3BInnehåll: Matte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se. Pluggtips Formelsamlingen.se. Formelsamling Nationella prov från tidigare år
|
|
- Kristina Månsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m tik Länktips: BInnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Ntionell prov från tidigre år Mtteoken.se Pluggkuten.se I smrete med retsgivrorgnistionen
2 Så lcks du med det ntionell provet För tt få ut så mcket som möjligt v kvällens mttekonvent vill vi uppmuntr dig tt ställ mång frågor till volontärern. De finns på plts idg för din skull och de vill hjälp till! Självklrt kn du ställ vilk mttefrågor du vill; de ehöver inte hndl om en specifik uppgift på övningsprovet. Här följer någr pluggtips från oss på Mttecentrum: Rit upp prolemet: Inget förklrr ett prolem så r som en figur och det mest går tt rit. Sk du räkn ut måtten på en hge? Rit hgen! Sk du lös en trigonometrisk ekvtion? Rit enhetscirkeln! T prolemet steg för steg: De flest v oss kn inte håll mssor v steg i huvudet smtidigt så h för vn tt lltid skriv ner ll delr i din uträkning så lir det färre slrvfel och åde du, lärren och volontärern kn lättre följ med i hur du hr tänkt. Jo med grundteknikern: Inom mtemtiken gger de mer vncerde metodern oft på grundtekniker som mn hr lärt sig i tidigre mttekurser eller kpitel så se till tt öv lite etr på eempelvis prioriteringsreglern, ekvtionslösning och ndr grundtekniker om de mer vncerde metodern känns knepig. Prt mtte: Hjälp dig själv och ndr genom tt diskuter prolemen tillsmmns. Genom tt prt mtte övr du på llt möjligt: din egen förståelse, hur prolem kn ttckers på fler olik sätt, ditt mtemtisk språk och ditt mttesjälvförtroende. Kn du förklr en metod för en kompis så vet du tt du själv ehärskr den. Prtr du mtte övr och förereder du dig även inför det muntlig ntionell provet! Kvlitet istället för kvntitet: Tänk kvlitet istället för kvntitet. Ägn hellre en hel lektion åt tt verkligen försök förstå Ptghors sts än tt räkn ut hpotenusn i 0 olik tringlr utn tt förstå vd du fktiskt gör.
3 Tips för tt lös en specifik uppgift Läs uppgiften noggrnt! Förstår du uppgiften? Vd frågs det efter egentligen? Det kn vr något som sk räkns ut eller något som sk ställs upp för tt sedn räkns ut. Om inte, vd är det du inte förstår? Är det viss ord i uppgiften eller är det ett räknesätt som uppgiften er dig tt nvänd? Koll upp de delr som du inte förstår genom tt slå upp orden, äddr kåt i oken för tt fräsch upp minnet eller fråg en volontär! Innn du örjr lös uppgiften, ställ dig frågn: Förstår jg vilken metod som sk nvänds för tt lös uppgiften? Om inte, koll upp liknnde uppgifter och titt på hur lösningsmetodern är där. När du vet vilken metod som sk nvänds till den uppgift du sitter med kn du ställ dig själv följnde frågor: Förstår jg metoden som nvänds? Förstår jg vrför just denn metod nvänds till denn tp v prolem? Om inte, gå tillk till vsnittet med den metoden i oken och fräch upp minnet eller fråg en volontär. Räknt klrt och svret är glet? Då sk du felsök svret! Gå noggrnt igenom uträkningrn för tt se om du gjorde någr räknefel och ställ dig än en gång frågorn i de först två punktern för tt försäkr dig om tt du verkligen hr förstått frågn och nvänt rätt räkneopertioner. Känns uträkningen och metoden fortfrnde rätt, räkn om uppgiften på en helt n sid utn tt tjuvkik på den gml uträkningen! Fortfrnde fel svr och svret är detsmm som du fick först gången du räknde? Då hr du troligtvis inte gjort ett slrvfel, utn nvänder fel metod. Gå tillk och koll hur liknnde uppgifter hr lösts. Känner du tt du ändå inte kommer vidre på egen hnd, fråg en volontär! Läs mer ingående tips på mtteoken.se!
4 (6) Skolverket Formler till ntionellt prov i mtemtik, kurs Alger Regler ) ( ) ( ) )( ( ) ( ) ( ) )( ( ) )( ( Andrgrdsekvtioner 0 q p q p p 0 c c 4 Aritmetik Prefi T G M k h d c m n p ter gig meg kilo hekto deci centi milli mikro nno piko Potenser ) ( ) ( n n 0 Geometrisk summ där ) (... k k k k k k n n Logritmer 0 lg e ln lg lg lg lg lg lg p p lg lg Asolutelopp 0 om 0 om
5 (6) Funktioner Rät linjen Andrgrdsfunktioner k m k c 0 c 0, där inte åde och är noll Potensfunktioner Eponentilfunktioner C C 0 och Sttistik och snnolikhet Stndrdvvikelse för ett stickprov s ( ) (... ( n ) n ) Lådgrm Normlfördelning Skolverket
6 (6) Differentil- och integrlklkl Derivtns definition f ( ) lim h0 f ( h) h f ( ) lim f ( ) f ( ) Derivtor Funktion Derivt n där n är ett reellt tl n n ( > 0) ln e k e e k k e k f () k f () f ( ) g( ) f ( ) g( ) Primitiv funktioner Funktion k Primitiv funktioner k C n e ( n ) n C n e C k e e C k k ( 0, ) C ln Skolverket
7 4(6) Geometri Tringel h A Prllellogrm A h Prllelltrpets h( ) A Cirkel A πr O d π 4 πr πd Cirkelsektor v 60 πr A v 60 r r π Prism V Bh Clinder V πr h Mntelre A πrh Prmid V Bh Kon πr h V Mntelre A πrs Klot 4πr V A 4 πr Likformighet Tringlrn ABC och DEF är likformig. d e c f Skl Areskln = (Längdskln) Volmskln = (Längdskln) Skolverket
8 5(6) Topptringel- och trnsverslstsen Om DE är prllell med AB gäller Bisektrisstsen AD BD AC BC DE AB CD AC CD CE AD BE CE och BC Vinklr u v 80 Sidovinklr w v Vertiklvinklr L skär två prllell linjer L och L v w Likelägn vinklr u w Alterntvinklr Kordstsen cd Rndvinkelstsen u v Pthgors sts c Avståndsformeln d ( ) ( ) Mittpunktsformeln m och h m Skolverket
9 6(6) Trigonometri Definitioner sin v c cos v c tn v Enhetscirkeln sin v cos v tn v Sinusstsen sin A sinn B sin C c Cosinusstsen c c cos A Arestsen T sin C Cirkelns ekvtion ( ) ( ) r Ekt värden Vinkel v sin v cos v tn v Ej def Skolverket
10 NpM ht 0 Del B: Digitl verktg är inte tillåtn. Endst svr krävs. Skriv din svr direkt i provhäftet.. Vilken är den fjärde termen i den geometrisk summn...? (/0/0). För vilket värde på är uttrcket 6 inte definiert? (/0/0). Vilket v lterntiven A-E visr ett polnom? 4 A. 4 B. C. D. E., (/0/0) 4. Hur mång reell lösningr hr ekvtionen nedn? ( )( 4) 0 (/0/0) 5. Deriver 4 ) f ( ) 6 0 (/0/0) ) f ( ) e e (0//0) c) f ( ) (0//0)
11 NpM ht 0 6. Nedn ges någr olik situtioner som kn eskrivs med en funktion. Vilket v lterntiven A-D eskrivs äst med en diskret funktion? A. Bensinförrukningen hos en il eror v hur långt ilen körs. B. Volmen v en ku eror v sidns längd. C. Intäkten eror v hur mång stolr som tillverks i företget. D. Kostnden för nner eror v vikten på nnern. (0//0) 7. Figuren nedn visr grfen till derivtn f för en tredjegrdsfunktion f. ) För vilket värde på hr grfen till f en minimipunkt? (0//0) ) För vilk värden på är f vtgnde? (0//0) 8. Ange ll funktioner som hr egenskpen tt f ( ) f ( ) där f ( ) 0 (0//) 4
12 NpM ht 0 9. Bestäm ) lim(e 7) 0 (/0/0) ) lim (0/0/) 0. I figuren viss grfen till tredjegrdsfunktionen f. Använd grfen för tt esvr följnde frågor. ) Lös ekvtionen f ( ) 6, 5 0 (0/0/) ) För funktionen g gäller tt g ( ) f ( ) k där k är en positiv konstnt. För vilk värden på k hr ekvtionen g ( ) 0 endst en reell lösning? (0/0/) 5
13 NpM ht 0 Del C: Digitl verktg är inte tillåtn. Skriv din lösningr på seprt ppper.. Beräkn 6 d lgeriskt. (/0/0). För funktionen f gäller tt f ( ) Bestäm med hjälp v derivt koordintern för eventuell mimi-, minimi- och terrsspunkter för funktionens grf. Bestäm också krktär för respektive punkt, det vill säg om det är en mimi-, minimi- eller terrsspunkt. (/0/0). För funktionern f och g gäller tt f ( ) 5 och g ( ) 8 ) Bestäm det värde på där grfen till f hr lutningen 8 (/0/0) ) Grfen till g hr en tngent i den punkt där 6 Bestäm koordintern för tngentens skärningspunkt med -eln. (0//0) 4. Förenkl så långt som möjligt. ) ) ( )( ) (/0/0) (0//0) 6
14 NpM ht 0 5. F är en primitiv funktion till funktionen f. I figuren viss grfen till funktionen F. Bestäm f ( ) d (0/0/) 5 6. Bestäm derivtn till A f ( ) med hjälp v derivtns definition. (0//) 7
15 NpM ht 0 Del D: Digitl verktg är tillåtn. Skriv din lösningr på seprt ppper. 7. Bestäm det värde på där derivtn till f ( ) 5 är lik med derivtn till g ( ) 5 4 (/0/0) 8. Kndgåsen infördes till Sverige på 90-tlet. Därefter hr popultionen ökt. Vid smm tidpunkt vrje år görs en inventering v ntlet kndgäss. Popultionens tillvät kn eskrivs med en eponentiell modell. Digrmmet nedn visr ntlet kndgäss K som funktion v tiden t år, där t 0 motsvrr år 977. ) Bestäm ett närmevärde till K (0) med hjälp v grfen. (/0/0) ) Ge en tolkning v vd K ( 0) 800 etder för ntlet kndgäss i dett smmnhng. (0//0)
16 NpM ht 0 9. Mrcel tänker sätt in 000 kr på ett sprkonto i slutet v vrje år. Hn tänker gör sin först insättning i slutet v år 0 och den sist i slutet v år 00. Mrcel räknr med en årlig ränt på %. Hur mcket pengr kommer hn tt h på sitt konto omedelrt efter den sist insättningen? (/0/0) 0. Sture hr ett enmnsföretg som köper in färdig trädetljer i furu. Hn tillverkr enrt två produkter, pllr och råer. Stures retsuppgifter estår v tt monter och lck dess, vilket hn inte kn gör smtidigt. Följnde dt gäller för hns produktion: Pll Brå Pll Aretstimmr (h) Brå Tillgänglig retstimmr per veck (h) Montering 0,5 0,50 5 Lckning 0,40,00 5 Vinst per produkt 50 kr 0 kr Antg tt Sture tillverkr pllr och råer under en veck. ) Sture får en order på 40 pllr och 0 råer. Hinner hn tillverk dess under en retsveck? (/0/0) ) Bestäm den miml vinst som Stures företg kn gör under en retsveck. (0/4/0). Är följnde påståenden korrekt? Motiver din svr. ) F ( ) e är en primitiv funktion till f ( ) e (/0/0) ) Grfen till f ( ) hr tre olik nollställen om konstnten 0 (0//)
17 NpM ht 0. Krolin häller upp en kopp kffe i ett rum där temperturen är 0C. Hon mäter kffets tempertur direkt och därefter vrje minut under de först 5 minutern. Krolin npssr sedn en mtemtisk modell till sin mätvärden: T ( t ) 95e 0,09t där T är kffets tempertur i C och t är tiden i minuter efter tt Krolin strtde sin mätning v temperturen. ) Bestäm temperturen hos kffet då Krolin strtde sin mätning. (/0/0) ) Bestäm med hur mång procent temperturen hos kffet minskr per minut. (0//0) c) Krolins modell stämmer väl överens med verkligheten i örjn. Utvärder hur väl hennes modell stämmer överens med verkligheten över tid. (0//). Trtgli ( ) Itlienren Trtgli vr en mtemtiker som levde på 500-tlet. Hn nses h formulert följnde mtemtisk prolem, här återgivet i modern översättning: Summn v två positiv tl är 8. Bestäm tlen så tt produkten v tlens differens och tlens produkt lir så stor som möjligt. Din uppgift är tt lös Trtglis mtemtisk prolem. (0/0/) 4
18 NpM ht 0 4. För tredjegrdsfunktionen f gäller tt f ( ) f ( 4 ) 0 Bestäm f ( 6 ) (0/0/) 5. När Mrio föds estämmer sig hns mormor för tt spr pengr åt honom i en urk. Mormor tänker lägg ett elopp som motsvrr kvdrten v Mrios ålder multiplicert med 00, vrje gång hn fller år. Mrios frröder Sergio och Riccrdo funderr över hur mcket pengr mormor kommer tt h i urken på Mrios 6-årsdg. Sergio säger: Mn får red på hur mcket pengr som finns i urken genom tt eräkn integrlen d Riccrdo funderr ett tg och svrr: Nej, den ger ett för litet värde. Förklr vrför integrlen ovn ger ett för litet värde om mn nvänder den för tt räkn ut hur mcket pengr det finns i urken på Mrios 6-årsdg. (0//) 5
19 Bedömningsnvisningr NpM ht 0 Eempel på ett godtgrt svr nges inom prentes. Till en del uppgifter är edömd elevlösningr ifogde för tt nge nivån på edömningen. Om edömd elevlösningr finns i mterilet mrkers dett med en smol. Del B. M /0/0 Korrekt svr ( ) + E B. M /0/0 Korrekt svr (6) + E B. M /0/0 Korrekt svr (D: 4 ) + E B 4. M /0/0 Korrekt svr () + E B 5. M //0 ) Korrekt svr ( f ( ) 6 ) + E P ) Korrekt svr ( f ( ) e e ) + C P c) Korrekt svr f ( ) + C P Kommentr: Svr utn f ( ) nses vr korrekt. 6. M 0//0 Korrekt svr (C: Intäkten eror v hur mång stolr som tillverks i företget.) + C B 8
20 NpM ht 0 7. M 0//0 ) Korrekt svr ( 4 ) + C B ) Korrekt intervll, t.e. är större än eller lik med och är mindre än eller lik med 4 + C B där det korrekt intervllet kommunicers på en nivå som motsvrr kunskpskrven för C, dvs. med korrekt nvänd olikhetstecken ( 4 ) + C K Kommentr: Viss läromedel inkluderr inte derivtns nollställen i intervllet. Vid edömning ör dett ekts. 8. M 0// Anger en korrekt funktion, t.e. e + C B med korrekt införd konstnt ( e ) + A B 9. M /0/ ) Korrekt svr (8) + E B ) Korrekt svr () + A PL 0. M 0/0/ ) Godtgrt svr (, ; och, 8 ) + A PL ) Godtgrt svr ( k 0 ) + A B 9
21 Del C NpM ht 0. M /0/0 Godtgr nsts, estämmer korrekt primitiv funktion, med i övrigt godtgr lösning med korrekt svr (4) + E P + E P. M /0/0 Korrekt estämning v derivtns nollställen, 0, + E P med korrekt estämning v etrempunkterns koordinter, ( 0, 0 ) och (, 4 ) + E P Godtgr verifiering v etrempunkterns krktär (mimipunkt ( 0, 0 ) och minimipunkt (, 4 ) ) + E P Se vsnittet Bedömd elevlösningr.. M //0 ) Godtgr nsts, t.e. tecknr ekvtionen E PL med i övrigt godtgr lösning med korrekt svr (, 5 ) + E PL ) Korrekt estämning v tngentens ekvtion, C PL med i övrigt godtgr lösning med korrekt svr ( (, 8 ; 0 ) ) + C PL Lösningen (deluppgift ) kommunicers på C-nivå, se de llmänn krven på sidn 4. För denn uppgift kn mtemtisk smoler och representtioner (se punkt sidn 4) vr likhetstecken, eteckningr såsom f ( ), f ( ), f (6), termer såsom koordinter, tngent och - el smt hänvisning till tngentens ekvtion etc. + C K Se vsnittet Bedömd elevlösningr. 4. M //0 ) Godtgr lösning med korrekt svr ) Godtgr nsts, t.e. skriver om uttrcket till 8 6 ( 4)( 4) 4 med i övrigt godtgr lösning med korrekt svr ( 4 ) + E P + C P + C P 0
22 NpM ht 0 5. M 0/0/ Godtgr lösning, där insikt viss om tt prolemet löses genom direkt vläsning i grf, med korrekt svr ( ) + A PL Se vsnittet Bedömd elevlösningr. 6. M 0// A A ( h ) Korrekt tecknd ändringskvot, + C B h Ah med korrekt förenkling v ändringskvoten, t.e. + C P h( h) med korrekt estämning v derivtn, A f ( ) + A B Lösningen kommunicers på A-nivå, se de llmänn krven på sidn 4. För denn uppgift kn mtemtisk smoler och representtioner (se punkt sidn 4) vr likhetstecken, eteckningr såsom f ( ), f ( ), f ( h ), korrekt nvändning v smolen, råkstreck och hänvisning till derivtns definition etc. lim h0 + A K Se vsnittet Bedömd elevlösningr. Del D 7. M /0/0 Godtgr nsts, t.e. ritr grfern till derivtorn i ett och smm koordintsstem + E PL med i övrigt godtgr lösning med korrekt svr ( 0, 75 ) + E PL 8. M //0 ) Godtgr lösning med godtgrt svr ( K ( 0) 700 ) + E B ) Godtgr tolkning (t.e. Antlet kndgäss ökr med 800 per år då t 0 år ) + C B Käll: Jägreförundet (009). Kndgås, pul , (hämtt ), Se vsnittet Bedömd elevlösningr.
23 NpM ht 0 9. M /0/0 Godtgr nsts, t.e. nvänder formeln för geometrisk summ med i övrigt godtgr lösning med godtgrt svr (766 kr) + E M + E M 0. M /4/0 ) Godtgr inledning till resonemng, t.e. undersöker hur mång retstimmr som krävs för tt monter 40 pllr och 0 råer med godtgrt slutfört resonemng med korrekt svr (Nej) + E R + E R ) Godtgr nsts, t.e. estämmer det sstem v olikheter som motsvrr krven 0,5 0,50 5 0, C PL med godtgr fortsättning, estämmer vinstfunktionens värde för någon v de ktuell punktern + C PL med i övrigt godtgr lösning med godtgrt svr (900 kr) Lösningen (deluppgift ) kommunicers på C-nivå, se de llmänn krven på sidn 4. För denn uppgift kn mtemtisk smoler och representtioner (se punkt sidn 4) vr likhetstecken, prenteser, tdlig figur, olikhetstecken och termer såsom rät linje, koordintsstem, olikheter, skärningspunkt etc. + C PL + C K Se vsnittet Bedömd elevlösningr.. M // ) Godtgrt svr som visr insikt om tt villkoret F ( ) f ( ) inte är uppfllt, (t.e. Nej, för om mn deriverr F får mn inte f. ) + E R ) E C A Troliggör för minst två specilfll tt påståendet stämmer om 0 eller visr tt påståendet inte stämmer om 0. Troliggör för mer än två specilfll tt påståendet stämmer om 0 och visr tt påståendet inte stämmer om 0. Visr tt påståendet stämmer för ll 0 och visr tt påståendet inte stämmer om 0. C R C R C R och A R Se vsnittet Bedömd elevlösningr.
24 Forts. uppgift NpM ht 0 Kommentr (införd ): Bedömningsnvisningen ovn utgår från tt eleven utreder fllen 0 och 0 seprt och sedn drr seprt slutstser om dess. Om någon smmnfttning v slutstsern görs så är den v tpen Det stämmer ilnd eller Det stämmer inte lltid. Om eleven istället visr tt påståendet Grfen till f ( ) hr tre olik nollställen om konstnten 0 är flskt genom tt t.e. pek på tt fllet 0 strider mot påståendet, så ges två resonemngspoäng på C- och en resonemngspoäng på A-nivå.. M // ) Godtgr lösning med korrekt svr ( 95 ) + E M ) Godtgr lösning med godtgrt svr (,8 %) + C M c) E C A Utvärderr Krolins modell med ett enkelt omdöme. Utvärderr Krolins modell med ett nnsert omdöme. Omdömet visr insikt om tt Krolins modell inte tr hänsn till omgivningens tempertur. Omdömet visr insikt om tt Krolins modell inte tr hänsn till omgivningens tempertur och hur denn rist påverkr modellens egenskper. C M C M och A M Se vsnittet Bedömd elevlösningr.. M 0/0/ Korrekt tecknd funktion för produkten i två vriler, t.e. D ( ) + A B där en vriel eliminerts korrekt, t.e. D ( 8 )(8 ) + A PL med i övrigt godtgr lösning, inklusive godtgr verifiering v mimum, med godtgrt svr ( 6, och, 69 ) + A PL Kommentr: Oserver tt om eleven härlett funktionen D 4 64 erhålls mimum då, 7 och om eleven härlett funktionen D 4 64 erhålls mimum då 6, Käll: Tichomirov, V.M. (990). Stories out Mim nd Minim. Providence, R.I.: Americn Mthemticl Societ. Sid.7 Se vsnittet Bedömd elevlösningr.
25 NpM ht 0 4. M 0/0/ Godtgr nsts, t.e. förklrr tt derivtn är en funktion v ndr grden som hr en etrempunkt då 4 + A R med godtgrt slutfört resonemng med korrekt svr (På grund v smmetri hos ndrgrdsfunktionen måste f ( 6 ) f ( ) ) + A R Lösningen kommunicers på A-nivå, se de llmänn krven på sidn 4. För denn uppgift kn mtemtisk smoler och representtioner (se punkt sidn 4) vr likhetstecken, eteckningr såsom f ( ), f ( ), f (6) och termer såsom smmetri, ndrgrdsfunktion, tredjegrdsfunktion, grf, derivt och en tdlig figur med införd eteckningr etc. + A K Kommentr: Även en lgerisk nsts som utgår från de givn villkoren och en generell tredjegrdsfunktion (t.e. f ( ) c d ) och som leder till smnden 4 0 och 4 c ges den först poängen. Se vsnittet Bedömd elevlösningr. 5. M 0// E C A Anger någon relevnt egenskp hos minst en v modellern (summn eller integrlen) som förklring till skillnden, t.e. ntder tt skillnden hr tt gör med tt mormor r sätter in pengr ilnd eller tt hon inte sätter in pengr hel tiden. Kopplr skillnden till tt de två modellern (summn och integrlen) sers på en diskret respektive en kontinuerlig funktion, men ger ingen godtgr förklring till vrför summn är större än integrlen eller diskuterr/visr tt integrlen motsvrr ren under kurvn och tt summn motsvrr ren v ett ntl stplr. Diskuterr/visr tt integrlen motsvrr ren under kurvn och tt summn motsvrr ren v ett ntl stplr och förklrr vrför summn lir större än integrlen genom tt t.e. hänvis till en figur som visr hel tidsperioden där det frmgår tt ren under kurvn (integrlen) är mindre än den smmnlgd ren v de se stplrn (summn). C R C R och A R C R och A R Lösningen kommunicers på A-nivå, se de llmänn krven på sidn 4. För denn uppgift kn mtemtisk smoler och representtioner (se punkt sidn 4) vr integrleteckningr, likhetstecken och termer såsom funktionsvärde, diskret och kontinuerlig funktion, re, summ och en tdlig figur över hel tidsperioden etc. + A K Se vsnittet Bedömd elevlösningr. 4
Plugga inför nationella provet med Mattecentrum. Pluggtips Formelsamlingen.se
+RELEASE THE MATH IN YOU+ Mttekonvent Plugg inför ntionell provet med Mttecentrum M te m Länktips: tikcinnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteoken.se Ntionell prov från tidigre
Läs merMatte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Formelsamlingen.se Matteboken.se Pluggakuten.se
Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m tik Länktips: Mttecentrum.se Formelsmlingen.se Mtteoken.se Pluggkuten.se 4 Innehåll: Pluggtips Formelsmling Ntionell prov från tidigre
Läs merMatte KONVENT. Ma te ma tik. Länktips: Mattecentrum.se Matteboken.se Formelsamlingen.se Pluggakuten.se. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Kursprov
Mtte KONVENT Plgg tillsmmns inför de ntionell proen i mtemtik M te m tik Länktips: Mttecentrm.se Mtteoken.se Formelsmlingen.se Plggkten.se 5 Innehåll: Plggtips Formelsmling Krspro I smrete med retsgirorgnistionen
Läs merKONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se
Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m Länktips: tikcinnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteboken.se Ntionell prov från tidigre år Pluggkuten.se
Läs merKONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se
Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m Länktips: tikainnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteboken.se Ntionell prov från tidigre år Pluggkuten.se
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2005 3. Del I, 10 uppgifter utan miniräknare 4. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6
Kurs plnering.se NpMC vt005 (5) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 005 Del I, 0 uppgifter utn miniräknre 4 Del II, 8 uppgifter med miniräknre 6 Förslg på lösningr till uppgifter
Läs merKONVENT. Plugga tillsammans inför de nationella proven i matematik. Pluggtips Formelsamlingen.se
Mtte KONVENT Plugg tillsmmns inför de ntionell proven i mtemtik M te m Länktips: tikbinnehåll: Mttecentrum.se Pluggtips Formelsmlingen.se Formelsmling Mtteboken.se Ntionell prov från tidigre år Pluggkuten.se
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 2011 3. Kravgränser 4. Del I, 8 uppgifter utan miniräknare 5. Del II, 9 uppgifter med miniräknare 8
Kurs plnering.se NpMC vt011 1(9) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS C VÅREN 011 Krvgränser 4 Del I, 8 uppgifter utn miniräknre 5 Del II, 9 uppgifter med miniräknre 8 Förslg på lösningr
Läs merStudieplanering till Kurs 3b Grön lärobok
Studieplnering till Kurs 3b Grön lärobok Den här studieplneringen hjälper dig tt häng med i kursen. Plneringen följer lärobokens uppdelning i kpitel och vsnitt. Iblnd får du tips på en inspeld genomgång
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN MaB VT 2002 LÖSNINGAR 3
freeleks NpMB vt00 1() Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B VÅREN 00 3 MB VT 00 LÖSNINGAR 3 Del I, Digitl verktyg är INTE tillåtn 3 Del I # 1 (/0) Linje med riktningskoefficienten 3............
Läs merx 12 12 = 32 12 x 11 + 11 = 26 + 11 x 20 + 20 = 45 + 20 x=3 x=5 x=6 42 = 10x x + 10 = 15 x + 10 10 = 15 10 11 + 9 = 20 x = 65 x + 36 = 46
Vilket tl sk stå i rutn så tt likheten stämmer? + Lös ekvtionen så tt likheten stämmer. = + 9 = + = + = = Det sk stå 9 i rutn. Subtrher båd leden med. r -termen sk vr kvr i vänstr ledet. Skriv rätt tl
Läs merBedömningsanvisningar
Bedömningsanvisningar NpMab ht 01 Eempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar
Läs merTENTAMEN. Matematik för basår I. Massimiliano Colarieti-Tosti, Niclas Hjelm & Philip Köck :00-12:00
Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: TENTAMEN HF00 Mtemtik för bsår I TENA / TEN Tekniskt bsår Mssimilino Colrieti-Tosti, Nicls Hjelm & Philip Köck Nicls Hjelm 0-0-6 08:00-:00 Emintor: Dtum: Tid:
Läs merTrigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...
Trigonometri Innehåll 1 Rätvinklig tringlr 1 Godtyklig tringlr oh enhetsirkeln 3 Tringelstsern 4 3.1 restsen.............................. 4 3. Sinusstsen.............................. 5 3.3 Kosinusstsen.............................
Läs merMattekonvent. Matematik. Keep calm and do math. Innehåll: Pluggtips Formelsamling Nationella prov. Plugga inför nationella provet med Mattecentrum!
Keep clm d do mth Mttekoet Plgg iför tioell proet med Mttecetrm Mtemtik Iehåll: Plggtips Formelsmlig Ntioell pro 5 mtteoke.se plggkte.se formelsmlige.se Så lcks d med det tioell proet För tt få t så mcket
Läs merExponentiella förändringar
Eonentiell förändringr Eonentilfunktionen - llmänt Eonentilfunktionen r du tidigre stött å i åde kurs oc 2. En nyet är den eonentilfunktion som skrivs y = e. (Se fig. nedn) Tlet e, som är mycket centrlt
Läs merMA002X Bastermin - matematik VT16
MA00X Bstermin - mtemtik VT6 Något om trigonometri Mikel Hindgren februri 06 Cirkelns ekvtion Exempel Beräkn vståndet melln punktern (4, 6) och (, ). 7 6 5 4 d (, ) 4 = (4, 6) 6 = 4 4 5 6 Pythgors sts:
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Thoms Erlndsson RÄTA LINJER, PLAN, SKALÄRPRODUKT, ORTOGONALITET MM VERSION MER OM EKVATIONSSYSTEM Linjär ekvtionssystem och den geometri mn kn härled ur dess är
Läs merMATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS BESKRIVNING AV GODA SVAR
MATEMATIKPROV, LÅNG LÄROKURS 905 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningr v svrens innehåll och poängsättningr som ges här är inte bindnde för studentexmensnämndens bedömning Censorern beslutr om de kriterier
Läs merORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR v Vektorer oh koordinter i D-rummet ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM LÄNGDEN AV EN VEKTOR AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER MITTPUNKT TYNGDPUNKT SFÄR OCH KLOT INLEDNING För tt bild
Läs merFöreläsning 7: Trigonometri
ht06 Föreläsning 7: Trigonometri Trigonometrisk identiteter En identitet är en likhet som håller för ll värden på någon vriel. Tex så gäller tt ( + ) + + för ll,. Dett skrivs ilnd som ( + ) + +, men vi
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN NpMaB HT 2006 LÖSNINGAR 3
freeleks NpMB ht006 1(31) Innehåll Förord NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS B HÖSTEN 006 3 NpMB HT 006 LÖSNINGAR 3 Del I: Digitl verktg är INTE tillåtn 3 Del 1 # 1 (/0) Lös ekvtionen....................
Läs merSF1625 Envariabelanalys
Modul 5: Integrler Institutionen för mtemtik KTH 30 november 4 december Integrler Integrler är vd vi sk håll på med denn veck och näst. Vi kommer tt gör följnde: En definition v vd begreppet betyder En
Läs merLäsanvisningar för MATEMATIK I, ANALYS
Läsnvisningr för MATEMATIK I, ANALYS Läsnvisningrn är tänkt i först hnd för dig som läser kursen mtemtik I på distns, och de sk vägled dig på din res genom nlysen. Stoffet är i stort sett portionert på
Läs merTentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13
LINKÖPINGS UNIVERSITET Mtemtisk Institutionen Jokim Arnlind Tentmen i Anlys B för KB/TB (TATA9/TEN 5-6- kl 8 3 Ing hjälpmedel är tillåtn. Vrje uppgift kn ge mximlt 3 poäng. Betygsgränser: 8p för etyg 3,
Läs merBedömningsanvisningar
Bedömningsanvisningar Exempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar finns i materialet
Läs merFinaltävling den 20 november 2010
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Finltävling den 20 november 2010 Förslg till lösningr Problem 1 Finns det en tringel vrs tre höjder hr måtten 1, 2 respektive 3 längdenheter? Lösning
Läs merSF1625 Envariabelanalys
SF1625 Envribelnlys Föreläsning 13 Institutionen för mtemtik KTH 27 september 2017 SF1625 Envribelnlys Anmäl er till tentn Anmäl er till tentn nu. Det görs vi min sidor. Om det inte går, mejl studentexpeditionen
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merArea([a; b] [c; d])) = (b a)(d c)
Aren och integrl Summor Huvudämne i föreläsningen är reor v gurer i plnet och integrler. Integrl är ett egrepp som låter de nier reor v gurer i plnet, och speciellt eräkn reor melln grfer v funktioner
Läs mera sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0
18 Trigonometri Övning 18.1 I tringeln är sidorn och lik lång. Tringelns störst vinkel är 10. eräkn förhållndet melln sidorn och. Svr med tre gällnde siffror. Mätning i figur godts ej. Tringeln är likbent.
Läs merPreliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer
Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel
Läs merSfärisk trigonometri
Sfärisk trigonometri Inledning Vi vill nvänd den sfärisk trigonometrin för beräkningr på storcirkelrutter längs jordytn (för sjöfrt och luftfrt). En storcirkel är en cirkel på sfären vrs medelpunkt smmnfller
Läs merTENTAMEN HF0021 TEN1. Program: Examinator: Datum: Tid: :15-17:15. , linjal, gradskiva. Lycka till! Poäng
TENTMEN Kursnummer: Moment: Progrm: Rättnde lärre: Emintor: Dtum: Tid: Hjälpmedel: Omfttning oc etgsgränser: H Mtemtik för sår I TEN Tekniskt sår Nicls Hjelm Nicls Hjelm -8- :-7: ormelsmling: ISBN 78--7-77-8
Läs merSidor i boken
Sidor i boken -5 Vi räknr en KS För tt ni sk få en uppfttning om hur en KS kn se ut räknr vi här igenom den end KS som givits i denn kurs! Totlt kn mn få poäng. Om mn lycks skrp ihop 7 poäng eller mer
Läs merUppgift Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 120 minuter för Del B och Del C tillsammans.
NpMab ht 01 Del B Del C Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-16. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för Del B och Del C tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser Provet
Läs merV1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 5 november 28 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn
Läs merIntegraler. 1 Inledning. 2 Beräkningsmetoder. CTH/GU LABORATION 2 MVE /2013 Matematiska vetenskaper
CTH/GU LABORATION MVE6 - / Mtemtisk vetenskper Inledning Integrler Iblnd kn mn inte bestämm integrler exkt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproximtioner. T.ex. e x dx kn inte beräkns exkt, eftersom det
Läs merV1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].
Armin Hlilovic: ETRA ÖVNINGAR Generliserde integrler GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl f ( ) d ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merTATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler
TATA42: Föreläsning 4 Generliserde integrler John Thim 29 mrs 27 Vi hr stött på begreppet tidigre när vi diskutert Riemnnintegrler i föregående kurs. Denn gång kommer vi lite mer tt fokuser på frågn om
Läs merORTONORMERADE BASER I PLAN (2D) OCH RUMMET (3D) ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR 1 v 1 Ortonormerde bser oh koordinter i 3D-rummet ORTONORMERADE BASER I PLAN D OCH RUMMET 3D ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM Vi säger tt en bs i rummet e r, e r, e r z e r,
Läs merIntegralen. f(x) dx exakt utan man får nöja sig med att beräkna
CTH/GU STUDIO TMVb - / Mtemtisk vetenskper Integrlen Anlys och Linjär Algebr, del B, K/Kf/Bt Inledning Mn kn inte lltid bestämm integrler f() d ekt utn mn får nöj sig med tt beräkn pproimtioner. T.e. e
Läs merKvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
Läs mer1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
Läs merUPPTÄCK OCH DEFINIERA SAMBANDET MELLAN TVÅ OMRÅDEN SOM DELAS AV GRAFEN TILL EN POTENSFUNKTION
OLIVI KVRNLÖ UPPTÄCK OCH DEINIER SMNDET MELLN TVÅ OMRÅDEN SOM DELS V GREN TILL EN POTENSUNKTION Konsultudrg rågeställning I den här ugiften sk vi undersök smbndet melln reorn i en kvdrt med sidn l.e. i
Läs merGEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.
GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet. v 6 Någr v de storheter som förekommer inom nturvetenskp kn specificers genom tt ders mätetl nges med ett end reellt tl. Exempel på sådn storheter, som klls sklär
Läs merDefinition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är
Armin Hlilovi: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definition. En irkel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given punkt
Läs mer19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
Läs mer============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.
GENERALISERADE INTEGRALER ============================================================ När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V. Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern,
Läs merInledande kurs i matematik, avsnitt P.6. Vi ritar upp enhetscirkeln och vinkeln 2π 3.
Inlednde kurs i mtemtik, vsnitt P6 P6 eräkn sin P61 eräkn os 4 Vi ritr upp enhetsirkeln oh vinkeln Vi sk nvänd enhetsirkeln oh symmetrier i denn för tt estämm os 4 Den punkt på enhetsirkeln med vinkeln
Läs merDefinition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är (*)
Armin Hlilovic: EXTRA ÖVNINGAR Andrgrdskurvor NÅGRA VIKTIGA ANDRAGRADSKURVOR: CIRKEL, ELLIPS, HYPERBEL OCH PARABEL CIRKEL Definition. En cirkel är mängden v de punkter i plnet vrs vstånd till en given
Läs merIntegraler och statistik
Föreläsning 8 för TNIU Integrler och sttistik Krzysztof Mrcinik ITN, Cmpus Norrköping, krzm@itn.liu.se www.itn.liu.se/krzm ver. 4 - --8 Inledning - lite om sttistik Sttistik är en gren v tillämpd mtemtik
Läs merUttryck höjden mot c påtvåolikasätt:
Sinusstsen Beviset i PB gger å tre resultt som nog få gmnsieelever är förtrogn med. Vrje tringel hr en s.k. omskriven cirkel en cirkel som går genom ll tre hörnen : C Uttrck höjden mot c åtvåoliksätt:
Läs mer9. Bestämda integraler
77 9. Bestämd integrler Låt f vr en icke-negtiv, begränsd funktion på [,b]. Vi hr lltså 0 f(x) ll x [,b] för någon konstnt B. B för Problem: Beräkn ren A v den yt som begränss v kurvn y = f(x), x b, x-xeln
Läs merMATEMATISKT INNEHÅLL UPPGIFT METOD. Omvandla mellan olika längdenheter. METOD BEGREPP RESONEMANG. Ta reda på omkrets. 5 Vilken omkretsen har figuren?
Kn du dett? Uppgiftern här är tänkt tt nvänds för utvärdering v hur elevern tillägnt sig kpitlets mtemtisk innehåll. Låt elevern, prvis eller i mindre grupper, lös uppgiftern tillsmmns och förklr för vrndr
Läs merKontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj
Kontrollskrivning 3 till Diskret Mtemtik SF60, för CINTE, vt 209 Emintor: Armin Hlilovic Dtum: 2 mj Version B Resultt: Σ p P/F Etr Bonus Ing hjälpmedel tillåtn Minst 8 poäng ger godkänt Godkänd KS nr n
Läs merTATA42: Föreläsning 11 Kurvlängd, area och volym
TATA4: Föreläsning Kurvlängd, re och volm John Thim 4 mrs 8 Kurvlängd Vi börjr med tt betrkt situtionen då en kurv i plnet ges på prmeterform: ((t), (t)). Dett innebär tt både - och -koordintern simultnt
Läs merNågra integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1
F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så
Läs merVolum av rotationskroppar. Båglängd, rotationsytor. Adams 7.1, 7.2, 7.3
Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Adms 7., 7., 7.3 Volum v rottionskroppr. Båglängd, rottionsytor. Integrtion v rtionell uttryck, prtilbråksuppdelning. Exempel med invers substitutioner.
Läs merfreeleaks Funktioner, inverser och logaritmer 1(17)
freeleks Funktioner, inverser och logritmer (7) Innehåll Förord Funktioner och inverser Multipliktion och division........................ Kvdrer och kvdrtrot......................... Eponentilfunktion
Läs mer============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.
GENERALISERADE INTEGRALER När vi definierr Riemnnintegrl ntr vi tt följnde två krv är uppfylld: V Intervllet [,] är ändligt, dvs gränsern, är reell tl och INTE ± V Funktionen f () är egränsd i intervllet
Läs merBedömningsanvisningar
Bedömningsanvisningar Exempel på ett godtagbart svar anges inom parentes. Till en del uppgifter är bedömda elevlösningar bifogade för att ange nivån på bedömningen. Om bedömda elevlösningar finns i materialet
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen T Erlndsson TENTAMEN 5--4 Anlys MN SVAR OCH ANVISNINGAR FRÅGOR... 4. 5. x-xeln 6. y = x + x + 7. y = sin x + 8. y = xe x + 9. y = e x. y = x +.. + x. x = 4. 5.
Läs merUppgift Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 120 minuter för Del B och Del C tillsammans. Formelblad och linjal.
NpMa3c ht 01 Del B Del C Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-16. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för Del B och Del C tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser
Läs merSkriv tydligt! Uppgift 1 (5p)
1(1) IF1611 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 1 Tentmen Gäller även studenter som är registrerde på B1116 Torsdgen den 1 okt, 1, kl. 14.-19. Skriv tydligt! Skriv nmn och personnummer på ll inlämnde ppper!
Läs merLösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017
KTH, Mtemtik Mri Sprkin Lösningsförslg till tentmen i SF683 och SF629 (del ) 23 oktober 207 Tentmen består v sex uppgifter där vrder uppgift ger mximlt fr poäng. Preliminär betgsgränser: A 2 poäng, B 9,
Läs merMatematiska uppgifter
Element Årgång 59, 976 Årgång 59, 976 Först häftet 3020. Lös på enklste sätt ekvtionssystemet (Svr: x = v = 2 och y = u = 2) x + 7y + 3v + 5u = 6 8x + 4y + 6v + 2u = 6 2x + 6y + 4v + 8u = 6 5x + 3y + 7v
Läs merGeometri. 4. Fyra kopior av en rätvinklig triangel kan alltid sättas ihop till en kvadrat med hål som i följande figur varför?
Geometri 1. Linjen är isektris till vinkeln. Sträkorn, oh är lik lång. Hur stor är vinkeln? vgör utn mätningr! 4. Fyr kopior v en rätvinklig tringel kn lltid sätts ihop till en kvdrt med hål som i följnde
Läs merAlgebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )
Intrduktinskurs i mtemtik 1 v 5 Algerisk uttrk: Räknelgr: lgen distriutiv lgr ssitiv lgr kmmuttiv, Ptenser: 1 n L n gånger --------------------------------------- n udd tl, jämnt tl n, n n n 4 4.. ---------------------------------------
Läs merNautisk matematik, LNC022, Lösningar
Nutisk mtemtik, LN022, 2012-05-21 Lösningr 1. () För vilken eller vilk vinklr v melln 0 oh 180 är sin v = 0, 25? Räknren ger oss v 14, 5, då finns okså lösningen 180 14, 5 = 165, 5 i det givn intervllet.
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF dec 2016, kl. 8:00-12:00
Tentmen i Mtemtik, HF9 9 dec 6, kl. 8:-: Emintor: Armin Hlilovic Undervisnde lärre: Erik Melnder, Jons Stenholm, Elis Sid För godkänt betyg krävs v m poäng. Betygsgränser: För betyg A, B, C, D, E krävs,
Läs mer10. Tillämpningar av integraler
90 10 TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER 10. Tillämpningr v integrler 10.1. Riemnnsummor I det här vsnittet sk vi se hur integrler nvänds för tt beräkn re v en pln t, volm v rottionskroppr, längd v en kurv, re
Läs merTentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 25/8 2015
Tentmen i ETE5 Ellär och elektronik, 5/8 05 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. Bestäm Thévenin-ekvivlenten
Läs merEvighetskalender. 19 a) nyårsdagen var år 2000 b) julafton kommer att vara på år 2010 c) de första människorna landade på månen, 20 juli 1969
Evighetsklender Vilken veckodg vr det när du föddes? På vilken veckodg fyller du 18 år? Med den här evighetsklendern kn du t red på det. Gör så här när du sk t red på veckodgen: Lägg ihop följnde fyr tl:
Läs merGör slag i saken! Frank Bach
Gör slg i sken! Frnk ch På kppseglingsbnn ser mn tävlnde båtr stgvänd lite då och då under kryssrn. En del v båtrn seglr för styrbords hlsr och ndr för bbords. Mn kn undr vem som gör rätt och hur mn kn
Läs merLösningar och kommentarer till uppgifter i 1.2
Lösningr och kommentrer till uppgifter i.2 202 d) t t 2 25 t (t 5)(t + 5) Med hjälp v konjugtregeln kn vi fktoriser nämnren. Eftersom nämnren inte får bli noll är ej t 5 eller t 5 tillåtn. 206 Först presenterr
Läs merUppgift Endast svar krävs. Uppgift Fullständiga lösningar krävs. 120 minuter för Del B och Del C tillsammans.
Del B Del C Provtid Hjälpmedel Uppgift 1-10. Endast svar krävs. Uppgift 11-16. Fullständiga lösningar krävs. 10 minuter för Del B och Del C tillsammans. Formelblad och linjal. Kravgränser Provet består
Läs merPASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL
PASS. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL. Tl, bråktl och decimltl Vd är ett tl för någonting? I de finländsk fmiljern brukr det vnligtvis finns två brn enligt Sttistikcentrlen (http://www.tilstokeskus.fi/tup/suoluk/suoluk_vesto_sv.html).
Läs merAssociativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.
Rtionell tl Låt oss skiss hur mn definierr de rtionell tlen utifrån heltlen. Förutom tt det ger en inblick i hur mtemtiken är uppbyggd, är dett är ett br exempel på ekvivlensreltioner och ekvivlensklsser.
Läs merRationella uttryck. Förlängning och förkortning
Sidor i boken 8-9, 0- Rtionell uttryck. Förlängning och förkortning Först någr begrepp. Aritmetik eller räknelär är den mest grundläggnde formen v mtemtik. Ett ritmetiskt uttryck innehåller tl, men ing
Läs merUppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.
Uppsl Universitet Mtemtisk Institutionen Bo Styf LAoG I, 5 hp ES, KndM, MtemA -9-6 Smmnfttning v föreläsningrn 5-7. Föreläsningrn 5 7, 7/9 6/9 : Det kommer, liksom i lärooken, inte tt finns utrymme för
Läs merTyngdkraftfältet runt en (stor) massa i origo är. F(x, y, z) =C (x 2 + y 2 + z 2 ) 3 2
Nr 7, pril -, Ameli 7 Linjeintegrler 7. Idéer och smmnhng I en enkelintegrl summers värden v en funktion v en vriel f() längs ett visst intervll. I en duelintegrl summers värden v en funktion v två vriler
Läs mer14. MINSTAKVADRATMETODEN
4 MINTAKADRATMETODEN Nu sk vi gå igenom någr olik sätt tt lös ekvtionssystemet Ax Om A är m n mtris med m n så sägs systemet vr överestämt och det sknr då i llmänhet lösningr Istället söker mn en pproximtiv
Läs merGrundläggande matematisk statistik
Grundläggnde mtemtisk sttistik Diskret och kontinuerlig slumpvribler Uwe Menzel, 208 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@mtstt.de www.mtstt.de Diskret och kontinuerlig slumpvribler Slumpvribel (s.v.): vribel
Läs merBokstavsräkning. Regler och knep vid bokstavsräkning
Mtemtik Bokstvsräkning Du står nu inför en ny kurs i mtemtik, där meningen är tt du sk tillgodogör dig ny teorier, som smtlig leder frm till övningr och uppgifter. Även om du förstått vd teorin sk nvänds
Läs merNATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN Del I, 9 uppgifter utan miniräknare 3. Del II, 8 uppgifter med miniräknare 6
reeleks NpMD ht006 ör M4 19 Innehåll Föror 1 NATIONELLT KURSPROV I MATEMATIK KURS D HÖSTEN 006 Del I, 9 uppgiter utn miniräknre 3 Del II, 8 uppgiter me miniräknre 6 Föror Kom ihåg Mtemtik är tt vr tylig
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag
SF166 Flervribelnlys Tentmen 8 juni 11, 8. - 13. Svr och lösningsförslg Del A (1 estäm en ekvtion för tngentplnet till ytn z + y z 3 1 i punkten (, y, (1, 1,. (3p b Punkten (, y, z (1.1,.9, t ligger på
Läs merMat Grundkurs i matematik 1, del II
Mt-1.1510 Grundkurs i mtemtik 1, del II G. Gripenberg TKK 12 november 2009 G. Gripenberg (TKK) Mt-1.1510 Grundkurs i mtemtik 1, del II 12 november 2009 1 / 44 Mx och min Om A R så är mx A det störst elementet
Läs mer13 Generaliserade dubbelintegraler
Nr 3, 4 pril -5, Ameli 3 Generliserde dubbelintegrler 3. Generliserde enkelintegrler Integrerbrhet är definiert för funktioner som är begränsde och definierde på ett ändligt intervll. ett kn i mång fll
Läs merTentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.
Tentmen Progrmmeringsteknik II 014-10-4 Skrivtid: 1400 1900 Tänk på följnde Skriv läsligt! Använd inte rödpenn! Skriv r på frmsidn v vrje ppper. Börj lltid ny uppgift på nytt ppper. Lägg uppgiftern i ordning.
Läs merByt till den tjocka linsen och bestäm dess brännvidd.
LINSER Uppgit: Mteriel: Teori: Att undersök den rytnde örmågn hos olik linser och tt veriier linsormeln Ljuskäll och linser ur Optik-Elin Med hjälp v en lmp och en ländre med ler öppningr år vi ler ljusstrålr,
Läs merRÄKNEOPERATIONER MED VEKTORER. LINJÄRA KOMBINATIONER AV VEKTORER. ----------------------------------------------------------------- Låt u vr en vektor med tre koordinter u. Vi säger tt u är tredimensionell
Läs merTillämpad Matematik I Övning 4
HH/ITE/BN Tillämpd Mtemtik I, Övning 8 6 Tillämpd Mtemtik I Övning 6 8 Allmänt Övningsuppgiftern, speciellt Tpuppgifter i först hnd, är eempel på uppgifter du kommer tt möt på tentmen. På denn är du ensm,
Läs merAlgebra. Kapitel 5 Algebra
Algebr Kpitel Algebr Kpitlet inleds med tt elevern ges möjlighet tt tolk och skriv lgebrisk uttrck. De räknr också ut värdet v olik uttrck. Elevern får sedn rbet med mönster. De ritr mönstren smt beskriver
Läs merNya regler för plåtbalkar-eurokod 3-1-5
Bernt Johnsson 008-0-5 Ny regler för plåtlkr-eurokod --5 Bkgrund Med plåtlk mens en lk som är uppyggd v smmnsvetsde plåtr på engelsk plted structure. Plåtlkr nvänds när vlsde lkr inte räcker till eller
Läs merFrågor för tentamen EXTA50 Samhällsmätning, 9 hp, kl januari, 2015.
FÖRSÄTTSBLAD Institutionen för Nturgeogrfi och Ekosystemvetenskper Institutionen för Teknik och Smhälle Frågor för tentmen EXTA50 Smhällsmätning, 9 hp, kl. 8-13 12 jnuri, 2015. Denn tentmen rätts nonymt.
Läs merLösningsförslag till fråga 5
Lösningsförslg till fråg 5 Smmnfttning Följnde lceringr för unktern, som frmgår v Tbell, är de bäst vi hr funnit. Utförligre beskrivningr v ders lägen följer i texten: Fråg ), n unkter i en kvdrt n Plcering
Läs mer0 a. a -Â n 2 p n. beskriver på sedvanligt sätt en a-periodisk utvidgning av f. Nedanför ritas en partialsumma av Fourierserien.
Sinus- och cosinusserier I slutet v kursen där vi skll lös differentilekvtioner på ändlig intervll v typen H, L, behöver vi konstruer Fourierserier med en viss typ v uppförnde i intervllens ändpunkter.
Läs merTATA42: Föreläsning 12 Rotationsarea, tyngdpunkter och Pappos-Guldins formler
TATA4: Föreläsning 1 Rottionsre, tngdpunkter och Pppos-Guldins formler John Thim 15 november 18 1 Rottionsre När vi sk beräkn rottionsre kommer vi tt utför liknnde mnövrr som vi gjorde för rottionsvolmer,
Läs mer