Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling



Relevanta dokument
Äppelbo förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår 2015/16

Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tolvåkers förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Hemgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5år

Vätterskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Dungens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klockargårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Käppala förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Storängsparkens förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Tuppens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Älvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgården

Myrstacken/Solrosens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bryggans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trygghetsplan. Nyckelpigans Förskola

Förskolan Lockropets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Holma förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Laxens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kilbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Vintrie förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan. Läsår:

Förskolan Blåklinten. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Almviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Utterns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Snöveltorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Snöstjärnans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rademachergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tellus förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Frilufts Förskolor Dungens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rävekärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

pepparmyntans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvillsfors förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Regnbågens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. för Björna förskola 2012/2013

Pedagogisk omsorg i Jörlandas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vitsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Meijerska gårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Pärlans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Granitens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Knoppens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttringe förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Ekbackens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sticklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Siljansnäs förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rotebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundsärskola åk 1-9

BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN

Frilufts Förskolor Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår:

Karlsviks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Kohagens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Valås förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bodals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björkdungens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Regnbågens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola

Bringåsens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Regnbågen

Abborrens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Havskorallen förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Broslätts förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ängen. Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkenorums Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Rotebergs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Stentägtens förskola

Lustigkulles plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolans Sverigefinska skolan i Stockholm plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Äppelbo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogista, pedagogiska ombud Vår vision Alla barn ska känna sig trygga och bemötas med respekt. Inget barn ska behöva känna sig rädd att gå till förskolan. Förskolans värdeord är Miljö - Delaktighet - Glädje Planen gäller från 2014-08-16 Planen gäller till 2015-09-25 Läsår Barnens delaktighet Intervjuer och framtagande av avdelningsregler. Vårdnadshavarnas delaktighet Genom olika forum som föräldraråd och föräldramöten blir vårdnadshavarna delaktiga och haft möjlighet att lämna synpunkter. Personalens delaktighet Ansvariga för planen skriver ett förslag som sedan diskuteras av alla på förskolan på utvecklingsdagen i augusti. Planen följs upp på avdelningarnas reflektionsmöten varje vecka. Förankring av planen Planen förankras och görs känd för vårdnadshavarna på föräldramöten, föräldraråd och via förskolans hemsida. Personalen genomför regelbundet samtal med barnen om värdegrundsfrågor.

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vårdnadshavarna har på föräldrarråd och föräldramöten haft möjlighet att lämna synpunkter på planen. Fjolåretsplan har utvärderats av pedagogiska ombud och pedagogistan. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Vårdnadshavare, barn, pedagogista och pedagogiska ombud har varit delaktiga i utvärderingen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Status i barngruppen Det är svårt att konkret visa på exempel hur pedagogerna har varit aktiva vägledare i kommunikationen mellan barnen för att bemöta alla med respekt. Det sker ständigt samtal mellan barn och pedagoger och dessa samtal är viktiga för att belysa allas lika värde och hur vi kommunicerar med varandra. Fokus under kommande läsår är att aktivt lyfta och arbeta med Barnkonventionen för att hitta stöd i arbetet med allas lika värde. Gruppsammansättning För att undvika grupperingar i nya avdelningsgrupper har barnen på avdelningarna delats i mindre grupper vid lek och olika aktiviteter. Detta har visat sig vara positivt för att skapa trygga kontakter för barnen. Stress- Rutinsituationer med övergångar mellan olika aktiviteter kvarstår fortfarande som en stressfaktor. Barnen kommer att fördelas i mindre grupper i större utsträckning för att minimera stressiga situationer. Regler på gården Reglerna för att få en trygg miljö för barn och pedagoger har synliggjorts genom att sättas upp i uteförråden men har sedan inte följts upp kontinuerligt som planerat. Arbetet fortsätter med att förankra och fortlöpande föra samtal om hur vi ska förhålla oss på gården och vilka regler som behövs för en trygg verksamhet utomhus. Lyssnande och aktiva pedagoger Utomhusmiljön är stor och kan vara svår att överblicka och pedagogerna fördelar sig på olika platser. Organisationen för barngrupperna på de olika gårdarna efter klockan 15.00 har fungerat bra. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Pedagogerna följer upp målen som satts och vilken effekt de haft i verksamheten på arbetsplatsmöten, två gånger under hösten och två gånger under våren. Planerade åtgärder diskuteras och utvärderas i juni månad. Barnen intervjuas med stöd av frågor som är gemensamma för hela förskolan. Barnen gör också trygghetsvandringar ute och inne. Vårdnadshavarna utvärderar planen på föräldraråd och vårens föräldramöte. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef

Främjande insatser Namn Främja likabehandling oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättnin, sexuell läggning, ålder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning Mål och uppföljning: - Alla ska mötas med respekt. - Barnen tar del av Barnkonventionen eller annan litteratur som belyser de olika diskrimineringsgrunderna. - Barnen samtalar om eller upplever genom rollspel ämnen kopplade till diskrimineringsgrunderna. - Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna lämna sina barn på förskolan och vara förvissade om att alla barn möts med samma respekt och förståelse oavsett barnets kön, etnisk tillhörighet, ålder eller närståendes sexuella läggning. Uppföljning sker på arbetsplatsmöten, en på höstterminen och en på vårterminen. Insats Som stöd för rollspel och samtal med barnen kring allas lika värde använder vi oss av Barnkonventionen, bilderböcker och barnböcker. Alla barn ska under läsåret ges möjligheten att göra en egen bok, Här är jag utifrån några av Barnkonventionens artiklar. Pedagogerna använder det stödmaterial som finns på förskolan som till exempel kan nämnas Det här är dina rättigheter (Rädda barnen), Alla barns rätt (Pernilla Stalfelt), Jag vill säga något (Barnombudsmannen). Kompetenshöjande insatser: Några pedagoger deltar i kursen Lika olika lika unika om diskriminering och kränkande behandling. Den mångkulturella almanackan används för att ta del av vad som händer i världen. Ansvarig Förskolechef och pedagoger Datum när det ska vara klart

Kartläggning Kartläggningsmetoder Trygghetsvandring, barnintervjuer, kontaktschema av barnen på varje avdelning, enkät till föräldrar (Markör). Pedagogerna arbetar med kartläggning genom att göra en trygghetsvandring ute och inne och diskutera vid vilka rutiner som det finns risk att barn kränks. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Pedagogerna intervjuar några av sina barn utifrån förskolans gemensamma frågor. Frågorna ska syfta till attt få information om stämningen i barngruppen och om barnen någon gång känner sig utanför eller orättvist behandlade. Gruppen ska representera ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning och religon eller annan trosuppfatning som finns på avdelningen. Föräldrarna får ge sin syn på dessa frågor genom att svara på enkäten från "Markör". Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna gör ett kontaktschema på barnen på sin avdelning för att analysera samspelet i gruppen. Efter diskussionerna sammanfattas några identifoerbara orsaker till att det kan uppstå risk för diskriminering eller kränkande behandling. För dessa risker tar pedagoger fram förslag på åtgärder. Resultat och analys Med stöd av kartläggningen har vi kommit fram till följande: Trots ett tunt underlag har vi ändå kunnat läsa av att det är ett antal barn som inte känner sig trygga med att leka med alla barn. Övergångar mellan rutinsituationer som till exempel samling, utgång och att gå till och från matsalen skapar ofta stress hos pedagogerna som också påverkar barnen. Tillfällen där barnen får vänta skapar oro och stress hos barnen och kan bidra till kränkningar. Trots att vi lyfte utemiljön som en otrygg plats förra året och gjorde åtgärder kvarstår detta även i år. Åtgärder för att dela upp oss på våra gårdar gjordes men hade sina brister och kränkningar har förekommit. Kommunikationen mellan pedagoger har varit bristande vilket kan ha bidragit till att täckningen på gården har varit undermålig.

Förebyggande åtgärder Namn Trygghet i barngruppen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla ska bemötas med respekt och lika värde. Genom observationer, kontaktschema och samtal med barnen följer vi upp stämningen i gruppen. Varje vecka på respektive avdelnings reflektionsmöte samtalar pedagogerna om hur veckan har varit. Åtgärd Vi använder oss av Barnkonventionen, barnböcker (bilderböcker, kapitelböcker) och rollspel som stöd i samtal med barnen. Materialet ska finnas tillgängligt för barnen att själva bläddra i eller göra egna rollspel. Pedagogerna ansvarar för att återkommande lyfta samtal utifrån allas lika värde. Sluta eller nej är ord som ska respekteras av alla. Avdelningarna arbetar med att förankra dessa begrepp hos alla. Motivera åtgärd Alla barn ska känna sig trygga och lyssnade till och ordet sluta eller nej ska respekteras. Med nolltolerans mot kränkning och diskriminering ska inget barn känna sig otrygg att leka med alla. I vår kartläggning framkommer det att så inte är fallet för alla barn. Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart Namn Trygg utemiljö Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Barnen ska känna sig trygga i att röra sig runt på gården och delta i lekar och aktiviteter. Uppföljning sker genom observationer av verksamheten på gården och som lyfts på avdelningens

reflektionsmöte varje vecka. Trygghetsvandringar tillsammans med barnen genomförs en gång/termin. Resultaten från observationerna och trygghetsvandring lyfts på arbetsplatsmöte, ett under hösten och ett under våren. Åtgärd Pedagoger fördelar sig över hela gården, deltar i barnens lek och aktiviteter, observerar, ser och hör vad som pågår och går aktivt in i situationer som inte är acceptabla. Barn och pedagoger genomför trygghetsvandringar för att säkerställa en trygg miljö. Motivera åtgärd I intervjuer med barnen framkommer det att platser som barnen vill vara på inte har någon närvarande vuxen. Dessa platser tolkar vi som en otrygg miljö för barnen då det kan uppstå situationer som barnen behöver hjälp med att reda ut. Ansvarig Pedagoger Datum när det ska vara klart Namn Reducering av stress Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Minimera stressiga situationer för barnen och ge mer tid och utrymme för att i lugn och ro gå från en aktivitet till en annan. Uppföljning sker genom att återkommande samtala om dessa situationer på avdelningens reflektionsmöte. Åtgärd Skapa en hållbar organisation på avdelningen med tid för byten mellan olika rutinsituationer och aktiviteter. Fördela resurserna så att barn inte behöver vänta i för stor utsträckning och även dela barnen i mindre grupper. Motivera åtgärd När barn och pedagoger kan behålla sitt lugn är risken mindre för att kränkningar sker. Med färre personer på samma yta blir situationen lugnare för både barn och vuxna. I kartläggningen framgår det av pedagogerna att stress ofta är relaterat till förskolans

rutinsituationer och att det då också kan ske kränkningar. Ansvarig Pedagoger Datum när det ska vara klart

Rutiner för akuta situationer Policy Det ska inte förekomma diskriminering eller trakasserier på förskolan. Om det förekommer ska åtgärder genast göras. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling - Att vara en närvarande och lyhörd pedagog. - Tillsammans med barnen bestämma regler och prata om hur man vill att en bra kompis ska vara. - Att ha en stående punkt på avdelningens veckoreflektion om vad som hänt under veckan, bestämma ev. åtgärder samt följa upp tidigare diskussion. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolans pedagoger eller till förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn - Kartlägga hur, när, var dessa kränkningar skett, samtala med berörda barn. - Informera berörda föräldrar. - Olika åtgärder beroende på händelse, t.ex. punktmarkera eller resurs vid långvariga problem. - Följa upp och se om åtgärderna har gett resultat och ev. besluta om nya åtgärder. - Alla åtgärder ska dokumenteras och även de kränkningar som skett. - Förskolechefen skriver en incidentrapport och skickar till UF. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Agera omedelbart: - prata med de personer som berörs, - vid upprepad kränkning prata med förskolechefen som utreder och följer upp händelserna, - förskolechefen skriver en incidentrapport och skickar till UF. Rutiner för uppföljning Om barn kränker barn: - observera om ändring i attityder har skett, - har kränkningarna upphört? Om inte prata med barnet/barnen igen för att komma fram till en lösning på problemet, - uppföljningssamtal med berörda föräldrar. Om personal kränker barn: - förskolechefen observerar om ändring skett, - förskolechefen samtalar med berörda pedagoger och barn, - avsluta fallet/nya åtgärder/fortsätt med de åtgärder som tidigarer tagits. Rutiner för dokumentation - Anteckna det som tagits upp under avdelningsreflektionen - Sätt in anteckningar, observationer och åtgärder i en särskild pärm. - Förskolechefen skriver en incidentrapport och skickar till UF. Ansvarsförhållande Det är varje pedagogs ansvar och skyldighet att snabbt handla vid förekomst av kränkningar och diskriminering. Ytterst ansvarig är förskolechefen.