Svar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y

Relevanta dokument
TENTAMEN Datum: 19 aug 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

vara en given funktion som är definierad i punkten a. i punkten a och betecknas f (a)

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

Om i en differentialekvation saknas y, dvs om DE har formen F ( x, . Ekvationen z ) 0. Med andra ord får vi en ekvation av ordning (n 1).

SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER

TENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor

Följande uttryck används ofta i olika problem som leder till differentialekvationer: Formell beskrivning. A=kB. A= k (för ett tal k)

HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

TENTAMEN I MATEMATIK MED MATEMATISK STATISTIK HF1004 TEN

HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM MED KONSTANTA KOEFFICIENTER

Sammanfattning av ALA-B 2007

Komplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.


Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

ICKE-HOMOGENA DIFFERENTIALEKVATIONSSYSTEM ( MED KONSTANTA KOEFFICIENTER I HOMOGENA DELEN)

ÖVN 3 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll

Anmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om

F5: Vektorer (Appendix B) och Vektormodulation (Kap PE 2)

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

ICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

V Ä G E N T I L L V A T T E N w w w. a v a n t i s y s t e m. s e

1. lösa differentialekvationer (DE) och system av DE med konstanta koefficienter

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN

F8: Asynkronmaskinen. Sammanfattning

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. En cirkel är mängden av de punkter i planet vars avstånd till en given punkt är

TENTAMEN Datum: 28 maj 08 TEN1: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel

= BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. a) Maclaurins formel

Laboration 1a: En Trie-modul

Tentamenn. som har. del II. Handbook av Råde. Del I. Modul 1. fasporträttt. x 2 är en 0, x. Sida 1 av 25

Föreläsning 7: Trigonometri

Preliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer

Kontinuerliga fördelningar. b), dvs. b ). Om vi låter a b. 1 av 12

Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:

KONTROLLSKRIVNING. Matematik I för basåret. och Jonas Stenholm

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

1.1 Sfäriska koordinater

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Steg och impuls. ρ(x) dx. m =

TNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

KOORDINATVEKTORER. BASBYTESMATRIS

a sin 150 sin 15 BC = BC AB 1.93 D C 39º 9.0

Föreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet

Ekvationen (ekv1) kan bl. annat beskriva värmeledningen i en tunn stav där u( x, temperaturen i punkten x vid tiden t.

Tentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2016, kl. 8:15-12:15

TENTAMEN HF1006 och HF1008

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

som gör formeln (*) om vi flyttar första integralen till vänsterledet.

Lösningsförslag till tentamen i SF1683 och SF1629 (del 1) 23 oktober 2017

1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

löser differentialekvationen och 3 som är ett förstagradspolynom som inte är identiskt lika med differentialekvationens högerled.

KONTINUERLIGA STOKASTISKA VARIABLER ( Allmänt om kontinuerliga s.v.)

Tentamen i Analys B för KB/TB (TATA09/TEN1) kl 08 13

TENTAMEN HF1006 och HF1008 TEN2 13 jan 2014

Algebraiska uttryck: Introduktionskurs i matematik. Räknelagar: a = b a. a b. Potenser: 1. = ( n gånger )

Fallrörelse med luftmotstånd

KURVOR OCH PÅ PARAMETER FORM KURVOR I R 3. En kurva i R 3 beskrivs anges oftast på parameter form med tre skalära ekvationer:

============================================================

Räkneövning i Termodynamik och statistisk fysik

13 Generaliserade dubbelintegraler

INTRODUKTION. Akut? RING:

24 Integraler av masstyp

SF1625 Envariabelanalys

ORTONORMERAT KOORDINAT SYSTEM. LÄNGDEN AV EN VEKTOR. AVSTÅND MELLEN TVÅ PUNKTER. MITTPUNKT. TYNGDPUNKT. SFÄR OCH KLOT.

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Antal uppgifter: Datum:

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Generaliserade integraler

Kurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said

Komplexa tal. j 2 = 1

Finaltävling den 20 november 2010

arctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar

= y(0) 3. e t =Ce t, y = =±C 1. 4 e t.

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

Algoritmer och datastrukturer, föreläsning 11

SF1625 Envariabelanalys

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

b) (2p) Bestäm alla lösningar med avseende på z till ekvationen Uppgift 3. ( 4 poäng) a ) (2p) Lös följande differentialekvation ( y 4) y

TENTAMEN Datum: 14 april 09 TEN1: Omfattar: Differentialekvationer, komplexa tal och Taylors formel Kurskod HF1000, HF1003, 6H3011, 6H3000, 6L3000

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 8 juni 2009 Tid:

24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.

4.1 Förskjutning Töjning

HF1703, Inledande matematik (Byggproduktion) DEN TRIGONOMETRISKA ENHETSCIRKELN OCH TRIGONOMETRISKA FUNKTIONER

Föreläsning 1. Metall: joner + gas av klassiska elektroner =1/ ! E = J U = RI = A L R E = J = I/A. 1 2 mv2 th = 3 2 kt. Likafördelningslagen:

Matris invers, invers linjär transformation.

Headset för det Mobila kontoret

Tentamen i Linjär algebra , 8 13.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen T Erlandsson

============================================================ ============================================================

Vill veta kvaliteten hos våra vattenföringsdata?

Transkript:

Diffrnilkvionr, lndd ml DIFFERENTIALEKVATIONER, BLANDADE EXEMPEL Ugif i Bsäm y [srl DE, linjr DE, homogn konsn llr ickkonsn kofficinr ] för ndnsånd diffrnilkvionr ii Bsäm dn llmänn lösningn ill vrj DE y y 0 y y 0 c y y 0 Svr: i Homogn linjär md konsn kofficinr mn också srl ii y i Homogn linjär md ick-konsn kofficinr mn också srl ii y c i srl j linjär frsom kvionn innhållr y y ii llr y llr y ± 0 D Ugif Bsäm y och dn llmänn lösningn ill följnd DE y y 0 y y c y y d y y sin Svr: i Ty: linjär DE md konsn kofficinr i homogn dln mn också srl y 0 y d 0 y ii Dn llmänn lösningn är y i Ty: Båd srl och linjär DE All kofficinr i homogn dln är in konsnr och därmd kn vi INTE nvänd krkrisisk kvionn för lös homogn kvionn Isäll nvändr vi modn md ingrrd fkor ii Dn llmänn lösningn är y c i Ty: Srl DE Ej linjär frsom d finns y i kvionn ii Dn llmänn lösningn är y d i Ty: Linjär DE md konsn kofficinr i homogn dln Ej srl ii Dn llmänn lösningn är y sin cos Ugif Bsäm dn lösning ill y y som sisfirr y 0 Sid v 7

Diffrnilkvionr, lndd ml Svr: y Ugif Bsäm dn lösning ill följnd diffrnilkvion, > 0 som sisfirr villkor Vi nvändr formln F F Qd där P d F sk ingrrnd fkor Förs räknr vi P d d ln ln ngnd >0 ln F P d ln Formln gr F F Qd d d ln ln Villkor gr 0 och därför ln Svr: ln Ugif Lös följnd diffrnilkvion y y Ang lösningn å lici form Lös följnd diffrnilkvion y y cos y sin Bsäm ävn vnull singulär lösningr y y Anmärkning: Vi dlr kvionn md y om uryck är skil från 0 Susiuionn y /, y 0 i kvionn visr dn konsn funkionn y / är också n lösning En sådn lösning klls singulär om dn in kn fås ur dn llmänn lösningn Sid v 7

Diffrnilkvionr, lndd ml y y y ln y y y ± y D y d d ln y 0 0 0 0 0 D y Anmärkning: Formln innhållr också dn konsn lösningn y / om D0; llså ingn singulär lösning i d fll 0 D Svr : y är dn llmänn lösningn å lici form, ing singulär lösningr y y cos y sin y cos y sin d y cos sin d Vi dlr kvionn md y om uryck är skil från 0 Susiuionn y, y 0 i kvionn visr dn konsn funkionn är också n lösning ill kvionn En sådn lösning klls singulär om dn in kn fås ur dn llmänn lösningn cos sin d y cos sin d y ln y sin cos sin cos y sin cos y ± sin cos y D sin cos Dn llmänn lösningn är llså y D Anmärkning: Formln innhållr också dn konsn lösningn y om D0; llså ingn singulär lösning i d fll Svr : Dn llmänn lösningn är y sin cos D, ing singulär lösningr Sid v 7

Diffrnilkvionr, lndd ml Ugif 6 Lös följnd DE y y y y y c y y sin d y y cos Svr: y y y Ugif 7 Bsäm dn lösning ill Svr: y 9 y som sisfirr y 0 0, y 0 Ugif 8 Lös följnd diffrnilkvionr md vsnd å y y 6 y y 0 7 y y y 8 c y y rsonnsfll Svr : y 8 Svr : y sin cos Lösning c: Dn krkrisisk kvionn: r r 0 r r 0 r 0, r och därför hr vi homogn dln: YH Anss: y A B y A B y A B y A Susiuionn i kvionn y y gr A A B, Härv A, B0 och därför y Svr c: y Ugif 9 Använd susiuionn z sin y för lös följnd ick-linjär kvion n y y cos y π md vsnd å y Vi nr 0 < y < z sin y z cos y y Om vi mulilicrr DE md cos y får vi sin y y cos y * Susiuion i kvionn * gr n linjär DE md vsnd å z Sid v 7

Diffrnilkvionr, lndd ml z z ** P d P d Vi nvändr formln z Q d och får z Efrsom z sin y hr vi y rcsin z dvs y rcsin Svr: y rcsin Ugif 0 Använd susiuionn z y för lös följnd ick-linjär kvion y y y md vsnd å y, där och är rll konsnr z z y z yy y y Susiuion i kvionn gr z y y Efr mulilikion md y for vi y z y och frsom y z ill slu n linjär DE md vsnd å z z z P d P d Vi nvändr formln z Q d Förs Pd d och därför: z d z z Härv y ± Sid v 7

Diffrnilkvionr, lndd ml Svr: y ± Ugif En rikl rör sig längs n rä linj md hsighn v Acclrionn är lik md v Bsäm v om v0 0 Enlig ugifn gällr v Efrsom v hr vi följnd kvion, v v som vi lösr gnom srr vrilr: dv dv v d d v Vi ingrrr kvionn: dv v Vi lösr u v d v ln v Dn llmänn lösningn å imlici form v ln v v v v D v v D v vd v v D D D D v Dn llmänn lösningn å lici form D Slulign sämmr vi D, D v00 0 D D v dn rikulär lösningn som sisfirr gynnlsvillkor Svr: v Ugif Lddningn i ndnsånd LR krs sisfirr följnd DE L R U kv Sid 6 v 7

Diffrnilkvionr, lndd ml Bsäm lddningn om L hnry, R ohm, 6 frd och U vol, i00 mr och 0 coulom Efr sus L, R och i kvionn U R L hr vi 6 kv Härv H Prikulärlösning: A A A Susiuion i kv gr / 6 A A A A A Härv: Bgynnls villkorn: 0 och i00 0 0 0 0 i gr och 0 gr / och Allså Svr: Sid 7 v 7