Mattekonvent. Matematik. Keep calm and do math. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Nationella prov. Plugga inför nationella provet med Mattecentrum!
|
|
- Lisbeth Bergman
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Keep clm d do mth Mttekoet Plgg iför tioell proet med Mttecetrm Mtemtik Iehåll: Plggtips Formelsmlig Ntioell pro 5 mtteoke.se plggkte.se formelsmlige.se
2 Så lcks d med det tioell proet För tt få t så mcket som möjligt källes mttekoet ill i ppmtr dig tt ställ måg frågor till olotärer. De fis på plts idg för di skll och de ill hjälp till Själklrt k d ställ ilk mttefrågor d ill; de ehöer ite hdl om e specifik ppgift på öigsproet. Här följer ågr plggtips frå oss på Mttecetrm: Rit pp prolemet: Iget förklrr ett prolem så r som e figr och det mest går tt rit. Sk d räk t måtte på e hge? Rit hge Sk d lös e trigoometrisk ektio? Rit ehetscirkel T prolemet steg för steg: De flest oss k ite håll mssor steg i hdet smtidigt så h för tt lltid skri er ll delr i di träkig så lir det färre slrfel och åde d, lärre och olotärer k lättre följ med i hr d hr täkt. Jo med grdtekiker: Iom mtemtike gger de mer cerde metoder oft på grdtekiker som m hr lärt sig i tidigre mttekrser eller kpitel så se till tt ö lite etr på eempelis prioriterigsregler, ektioslösig och dr grdtekiker om de mer cerde metoder käs kepig. Prt mtte: Hjälp dig själ och dr geom tt diskter proleme tillsmms. Geom tt prt mtte ör d på llt möjligt: di ege förståelse, hr prolem k ttckers på fler olik sätt, ditt mtemtisk språk och ditt mttesjälförtroede. K d förklr e metod för e kompis så et d tt d själ ehärskr de. Prtr d mtte ör och förereder d dig äe iför det mtlig tioell proet Klitet istället för ktitet: Täk klitet istället för ktitet. Äg hellre e hel lektio åt tt erklige försök förstå Ptghors sts ä tt räk t hpotes i 0 olik triglr t tt förstå d d fktiskt gör.
3 Tips för tt lös e specifik ppgift Läs ppgifte oggrt Förstår d ppgifte? Vd frågs det efter egetlige? Det k r ågot som sk räks t eller ågot som sk ställs pp för tt sed räks t. Om ite, d är det d ite förstår? Är det iss ord i ppgifte eller är det ett räkesätt som ppgifte er dig tt äd? Koll pp de delr som d ite förstår geom tt slå pp orde, äddr kåt i oke för tt fräsch pp miet eller fråg e olotär I d örjr lös ppgifte, ställ dig fråg: Förstår jg ilke metod som sk äds för tt lös ppgifte? Om ite, koll pp likde ppgifter och titt på hr lösigsmetoder är där. När d et ilke metod som sk äds till de ppgift d sitter med k d ställ dig själ följde frågor: Förstår jg metode som äds? Förstår jg rför jst de metod äds till de tp prolem? Om ite, gå tillk till sittet med de metode i oke och fräch pp miet eller fråg e olotär. Räkt klrt och sret är glet? Då sk d felsök sret Gå oggrt igeom träkigr för tt se om d gjorde ågr räkefel och ställ dig ä e gåg frågor i de först tå pkter för tt försäkr dig om tt d erklige hr förstått fråg och ät rätt räkeopertioer. Käs träkige och metode fortfrde rätt, räk om ppgifte på e helt sid t tt tjkik på de gml träkige Fortfrde fel sr och sret är detsmm som d fick först gåge d räkde? Då hr d troligtis ite gjort ett slrfel, t äder fel metod. Gå tillk och koll hr likde ppgifter hr lösts. Käer d tt d ädå ite kommer idre på ege hd, fråg e olotär Läs mer igåede tips på mtteoke.se
4 ( Skolerket Formelld mtemtik 5 Alger Regler ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( Adrgrdsektioer 0 q p q p p 0 c c 4 Biomilstse k k k k ( Aritmetik Prefi T G M k h d c m p ter gig meg kilo hekto deci ceti milli mikro o piko Poteser ( ( 0 Logritmer 0 lg e l lg lg lg lg lg lg p p lg lg Asoltelopp 0 om 0 om
5 (8 Fktioer Rät lije Adrgrdsfktioer k m k c 0 c 0, där ite åde och är oll Potesfktioer C Epoetilfktioer C 0 och Sttistik och solikhet Stdrdikelse för ett stickpro ( ( s... ( Lådgrm Normlfördelig Täthetsfktio för ormlfördelig f ( e Skolerket
6 (8 Differetil- och itegrlklkl Derits defiitio f ( lim h0 f ( h h f ( lim f ( f ( Deritor Fktio Derit där är ett reellt tl ( > 0 l l ( 0 e k e e k k e si si t t k f ( k f ( f ( g( f ( g( f ( g( f ( g( f ( g( f ( g( ( ( 0 f ( g( f ( g( g ( g( Kedjeregel Om f ( z och z g( är tå derierr fktioer så gäller för f ( g( tt d d dz f ( g( g( eller d dz d Skolerket
7 4(8 Primiti fktioer Fktio k ( Primiti fktioer k C C l C ( 0 e e C k e e C k ( 0, k C l si C si C Komple tl Represettio i z i re r( isi där i Argmet rg z t Asoltelopp z r Kojgt Om z i så z i Räkelgr zz r r (( isi( z z r (( isi( r de Moires formel ( isi ( isi z ( r r Skolerket
8 5(8 Geometri Trigel h A Prllellogrm A h Prllelltrpets h( A Cirkel A πr d π 4 O πr πd Cirkelsektor 60 πr r A πr 60 Prism V Bh Clider V πr h Mtelre A πrh Prmid Bh V Ko Klot πr h V Mtelre A πrs 4πr V A 4πr Likformighet Skl Triglr ABC och DEF är likformig. d e c f Areskl = (Lägdskl Volmskl = (Lägdskl Skolerket
9 6(8 Topptrigel- och trserslstse Om DE är prllell med AB gäller Bisektrisstse AD BD AC BC DE AB CD CE och AC BC CD CE AD BE Viklr 80 Sidoiklr w Vertikliklr L skär tå prllell lijer L och L w Likeläg iklr w Altertiklr Kordstse Rdikelstse cd Pthgors sts c Astådsformel d ( ( Mittpktsformel m och m Skolerket
10 7( Skolerket Trigoometri Defiitioer c si c t Ehetscirkel si t Sisstse c C B A si si si Cosisstse A c c Arestse si C T Trigoometrisk formler si si si si( si si si( si si ( si si ( si si ( si ( ( si si( si c där c och t Cirkels ektio ( ( r
11 8(8 Ekt ärde Vikel (grder (rdier 0 π π π π π π 5π π si t 0 Ej def. 0 Mägdlär A B A och B A B A eller B A \ B A och B A C G och A Tlteori Kogres (mod c om differese är delr med c Om (mod c och (mod c gäller tt. (mod c. (mod c Om (mod c gäller tt. m m (mod c för ll heltl m 4. (modc för ll heltl 0 Aritmetisk s smm där ( d Geometrisk k s smm k där k Komitorik Permttioer Komitioer P(, k ( (... ( k där 0 k ( k P(, k C(, k där 0 k k k k( k Skolerket
12 KrsproMtte5 DethärproetärgjortMttecetrmpågrdttdekrsärsåttiggmlkrsprofis.Därför reflekterriehålletiteödädigtishrdetriktigproetlirttset. Seiställetdettsomemöjlighetttrepeterochpptäcktddehöerträmerpå.Igpoägärtstt.Istället ärissppgifter,somksketrmertidädr,mrkerdemed(#. Lck&till& Uppgift Agelldelretilltlet0. Vilkdessärtriildelre? cvilktleärprimtl? Uppgift Bestämdetmisttrligtletsomppfller 7 + 4'(*+'5 Uppgift(# Beis,medhjälpidktio,ttsmmdeförstddtleärlikmed..Meddrordtt: =. Uppgift4 LåtmägdeArdefiierdsom4 = N 7: 7 5. MägdeNrepreseterrmägdelltrligtl0,,,,4,5, Agestellerflsktförföljdepåståede:. 4 > {,} 4 c 4 d 4 = 5 e 4 (
13 Uppgift5 Lottoärettspeldärdskälj7tl5.Omdfårllrätt(deehöeriteriågospecifikordigier dhögstiste. A. Hrmågoliklottorderfisdet? Påstrktipsetskdiställetälj,förmtcher,omdesltrmed:ttlgAier,ttlgBier,elleromdetlir ogjort.treltertiförrjemtch.härspelrlltsåordigeroll. B. Ärdetstörstsolikhetttfå7rättpålottoellerrättpåstrktipset? Uppgift6 Förklrdsommesmedföljdegrfteoretiskegrepp: A. Vdrig B. Väg C. Eleräg D. Stig E. Hmiltostig F. Hmiltockel Uppgift7 Ritegrfmedmist5odersomhreElerkrets. Uppgift8 Lösdifferetilektioe DE = 7 + medillkoretg(0 =. Uppgift9(# DF HittdellmälösigetilldeihomogedifferetilektioeG H 8G = 67.Srekt. Uppgift0 Nedfistårekrsitdefiierdetlföljder.Beräkågrelemetiföljdeochgöromdetäreritmetisk ellergeometrisktlföljd.beräksedsmmde0försttle. K L =,''''''K M = K MNL + K L =,''''''K M = K MNL (
14 Uppgift Förttseometttlärdelrtmed6räckerdetmedttekräftttdetärdelrtmedoch.Förklrrfördetär så. Uppgift OmK '(*+'4,ochO '(*+'4,estämmistpositiheltlsomppfller: KO' '(*+'4 Uppgift(# Beistt > 'ärdelrtmedförll N. Uppgift4(# Atttetj,somförsökerkäckdittFceook\löseord,ktest00000oliklöseordrjesekd. A. Omdittlöseordrestårsiffror0\9,hrlågtmåstedetrförtttjeiteskkhi testllmöjligheteriomerimligtid?esäker rimligtid ktilleempelr0årellerlägre. B. Omlöseordetfåreståsiffror,år9storokstäerochår9småokstäer,hrlågtehöerdå löseordetrförtttjeiteskhitestllmöjligheteriomerimligtid? Esäker rimligtid ktilleempelr0årellerlägre. Uppgift5 Emäiskhrmell0och00000hårstråpåhdet.FörklrdDirichletslådpricipär,ochäddeför tteisttmisttåpersoerpåjordehrlikmåghårstråpåhdet. Uppgift6 Bestämeprtiklärlösigtilldifferetilektioe G H + '7G = si (
15 Uppgift7(# Newtossligslgsertsomföljer: +U +V = W(U U 0 DärUärettföremålstempertrefterVmiter,U X äromgiigestempertrochwärekostt.låtidethär flletw = 0,07. A. Epizztstrgeochärdå75grder.Deställspåettordiettgrderrmtrm.Hrlåg tidtrdetipizzär75grderrm? B. Atttrmmetlltidhrsmmtempertr.Förklriorddttrcketetder: lim ](V = U 0 V Uppgift8(# Ertfåglrärtrotigshotdeochiologerärdärföritresserdettförsökförståhrmågdefågelrte somkommerfisifrmtide. A. Ekeltttrcktosererrdeföljde:jflerfåglrsomfis,destoflerföds.Alltsåärtilläthstighete proportioellmottletfåglr.ställppedifferetilektiosomeskrierdett. B. Bestämdellmälösigetilloståede(homogedifferetilektio. C. LåttidsrielVrepresetertlårefter004.UtgåfråtideV = 0år004,dådetfs0fåglr.År 04fsdet00dessfåglr.Bestämelösigtilldifferetilektioesomppfllerdessillkor. D. Eligtdemodell,hrmågfåglrkommerdetfisår04? E. Eligtdemodellkommerdetår04fis] 00 = 955'677'95'7'4'76,lltsåäste triljo,fåglr.ärdetrimligt?vrför/rförite? Uppgift9 Utecklttrcket 7 + G _ medhjälpiomilstse. Uppgift0 Tlethrdelr,,, 4, 6,.Smmlldelretilletttlkskrismedfktioe`(somttls sigm.idethärflletär ` = = 8 Viserlltsått` >. A. Förklrrfördetlltidgällertt`. B. Detäritelltidsttt`.Hittettmoteempelsomisrdet. 4(
16 Lösigsförslgochfcit Uppgift'' A. Delrär:,,, 5, 6, 0, 5, 0 B. Triildelreärochtletsjält,lltså:, 0 C.,, 5.(Komihågttiteärettprimtl. Uppgift'' Vikräkttt7 '(*+'5,såikskrippgiftesom: '(*+'5 Ochfrå + 4'(*+'5'seritt =. Uppgift'' Vårtsfllär =,förilketifår =. Våridktioshpotes:Atttpåståedetärstförettheltl = c: de f = (c = c. = ge f Idktiossteget( = c + : de fhl = c + c + = c ge fhl = c +. = c. + c + f i + (c + ' Fråidktioshpoteseetitt: de fhl = c. + (c + Vilketjärprecislikmedge fhl.alltsåärpåståedeteistförllheltl. Uppgift'4' Mägde4 = {0,,,,4,5}. A. Flskt,4iehålleredstheltl. B. St,{,}äredelmägd. C. Flskt,4iehållerigegtitl. D. Flskt,detfis6elemeti4. E. St,detommmägdeäredelmägdtillllmägder. 5(
17 Uppgift'5' AtletmöjligLottorderärekomitio7tlfrå5möjlig: Atletmöjligstrktipsrder: L> = '594'. Eftersom67450' > '594etderdet: k e*vv*lmv = < 594 = k pvqgwvmclmv Såsolikheteärstörrettipåstrktipset. >_ j = 6'74'50 Desstom,eftersomdetfismeriformtiotillgägligidstrktipsetsmtcher(iformtioomlge,spelr, derssestemtcheretc.såkoddseräättre.ilottofisigesådiformtiotttillgå. Uppgift'6' A. Vdrig:Eförflttigiegrffråhörtillhörlägseellerflerkter. B. Väg:Edrigdärigektpssersmeräegåg. C. Eleräg:Eägsompsserrrochekterigrfeektegåg. D. Stig:Edrigdärigethörpssersmeräegåg. E. Hmiltostig:Estigdärrjehörigrfeesöksektegåg. F. Hmiltockel:EHmiltostigsompåörjsochsltsismmhör. Uppgift'7' EElerkretsäreElerägsomörjrochsltrismmhör.Häräretteempelmedsehörhämttfrå mtteoke.se,medetfisoädligtmågmöjligheter: Detiktigsteärttllhörhrjämgrd. 6(
18 Uppgift'8' Geomttitegrerådsidorfåri G 7 = ' = 7. Sedkieräk: G 0 = r = r r EftersomietG 0 = etilltsåttr = ochsretär: G 7 = Uppgift'9' DehomogelösigeärG t = r F. AsättprtiklärlösigetillG f = 47 + w,deritlirdåg f = 4.Isättigiektioeger: w = w = 67 Vilketgerföljdetåektioer: 84 = 6 4 8w = 0 Dettger4 = N> N> ochw = >. Fllstädigllmälösiggesdå: G = G t + G f = r F 4 7 därrärekostt. Uppgift'0' A.Dettäreritmetisktlföljd,eftersomdifferesemellrjeelemettillästärkostt. Förstelemetet:K L =. Förttfåfrmärdetpåettelemetkiädföljdeformel:K M = K L + ( + Tiodeelemetetärdå:K LX = + 9 = 9 Smmeritmetisktlföljdfåsföljdeformel: M = M { h{ }. LX = K L + K LX = 0( + 9 = 55 7(
19 B.Dettäregeometrisktlföljd,eftersomkotemellrjeelemetochdetföregåedeärkostt. Förstelemetet:K L =. Kote:W =. Smmegeometrisktlföljdfåsföljdeformel: M = K L(W M W LX = K L(W M W = (LX = 069 Uppgift'' Etttlsomärdelrtmedochärocksådelrtmed = 6. Vikocksåskridetmermtemtiskttförligtsåhär: Omtletärdelrtmedetderdetttäremltipel,lltså = KförågottlK. Påsmmsätt,omärdelrtmed,etderdettt = Käremltipel.Eftersomsjälklrtiteärdelrt med,måstedetrksomärdelrtmed,ochkskrisk = OförågottlO. Alltsåkiskritletsom: = O = 6O Dettäremltipel6ochdärförärdelrtmed6,meddrord: 0'(*+'6 Uppgift'' Eligträkereglerförkogreserkiskri: K O '(*+'4 Vikräkt = 4: KO 4'(*+'4 Eftersom4 '(*+'4ärrättsr =. Uppgift'' Vieisrdettmedidktio.Upperligeär > = = 0delrtmed,eftersom0ärdelrtmedll tl.dettgöråridktioss. Idktioshpotes:Atttpåståedetgällerförågottl = c: ' 'c > c Idktiossteg:Låt = c + ochföreklpreteser: 8(
20 c + > c + = c > + c. + c + c Termer+och trtrdr,ochgeomttflttomtermerfåri: c > c + c. + c Fråidktioshpoteseetittc > cärdelrtmed.desstomärdedrtermermltipleroch därmedocksådelrmed. Alltså,eftersomrjetermärdelrmed,ärhelttrcketdelrtmed,ochpåståedetäreistförllheltl. Uppgift'4' Rimligtid låterihärrmist0år,lltså = 5'60'000sekder. ViklåtU(refktiosomgertideUeroedelägdepålöseordet,lltsåtltecke,. Idethärflletär U = 0M 00'000 = 0M 0 _ = 0MN_ ViillhittsåttU > 5'60'000: 0 MN_ > 5'60'000 5 > log'(5'60'000 > log 5'60' ,5 Alltsåehöerlöseordetrmist4teckelågt. Idethärflletfisdet = 68möjligtecke,såihr U = 68M 0 _ Medsmmolikhet,U > 5'60'000fåriträkige: 68 M 0 _ > 5'60'000 ' log 68 > log'(5'60'000 0 _ > log'(5'60'000 0_ log 68 = 7,4 Alltsåehöerlöseordetedstrmist8teckelågt. (Attdettrmist0årtttestllmöjligheteretderdockitettlöseordetödädigtisärsäkert,förmodlige ehöeritellmöjlighetertestsidittlöseordkommerpp. 9(
21 Uppgift'5' Dirichletslådpricip:Omföremålskplcersilådor,och >,såkommermistelådttiehållmerä ettföremål. Idethärfllettgörs lådor tlethårstråpåhdet.detfislltså = 00'000lådor. Föremåle är lltsåtletmäiskor,somär 7 0 Å.Eftersom > måstedetfismistetttlhårstråsomfler mäiskorhr. Uppgift'6' Ekorrektsättigär:G f = 4 si 7 + w 7 + r förkostter4, w, r.dessderitär:g f = 4 7 w si 7 Isättigidifferetilektioeger: 4 7 w si si 7 + w 7 + r = si w si si 7 7w 7 + 7r = si w si w 7 + 7r = si Geomttmtchkoefficieteriäster\ochhögerledfåriföljdeektioer: 74 w = 4 + 7w = ' 7r = ' Vilketgerföljdelösigr: 4 = 4 5 ''''w = 5 '''r = 7 ' Eprtiklärlösigärlltså: G f = 4 5 si Uppgift'7' VihrttU X = ochw = 0,07ochsätteriärdeidifferetilektioe: +U = 0,07(U +V Förekligger: U H + 0,07U =,54 EkorrektsättigtillprtiklärlösigeärU f = 4,ochderitärU f = 0.Isättigiektioeger: =,54 0(
22 Medlösige: 4 = DehomogelösigeärU t = r NX,XjÇ.Lösigelirlltså: U V = r NX,XjÇ + VillkoretU 0 = 75gerr = 5. VisklösU V = 75: 5 NX,XjÇ + = 75 NX,XjÇ = 5 5 V = É 5 5 0,07 5 Sr:Dettrcirk5miterförpizzttsltill75grder. Närtidegårmotoädlighetesåkommerpizzstemperträrmreochärmreomgiigestempertr. Uppgift'8' Idethärflletrepreseterr](VtletfåglridtideVochrärekostt. DÑ DÇ = r ](V Ektioeoskrisomtill] H V r] V = 0ilketärelijärhomogedifferetilektioförst ordigeochdärförhrlösige] V = w ÖÇ förkostterwochr. cdedtihrärlltså] 0 = 0och] 0 = 00: ] 0 = w Ö X = w = 0 ] 0 = 0 Ö LX = 00 Ö LX = 00 0 r = l' ,9 Lösigeär: ] V = 0 X,LÅÇ dår04är0årefter004,ochdärmedskieräk] 0 : ] 0 = 0 X,LÅ.X 4 enej,detäriterimligt.emtemtiskmodellsomgällerförissomstädigheterochtidssklorehöeritelltid gäll.förmodligeörjrdetliotommtfördesseormtmågfåglrdåisåfllfödsdetogitelikmåg.e differetilektio,emersofistikerdmodell,ehös. (
23 Uppgift'9' Eligtiomilstseärtecklige: _ G X G L > G G > ' L G X G _ = 7 _ G X G L > G G > L G + 7 X G _ = 7 _ G > 4G G > G + G _ = 7 _ G + 07 > G G > + 607G + G _ Uppgift'0' Eftersomochärdelretillrjetl,såärsmmlldelreåtmistoe + ilketärstörreä. Ettprimtlcärrdelrtmedochc,såifår:` c c = + c c = ilketdefiititärmidreäc.detfisocksågottommoteempelsomiteärprimtl,tilleempel6: ` 6 6 = = 5 6 (Smole tläses itestörreäellerlikmed (
Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov
Mtte KONVENT Plgg tillsmmns inför de ntionell proen i mtemtik M te m tik Länktips: Mttecentrm.se Mtteoken.se Formelsmlingen.se Plggkten.se 5 Innehåll: Plggtips Formelsmling Krspro I smrete med retsgirorgnistionen
Läs merÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.
ÖPPNA OH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Någr viktig drgrdskurvor: irkel ellips hyperbel och prbel.. irkels ekvtio irkel med cetrum i och rdie hr ekvtioe pq O Amärkig. Edst
Läs merFORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D
(7 FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS OH D LGER Rgl dgdsktio ( + = + + ( = + (kdigsgl ( + ( = (kojugtgl ( + = + + + ( = + + = ( + ( + = ( ( + + Ektio + p+ q = ött p p p = + q o = dä + = p o = q
Läs merFORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:
TRIGONOMETRISKA FORMLER... si 0 si 6 FORMELBLAD HF700, Bggproduktio 6. si cos 7. si45 si 4 si( ) t( ), cos( ) cos( ) cot( ) si( ) 8. cos( ) coscos sisi si 60 si 4. 9. cos( ) coscos sisi cos 0 cos 6 5.
Läs merFORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D
(7) FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS OH D LGER Rgl dgdsktio ( + ) = + + ( ) = + (kdigsgl) ( + )( ) = (kojugtgl) ( + ) = + + + ( ) = + + = ( + )( + = ( )( + + Ektio + p+ q = 0 ) ) ött p p p =
Läs merFORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E
(8 FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E ALGERA Rgl Adgdskvtio ( + = + + ( = + (kvdigsgl ( + ( = (kojugtgl ( + = + + + ( = + + = ( + ( + = ( ( + + Ekvtio + p+ q = ött p p p = + q o = dä + = p
Läs merEGENVÄRDEN och EGENVEKTORER
rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER Defiitio. Egeektor och egeärde för e lijär bildig Låt V r ett ektorrum och T : V V e lijär bildig frå V till V. Om det fis e ollskild ektor och e sklär
Läs merFORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E
FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS D OH E LGER Rgl dgdsktio kdigsgl kojugtgl Ektio p q ött p p p q o dä p o q p q RITMETIK Pi T G M k d m µ p t gig mg kilo kto di ti milli miko o piko 9 6 - - -
Läs merFORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C
FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C ALGEBRA Kdeigsegle ( + ) + + ( ) + Kojugtegel ( + )( ) Adgdsektioe Ektioe + p + q 0 ötte p p p p + q o 4 4 id + p o q q ARITMETIK Pefi Tiopotes
Läs merMatte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor
Mtte C Översikt Fuktioer Poteslgr Potesuktioer Polomuktioer o Väde/vtgde uktio o M/mi pukter tersspukt o Tget Lösigsmetoder ör : grdre Rtioell uktioer Derivt Deiitio v derivt o Vis ör C Deriverigsregler:
Läs merFORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D
(7) FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS OH D LGER Rgl dgdskvtio ( + ) = + + ( ) = + (kvdigsgl) ( + )( ) = (kojugtgl) ( + ) = + + + ( ) = + + = ( + )( + = ( )( + + Ekvtio + p+ q = ött p p p = + q
Läs merRättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:
TENTAMEN Kursummer: HF00 Mtemtik för bsår I Momet: TENA /TEN Progrm: Tekiskt bsår Rättde lärre: Nicls Hjelm & Sr Sebelius Emitor: Nicls Hjelm Dtum: Tid: 08-06-0 :00-7:00 Hjälpmedel: Formelsmlig: ISBN 978-9-7-779-8
Läs merInledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan
Iledade matematisk aalys TATA79) Hösttermie 016 Föreläsigs- och lekiospla Föreläsig 1 Logik, axiom och argumet iom matematik, talbeteckigssystem för hetal, ratioella tal, heltalspoteser. Lektio 1 och Hadledigstillfälle
Läs mervara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )
rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler TYLORS FORMEL FÖR FUNKTIONER V FLER VRIBLER PPROXIMTIONER FELNLYS --------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merMatte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Formelsamlingen.se Matteboken.se Pluggakuten.se
Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m tik Länktips: Mttecentrum.se Formelsmlingen.se Mtteoken.se Pluggkuten.se 4 Innehåll: Pluggtips Formelsmling Ntionell prov från tidigre
Läs mersom är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)
Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cosiusserier,siusserier SINUSSERIER OCH COSINUSSERIER I föregåede lektio (stecil om Fourierserier) hr vi vist hur m utvecklr e periodisk fuktio i e trigoometrisk serie K vi
Läs merINLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp
rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fktioer bildigr Beteckigr och grdbegrepp Defiitio E fktio eller bildig frå e mägd till e mägd B är e regel som till ågr elemet i ordr
Läs mer5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN
48 5 LINJER OCH PLAN 5. Lijer och pla 5.. Lijer Eempel 5.. Låt L ara e lije i rummet. Atag att P är e pukt på L och att L är parallell med e ektor, lijes riktigsektor. Då gäller att e pukt P ligger på
Läs merKapitel 4.1. 4101, 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = 1. 4105 a) n a1 + a a a = = = = a a a
Kompletterde löigförlg och ledigr, Mtemtik 000 kur C, kpitel Kpitel. 0, 0, 0, 0 Exempel om löe i boke. 0 ) 7 0 + + + 6 + 8 + 06 ) +, + 6 6 + + + 69 69 + +, + + 6 6+ 9 8+ + 07 Se boke ledig. Kotkt di lärre
Läs merKompletterande material till kursen Matematisk analys 3
Kompletterde mteril till kurse Mtemtisk lys 3 Augusti 2011 Adrzej Szulki 1 Supremum, ifimum och kotiuerlig fuktioer I ppedix A3 i [PB2] defiiers begreppe supremum och ifimum. mooto tlföljder är ekvivlet
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6
Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter
Läs merFAFF Johan Mauritsson 1. Geometrisk optik - reflektion och brytning. Våglära och optik. Geometrisk optik - reflektion och brytning
Våglär och optik Geometrisk optik - relektio och rytig FFF30 JOHN MUITSSON Geometrisk optik system Geometrisk optik - relektio och rytig elektioslge rytigslge (Sell s lg) Totlrelektio 3 4 Ljusets utredig
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs mervara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är
Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion SKALÄRPRODUKT. EGENSKAPER. GEOMETRISK TOLKNING. PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE Sklärprodkt i R n, R och R : Definition. Låt,,...,
Läs merIntegraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi
Itegrler Frå le: Itegrler Beräkigsveteskp I/KF Trpetsformel oc Simpsos formel Itegrler Itegrler Frå le: Frå le: Adptiv metod (dptiv Simpso) Lösig v itegrl i Mtl: är itegrde är kotiuerlig fuktio: väd itegrl.
Läs merMA002X Bastermin - matematik VT16
MA00X Bstermin - mtemtik VT6 Något om trigonometri Mikel Hindgren februri 06 Cirkelns ekvtion Exempel Beräkn vståndet melln punktern (4, 6) och (, ). 7 6 5 4 d (, ) 4 = (4, 6) 6 = 4 4 5 6 Pythgors sts:
Läs merI den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak
Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR SERIER (OÄDLIGA SUMMOR) Defiitio E serie är e summ v oädligt måg termer I de här stecile etrtr vi huvudslige reell tlserie, dvs serier vrs termer är reell tl (I slutet v stecile
Läs mer11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET
498 11. INTEGRALBEGREPPET Defiitio 11.16 R är e obestämd itegrl. De beteckr e primitiv fuktio till f(x). Vi smmfttr skillder mell bestämd och obestämd itegrler: Obestämd itegrl: itegrle skr gräser. De
Läs merc k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om
RIEMANNSUMMOR OCH DEFINITIO ONEN AV INTEGRALI LEN f ( x) dx Låt f ( Låt P={xx 0,x 1,...,x } där = x 0 x 1,..., x = =, vr e idelig vv itervllet [,]. I vrje delitervll [x -1, x ] väljer och e put c. Alltså
Läs merTNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter
TNA00 Matematisk grudkurs Övigsuppgiter Iehåll: Uppgit Uppgit 8 Uppgit 9 6 Uppgit 7 5 Uppgit 55 60 Facit sid. 8-0 Summor, Biomialsatse, Iduktiosbevis Ivers uktio Logaritmer, Expoetialuktioer Trigoometri
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merwww.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet
www.kits.se Kits Frisörgymsium Nytäkde och kvlitet Stimulerde miljö på Mgsisgt Kits Frisör är e lite friskol med 90 elever som erbjuder e kretiv och ispirerde miljö. Utbildige är yrkesförberedde, håller
Läs merINLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp
rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fnktioner =bildningr Beteckningr och grndbegrepp Definition En fnktion eller bildning från en mängd till en mängd B är en regel som
Läs merPlugga inför nationella provet med Mattecentrum. Pluggtips Formelsamlingen.se
+RELEASE THE MATH IN YOU+ Mttekonvent Plugg inför ntionell provet med Mttecentrum M te m Länktips: tikcinnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteoken.se Ntionell prov från tidigre
Läs merVad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?
Problemlösig. G. Polya ger i si utmärkta lilla bok How to solve it (Priceto Uiversity press, 946) ett schema att följa vid problemlösig. I de flod av böcker om problemlösig som har följt på Polyas bok
Läs merGeometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260
FF60 Geometrisk optik vildig med liser och speglr Geometrisk optik F7 eflektio och rytig F8 vildig, liser och speglr system F9 istrumet Geometrisk optik vildig med liser epetitio: eflektio och rytig rytig
Läs mersom gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.
Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNNGAR Prtill itgrtio PARTELL NTEGRATON uu(vv ( dddd uu(vv( uu (vv(dddd ( ), (pppppppppppppppp iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii) KKKKKKKKKKKKKK: uuuu dddd uuuu uu vv dddd Förklrig: Eligt produktrgl
Läs merTenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2
Teta i MVE5/MVE95, Komplex (matematisk) aalys, F och TM/Kf 6, 8.3-.3 Hjälpmedel: Formelblad som delas ut av tetamesvaktera Telefovakt: Mattias Leartsso, 3-535 Betygsgräser: -9 (U), -9 (3), 3-39 (4), 4-5
Läs merKongruens och likformighet
Kongruens och likformighet Torbjörn Tambour 23 mars 2015 I kompendiet har jag tagit kongruens- och likformighetsfallen mer eller mindre som axiom, vilket jag nu tycker är olyckligt, och de här sidorna
Läs merUppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis
Gruder i matematik och logik (017) Uppgifter 3: Talföljder och iduktiosbevis Ur Matematik Origo 5 Talföljder och summor 3.01 101. E talföljd defiieras geom formel a 8 + 6. a) Är det e rekursiv eller e
Läs merKVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER
rmi Hlilovi: EXR ÖVNINGR v Ivers mtriser KVDRISK MRISER, DIGONLMRISER, MRISENS SPÅR, RINGULÄR MRISER, ENHESMRISER, INVERS MRISER KVDRISK MRISER Defiitio E mtris me rer oh oloer, lls vrtis typ Defiitio
Läs merF4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik
03-0-4 F4 Matematirep Summatece Summatecet Potesräig Logaritmer Kombiatori Säg att vi har styce tal x,, x Summa av dessa tal (alltså x + + x ) srivs ortfattat med hjälp av summatece: x i i summa x i då
Läs mermarkera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart
PLANERING MATEMATIK - ÅK 8 Bok: Y (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Algebra oc mönster Kapitel : 4 Geometri Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA
Läs merTENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng
TENTMEN Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: Emintor: Dtum: Tid: Hjälpmedel: Omfttning oc etgsgränser: H Mtemtik för sår I TEN Tekniskt sår Nicls Hjelm Nicls Hjelm -8- :-7: ormelsmling: ISBN 78--7-77-8
Läs merORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild
Läs mer1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:
Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekvioem Guelimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekvioem med oek m m m m () m ekvioer: E lföljd (-ippel) är e löig ill eme om uiuioe ifierr
Läs mer3BInnehåll: Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se. Pluggtips Formelsamlingen.se. Formelsamling Nationella prov från tidigare år
Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m tik Länktips: BInnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Ntionell prov från tidigre år Mtteoken.se Pluggkuten.se
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8
Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr
Läs merLinjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes
Lijär Algebra (lp 1, 2016) Lösigar till skrivuppgifte Julia Brades Uppgift 1. Betecka mägde av alla matriser med M(). Vi har e elemetvist defiierad additio av två matriser A, B M(). De är defiierad geom
Läs merGeometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260
FF60 Geometrisk optik vildig med liser och speglr Geometrisk optik F7 elektio och rytig F8 vildig, liser och speglr system F9 istrumet Geometrisk optik vildig med liser epetitio: elektio och rytig rytig
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2005 3. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7
JENSENvuutbildning NpMaB vt005 1(39) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 005 3 Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4 Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7 MaB VT 005 LÖSNINGAR
Läs merNågot om funktionsföljder/funktionsserier
mtemtis metoder E, del D, FF Något om futiosföljder/futiosserier. Putvis och liformig overges Vi etrtr reellvärd futioer med gemesm defiitiosmägd D IR, M D. Me (äst) llt går helt logt för omplevärd futioer
Läs mer2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.
Föreläsig 12 LV1, Torsdag 12/10 Upplägg 1. Kofidesitervall för proportioer. 2. Kofidesitervall för skillade mella två proportioer. 3. Grafteori Kofidesitervall för proportioer Atag att vi vill skatta adele
Läs merByt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
Läs merRäkning med potensserier
Räkig med potesserier Serier (termiologi fis i [P,4-4]!) av type P + + + + 4 +... k ( om < ) k + + + + P 4 4 +... k k! ( e för alla ) k och de i [P, sid.9, formler 7-] som ärmast skulle kua beskrivas som
Läs mer16.3. Projektion och Spegling
6.3 Projektio oh Speglig 67 6.3. Projektio oh Speglig Exempel 6.4. Bestäm mtrise för projektioe P v rmmet vikelrät mot plet W : x y z = 0. Bestäm okså ilde v svektorer e, e, e 3 oh w = e + e + 3e 3. (N-s.
Läs mera sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0
18 Trigonometri Övning 18.1 I tringeln är sidorn och lik lång. Tringelns störst vinkel är 10. eräkn förhållndet melln sidorn och. Svr med tre gällnde siffror. Mätning i figur godts ej. Tringeln är likbent.
Läs merMATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?
Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr
Läs merGeometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?
Geometri 1. Linjen är isektris till vinkeln. Sträkorn, oh är lik lång. Hur stor är vinkeln? vgör utn mätningr! 4. Fyr kopior v en rätvinklig tringel kn lltid sätts ihop till en kvdrt med hål som i följnde
Läs merNågra integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1
F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 2006 3. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7
JENSEN vu utbildning NpMaB ht006 1(41) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 006 3 Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4 Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7 NpMaB HT 006 LÖSNINGAR
Läs merGeometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260
FF60 Geometrisk optik vildig med liser och speglr Geometrisk optik eflektio och rytig F8 vildig, liser och speglr system F9 istrumet Geometrisk optik vildig med liser epetitio: eflektio och rytig rytig
Läs merfile:///c:/users/engström/downloads/resultat.html
M 6 0 M F Ö R S Ö K 1 2 0 1 2-0 1-2 1 1 J a n W o c a l e w s k i 9 3 H u d d i n g e A I S 7. 0 9 A F 2 O s c a r J o h a n s s o n 9 2 S p å r v ä g e n s F K 7. 2 1 A F 3 V i c t o r K å r e l i d 8
Läs merORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 1 v 1 Ortonormerde bser oh koordinter i 3D-rummet ORTONORMERADE BASER I PLAN D OCH RUMMET 3D ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM Vi säger tt en bs i rummet e r, e r, e r z e r,
Läs merEkvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.
Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR aplace-ekvatioe APACES EKVATION Vi etraktar följade PDE u, u,, a, ekv1 som kallas aplaces ekvatio Ekvatioe ekv1 ka eskriva e sk statioär tillståd stead-state för e fsikalisk
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN MaB VT 2002 LÖSNINGAR 3
freeleks NpMB vt00 1() Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 00 3 MB VT 00 LÖSNINGAR 3 Del I, Digitl verktyg är INTE tillåtn 3 Del I # 1 (/0) Linje med riktningskoefficienten 3............
Läs merär ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.
Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter DETERMINANTER A Determiter v r orige Determite v e mtris A följe är ett tl som etes eta eller Eempel: 6. oh efiiers eligt Motiverig: Determiter utveles i sm me lösigsmetoer
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1
Lösigar och kommetarer till uppgifter i. 407 d) 408 d) 40 a) 3 /5 5) 5 3 0 ) 0) 3 5 5 4 0 6 5 x 5 x) 5 x + 5 x 5 x 5 x 5 x + 5 x 40 Om det u är eklare så här a x a 3x + a x) a 4x + 43 a) 43 45 5 3 5 )
Läs merAnmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].
MÄNGDER Stadardtalmägder: N={0,, 2, 3, } mägde av alla aturliga tal (I ågra böcker N={,2,3, }) Z={ 3, 2,,0,, 2, 3, 4, } mägde av alla hela tal m Q={, där m, är hela tal och 0 } mägde av alla ratioella
Läs merTrigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Läs merKan det vara möjligt att med endast
ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp
Läs merx 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
Läs merUttryck höjden mot c påtvåolikasätt:
Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt:
Läs merKontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj
Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n
Läs mer101. och sista termen 1
Lektio, Evariabelaalys de ovember 999 5.. Uttryck summa j uta summasymbole. j + Termera är idexerade frå j = till j = och varje term är blir j j+. Summa Skriver vi upp summa uta summasymbole blir de +
Läs merDatastrukturer och algoritmer
Iehåll Föreläsig 6 Asymtotisk aalys usammafattig experimetell aalys uasymtotisk aalys Lite matte Aalysera pseudokode O-otatio ostrikt o Okulärbesiktig 2 Mäta tidsåtgåge uhur ska vi mäta tidsåtgåge? Experimetell
Läs merKONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se
Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m Länktips: tikcinnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteboken.se Ntionell prov från tidigre år Pluggkuten.se
Läs mer1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:
Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekviosssem. Gusselimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekviosssem med oek m m m m ss) och m ekvioer: E lföljd -ippel) s s s är e lösig ill
Läs merSannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11
rmi Halilovic: EXTR ÖVIGR SOLIKHETER GRUDLÄGGDE EGRE OH ETEKIGR Utfall Resultat av ett slumpmässigt försök. Utfallsrummet ägde av alla utfall (beteckas oftast medd Ω ). Hädelse E delmägd av utfallsrumm
Läs merFÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis
FÖ 5: K.6 fr.o.m. sid. Idutiosevis Fultet och iomiloefficieter Defiitio v! "-fultet" och iomiloefficieter " över " Disussio och evis v egeser.7 och.8. och.7 för ll =,,,...,.8 Av.8 följer t.e. tt, och Disussio
Läs merExponentiella förändringar
Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt
Läs merb 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.
Första häftet 649. a) A och B spelar cigarr, vilket som bekat tillgår på följade sätt. Omväxlade placerar de ibördes lika, jämtjocka cigarrer på ett rektagulärt bord, varvid varje y cigarr måste placeras
Läs merKONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se
Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m Länktips: tikainnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteboken.se Ntionell prov från tidigre år Pluggkuten.se
Läs merV1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs mer9. Bestämda integraler
77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln
Läs merTNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss
TNA00- Matematisk grudkurs Tetame 07-0- - Lösigsskiss. a) Svar: x ], [ [, [. 4x x + 4x 4x (x + ) 0 0 x x + x + x + 0 //Teckeschema// x ], [ [, [ b) I : x I : x I : x x x + = 4 = 4 Lösig sakas x + x + =
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
Läs merGör slag i saken! Frank Bach
Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn
Läs merAssociativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.
Läs merTolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n
Tolkig av saolikhet Statistikes gruder, 15p dagtid HT 01 Föreläsigar F4-F6 Frekvetistisk A / A) då Klassisk atal(a) / atal(ω) = A) storlek(a) / storlek(ω) = A) Subjektiv (persolig) isats/total vist = A)
Läs merfreeleaks Funktioner, inverser och logaritmer 1(17)
freeleks Funktioner, inverser och logritmer (7) Innehåll Förord Funktioner och inverser Multipliktion och division........................ Kvdrer och kvdrtrot......................... Eponentilfunktion
Läs merDIAGONALISERING AV EN MATRIS
Armi Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Digoliserig v e mtris DIAGONALISERING AV EN MATRIS Defiitio ( Digoliserbr mtris ) Låt A vr e vdrtis mtris dvs e mtris v typ. Mtrise A är digoliserbr om det fis e iverterbr
Läs merInduktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.
Idutio och Biomialsatse Vi fortsätter att visa hur matematisa påståede bevisas med idutio. Defiitio. ( )! = ( över ).!( )! Betydelse av talet studeras seare. Med idutio a vi u visa SATS (Biomialsatse).
Läs merINTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )
Armi Hlilovic: EXTA ÖVIGA Cuchys itegrlriterium ITEGALKITEIET ( äve lls CAUCHYS ITEGALKITEIUM ) POSITIVA SEIE Defiitio E serie är ositiv om 0 för ll Eftersom delsummor v e ositiv serie bildr e väde ositiv
Läs merApproximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.
Ari Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR MINSTAKVADRATMETODEN Mistvdrtetode. INLEDNING frå lijär lger) Låt vr ett olösrt sste dvs. ett sste so sr lösig). Vi sriv ssteet på fore A = ss ) där...... A, och................
Läs merSANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.
rmi Halilovic: EXTR ÖVIGR SOLIKHETER GRUDLÄGGDE BEGRE OH BETEKIGR Utfall Resultat av ett slumpmässigt försök. Utfallsrummet ägde av alla utfall (beteckas oftast med Ω ). Hädelse E delmägd av utfallsrummet.
Läs mer= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0
TALFÖLJDER OCH SERIER Läs avsitte - och 5 Lös övigara, abcd, 4, 5, 7-9, -5, 7-9, -abcd, 4, 5 Läsavisigar Avsitt Defiitioe av talföljd i boe är ågot ryptis, me egetlige är det ågot väldigt eelt: e talföljd
Läs merIntegralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna
CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e
Läs merNOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.
Ari Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR NOLLRUMMET och BILDRUMMET ill e lijärildig. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN. NOLLRUM (Kerel (kär i kuroke Defiiio. Lå T r e lijär ildig frå R ill R. Mägde ll ekorer i R o ild
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 kortsvarsuppgifter med miniräknare 12
freeleaks NpMaB ht000 (40) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 000 3 Del I, 0 kortsvarsuppgifter med miniräknare 4 Del II, 9 uppgifter med miniräknare, fullständiga lösningar
Läs mer