö. Mosaikladskapet med mellabygdkaraktär i Siee och Horla ka mer ses som e jämförelse med dalgåges jordbrukspräglade karaktär. E lokaliserig av y väg i detta område är ite aktuell. Sårbara viktiga värde: Bebyggelsestrukture krig befi tlig väg Hol (riksitresse för kultur) Mägsholm (riksitresse för atur ) Tubbetorp (riksitresse för kultur och atur ) Gogstorp (riksitresse för atur ) Hagmarker och ädellövbeståd i övergågszoe mella öppe mark och skog Säveå och dess sidoravier. Avädbara värde: Berggrudes riktig och lodbratera Utblickar över kulturladskapet. Lokaliserig i skogsladskapet Berggrude i skogsladskapet är uppsprucke och på måga håll täckt av ett tut lager av morä. Höjdskilladera iom skoge är cirka 50 meter. Högsta ivå i utredigsområdet ligger 165 meter över havet, cirka 100 meter över Säveås ivå. I södra dele fi s tallskogspräglade område som har förhöjda aturvärde. Lägre orrut är skoge mer påverkad av modert skogsbruk. Ett karaktäristiskt och återkommade islag i skogsladskapet är lod- och blockbrater som ligger i e ågot avvikade riktig ä vägstråkets. E väg i det småkuperade skogsladskapet medför stora me lokala ladskapliga itråg. För djur och mäiskor som rör sig i området kommer y väg att bli e påtaglig barriär. Sprickdalara ka vara lämpliga som läge för viltpassager vid e vägutbyggad. I skogsladskapet förvätar vi oss tystad. Ljudladskapet kommer att förädras med e y väg och detta kommer att påverka såväl djurliv som friluftsliv. Höjdryggar ka möjlige avädas som bullerskärmig om e väglije i skogsmark studeras vidare. Det fi s e ladskaplig dramatik i bratera som ka tillföra vägmiljö ågot om det går att apassa sig till dess riktigar. De är likaså viktiga för aturmiljö och bör därför sparas eller udvikas i största möjliga må. E för området ovalig sprickdal i öst- västlig riktig, i vilke Kärtaredsväge u är förlagd, är tråg och bitvis dramatisk med slipade hällar, blockbrater och vattedrag. E bro över sprickdale ka påverka hur de upplevs. De byggadstekiska förutsättigara är bra med god tillgåg på vägbyggadsmassor. Med y E 20 i skogsladskapet miskar möjlighetera att uppleva dalgåges ladskapliga värde. För att å skogsterräge frå befi tlig väg berörs det mer käsliga mosaikladskapet. Detta gäller samtliga korridoralterativ. I Skogsalterativet bör dea del av sträcka ses också som e möjlighet att få e uppfattig av dalgåge ia trafi kate leds i mot e slute skog. Likaså fi s det e möjlighet att se Hol och dalgåge frå bergets högsta pukt söder om Hol. Idag är skoge avverkad och utblicke storslage. E uppvuxe skog skulle skymma dea vy. Se fi gur 2.16:3. 70

11 Sårbara viktiga värde: Stora sammahägade skogsmarker samt våtmarker med ställvis höga aturvärde Tämlige tysta och oexploaterade område Viktiga område för det rörliga friluftslivet, i syerhet för orieterig. Avädbara värde: Sprickdalara är möjliga läge för viltpassager Tillräcklig bergvolym för vägbyggade Högt liggade terräg med möjlig utsiktsplats över dalgåge Lodbrater ger ladskaplig karaktär. Lokaliserig i tätortsladskapet Ny väg kommer att asluta till befi tlig väg strax ia tätortera. Detta iebär att de reda etablerade idustribebyggelse är apassad till och ofta aoserad mot väge. Det kommer ite att vara ågra blottade baksidor väda mot väge. Trafi kplatseras läge och utformig utmed förbifarte till Vårgårda kommer att ha betydelse för orieterigsmöjlighete i tätorte. Förbifarte ger också verksamhetera och kommue ett bra aosläge som bör tas till vara. De parallella lokalvägaras placerig har betydelse för itrycket av ifarte eller förbifarte. Parallella vägar som ligger ära varadra bör udvikas för att ite skapa mootoi. Lokalväges sträckig bör iarbetas i ortes gatustruktur. Lokaliserig i tätortsladskap kräver gott samarbete med kommuera så att de möjligheter som ges tas bäst till vara och att kommues ambitioer får påverka utformig och skötsel. Lokaliserig i relatio till miljöstörigar och risker Miljöstörigar relaterade till vägtrafi ke uppstår som trafi k- buller och luftföroreigar me äve vibratioer, främst frå de tuga trafi ke. Luftmiljö är ige avgörade fråga vad gäller lokaliserig på de aktuella sträcka. Bullerfråga är däremot viktig. Idag fi s två domierade bullerkällor i området, E 20 och Västra Stambaa. E frå bullersypukt stor fördel vore om E 20 och järväge kude samlokaliseras så att edast e bullerstörd zo erhålls. Med fri ljudutbredig kommer ett cirka 130 meter brett område på vardera sida om E 20 att få e bullerivå som överstiger Natur vårdsverkets riktvärde, uta bullerskyddsåtgärder. Det iebär att e lokaliserig i befi tlig väg korridor ger mer buller störig för boede ä e lokaliserig till Järvägs- eller Skogskorridore. E lokaliserig bör sökas som udviker ärhet till boede och samtidigt ite stör stora förhålladevis tysta område eller område med särskilt höga atur-, kultur och rekreatiosvärde. De faktorer som främst påverkar storleke på vibratioer frå vägtrafi ke är markförhållade, vägbaas ytjämhet, fordosvikt samt avståd frå väge. Riskområde för vibratioer fi s där bebyggelse ligger på lös lera och samtidigt iom cirka 100 meter frå väge. Vibratioer frå vägtrafi ke är ormalt ite märkbara på lägre avståd frå väge. Riske miskar med lägre hastighet. Med e utbyggad av E 20 i Korridore lägs befi tlig väg blir det svårare att uppå lika hög säkerhet vid sida om väge som om väge byggs i ågo av de mer glest bebyggda områdea. Utmed befi tlig väg fi s också huvuddele av de föroreade eller misstäkt föroreade områdea i utredigsområdet. Miljöstörigara ka bli betydade uder byggtide och svårast förhållade kommer saolikt att uppkomma om y E 20 byggs i Korridore lägs befi tlig väg där fl est mäiskor bor och där de befi tliga trafi ke måste fortgå. Figur 2.16:3 Utblick frå berget söder om Hol. 71

12 2 Förutsättigar för lokaliserig Lokaliserig i förhållade till de trasportpolitiska delmåle E utbyggd E 20 ska i söder asluta till uvarade geomfart i Aligsås. I orr asluter de till E 20 vid Vårgårda. Mella de båda tätortera sakas större trafi kalstrade bebyggelse eller större aslutade vägar. Sett till delmåle om tillgäglighet och trasportkvalitet bör e y E 20 därför dras så get som möjligt. Alla lokaliserigar av väg E 20 i y sträckig iebär att befi tlig E 20 ka fugera som lokalväg som på ett bra sätt kyter samma huvudorter och ladsbygd, vilket bidrar till att delmålet om tillgäglighet tillgodoses på bästa möjliga sätt. Fråga om lokalvägätets lokaliserig är mycket viktig för bedömige av alterativ där uvarade E 20 får motorvägsstadard eller likade och därmed ite ka fugera som lokalväg. Säkerhetsmässigt är e lokaliserig i slättladskapet lägs uvarade väg eller lägs järväge att föredra, geom att terräge varke ger upphov till skuggområde eller höjdpartier där temperature ka fl uktuera. Solblädig ka dock vara besvärade uder vår och höst i det öppa slättladskapet geom väges orieterig i sydvästlig-ordostlig riktig. Trafi ke på lokalvägara bör bli så lite som möjligt. För att säkerställa e god miljö bör väge lokaliseras så att mista möjliga itråg görs i de partier som är käsliga för itråg. Iom utredigskorridore ställs föreklat sett itråg i jordbruksmark i dale ere vid järväge, mot itråg i bostadsbebyggelse lägs uvarade E 20 eller mot itråg i relativt orörda och tysta område i skogsladskapet. E positiv regioal utvecklig åstadkoms geom att förbättra kommuikatioera mella tätortera Aligsås och Vårgårda och dessa orters omlad samt för orter bortom Vårgårda. Iom utredigsområdet är det viktigt att jordbruksärige ite påverkas egativt geom stora itråg i åkermark och av försämrad tillgäglighet. För att å ett jämställt trasportsystem krävs ett trafi k- system som väder sig till och är attraktivt för både mä, kvior och bar. Förutsättigara för att skapa ett sådat trasportsystem är oberoede av lokaliserig av e y E 20, och bedöms vara bättre för ybyggadsalterative ä för både oll- och förbättrigsalterative. 72 Figur 2.16:4 Ladskapets karaktärer, viktigaste värde och miljöstörigar.

13 Lud Attholme Orremosse Ekes mosse Tumberg Frötorp Store mosse Tåsjö S Lud Holamosse Ulvestorp Ödegårde Tro llh ä vartå tte Holamosse Degrabo Vaktberget Bergstea Herrlju Horsbergsmosse Degrabo Sölvatorp Vårgårda Vårgårda flygplats Högstorp Lilla mosse Lågåsaberget Kessberget så i g Kyll Hoberg Varemosse Tokatorp Store mosse Olstorp Tåga Heds aturreservat Tåga hed Vareskoge Driveslätt ge Vaktberget Vareskoge Lågeberget gav ä Holamosse Kulla-torpet Vimosse ge 42 Bergstea Åkermark som resurs. Livskraftigt jordbruk. 181 vä Fullestad Stora Fäsjö Tysta område Börta Ambjörtorp Hjultorp Rammsjöås Gågeberg Hjultorp Östadkulle Vårgårdaherrgård Säv Säveå Ulvarås med sidoravier. Ödegärdet Lea kyrka Klevaberget Klevasjö Bo rå sv äg e Algutstorp 42 Hägruga Mägsholms ekhagar. eå Djupedal Uggletorp Sotlada Låge Vagshed Häremosse Lagmasholm Mägsholm E 20 Häckelid Ekåsara Hägruga Gilläge Tysta område Sä v eå Mellomgårde Tubbetorp Lea Hols flertuseåriga Holmakulle kulturladskap. Gogstorp Strömsberg Tubbetorps aturoch kulturmiljöer. Bösstorpamosse Bäatorp Ägatorp Säveå Grasjöberget Bäe Jostorp Stockabo Stora Svältora Grutlada Siee Vittee Egelmasgårde Ormetorp Hallavadet Stebromosse Lågmade Varsjö Hagesjö Bergsjö Foråkrar Algutsgårde Eklada Sävasmade Getarygge Bergsjöklev Jököp Lille Krökige i gsväge Fly Hagmarker och ekskogar. Säveljug Store Krökige Gogstorps kulturladskap. Grustäkt Hyåse Hallorstorp Svalbomosse Ladbogårde Röttorp Gudlered Store-Trä Utredigsområde Hol Holma Relativt storskaligt jordbruksladskap Kättligebo Fiatorp Ga Torp Mårsjö Befitlig väg som bider samma bygde. Högaklit Skogsladskap Iglabo Rydera Storäge Hallstorp Hökared Ekebacke Aedal Ris Rolfs kulle Stora relativt tysta skogs- och myrområde. Eehage Välfrekveterade Dammtorpet friluftsområde. cke Bälige Domarberget bäc k e Kyllemads- Kyllemade mosse Kärtaredsväge Bäsjömade Gisslatorp Hallaberge Yxås aturreservat Häradsvad Sadvadskulle Sävelud Ols Aligsås S Brogårde å ä ve Nolhaga slott Nygård to rp Olstorp ab ä cke Övratorp mosse KärtaredsKärtared Timmeråse Stora Musjö Luebräckamosse eå Sä v Ljursdamm LågaredStora Viktiga förutsättigar Ö vid väglokaliserige Övratorpa kullar Höga berget Holkaberget Gasslåge 0 Lilla Musjö Lågared E20 Aligsås-Vårgårda Vägutredig 3 km Sävsjöos Lilla Kroksjö S äv e Stadskyrka Östlycka Nåruga Årred å Kristieholm Holmalud Bäsjö Vitamosse Styaborg Jordamosse Särskilt Hallautsatta boedemiljöer Ljurhalla Västra Stambaa Melltorp Bälige Tokebacka Säveå Mellomgärdessjö Orrakulle Bolltorp Nolby Åsgärde Skallafluget Bäleberget Bäsjö Aligsås flygplats Område med höga sammasatta värde Område med viktiga grudvatteljur resurser Hjulsered Bulleraspekter Storsjö a bä Riksitresse kulturmiljö Natura 2000-område Tysta område Bergaskoge E 20 Korpås Riksitresse aturmiljö Fredsberg Rödee Bolltorpshöjde Nolhaga cke Horssjö Stora Kampagårde Noltorp s bä Ryagärde Mosaikladskap Aspelud Västtorp Dammsjö Kugegårde ed ltal Horla Sä Säveå Lille-Trä Dalbogårde Källafors kraftstatio ve å Kampetå

14

15 3 Studerade alterativ Kapitlet beskriver de tre detaljstuderade korridorera. 3.1 Studerade priciper för stadardförbättrig I dea vägutredig har följade alterativa stadard förbätt rade åtgärder studerats: Förbättrig av befitlig väg Målsättige i detta alterativ har varit att geom e förbättrig av uvarade väg åstadkomma så bra förhållade som möjligt. I e separat utredig Tekisk studie av trafi k säkerhetshöjade åtgärder på befi tlig väg, Vägverket september 2005, redovisas förslag till åtgärder på sträcka mella Aligsås och Vårgårda (Hjultorp). Åtgärdera iebär e ombyggad av uvarade väg till 1+1, 2+1 eller på vissa sträckor 2+2-väg. Gåg- och cykeltrafi k sker på befi tlig väg. Fastighetsaslutigar till huvudväge läggs om för att miska atalet aslutigar. Väges sektio medger e hastighet av 90 km/h, me av häsy till trafi ksäkerhet dimesioeras väge för 70 km/h vid plakorsigar. Väge ka kompletteras med bullerskydds åtgärder för de mest utsatta fastighetera. Ny väg i befitlig sträckig I e korridor lägs uvarade E 20 byggs e helt y väg och dime sioeras för hastighete 110 km/h. Väge ka byggas atige i uvarade vägs sträckig eller i e y sträckig bredvid. Det ka också vara e kombiatio av de båda. På hela sträcka behövs ett parallellt vägsystem för lokal trafi k, för lågsamgåede fordo samt för gåg- och cykeltrafi k. I de fall y E 20 byggs bredvid uvarade väg ka uvarade väg yttjas som lokalväg. I aat fall måste e helt y lokalväg byggas. Vid utbyggad i uvarade vägs sträckig byggs de sträckor om som har otillräcklig pla- eller profi lstadard. Härigeom skapas e väg som följer uvarade sträckig i stort. Lokalväge hastighetsbegräsas till 70 km/h. Lokalvägätet asluts till de ya väge i ett fåtal plaskilda trafi k platser. Ny väg i y sträckig Iom studerade terrägkorridorer byggs e y väg som dimesioeras för hastig hete 110 km/h. I dessa korridoralterativ aväds uvar ade E 20 för lokal trafi k och lågsamgåede fordo. Nuvarade vägbredd är meter och ka upplåtas för alla trafi katslag, alterativt ka oskyddade trafi kater separeras frå övrig trafi k. Detta får studeras ytterligare i ästa skede. Lokalväge hastighetsbegräsas till 70 km/h. Lokalvägätet asluts till de ya väge i ett fåtal plaskilda trafi kplatser. De förslag som redovisas utgör förslag till lämplig utformig av vägsystemet iom korridorera utifrå u käda förutsättigar. I det efterföljade arbetsplaeskedet ka adra sträckigar bli aktuella. 3.2 Studerade me bortvalda korridorvariater Vägutredige omfattar tre pricipiellt olika korridorer: Jär vägskorridore, Korridor lägs befi tlig väg och Skogskorridore. I söder, mella Kristieholm och Bälige, och i orr, mella Hjultorp och Lud, är korridorera gemesamma för alla tre. I detta kapitel beskrivs korri dorvariatera som studerats, me som valts bort. Bortvalda alterativ Delar av Järvägskorridore I söder (A) har e korridor studerats utöver de som föreslagits. Korridore följer uvarade väg fram till Kärtaredsväge där de viker av åt ordväst ed mot järväge. Fram till Kärtaredsväge är korridore gemesam med de som studerats i alterativ befi tlig sträckig. Två möjliga vägsträckigar har studerats iom dea korridor. E passerar bakom de bebyggelse som ligger itill uvarade E 20, meda de adra följer uvarade vägs sträckig. Korridore har valts bort då de i jämförelse med de korridor som valts är sämre i framförallt sakfrågor som 75

16 3 Studerade alterativ är kopplade till byggskedet. Däremot är korridore bättre för de kommuala plaerige som de redovisas i det pågåede arbetet med de fördjupade översiktsplae. Delar av Korridor lägs befitlig väg Alterativet omfattar e korridor rut uvarade E 20. Vid Bäe (B) har e sträckig väster om E 20 studerats. De har valts bort då de egativt påverkar tillgäglighete till jordbruksmarke som fi s på dea sida om Bäe och är egativ för ladskapsbilde och för kulturladskapet. Mella Sieeväge och Hjultorp (C) miskas utbredige av korridore åt väster för att udvika stora itråg i jordbruksladskapet. Delar av Skogskorridore Dea korridor har i söder alterativ som går atige via Hallstorp, Gisslatorp eller Olstorp. De korridor via Hallstorp (D) som redovisades i förstudie har valts bort då de är sämre för ladskapsbild och kultur. De korridor via Gisslatorp (E) som redovisades i förstudie har valts bort då de går rakt igeom samlad bostadsbebygg else lägs Bälige Kyrkväg och i Gisslatorp. Korridore går också rakt igeom bergtäktes bergtillgågar och påverkar i hög grad Gisslatorps atur- och kulturvärde. Trafi kat upplevelse är sämre ä det alterativ som studerats vidare, då väges sträckig i skoge, äda fram till att uvarade E 20 ås, hidrar utblickar över slättladskapet. Ma kommer också lägre österut i ett sådat alterativ, vilket fragmeterar skogsområdet mer och sprider mer buller österut där relativ tystad råder idag. Korridore via Olstorp (F) har valts bort då de ger itråg i Nygårdsområdet som Aligsås kommu plaerar för häst- boede och friluftsliv och ökar bullerpåverka på Musjöara och Hjortmarkaområdet. E sträckig i västra dele av korridore gör itråg i bergtäktes bergresurser. Fragmeterige av skoge och bullerspridige österut blir ä mer allvarlig ä i Gisslatorpskorridore. Fördele med dea korridor är att de ger lite påverka på kulturmiljö i Bälige me detta väger ite upp de egativa påverka som beskrivits ova. Korridore i orr (G), ordväst om Gogstorp, har valts bort då de ger större påverka på ladskapsbild, jordbruk och friluftsliv ä valt skogsalterativ. Korridore påverkar Figur 3.2:1 Bortvalda delar av vägkorridorer. Lud Saxtorp Attholme Ekes mosse Orremosse Kulla- Vimosse torpet Store mosse Tåsjö Ödegårde Svartå Bergstea Bergstea Vaktberget Vaktberget Lilla mosse Vareskoge Ulvestorp Lågåsaberget Holamosse Frötorp Holamosse Trollhätteväge Holamosse Sölvatorp Vårgårda flygplats 42 Degrabo Degrabo Vårgårda Lud 181 Tumberg Herrljugaväge Kessberget Högstorp Horsbergsmosse Hoberg Lågeberget Driveslätt ore mosse Stora Fäsjö Tokatorp Varemosse Vareskoge Fullestad 1898 Tåga hed Olstorp Börta Rammsjöås Ulvarås Vagshed Ekåsara Häckelid Låge Klevasjö GågebergÖstadkulle Klevaberget Lea kyrka Sotlada Gilläge Lagmasholm Uggletorp Ödegärdet Mägsholm Hjultorp Hjultorp C Vårgårda herrgård Djupedal E20 Boråsväge 42 Algutstorp Hägruga Ambjörtorp Häremosse Hägruga Säveå Holmakulle Grasjöberget Hagesjö Varsjö Bergsjö Getarygge Bergsjöklev Lille Krökige Fly Strömsberg Lea Vittee Algutsgårde 1898 Bäe B Stebromosse Lågmade Sävasmade Jostorp G Ägatorp Egelmasgårde Hallavadet Foråkrar Mellomgårde Gogstorp 1782 Jököpigsväge Tubbetorp Siee Eklada Säveå Ormetorp Bäatorp Stockabo Bösstorpamosse Stora SvältoraGrutlada Mårsjö Eehage Dammtorpet Bolltorp Kugegårde Noltorp Store Krökige Lille-Trä Dammsjö Bolltorpshöjde Nolby Högaklit Aligsås Brogårde Nolhaga slott Nolhaga StadskyrkaÖstlycka Säveå Store-Trä Rödee Stora Kampagårde Rolfs kulle Aligsås flygplats Bälige Tokebacka Styaborg Sävelud Kristieholm Holma Kampetå Säveå Nygård Röttorp Säveå Källafors kraftstatio Torp 1894 Domarberget 1895 A Aedal A Olstorpabäcke 1894 Västtorp Aspelud Bälige Olstorp E20 Risabäcke Bäleberget Bäsjöbäcke E Säveljug F Galtaledsbäcke Gisslatorp D Lilla Musjö Ladbogårde Hallstorp 1778 Timmeråse Stora Musjö Fredsberg Hol Grustäkt Horssjö Bergaskoge Dalbogårde E F Skallafluget Kyllemadsmosse Kyllemade Kärtaredsväge Bäsjömade Bäsjö Orrakulle Lilla Kroksjö Sadvadskulle Gasslåge Hallorstorp Vitamosse Luebräckamosse 1781 Yxås aturreservat mosse Kärtareds- Svalbomosse km 1779 Horla Ekebacke Storsjö Melltorp Kärtared Höga berget Övratorp Fiatorp Säveå Övratorpa kullar Hyåse Storäge Åsgärde Mellomgärdessjö Nåruga Hökared Bortvalda delar av Häradsvad vägkorridorer Rydera Hjulsered Ö Halla Hallaberge Ljurhalla Iglabo Ljur Bortvald Holkaberget del av vägkorridor Lågared Vägkorridor Gudlered Kättligebo Ryagärde Korpås LågaredStora Jordamosse Sävsjöos

17 osse bostadsbebyggelse ge om direkt itråg och geom större bullerpåverka. Där emot blir trafi katupplevelse bättre och riske för itråg i föroread mark är midre i dea korridor. Öster om Gogs torp har korridore smalats av för att öka avstådet till by. 3.3 Nollalterativet De framtida situatio som uppstår om ige åtgärd vidtas kallas för ollalterativet. Jämförelseåret har i detta projekt satts till år Nollalterativet är ite att betrakta som ett åtgärdsförslag, uta aväds för jämförelse med olika utbyggadsförslag. Geerellt iebär ollalterativet att trafi kmägde kommer att öka vilket kommer att ge egativa effekter på såväl trafi ke som miljö, framförallt i Bälige, Hol och Bäe. Ökad trafi k kommer att försämra framkomlighete och boedemiljö utsätts för högre bullerivåer och större barriärverka jämfört med dagsläget. I jämförelse med 2006 års trafi kmägd där årsmedeldygstrafi ke (Ådt) i söder uppgick till fordo, varav tug trafi k utgjorde 2000 fordo, kommer trafi ke år 2020 att öka till fordo varav fordo är tug trafi k. Trafi ke miskar orrut och orr om Vårgårda är 2006 års trafi kmägd 8000 fordo varav 1700 fordo är tug trafi k. År 2020 ökar trafi ke till respektive fordo. Progoses trafi kmägder är oberoede av om e utbyggad av väge kommer till ståd eller ite. I ollalterativet igår ormalt åtgärder som häförs till väges drift och uderhåll, me äve åtgärder som lagts fast geom tidigare beslut. Till drift och uderhåll räkas också åtgärder som följer av att regler och praxis förädras. Det ka till exempel gälla trafi kreglerigar samt åtgärder för att reducera bullerstörigar frå trafi ke. Förbättrigsåtgärder som betigas av trafi ksäkerhete iräkas äve i ollalterativet. E såda åtgärd är till exempel uderhåll på vägkroppe som ka behöva rustas upp av bärighetsskäl. Med tide sker förädrigar som ma måste ta häsy till. Till exempel är bärighete på vägreara begräsad på sträcka mella Kristieholm och Hol, varför dessa ka komma att behöva rustas upp. På sträcka fi s få förbättrigar som är möjliga att utföra. Evetuella åtgärder är e avvägig mella trafi kes framkomlighet liksom miljö och trafi ksäkerhet. Satsige på trafi ksäkerhet slår i detta fall egativt på framkomlig hete. Bullerskyddsåtgärder vidtas i elighet med det program som iebär att alla hus med mer ä 65 dbaekv ska ha erbjudits ågo form av åtgärd. Evetuellt ka krave därefter komma att skärpas, så att äve hus utsatta för lägre ivåer ä 65 dbaekv åtgärdas. För boede i Bälige, Hol och Bäe är miljö asträgd med höga bullerivåer och barriäreffekter av trafi ke me ågra omedelbara åtgärder är ite plaerade. Dele mella Hjultorp och Lud är utbyggd seare ä övriga sträckor och håller därför e relativt hög pla- och profi lstadard. I Hjultorp och Degrabo är plaskilda trafi k- platser som asluter väg 42 och Vårgårda utbyggda. Trafi k- platsera har dock relativt låg stadard med små radier i rampera och acceleratios- och retardatiosfälte är smala och korta. E eskild väg har si utfart till E 20. Korsige i Lud är däremot av låg stadard och olycksbelastad. Vägsträcka är ylige ommålad till mötesfri ladsväg. Sammataget bedöms det ite vara realistiskt att behålla befi tlig väg. De viktigaste orsake till dea bedömig är att det, med de stora trafi kmägder som väge har, i kombiatio med de måga utfarter som fi s, ite är möjligt att kua åstadkomma e trafi kmiljö lämpad för både de stora geomfartstrafi ke och för lokaltrafi ke uta att stora ombyggader blir ödvädiga. Detta i kombiatio med att boedemiljö i aslutig till E 20 är i stort behov av förbättrigar vad gäller trafi ksäkerhet, buller och barriäreffekter. osse ga ckabo Figur 3.3:1 Befitlig E 20 strax söder om korsige med Kärtaredsväge. Figur 3.3:2 Befitlig E 20 vid Vårgårda. de osse 77 sjöos

18 3 Studerade alterativ 3.4 Förbättrig av befitlig väg samt miska framkomlighetsprobleme utmed sträcka före- Följade förslag bygger i huvudsak på utredige E 20 slås dessutom att väge byggs ut med två cirka 1 kilometer Aligsås Vårgårda. Tekisk studie av trafiksäkerhetshöjade låga 2+2-sträckor. Dessa föreslås utföras orr om Bälige åtgärder på befitlig väg, Vägverket september Utred- samt på raksträcka söder om Hols kyrka. På 2+2-sträck- ige omfattar dele mella Kristieholm och Hjultorp. ora iebär det att väge breddas frå 12 till 16 meter. Dele mella Hjultorp och Lud (korsig E 20 och väg 181) Däremot kräver 1+1-sträckora ige breddig. Förslaget omfattas alltså ite av studie. Syftet med studie har va- iebär också att ett atal korsigar byggs om med sväg- rit att studera trafiksäkerhetshöjade åtgärder som är billiga fält för västersvägade trafik samt att ett atal aslutade och tekiskt möjliga att sabbt geomföra i väta på e vägar läggs om för att miska atalet korsigar. Kostade lågsiktigt hållbar lösig. för de föreslaga åtgärdera har beräkats till cirka 30 miljoer kroor. E utbyggad till 2+1-väg på hela dea sträcka Byggadstekiska förutsättigar har bedömts vara betydligt kostsammare, då det att förutom Udersökigar visar att vägreara mella Aligsås och breddige frå 12 till 13 meter iebär att äve vägree Hol har låg bärighet, med risk för sprickbildig. Norr om med dess begräsade bärighet måste byggas om. Hol har vägreara god bärighet. Väge är 12 meter bred med 2,5 meter breda vägrear mella Aligsås och Hol och Dele mella Hol och Hjultorp 13 meter bred med 2,75 meter breda vägrear på sträcka På dea sträcka har vägreara full bärighet varför utred- Hol Hjultorp. ige föreslår att väge mötessepareras med målig för 2+1-väg. Åtgärde kräver ige vägbreddig. Ett atal Åtgärdsförslag Dele mella Aligsås och Hol korsigar byggs om med svägfält för västersvägade Utredige föreslår att väge måligssepareras med 1+1 la Jostorp och Hjultorp uder Total kostad för hela körfält. För att öka efterlevade av omkörigsförbudet sträcka har bedömts till cirka 10 miljoer kroor. trafik. De föreslaga åtgärdera har utförts på sträcka mel- 3.4:1 Förslag till förbättrigsåtgärder för sträcka Aligsås Hol. Säveljug Grustäkt Hallorstorp Ladbogårde Röttorp Hol 9 km Holma Säveå Kampetå 8 km Dalbogårde Källafors kraftstatio 1894 Torp 1894 cke sbä d e ltal 6 km Ga 7 km Aspelud Västtorp Fredsberg Horssjö Rödee 5 km 1895 Hallstorp Bergaskoge Aedal Stora Kampagårde 4 km Rolfs kulle Aligsås flygplats Ris abä ck e Skallafluget Bäleberget Kyllemads- Kyllemade mosse Bäsjö bäcke 1778 Bälige Domarberget Kärtaredsväge Gisslatorp Bäsjömade Bäsjö Yxås aturr Orrakulle 3 km E 20 Beteckigar Tokebacka Styaborg 2+2-väg Sadvadskulle Sävelud 2 km Ols torp a 2+1-väg (grö = två filer / röd = e fil) Olstorp bäc ke Timmeråse Stora Musjö 1 km Nygård 0 km Vitamosse Luebräckamosse 1+1-väg Ny eller ädrad lokalväg Gasslåge Befitlig korsig med västersvägsfält 0 Lilla Musjö 78 Ny korsig med västersvägsfält 2 km Lilla Kroksjö Stägd lokalvägsaslutig mosse

19 Dele mella Hjultorp och Lud på att blad aat förare av traktorer och cyklister upplever Som beskrivits i avsitt 3.3 håller väge god stadard på svårigheter på de 2+1-målade sträcka mella Jostorp dea sträcka. De har målats om till 2+1-väg uder och Hjultorp. I och med att vägreara har smalats av Ett alterativt vägät fis geom Vårgårda. Atalet fastig- stoppar traktorer upp de sabbare trafike på de efältiga hetsutfarter är också betydligt färre på dea sträcka. I och sträckora, vilket stressar både bilförare och traktorförare. med att aslutigara vid Hjultorp och Degrabo är utbygg- E 2+1-väg uppfattas också i betydligt högre utsträckig da som plaskilda korsigar är framkomlighete god. Där- som e väg för bilar, varför cyklister ite uppmärksammas emot fis behov av att bygga om korsige med väg på samma sätt som på e väg med breda vägrear. 181 vid Lud. Vägverket har tagit fram e förstudie Väg För att miska atalet fastighetsutfarter, behöver dessa E 20/181. Korsigsåtgärder vid Lud samrådshadlig kytas ihop i eskilda vägät på båda sidor om E 20 och daterad där e ombyggad till e plaskild seda aslutas till dea på lämpliga ställe. E hög trafik- trafikplats studerades. Då korsige igår i dea väg- belastig i sådaa korsigar ka dock komma att leda till utredig har beslut tagits att ite utföra åtgärde förrä att allt fler sträckor på E 20 hastighetsbegräsas. Behov av vägutredige färdigställts. Förstudie pekar dock på att sådaa eskilda vägät fis framförallt mella Bälige och det fis ett stort behov av att förbättra trafiksäkerhet och Hallorstorp, me äve på adra delar av sträcka. Dessa framkomlighet i korsige geom att bygga e plaskild eskilda vägar ka utgöra delar av det ova skisserade se- trafikplats. parata vägätet för gåg- och cykeltrafik och för lågsamma fordo. Kostade för att bygga ett sådat eskilt vägät är Övriga åtgärder i storleksordige 50 miljoer kroor. För att ytterligare förbättra framkomlighete och trafiksäkerhete fis behov av ett separat vägät för gåg- och cykeltrafik och för lågsamma fordo som traktorer och likade. Uppgifter frå samrådet med allmähete tyder 3.4:2 Förslag till förbättrigsåtgärder för sträcka Hol Hjultorp. Fullestad 18 km Hjultorp 17 km Ödegärdet Bo rå sv äg e Vårgårdaherrgård 42 Djupedal Uggletorp Lagmasholm Mägsholm 16 km Sä v eå 15 km Mellomgårde 1898 Tubbetorp 14 km Gogstorp Bäator 13 km Ägatorp 1782 Säveå E 20 Bäe urr Jostorp Siee 12 km Egelmasgårde Ormetorp 11 km Stebromosse Beteckigar Lågmade 2+2-väg e Foråkrar 2+1-väg (grö = två filer / röd = e fil) 1779 Eklada 1+1-väg Sävasmade Jököpigs 1781 väge Ny eller ädrad lokalväg Befitlig korsig med västersvägsfält 10 km 1781 Ny korsig med västersvägsfält 1779 Hallorstorp 0 Svalbomosse 79 2 km Stägd lokalvägsaslutig Hyåse

20 3 Studerade alterativ 3.4:3 Väg E 20/181. Korsigsåtgärder vid Lud. Förslag till plaskild trafikplats med bro över E 20. Låg L b Sto 3.5 Järvägskorridore Allmät Här beskrivs ett förslag till möjlig sträckig av y E 20 iom Järvägskorridore. De första två kilometera, till söder om Tokebacka, är korridore gemesam för samtliga tre korridorer. Väge följer på dea sträcka i huvudsak uvarade E 20. Breddig och upprätig av väge för dimesioerade hastighet 110 km/h iebär itråg i berget och bostadsbebyggelse vid Nygård. Vid Domarberget föreslås e trafi kplats, trafi kplats Bälige, för aslutig av lokalvägätet. Utformige av trafi k- platse är apassad till e evetuell framtida utbyggad av e förbidelse (Norra läke) till väg 1890 väster om Säve å och Västra Stambaa. Itråg görs i Bäsjöbäcke. Placerige söder om Domarberget iebär att trafi kplatse utformas som e klöverbladskorsig. Se fi gur 3.5:5. Trafi kplatser föreslås, förutom i Bälige, att byggas i Hjultorp, Degrabo och Lud. Domarberget passeras i e 150 meter låg och upp till 15 meter djup skärig. För att skärigsdjupet ska bli så litet som möjligt bör väge placeras ära depoi, ågot väster om bergets högsta delar. Norr om skärige fortsätter väge ut på e bak med maximal höjd på cirka 5 meter. E bro över vägätet i plaerat verksamhetsområde är därför möjlig här. Vid Aedal passeras e ravi på e 7 8 meter hög bak. I e framtid ka Västra Stambaa komma att byggas ut med ytterligare två spår på sträcka mella Aligsås och Vårgårda. E såda utbyggad kräver ett markbehov av ytterligare 15 meter öster om uvarade spår. Normalt säkerhetsavståd mella dea typ av väg och järväg är 25 meter. Ny E 20 bör därför ite placeras ärmare uvarade Västra Stambaa ä 40 meter, se fi gur 3.5:4. M Da K 80 N