Mattekonvent. Matematik. Keep calm and do math. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Nationella prov. Plugga inför nationella provet med Mattecentrum!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mattekonvent. Matematik. Keep calm and do math. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Nationella prov. Plugga inför nationella provet med Mattecentrum!"

Transkript

1 Keep clm d do mth Mttekoet Plgg iför tioell proet med Mttecetrm Mtemtik Iehåll: Plggtips Formelsmlig Ntioell pro 5 mtteoke.se plggkte.se formelsmlige.se

2 Så lcks d med det tioell proet För tt få t så mcket som möjligt källes mttekoet ill i ppmtr dig tt ställ måg frågor till olotärer. De fis på plts idg för di skll och de ill hjälp till Själklrt k d ställ ilk mttefrågor d ill; de ehöer ite hdl om e specifik ppgift på öigsproet. Här följer ågr plggtips frå oss på Mttecetrm: Rit pp prolemet: Iget förklrr ett prolem så r som e figr och det mest går tt rit. Sk d räk t måtte på e hge? Rit hge Sk d lös e trigoometrisk ektio? Rit ehetscirkel T prolemet steg för steg: De flest oss k ite håll mssor steg i hdet smtidigt så h för tt lltid skri er ll delr i di träkig så lir det färre slrfel och åde d, lärre och olotärer k lättre följ med i hr d hr täkt. Jo med grdtekiker: Iom mtemtike gger de mer cerde metoder oft på grdtekiker som m hr lärt sig i tidigre mttekrser eller kpitel så se till tt ö lite etr på eempelis prioriterigsregler, ektioslösig och dr grdtekiker om de mer cerde metoder käs kepig. Prt mtte: Hjälp dig själ och dr geom tt diskter proleme tillsmms. Geom tt prt mtte ör d på llt möjligt: di ege förståelse, hr prolem k ttckers på fler olik sätt, ditt mtemtisk språk och ditt mttesjälförtroede. K d förklr e metod för e kompis så et d tt d själ ehärskr de. Prtr d mtte ör och förereder d dig äe iför det mtlig tioell proet Klitet istället för ktitet: Täk klitet istället för ktitet. Äg hellre e hel lektio åt tt erklige försök förstå Ptghors sts ä tt räk t hpotes i 0 olik triglr t tt förstå d d fktiskt gör.

3 Tips för tt lös e specifik ppgift Läs ppgifte oggrt Förstår d ppgifte? Vd frågs det efter egetlige? Det k r ågot som sk räks t eller ågot som sk ställs pp för tt sed räks t. Om ite, d är det d ite förstår? Är det iss ord i ppgifte eller är det ett räkesätt som ppgifte er dig tt äd? Koll pp de delr som d ite förstår geom tt slå pp orde, äddr kåt i oke för tt fräsch pp miet eller fråg e olotär I d örjr lös ppgifte, ställ dig fråg: Förstår jg ilke metod som sk äds för tt lös ppgifte? Om ite, koll pp likde ppgifter och titt på hr lösigsmetoder är där. När d et ilke metod som sk äds till de ppgift d sitter med k d ställ dig själ följde frågor: Förstår jg metode som äds? Förstår jg rför jst de metod äds till de tp prolem? Om ite, gå tillk till sittet med de metode i oke och fräch pp miet eller fråg e olotär. Räkt klrt och sret är glet? Då sk d felsök sret Gå oggrt igeom träkigr för tt se om d gjorde ågr räkefel och ställ dig ä e gåg frågor i de först tå pkter för tt försäkr dig om tt d erklige hr förstått fråg och ät rätt räkeopertioer. Käs träkige och metode fortfrde rätt, räk om ppgifte på e helt sid t tt tjkik på de gml träkige Fortfrde fel sr och sret är detsmm som d fick först gåge d räkde? Då hr d troligtis ite gjort ett slrfel, t äder fel metod. Gå tillk och koll hr likde ppgifter hr lösts. Käer d tt d ädå ite kommer idre på ege hd, fråg e olotär Läs mer igåede tips på mtteoke.se

4 ( Skolerket Formelld mtemtik 5 Alger Regler ( ( ( ( ( ( ( ( ( ( Adrgrdsektioer 0 q p q p p 0 c c 4 Biomilstse k k k k ( Aritmetik Prefi T G M k h d c m p ter gig meg kilo hekto deci ceti milli mikro o piko Poteser ( ( 0 Logritmer 0 lg e l lg lg lg lg lg lg p p lg lg Asoltelopp 0 om 0 om

5 (8 Fktioer Rät lije Adrgrdsfktioer k m k c 0 c 0, där ite åde och är oll Potesfktioer C Epoetilfktioer C 0 och Sttistik och solikhet Stdrdikelse för ett stickpro ( ( s... ( Lådgrm Normlfördelig Täthetsfktio för ormlfördelig f ( e Skolerket

6 (8 Differetil- och itegrlklkl Derits defiitio f ( lim h0 f ( h h f ( lim f ( f ( Deritor Fktio Derit där är ett reellt tl ( > 0 l l ( 0 e k e e k k e si si t t k f ( k f ( f ( g( f ( g( f ( g( f ( g( f ( g( f ( g( ( ( 0 f ( g( f ( g( g ( g( Kedjeregel Om f ( z och z g( är tå derierr fktioer så gäller för f ( g( tt d d dz f ( g( g( eller d dz d Skolerket

7 4(8 Primiti fktioer Fktio k ( Primiti fktioer k C C l C ( 0 e e C k e e C k ( 0, k C l si C si C Komple tl Represettio i z i re r( isi där i Argmet rg z t Asoltelopp z r Kojgt Om z i så z i Räkelgr zz r r (( isi( z z r (( isi( r de Moires formel ( isi ( isi z ( r r Skolerket

8 5(8 Geometri Trigel h A Prllellogrm A h Prllelltrpets h( A Cirkel A πr d π 4 O πr πd Cirkelsektor 60 πr r A πr 60 Prism V Bh Clider V πr h Mtelre A πrh Prmid Bh V Ko Klot πr h V Mtelre A πrs 4πr V A 4πr Likformighet Skl Triglr ABC och DEF är likformig. d e c f Areskl = (Lägdskl Volmskl = (Lägdskl Skolerket

9 6(8 Topptrigel- och trserslstse Om DE är prllell med AB gäller Bisektrisstse AD BD AC BC DE AB CD CE och AC BC CD CE AD BE Viklr 80 Sidoiklr w Vertikliklr L skär tå prllell lijer L och L w Likeläg iklr w Altertiklr Kordstse Rdikelstse cd Pthgors sts c Astådsformel d ( ( Mittpktsformel m och m Skolerket

10 7( Skolerket Trigoometri Defiitioer c si c t Ehetscirkel si t Sisstse c C B A si si si Cosisstse A c c Arestse si C T Trigoometrisk formler si si si si( si si si( si si ( si si ( si si ( si ( ( si si( si c där c och t Cirkels ektio ( ( r

11 8(8 Ekt ärde Vikel (grder (rdier 0 π π π π π π 5π π si t 0 Ej def. 0 Mägdlär A B A och B A B A eller B A \ B A och B A C G och A Tlteori Kogres (mod c om differese är delr med c Om (mod c och (mod c gäller tt. (mod c. (mod c Om (mod c gäller tt. m m (mod c för ll heltl m 4. (modc för ll heltl 0 Aritmetisk s smm där ( d Geometrisk k s smm k där k Komitorik Permttioer Komitioer P(, k ( (... ( k där 0 k ( k P(, k C(, k där 0 k k k k( k Skolerket

12 KrsproMtte5 DethärproetärgjortMttecetrmpågrdttdekrsärsåttiggmlkrsprofis.Därför reflekterriehålletiteödädigtishrdetriktigproetlirttset. Seiställetdettsomemöjlighetttrepeterochpptäcktddehöerträmerpå.Igpoägärtstt.Istället ärissppgifter,somksketrmertidädr,mrkerdemed(#. Lck&till& Uppgift Agelldelretilltlet0. Vilkdessärtriildelre? cvilktleärprimtl? Uppgift Bestämdetmisttrligtletsomppfller 7 + 4'(*+'5 Uppgift(# Beis,medhjälpidktio,ttsmmdeförstddtleärlikmed..Meddrordtt: =. Uppgift4 LåtmägdeArdefiierdsom4 = N 7: 7 5. MägdeNrepreseterrmägdelltrligtl0,,,,4,5, Agestellerflsktförföljdepåståede:. 4 > {,} 4 c 4 d 4 = 5 e 4 (

13 Uppgift5 Lottoärettspeldärdskälj7tl5.Omdfårllrätt(deehöeriteriågospecifikordigier dhögstiste. A. Hrmågoliklottorderfisdet? Påstrktipsetskdiställetälj,förmtcher,omdesltrmed:ttlgAier,ttlgBier,elleromdetlir ogjort.treltertiförrjemtch.härspelrlltsåordigeroll. B. Ärdetstörstsolikhetttfå7rättpålottoellerrättpåstrktipset? Uppgift6 Förklrdsommesmedföljdegrfteoretiskegrepp: A. Vdrig B. Väg C. Eleräg D. Stig E. Hmiltostig F. Hmiltockel Uppgift7 Ritegrfmedmist5odersomhreElerkrets. Uppgift8 Lösdifferetilektioe DE = 7 + medillkoretg(0 =. Uppgift9(# DF HittdellmälösigetilldeihomogedifferetilektioeG H 8G = 67.Srekt. Uppgift0 Nedfistårekrsitdefiierdetlföljder.Beräkågrelemetiföljdeochgöromdetäreritmetisk ellergeometrisktlföljd.beräksedsmmde0försttle. K L =,''''''K M = K MNL + K L =,''''''K M = K MNL (

14 Uppgift Förttseometttlärdelrtmed6räckerdetmedttekräftttdetärdelrtmedoch.Förklrrfördetär så. Uppgift OmK '(*+'4,ochO '(*+'4,estämmistpositiheltlsomppfller: KO' '(*+'4 Uppgift(# Beistt > 'ärdelrtmedförll N. Uppgift4(# Atttetj,somförsökerkäckdittFceook\löseord,ktest00000oliklöseordrjesekd. A. Omdittlöseordrestårsiffror0\9,hrlågtmåstedetrförtttjeiteskkhi testllmöjligheteriomerimligtid?esäker rimligtid ktilleempelr0årellerlägre. B. Omlöseordetfåreståsiffror,år9storokstäerochår9småokstäer,hrlågtehöerdå löseordetrförtttjeiteskhitestllmöjligheteriomerimligtid? Esäker rimligtid ktilleempelr0årellerlägre. Uppgift5 Emäiskhrmell0och00000hårstråpåhdet.FörklrdDirichletslådpricipär,ochäddeför tteisttmisttåpersoerpåjordehrlikmåghårstråpåhdet. Uppgift6 Bestämeprtiklärlösigtilldifferetilektioe G H + '7G = si (

15 Uppgift7(# Newtossligslgsertsomföljer: +U +V = W(U U 0 DärUärettföremålstempertrefterVmiter,U X äromgiigestempertrochwärekostt.låtidethär flletw = 0,07. A. Epizztstrgeochärdå75grder.Deställspåettordiettgrderrmtrm.Hrlåg tidtrdetipizzär75grderrm? B. Atttrmmetlltidhrsmmtempertr.Förklriorddttrcketetder: lim ](V = U 0 V Uppgift8(# Ertfåglrärtrotigshotdeochiologerärdärföritresserdettförsökförståhrmågdefågelrte somkommerfisifrmtide. A. Ekeltttrcktosererrdeföljde:jflerfåglrsomfis,destoflerföds.Alltsåärtilläthstighete proportioellmottletfåglr.ställppedifferetilektiosomeskrierdett. B. Bestämdellmälösigetilloståede(homogedifferetilektio. C. LåttidsrielVrepresetertlårefter004.UtgåfråtideV = 0år004,dådetfs0fåglr.År 04fsdet00dessfåglr.Bestämelösigtilldifferetilektioesomppfllerdessillkor. D. Eligtdemodell,hrmågfåglrkommerdetfisår04? E. Eligtdemodellkommerdetår04fis] 00 = 955'677'95'7'4'76,lltsåäste triljo,fåglr.ärdetrimligt?vrför/rförite? Uppgift9 Utecklttrcket 7 + G _ medhjälpiomilstse. Uppgift0 Tlethrdelr,,, 4, 6,.Smmlldelretilletttlkskrismedfktioe`(somttls sigm.idethärflletär ` = = 8 Viserlltsått` >. A. Förklrrfördetlltidgällertt`. B. Detäritelltidsttt`.Hittettmoteempelsomisrdet. 4(

16 Lösigsförslgochfcit Uppgift'' A. Delrär:,,, 5, 6, 0, 5, 0 B. Triildelreärochtletsjält,lltså:, 0 C.,, 5.(Komihågttiteärettprimtl. Uppgift'' Vikräkttt7 '(*+'5,såikskrippgiftesom: '(*+'5 Ochfrå + 4'(*+'5'seritt =. Uppgift'' Vårtsfllär =,förilketifår =. Våridktioshpotes:Atttpåståedetärstförettheltl = c: de f = (c = c. = ge f Idktiossteget( = c + : de fhl = c + c + = c ge fhl = c +. = c. + c + f i + (c + ' Fråidktioshpoteseetitt: de fhl = c. + (c + Vilketjärprecislikmedge fhl.alltsåärpåståedeteistförllheltl. Uppgift'4' Mägde4 = {0,,,,4,5}. A. Flskt,4iehålleredstheltl. B. St,{,}äredelmägd. C. Flskt,4iehållerigegtitl. D. Flskt,detfis6elemeti4. E. St,detommmägdeäredelmägdtillllmägder. 5(

17 Uppgift'5' AtletmöjligLottorderärekomitio7tlfrå5möjlig: Atletmöjligstrktipsrder: L> = '594'. Eftersom67450' > '594etderdet: k e*vv*lmv = < 594 = k pvqgwvmclmv Såsolikheteärstörrettipåstrktipset. >_ j = 6'74'50 Desstom,eftersomdetfismeriformtiotillgägligidstrktipsetsmtcher(iformtioomlge,spelr, derssestemtcheretc.såkoddseräättre.ilottofisigesådiformtiotttillgå. Uppgift'6' A. Vdrig:Eförflttigiegrffråhörtillhörlägseellerflerkter. B. Väg:Edrigdärigektpssersmeräegåg. C. Eleräg:Eägsompsserrrochekterigrfeektegåg. D. Stig:Edrigdärigethörpssersmeräegåg. E. Hmiltostig:Estigdärrjehörigrfeesöksektegåg. F. Hmiltockel:EHmiltostigsompåörjsochsltsismmhör. Uppgift'7' EElerkretsäreElerägsomörjrochsltrismmhör.Häräretteempelmedsehörhämttfrå mtteoke.se,medetfisoädligtmågmöjligheter: Detiktigsteärttllhörhrjämgrd. 6(

18 Uppgift'8' Geomttitegrerådsidorfåri G 7 = ' = 7. Sedkieräk: G 0 = r = r r EftersomietG 0 = etilltsåttr = ochsretär: G 7 = Uppgift'9' DehomogelösigeärG t = r F. AsättprtiklärlösigetillG f = 47 + w,deritlirdåg f = 4.Isättigiektioeger: w = w = 67 Vilketgerföljdetåektioer: 84 = 6 4 8w = 0 Dettger4 = N> N> ochw = >. Fllstädigllmälösiggesdå: G = G t + G f = r F 4 7 därrärekostt. Uppgift'0' A.Dettäreritmetisktlföljd,eftersomdifferesemellrjeelemettillästärkostt. Förstelemetet:K L =. Förttfåfrmärdetpåettelemetkiädföljdeformel:K M = K L + ( + Tiodeelemetetärdå:K LX = + 9 = 9 Smmeritmetisktlföljdfåsföljdeformel: M = M { h{ }. LX = K L + K LX = 0( + 9 = 55 7(

19 B.Dettäregeometrisktlföljd,eftersomkotemellrjeelemetochdetföregåedeärkostt. Förstelemetet:K L =. Kote:W =. Smmegeometrisktlföljdfåsföljdeformel: M = K L(W M W LX = K L(W M W = (LX = 069 Uppgift'' Etttlsomärdelrtmedochärocksådelrtmed = 6. Vikocksåskridetmermtemtiskttförligtsåhär: Omtletärdelrtmedetderdetttäremltipel,lltså = KförågottlK. Påsmmsätt,omärdelrtmed,etderdettt = Käremltipel.Eftersomsjälklrtiteärdelrt med,måstedetrksomärdelrtmed,ochkskrisk = OförågottlO. Alltsåkiskritletsom: = O = 6O Dettäremltipel6ochdärförärdelrtmed6,meddrord: 0'(*+'6 Uppgift'' Eligträkereglerförkogreserkiskri: K O '(*+'4 Vikräkt = 4: KO 4'(*+'4 Eftersom4 '(*+'4ärrättsr =. Uppgift'' Vieisrdettmedidktio.Upperligeär > = = 0delrtmed,eftersom0ärdelrtmedll tl.dettgöråridktioss. Idktioshpotes:Atttpåståedetgällerförågottl = c: ' 'c > c Idktiossteg:Låt = c + ochföreklpreteser: 8(

20 c + > c + = c > + c. + c + c Termer+och trtrdr,ochgeomttflttomtermerfåri: c > c + c. + c Fråidktioshpoteseetittc > cärdelrtmed.desstomärdedrtermermltipleroch därmedocksådelrmed. Alltså,eftersomrjetermärdelrmed,ärhelttrcketdelrtmed,ochpåståedetäreistförllheltl. Uppgift'4' Rimligtid låterihärrmist0år,lltså = 5'60'000sekder. ViklåtU(refktiosomgertideUeroedelägdepålöseordet,lltsåtltecke,. Idethärflletär U = 0M 00'000 = 0M 0 _ = 0MN_ ViillhittsåttU > 5'60'000: 0 MN_ > 5'60'000 5 > log'(5'60'000 > log 5'60' ,5 Alltsåehöerlöseordetrmist4teckelågt. Idethärflletfisdet = 68möjligtecke,såihr U = 68M 0 _ Medsmmolikhet,U > 5'60'000fåriträkige: 68 M 0 _ > 5'60'000 ' log 68 > log'(5'60'000 0 _ > log'(5'60'000 0_ log 68 = 7,4 Alltsåehöerlöseordetedstrmist8teckelågt. (Attdettrmist0årtttestllmöjligheteretderdockitettlöseordetödädigtisärsäkert,förmodlige ehöeritellmöjlighetertestsidittlöseordkommerpp. 9(

21 Uppgift'5' Dirichletslådpricip:Omföremålskplcersilådor,och >,såkommermistelådttiehållmerä ettföremål. Idethärfllettgörs lådor tlethårstråpåhdet.detfislltså = 00'000lådor. Föremåle är lltsåtletmäiskor,somär 7 0 Å.Eftersom > måstedetfismistetttlhårstråsomfler mäiskorhr. Uppgift'6' Ekorrektsättigär:G f = 4 si 7 + w 7 + r förkostter4, w, r.dessderitär:g f = 4 7 w si 7 Isättigidifferetilektioeger: 4 7 w si si 7 + w 7 + r = si w si si 7 7w 7 + 7r = si w si w 7 + 7r = si Geomttmtchkoefficieteriäster\ochhögerledfåriföljdeektioer: 74 w = 4 + 7w = ' 7r = ' Vilketgerföljdelösigr: 4 = 4 5 ''''w = 5 '''r = 7 ' Eprtiklärlösigärlltså: G f = 4 5 si Uppgift'7' VihrttU X = ochw = 0,07ochsätteriärdeidifferetilektioe: +U = 0,07(U +V Förekligger: U H + 0,07U =,54 EkorrektsättigtillprtiklärlösigeärU f = 4,ochderitärU f = 0.Isättigiektioeger: =,54 0(

22 Medlösige: 4 = DehomogelösigeärU t = r NX,XjÇ.Lösigelirlltså: U V = r NX,XjÇ + VillkoretU 0 = 75gerr = 5. VisklösU V = 75: 5 NX,XjÇ + = 75 NX,XjÇ = 5 5 V = É 5 5 0,07 5 Sr:Dettrcirk5miterförpizzttsltill75grder. Närtidegårmotoädlighetesåkommerpizzstemperträrmreochärmreomgiigestempertr. Uppgift'8' Idethärflletrepreseterr](VtletfåglridtideVochrärekostt. DÑ DÇ = r ](V Ektioeoskrisomtill] H V r] V = 0ilketärelijärhomogedifferetilektioförst ordigeochdärförhrlösige] V = w ÖÇ förkostterwochr. cdedtihrärlltså] 0 = 0och] 0 = 00: ] 0 = w Ö X = w = 0 ] 0 = 0 Ö LX = 00 Ö LX = 00 0 r = l' ,9 Lösigeär: ] V = 0 X,LÅÇ dår04är0årefter004,ochdärmedskieräk] 0 : ] 0 = 0 X,LÅ.X 4 enej,detäriterimligt.emtemtiskmodellsomgällerförissomstädigheterochtidssklorehöeritelltid gäll.förmodligeörjrdetliotommtfördesseormtmågfåglrdåisåfllfödsdetogitelikmåg.e differetilektio,emersofistikerdmodell,ehös. (

23 Uppgift'9' Eligtiomilstseärtecklige: _ G X G L > G G > ' L G X G _ = 7 _ G X G L > G G > L G + 7 X G _ = 7 _ G > 4G G > G + G _ = 7 _ G + 07 > G G > + 607G + G _ Uppgift'0' Eftersomochärdelretillrjetl,såärsmmlldelreåtmistoe + ilketärstörreä. Ettprimtlcärrdelrtmedochc,såifår:` c c = + c c = ilketdefiititärmidreäc.detfisocksågottommoteempelsomiteärprimtl,tilleempel6: ` 6 6 = = 5 6 (Smole tläses itestörreäellerlikmed (

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov Mtte KONVENT Plgg tillsmmns inför de ntionell proen i mtemtik M te m tik Länktips: Mttecentrm.se Mtteoken.se Formelsmlingen.se Plggkten.se 5 Innehåll: Plggtips Formelsmling Krspro I smrete med retsgirorgnistionen

Läs mer

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel. ÖPPNA OH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Någr viktig drgrdskurvor: irkel ellips hyperbel och prbel.. irkels ekvtio irkel med cetrum i och rdie hr ekvtioe pq O Amärkig. Edst

Läs mer

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D (7 FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS OH D LGER Rgl dgdsktio ( + = + + ( = + (kdigsgl ( + ( = (kojugtgl ( + = + + + ( = + + = ( + ( + = ( ( + + Ektio + p+ q = ött p p p = + q o = dä + = p o = q

Läs mer

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats:

FORMELBLAD cos( ) cos cos. 21. sin( ) sin cos. 23. tan TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER I RÄTVINKLIGA TRIANGLAR. Pytagoras sats: TRIGONOMETRISKA FORMLER... si 0 si 6 FORMELBLAD HF700, Bggproduktio 6. si cos 7. si45 si 4 si( ) t( ), cos( ) cos( ) cot( ) si( ) 8. cos( ) coscos sisi si 60 si 4. 9. cos( ) coscos sisi cos 0 cos 6 5.

Läs mer

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D (7) FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS OH D LGER Rgl dgdsktio ( + ) = + + ( ) = + (kdigsgl) ( + )( ) = (kojugtgl) ( + ) = + + + ( ) = + + = ( + )( + = ( )( + + Ektio + p+ q = 0 ) ) ött p p p =

Läs mer

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E (8 FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E ALGERA Rgl Adgdskvtio ( + = + + ( = + (kvdigsgl ( + ( = (kojugtgl ( + = + + + ( = + + = ( + ( + = ( ( + + Ekvtio + p+ q = ött p p p = + q o = dä + = p

Läs mer

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER rmi Hliloic: EXTR ÖVNINGR EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER Defiitio. Egeektor och egeärde för e lijär bildig Låt V r ett ektorrum och T : V V e lijär bildig frå V till V. Om det fis e ollskild ektor och e sklär

Läs mer

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C, D OCH E FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS D OH E LGER Rgl dgdsktio kdigsgl kojugtgl Ektio p q ött p p p q o dä p o q p q RITMETIK Pi T G M k d m µ p t gig mg kilo kto di ti milli miko o piko 9 6 - - -

Läs mer

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS A, B OCH C ALGEBRA Kdeigsegle ( + ) + + ( ) + Kojugtegel ( + )( ) Adgdsektioe Ektioe + p + q 0 ötte p p p p + q o 4 4 id + p o q q ARITMETIK Pefi Tiopotes

Läs mer

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor Mtte C Översikt Fuktioer Poteslgr Potesuktioer Polomuktioer o Väde/vtgde uktio o M/mi pukter tersspukt o Tget Lösigsmetoder ör : grdre Rtioell uktioer Derivt Deiitio v derivt o Vis ör C Deriverigsregler:

Läs mer

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D

FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS C OCH D (7) FORMLER TILL NTIONELLT PROV I MTEMTIK KURS OH D LGER Rgl dgdskvtio ( + ) = + + ( ) = + (kvdigsgl) ( + )( ) = (kojugtgl) ( + ) = + + + ( ) = + + = ( + )( + = ( )( + + Ekvtio + p+ q = ött p p p = + q

Läs mer

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid: TENTAMEN Kursummer: HF00 Mtemtik för bsår I Momet: TENA /TEN Progrm: Tekiskt bsår Rättde lärre: Nicls Hjelm & Sr Sebelius Emitor: Nicls Hjelm Dtum: Tid: 08-06-0 :00-7:00 Hjälpmedel: Formelsmlig: ISBN 978-9-7-779-8

Läs mer

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan Iledade matematisk aalys TATA79) Hösttermie 016 Föreläsigs- och lekiospla Föreläsig 1 Logik, axiom och argumet iom matematik, talbeteckigssystem för hetal, ratioella tal, heltalspoteser. Lektio 1 och Hadledigstillfälle

Läs mer

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten ) rmi Hliloi: EXTR ÖVNINGR Tlors ormel ör utioer ler riler TYLORS FORMEL FÖR FUNKTIONER V FLER VRIBLER PPROXIMTIONER FELNLYS --------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Formelsamlingen.se Matteboken.se Pluggakuten.se

Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Formelsamlingen.se Matteboken.se Pluggakuten.se Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m tik Länktips: Mttecentrum.se Formelsmlingen.se Mtteoken.se Pluggkuten.se 4 Innehåll: Pluggtips Formelsmling Ntionell prov från tidigre

Läs mer

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x) Armi Hlilovic: EXRA ÖVNINGAR cosiusserier,siusserier SINUSSERIER OCH COSINUSSERIER I föregåede lektio (stecil om Fourierserier) hr vi vist hur m utvecklr e periodisk fuktio i e trigoometrisk serie K vi

Läs mer

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp rmi Hliloic: EXR ÖVNINGR Lijär bildigr LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fktioer bildigr Beteckigr och grdbegrepp Defiitio E fktio eller bildig frå e mägd till e mägd B är e regel som till ågr elemet i ordr

Läs mer

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN

5. Linjer och plan Linjer 48 5 LINJER OCH PLAN 48 5 LINJER OCH PLAN 5. Lijer och pla 5.. Lijer Eempel 5.. Låt L ara e lije i rummet. Atag att P är e pukt på L och att L är parallell med e ektor, lijes riktigsektor. Då gäller att e pukt P ligger på

Läs mer

Kapitel 4.1. 4101, 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = 1. 4105 a) n a1 + a a a = = = = a a a

Kapitel 4.1. 4101, 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = 1. 4105 a) n a1 + a a a = = = = a a a Kompletterde löigförlg och ledigr, Mtemtik 000 kur C, kpitel Kpitel. 0, 0, 0, 0 Exempel om löe i boke. 0 ) 7 0 + + + 6 + 8 + 06 ) +, + 6 6 + + + 69 69 + +, + + 6 6+ 9 8+ + 07 Se boke ledig. Kotkt di lärre

Läs mer

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3 Kompletterde mteril till kurse Mtemtisk lys 3 Augusti 2011 Adrzej Szulki 1 Supremum, ifimum och kotiuerlig fuktioer I ppedix A3 i [PB2] defiiers begreppe supremum och ifimum. mooto tlföljder är ekvivlet

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6 Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter

Läs mer

FAFF Johan Mauritsson 1. Geometrisk optik - reflektion och brytning. Våglära och optik. Geometrisk optik - reflektion och brytning

FAFF Johan Mauritsson 1. Geometrisk optik - reflektion och brytning. Våglära och optik. Geometrisk optik - reflektion och brytning Våglär och optik Geometrisk optik - relektio och rytig FFF30 JOHN MUITSSON Geometrisk optik system Geometrisk optik - relektio och rytig elektioslge rytigslge (Sell s lg) Totlrelektio 3 4 Ljusets utredig

Läs mer

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär

Läs mer

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är

vara n-dimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b betecknas a b ) vara tvådimensionella vektorer. Skalärprodukten av a och b är Armin Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR Sklärprodkt och ektorprojektion SKALÄRPRODUKT. EGENSKAPER. GEOMETRISK TOLKNING. PROJEKTION AV EN VEKTOR PÅ EN RÄT LINJE Sklärprodkt i R n, R och R : Definition. Låt,,...,

Läs mer

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi Itegrler Frå le: Itegrler Beräkigsveteskp I/KF Trpetsformel oc Simpsos formel Itegrler Itegrler Frå le: Frå le: Adptiv metod (dptiv Simpso) Lösig v itegrl i Mtl: är itegrde är kotiuerlig fuktio: väd itegrl.

Läs mer

MA002X Bastermin - matematik VT16

MA002X Bastermin - matematik VT16 MA00X Bstermin - mtemtik VT6 Något om trigonometri Mikel Hindgren februri 06 Cirkelns ekvtion Exempel Beräkn vståndet melln punktern (4, 6) och (, ). 7 6 5 4 d (, ) 4 = (4, 6) 6 = 4 4 5 6 Pythgors sts:

Läs mer

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak Armi Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR SERIER (OÄDLIGA SUMMOR) Defiitio E serie är e summ v oädligt måg termer I de här stecile etrtr vi huvudslige reell tlserie, dvs serier vrs termer är reell tl (I slutet v stecile

Läs mer

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET 498 11. INTEGRALBEGREPPET Defiitio 11.16 R är e obestämd itegrl. De beteckr e primitiv fuktio till f(x). Vi smmfttr skillder mell bestämd och obestämd itegrler: Obestämd itegrl: itegrle skr gräser. De

Läs mer

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om RIEMANNSUMMOR OCH DEFINITIO ONEN AV INTEGRALI LEN f ( x) dx Låt f ( Låt P={xx 0,x 1,...,x } där = x 0 x 1,..., x = =, vr e idelig vv itervllet [,]. I vrje delitervll [x -1, x ] väljer och e put c. Alltså

Läs mer

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter TNA00 Matematisk grudkurs Övigsuppgiter Iehåll: Uppgit Uppgit 8 Uppgit 9 6 Uppgit 7 5 Uppgit 55 60 Facit sid. 8-0 Summor, Biomialsatse, Iduktiosbevis Ivers uktio Logaritmer, Expoetialuktioer Trigoometri

Läs mer

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär

Läs mer

www.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet

www.kitas.se Kitas Frisörgymnasium Nytänkande och kvalitet www.kits.se Kits Frisörgymsium Nytäkde och kvlitet Stimulerde miljö på Mgsisgt Kits Frisör är e lite friskol med 90 elever som erbjuder e kretiv och ispirerde miljö. Utbildige är yrkesförberedde, håller

Läs mer

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp

INLEDNING: Funktioner (=avbildningar). Beteckningar och grundbegrepp rmin Hliloic: EXR ÖVNINGR Linjär bildningr LINJÄR VBILDNINGR INLEDNING: Fnktioner =bildningr Beteckningr och grndbegrepp Definition En fnktion eller bildning från en mängd till en mängd B är en regel som

Läs mer

Plugga inför nationella provet med Mattecentrum. Pluggtips Formelsamlingen.se

Plugga inför nationella provet med Mattecentrum. Pluggtips Formelsamlingen.se +RELEASE THE MATH IN YOU+ Mttekonvent Plugg inför ntionell provet med Mttecentrum M te m Länktips: tikcinnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteoken.se Ntionell prov från tidigre

Läs mer

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren? Problemlösig. G. Polya ger i si utmärkta lilla bok How to solve it (Priceto Uiversity press, 946) ett schema att följa vid problemlösig. I de flod av böcker om problemlösig som har följt på Polyas bok

Läs mer

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260 FF60 Geometrisk optik vildig med liser och speglr Geometrisk optik F7 eflektio och rytig F8 vildig, liser och speglr system F9 istrumet Geometrisk optik vildig med liser epetitio: eflektio och rytig rytig

Läs mer

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet. Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNNGAR Prtill itgrtio PARTELL NTEGRATON uu(vv ( dddd uu(vv( uu (vv(dddd ( ), (pppppppppppppppp iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii) KKKKKKKKKKKKKK: uuuu dddd uuuu uu vv dddd Förklrig: Eligt produktrgl

Läs mer

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2

Tenta i MVE025/MVE295, Komplex (matematisk) analys, F2 och TM2/Kf2 Teta i MVE5/MVE95, Komplex (matematisk) aalys, F och TM/Kf 6, 8.3-.3 Hjälpmedel: Formelblad som delas ut av tetamesvaktera Telefovakt: Mattias Leartsso, 3-535 Betygsgräser: -9 (U), -9 (3), 3-39 (4), 4-5

Läs mer

Kongruens och likformighet

Kongruens och likformighet Kongruens och likformighet Torbjörn Tambour 23 mars 2015 I kompendiet har jag tagit kongruens- och likformighetsfallen mer eller mindre som axiom, vilket jag nu tycker är olyckligt, och de här sidorna

Läs mer

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis Gruder i matematik och logik (017) Uppgifter 3: Talföljder och iduktiosbevis Ur Matematik Origo 5 Talföljder och summor 3.01 101. E talföljd defiieras geom formel a 8 + 6. a) Är det e rekursiv eller e

Läs mer

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER rmi Hlilovi: EXR ÖVNINGR v Ivers mtriser KVDRISK MRISER, DIGONLMRISER, MRISENS SPÅR, RINGULÄR MRISER, ENHESMRISER, INVERS MRISER KVDRISK MRISER Defiitio E mtris me rer oh oloer, lls vrtis typ Defiitio

Läs mer

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik 03-0-4 F4 Matematirep Summatece Summatecet Potesräig Logaritmer Kombiatori Säg att vi har styce tal x,, x Summa av dessa tal (alltså x + + x ) srivs ortfattat med hjälp av summatece: x i i summa x i då

Läs mer

markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart

markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA FYRA klart PLANERING MATEMATIK - ÅK 8 Bok: Y (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Algebra oc mönster Kapitel : 4 Geometri Elevens namn: markera med kryss vilka uppgifter du gjort Avsnitt: sidor ETT ETT TVÅ TVÅ TRE TRE FYRA

Läs mer

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng

TENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng TENTMEN Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: Emintor: Dtum: Tid: Hjälpmedel: Omfttning oc etgsgränser: H Mtemtik för sår I TEN Tekniskt sår Nicls Hjelm Nicls Hjelm -8- :-7: ormelsmling: ISBN 78--7-77-8

Läs mer

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT. Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild

Läs mer

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd: Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekvioem Guelimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekvioem med oek m m m m () m ekvioer: E lföljd (-ippel) är e löig ill eme om uiuioe ifierr

Läs mer

3BInnehåll: Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se. Pluggtips Formelsamlingen.se. Formelsamling Nationella prov från tidigare år

3BInnehåll: Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se. Pluggtips Formelsamlingen.se. Formelsamling Nationella prov från tidigare år Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m tik Länktips: BInnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Ntionell prov från tidigre år Mtteoken.se Pluggkuten.se

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8 Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr

Läs mer

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes Lijär Algebra (lp 1, 2016) Lösigar till skrivuppgifte Julia Brades Uppgift 1. Betecka mägde av alla matriser med M(). Vi har e elemetvist defiierad additio av två matriser A, B M(). De är defiierad geom

Läs mer

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260 FF60 Geometrisk optik vildig med liser och speglr Geometrisk optik F7 elektio och rytig F8 vildig, liser och speglr system F9 istrumet Geometrisk optik vildig med liser epetitio: elektio och rytig rytig

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2005 3. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 2005 3. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7 JENSENvuutbildning NpMaB vt005 1(39) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 005 3 Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4 Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7 MaB VT 005 LÖSNINGAR

Läs mer

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Något om funktionsföljder/funktionsserier mtemtis metoder E, del D, FF Något om futiosföljder/futiosserier. Putvis och liformig overges Vi etrtr reellvärd futioer med gemesm defiitiosmägd D IR, M D. Me (äst) llt går helt logt för omplevärd futioer

Läs mer

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner. Föreläsig 12 LV1, Torsdag 12/10 Upplägg 1. Kofidesitervall för proportioer. 2. Kofidesitervall för skillade mella två proportioer. 3. Grafteori Kofidesitervall för proportioer Atag att vi vill skatta adele

Läs mer

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.

Byt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd. LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,

Läs mer

Räkning med potensserier

Räkning med potensserier Räkig med potesserier Serier (termiologi fis i [P,4-4]!) av type P + + + + 4 +... k ( om < ) k + + + + P 4 4 +... k k! ( e för alla ) k och de i [P, sid.9, formler 7-] som ärmast skulle kua beskrivas som

Läs mer

16.3. Projektion och Spegling

16.3. Projektion och Spegling 6.3 Projektio oh Speglig 67 6.3. Projektio oh Speglig Exempel 6.4. Bestäm mtrise för projektioe P v rmmet vikelrät mot plet W : x y z = 0. Bestäm okså ilde v svektorer e, e, e 3 oh w = e + e + 3e 3. (N-s.

Läs mer

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0 18 Trigonometri Övning 18.1 I tringeln är sidorn och lik lång. Tringelns störst vinkel är 10. eräkn förhållndet melln sidorn och. Svr med tre gällnde siffror. Mätning i figur godts ej. Tringeln är likbent.

Läs mer

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?

MATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren? Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr

Läs mer

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?

Geometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför? Geometri 1. Linjen är isektris till vinkeln. Sträkorn, oh är lik lång. Hur stor är vinkeln? vgör utn mätningr! 4. Fyr kopior v en rätvinklig tringel kn lltid sätts ihop till en kvdrt med hål som i följnde

Läs mer

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1

Några integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1 F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 2006 3. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 2006 3. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7 JENSEN vu utbildning NpMaB ht006 1(41) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 006 3 Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 4 Del II, 9 uppgifter med miniräknare 7 NpMaB HT 006 LÖSNINGAR

Läs mer

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260

Geometrisk optik. Optiska system F9 Optiska instrument. Brytningsindex. avbildning med linser. Begrepp inom geometrisk optik. Brytningslagen FAF260 FF60 Geometrisk optik vildig med liser och speglr Geometrisk optik eflektio och rytig F8 vildig, liser och speglr system F9 istrumet Geometrisk optik vildig med liser epetitio: eflektio och rytig rytig

Läs mer

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html M 6 0 M F Ö R S Ö K 1 2 0 1 2-0 1-2 1 1 J a n W o c a l e w s k i 9 3 H u d d i n g e A I S 7. 0 9 A F 2 O s c a r J o h a n s s o n 9 2 S p å r v ä g e n s F K 7. 2 1 A F 3 V i c t o r K å r e l i d 8

Läs mer

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM

ORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 1 v 1 Ortonormerde bser oh koordinter i 3D-rummet ORTONORMERADE BASER I PLAN D OCH RUMMET 3D ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM Vi säger tt en bs i rummet e r, e r, e r z e r,

Läs mer

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process. Armi Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR aplace-ekvatioe APACES EKVATION Vi etraktar följade PDE u, u,, a, ekv1 som kallas aplaces ekvatio Ekvatioe ekv1 ka eskriva e sk statioär tillståd stead-state för e fsikalisk

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN MaB VT 2002 LÖSNINGAR 3

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN MaB VT 2002 LÖSNINGAR 3 freeleks NpMB vt00 1() Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 00 3 MB VT 00 LÖSNINGAR 3 Del I, Digitl verktyg är INTE tillåtn 3 Del I # 1 (/0) Linje med riktningskoefficienten 3............

Läs mer

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system. Armi Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Determiter DETERMINANTER A Determiter v r orige Determite v e mtris A följe är ett tl som etes eta eller Eempel: 6. oh efiiers eligt Motiverig: Determiter utveles i sm me lösigsmetoer

Läs mer

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 1.1 Lösigar och kommetarer till uppgifter i. 407 d) 408 d) 40 a) 3 /5 5) 5 3 0 ) 0) 3 5 5 4 0 6 5 x 5 x) 5 x + 5 x 5 x 5 x 5 x + 5 x 40 Om det u är eklare så här a x a 3x + a x) a 4x + 43 a) 43 45 5 3 5 )

Läs mer

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b]. MÄNGDER Stadardtalmägder: N={0,, 2, 3, } mägde av alla aturliga tal (I ågra böcker N={,2,3, }) Z={ 3, 2,,0,, 2, 3, 4, } mägde av alla hela tal m Q={, där m, är hela tal och 0 } mägde av alla ratioella

Läs mer

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen... Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................

Läs mer

Kan det vara möjligt att med endast

Kan det vara möjligt att med endast ORIO TORIOTO yllene snittet med origmi ed endst någr få vikningr kn mn få frm gyllene snittet och också konstruer en regelbunden femhörning. I ämnren nr 2, 2002 beskrev förfttren hur mn kn rbet med hjälp

Läs mer

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46

x 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46 Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl

Läs mer

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt: Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt:

Läs mer

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n

Läs mer

101. och sista termen 1

101. och sista termen 1 Lektio, Evariabelaalys de ovember 999 5.. Uttryck summa j uta summasymbole. j + Termera är idexerade frå j = till j = och varje term är blir j j+. Summa Skriver vi upp summa uta summasymbole blir de +

Läs mer

Datastrukturer och algoritmer

Datastrukturer och algoritmer Iehåll Föreläsig 6 Asymtotisk aalys usammafattig experimetell aalys uasymtotisk aalys Lite matte Aalysera pseudokode O-otatio ostrikt o Okulärbesiktig 2 Mäta tidsåtgåge uhur ska vi mäta tidsåtgåge? Experimetell

Läs mer

KONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se

KONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m Länktips: tikcinnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteboken.se Ntionell prov från tidigre år Pluggkuten.se

Läs mer

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd: Armi Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR v Lijär ekviosssem. Gusselimiio LINJÄRA EKVATIONSSYSTEM GAUSSELIMINATION Vi erkr e lijär ekviosssem med oek m m m m ss) och m ekvioer: E lföljd -ippel) s s s är e lösig ill

Läs mer

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11 rmi Halilovic: EXTR ÖVIGR SOLIKHETER GRUDLÄGGDE EGRE OH ETEKIGR Utfall Resultat av ett slumpmässigt försök. Utfallsrummet ägde av alla utfall (beteckas oftast medd Ω ). Hädelse E delmägd av utfallsrumm

Läs mer

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis FÖ 5: K.6 fr.o.m. sid. Idutiosevis Fultet och iomiloefficieter Defiitio v! "-fultet" och iomiloefficieter " över " Disussio och evis v egeser.7 och.8. och.7 för ll =,,,...,.8 Av.8 följer t.e. tt, och Disussio

Läs mer

Exponentiella förändringar

Exponentiella förändringar Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt

Läs mer

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a. Första häftet 649. a) A och B spelar cigarr, vilket som bekat tillgår på följade sätt. Omväxlade placerar de ibördes lika, jämtjocka cigarrer på ett rektagulärt bord, varvid varje y cigarr måste placeras

Läs mer

KONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se

KONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m Länktips: tikainnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteboken.se Ntionell prov från tidigre år Pluggkuten.se

Läs mer

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b]. Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,

Läs mer

9. Bestämda integraler

9. Bestämda integraler 77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln

Läs mer

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss TNA00- Matematisk grudkurs Tetame 07-0- - Lösigsskiss. a) Svar: x ], [ [, [. 4x x + 4x 4x (x + ) 0 0 x x + x + x + 0 //Teckeschema// x ], [ [, [ b) I : x I : x I : x x x + = 4 = 4 Lösig sakas x + x + =

Läs mer

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är

Läs mer

Gör slag i saken! Frank Bach

Gör slag i saken! Frank Bach Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn

Läs mer

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba. Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.

Läs mer

Tolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n

Tolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n Tolkig av saolikhet Statistikes gruder, 15p dagtid HT 01 Föreläsigar F4-F6 Frekvetistisk A / A) då Klassisk atal(a) / atal(ω) = A) storlek(a) / storlek(ω) = A) Subjektiv (persolig) isats/total vist = A)

Läs mer

freeleaks Funktioner, inverser och logaritmer 1(17)

freeleaks Funktioner, inverser och logaritmer 1(17) freeleks Funktioner, inverser och logritmer (7) Innehåll Förord Funktioner och inverser Multipliktion och division........................ Kvdrer och kvdrtrot......................... Eponentilfunktion

Läs mer

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

DIAGONALISERING AV EN MATRIS Armi Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Digoliserig v e mtris DIAGONALISERING AV EN MATRIS Defiitio ( Digoliserbr mtris ) Låt A vr e vdrtis mtris dvs e mtris v typ. Mtrise A är digoliserbr om det fis e iverterbr

Läs mer

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion. Idutio och Biomialsatse Vi fortsätter att visa hur matematisa påståede bevisas med idutio. Defiitio. ( )! = ( över ).!( )! Betydelse av talet studeras seare. Med idutio a vi u visa SATS (Biomialsatse).

Läs mer

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM ) Armi Hlilovic: EXTA ÖVIGA Cuchys itegrlriterium ITEGALKITEIET ( äve lls CAUCHYS ITEGALKITEIUM ) POSITIVA SEIE Defiitio E serie är ositiv om 0 för ll Eftersom delsummor v e ositiv serie bildr e väde ositiv

Läs mer

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden. Ari Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR MINSTAKVADRATMETODEN Mistvdrtetode. INLEDNING frå lijär lger) Låt vr ett olösrt sste dvs. ett sste so sr lösig). Vi sriv ssteet på fore A = ss ) där...... A, och................

Läs mer

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}. rmi Halilovic: EXTR ÖVIGR SOLIKHETER GRUDLÄGGDE BEGRE OH BETEKIGR Utfall Resultat av ett slumpmässigt försök. Utfallsrummet ägde av alla utfall (beteckas oftast med Ω ). Hädelse E delmägd av utfallsrummet.

Läs mer

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0 TALFÖLJDER OCH SERIER Läs avsitte - och 5 Lös övigara, abcd, 4, 5, 7-9, -5, 7-9, -abcd, 4, 5 Läsavisigar Avsitt Defiitioe av talföljd i boe är ågot ryptis, me egetlige är det ågot väldigt eelt: e talföljd

Läs mer

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna

Integralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e

Läs mer

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN.

NOLLRUMMET och BILDRUMMET till en linjäravbildning. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN. Ari Hliloic: EXTRA ÖVNINGAR NOLLRUMMET och BILDRUMMET ill e lijärildig. MATRISENS RANG. DIMENSIONSSATSEN. NOLLRUM (Kerel (kär i kuroke Defiiio. Lå T r e lijär ildig frå R ill R. Mägde ll ekorer i R o ild

Läs mer

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 kortsvarsuppgifter med miniräknare 12

NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN Del I, 10 kortsvarsuppgifter med miniräknare 12 freeleaks NpMaB ht000 (40) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 000 3 Del I, 0 kortsvarsuppgifter med miniräknare 4 Del II, 9 uppgifter med miniräknare, fullständiga lösningar

Läs mer