FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

Relevanta dokument
I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

INTEGRALKRITERIET ( även kallas CAUCHYS INTEGRALKRITERIUM )

c k P ), eller R n max{ x k b dx def lim max n f ( def definition. [a,b] om

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

är ett tal som betecknas det(a) eller Motivering: Determinanter utvecklades i samband med lösningsmetoder för kvadratiska linjära system.

Något om funktionsföljder/funktionsserier

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Kompletterande material till kursen Matematisk analys 3

Induktion LCB 2000/2001

Appendix. De plana triangelsatserna. D c

Matte C. Översikt. Funktioner. Derivatan. Användning av derivatan. Exponentialfunktionen. Logaritmiska funktioner. Geometriska summor

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. Definition. Mängden av alla lösningar till en ekvation kallas ekvationens lösningsmängd.

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

Integraler. Integraler. Integraler. Integraler. Exempel (jfr lab) Integrering i Matlab. cos(3 xdx ) Från labben: Informationsteknologi

Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Approximationen med den här metoden kallas minstakvadratmetoden.

Kapitel , 4102, 4103, 4104 Exempel som löses i boken. = = = = a) n a1 + a a a = = = = a a a

TILLÄMPNINGAR AV DIAGONALISERING Beräkning av potenser A n. Rekursiva samband (s.k. differensekvationer).

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

Bertrands postulat. Kjell Elfström

16.3. Projektion och Spegling

Uttryck höjden mot c påtvåolikasätt:

vara en funktion av n variabler som har kontinuerliga derivator av andra ordningen i närheten av punkten )

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Analysens grunder. Tomas Ekholm Niklas Eriksen. Matematiska institutionen, 2001 Finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse

1 Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

Lektionssammanfattning Syra-Bas-Jämvikter

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

vara en T- periodisk funktion som är integrerbar på intervallet ges av formlerna

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

Föreläsning 7: Trigonometri

f(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.

som är styckvis kontinuerlig och har styckvis kontinuerlig derivatan. Notera att f (x)

============================================================

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE.

V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±. är begränsad i intervallet [a,b].

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Kontrollskrivning 3 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: 2 maj

Trigonometri. 2 Godtyckliga trianglar och enhetscirkeln 2. 3 Triangelsatserna Areasatsen Sinussatsen Kosinussatsen...

1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1


= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

f(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.

Multiplikationsprincipen

SF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag

Rättande lärare: Niclas Hjelm & Sara Sebelius Examinator: Niclas Hjelm Datum: Tid:

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 1

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

TEKNISKA HÖGSKOLAN I LUND Institutionen för elektrovetenskap. Tentamen i Digital Signalbehandling ESS040 (ETI240/ETI275)

Stokastiska variabler

TMV151/TMV181. Fredrik Lindgren. 19 november 2013

TENTAMEN. Tillämpad digital signalbehandling. Sven Knutsson. Typgodkänd räknare Sven Knutsson: Signalprocessorn ADSP-2105

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

Symmetriska komponenter, Enlinjediagram och Kortslutningsberäkningar

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Sammanfattning av föreläsningarna 5-7.

19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3

SF1625 Envariabelanalys

KVADRATISKA MATRISER, DIAGONALMATRISER, MATRISENS SPÅR, TRIANGULÄRA MATRISER, ENHETSMATRISER, INVERSA MATRISER

Föreläsning 5: Summor (forts) och induktionsbevis

Sidor i boken

Finaltävling den 20 november 2010

Exponentiella förändringar

1 av 10. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

11.7 Kortversion av Kapitel INTEGRALBEGREPPET

EGENVÄRDEN och EGENVEKTORER

PASS 1. RÄKNEOPERATIONER MED DECIMALTAL OCH BRÅKTAL

Tentamen TEN1, HF1012, 30 maj Matematisk statistik Kurskod HF1012 Skrivtid: 14:00-18:00 Lärare och examinator : Armin Halilovic

Associativa lagen för multiplikation: (ab)c = a(bc). Kommutativa lagen för multiplikation: ab = ba.

(sys1) Definition1. Mängden av alla lösningar till ett ekvationssystem kallas systemets lösningsmängd.

1 av 12. (sys1) ELEMENTERA OPERATIONER Vi får göra följande elementära operationer med ekvationer utan att ändra systemets lösningsmängd:

Matris invers, invers linjär transformation.

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

4 Signaler och system i frekvensplanet Övningar

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Kan det vara möjligt att med endast

TATA42: Föreläsning 4 Generaliserade integraler

Sfärisk trigonometri

TNA001- Matematisk grundkurs Tentamen Lösningsskiss

Inklusion och exklusion Dennie G 2003

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

GEOMETRISKA VEKTORER Vektorer i rummet.

L iv e t s b ö r ja n

ξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.

Definition 1 En funktion (eller avbildning ) från en mängd A till en mängd B är en regel som till några element i A ordnar högst ett element i B.

SIGNALER OCH SYSTEM II LEKTION 2 / MATEMATISK LEKTION 1. Fredrik Andréasson. Department of Mathematics, KTH

SF1625 Envariabelanalys

SERIER OCH GENERALISERADE INTEGRALER

Huvud metod för beräkning av massan för en av en kropp med densiteten ρ ( x, är trippelintegral

Tentamen Programmeringsteknik II Skrivtid: Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper.

============================================================ V1. Intervallet [a,b] är ändligt, dvs gränserna a, b är reella tal och INTE ±.

Transkript:

FÖ 5: K.6 fr.o.m. sid. Idutiosevis Fultet och iomiloefficieter Defiitio v! "-fultet" och iomiloefficieter " över " Disussio och evis v egeser.7 och.8. och.7 för ll =,,,...,.8 Av.8 följer t.e. tt, och Disussio och evis v egese.9: för och =,,..., - Av.9 följer t.e. tt, och

Formulerig och evis v iomilstse: för ll N. I iomilutveclige v sll vi vis tt dett gäller för ll N. För tt eviset s li översådligre ehövs följde SATS, där vi sätter = och =. SATS: för ll N. Med hjäl v ågr omsrivigr och de SATS vi evis iomilstse ov: V.S.V., SATS ov Eligt Bevis v SATS Am: Beviset är svårt och sll/ i vrje fll ite läss förrä idutiosevis ed är erett. Vi evisr dett med idutio se FÖ 5. Vi sll lltså vis tt V = H för ll N STEG : P: V = = H =!!! Alltså V = H d. v. s. P är st. STEG : Vi tr tt P är st d. v. s. för ågot gäller det tt V = H Dett medför tt V + = + + = + + * = summ dr de i mot yt Me om vi u väder smdet.9 och det ftum tt hr vi

V+ = = H + Alltså P st P + st STEG Efter P är st måste eligt STEG äve P vr st, med det ieär ju äve eligt STEG tt P är st o. s. v. och vi drr de ösde slutstse: för ll N och SATSEN är evisd. Pscls trigel med symmetriegeser

Eemel 5 5 c y Eemel 5 Bestäm oefficiete för och i utveclige v 7

Idutiosevis Idutiosevis illustrers vi Eemel 6 ed Bevis v summformel för ritmetis summ med hjäl v ett idutiosevis Eemel 7 Eemel å e olihet som eviss med idutio:, Z, Eemel 8 Det föreommer då och då tt m härleder stser med hjäl v s.. idutio. I rici går m till väg så här: M hr e följd åståede Po, Po +,... och m vill vis tt P är st för ll heltl o. Beviset ser i tre STEG. STEG : M visr tt Po är st. STEG : M visr tt för vrje o gäller det tt om P är st, så är äve P + st. STEG : M drr de ösde slutstse ämlige tt P är st för ll heltl o. Vi s illustrer teie med hjäl v ågr eemel. Vi väder etecige " " e.d. då vi tr det s.. "idutiossteget", som är de vitigste dele v STEG. * Eemel 6 Bevis tt för ll Z, gäller P: Lösig : Vi iför etecigr V och H för resetive väster- och högerled i åståedet P ov. d.v.s. V = och H =. STEG : P : V = med H = = Alltså är V = H och P är st. STEG : Vi tr tt P är st för ågot Z, d. v. s. V = H Dett medför tt V + = * Termer med t.o.m. Terme med + + = + = H + och därv följer tt äve P + är st, d.v.s. vi hr vist tt P st P + st.

STEG : Eftersom P är st måste eligt STEG äve P vr st, me det ieär äve tt P är st o. s. v. och vi dr de ösde slutstse: gäller för ll Z.

Eemel 7 Bevis v summformel för ritmetis summ med hjäl v ett idutiosevis. Bevis: d Vi s evis tt P: V = i d H gäller för ll Z. i STEG : P: V = i d H = i Alltså V = H d. v. s. P gäller. STEG : Vi tr tt P gäller för godtycligt fit tl Z d.v.s. d V = i d H Dett medför tt i V i d i d d i i d d d d d d d * Dessutom hr vi H + = d d d.v.s. V = H V + = H + STEG Eligt steg gäller åståedet för =. Då gäller det eligt steg äve för = + =. Me då gäller det äve för = + = o.s.v. Vi mtemtis idutio hr vi lltså tt åståedet gäller för ll Z, v.s.v.

Eemel 8 Vi sll vis vi idutio tt smdet gäller för ll Z och. Bevis: I. För får vi VL = Alltså hr vi VL HL för. HL II. Atg tt smdet gäller för, d.v.s. Studer u fllet. Vi får då: eligt tgdet och eftersom Me eftersom är ett ositivt heltl och. Således gäller gäller för. d.v.s. smdet gäller för om det III. Vi hr vist tt åståedet gäller för. El. II gäller åståedet då för, och då gäller det för o.s.v. Vi mtemtis idutio gäller således om tt för ll Z, v.s.v.