Induktion och Binomialsatsen. Vi fortsätter att visa hur matematiska påståenden bevisas med induktion.

Relevanta dokument
Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Thomas Erlandsson

Kontrollskrivning 2 till Diskret Matematik SF1610, för CINTE1, vt 2019 Examinator: Armin Halilovic Datum: To Σ p P/F Extra Bonus

Binomialsatsen och lite kombinatorik

TATM79: Föreläsning 2 Absolutbelopp, olikheter och binomialkoefficienter

= (1 1) + (1 1) + (1 1) +... = = 0

F4 Matematikrep. Summatecken. Summatecken, forts. Summatecken, forts. Summatecknet. Potensräkning. Logaritmer. Kombinatorik

Multiplikationsprincipen

Föreläsning 10: Kombinatorik

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n = grad( P(

ENDIMENSIONELL ANALYS B1 FÖRELÄSNING VI. Föreläsning VI. Mikael P. Sundqvist

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

Följande begrepp används ofta vid beskrivning av ett statistiskt material:

KOMBINATORIK. Matematiska institutionen Stockholms universitet Första upplagan 2005 Eftertryck förbjudes eftertryckligen

Stokastiska variabler

Borel-Cantellis sats och stora talens lag

Induktion LCB Rekursion och induktion; enkla fall. Ersätter Grimaldi 4.1

Kombinatorik. Torbjörn Tambour 21 mars 2015

Anmärkning: I några böcker använder man följande beteckning ]a,b[, [a,b[ och ]a,b] för (a,b), [a,b) och (a,b].

Uppsala Universitet Matematiska Institutionen Bo Styf. Att repetera.

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Bertrands postulat. Kjell Elfström

Genomsnittligt sökdjup i binära sökträd

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic. använder vi oftast induktionsbevis.

Linjär Algebra (lp 1, 2016) Lösningar till skrivuppgiften Julia Brandes

vara ett polynom där a 0, då kallas n för polynomets grad och ibland betecknas n grad( P(

TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Datum: 13 mars 08

Uppgifter 3: Talföljder och induktionsbevis

UPPSKATTNING AV INTEGRALER MED HJÄLP AV TVÅ RIEMANNSUMMOR. Med andra ord: Vi kan approximera integralen från båda sidor

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

SANNOLIKHETER. Exempel. ( Tärningskast) Vi har sex möjliga utfall 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Därför är utfallsrummet Ω = {1, 2, 3, 4, 5,6}.

Sannolikhetslära. c 2015 Eric Järpe Högskolan i Halmstad

Cartesisk produkt. Multiplikationsprincipen Ï Ï Ï

Analys av polynomfunktioner

H1009, Introduktionskurs i matematik Armin Halilovic POLYNOM, POLYNOMDIVISION, ALGEBRAISKA EKVATIONER, PARTIALBRÅKSUPPDELNING. vara ett polynom där a

EGENRUM, ALGEBRAISK- OCH GEOMETRISK MULTIPLICITET

. Mängden av alla möjliga tillstånd E k kallas tillståndsrummet.

Sannolikheten. met. A 3 = {2, 4, 6 }, 1 av 11

Armin Halilovic: EXTRA ÖVNINGAR

b 1 och har för olika värden på den reella konstanten a.

REGULJÄRA SPRÅK (8p + 6p) 1. DFA och reguljära uttryck (6 p) Problem. För följande NFA över alfabetet {0,1}:

Vad är det okända som efterfrågas? Vilka data är givna? Vilka är villkoren?

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Tolkning av sannolikhet. Statistikens grunder, 15p dagtid. Lite mängdlära. Lite mängdlära, forts. Frekventistisk n A /n P(A) då n

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Ekvationen (ekv1) kan beskriva vågutbredning, transversella svängningar i en sträng och andra fysikaliska förlopp.

NEWTON-RAPHSONS METOD (en metod för numerisk lösning av ekvationer)

Inklusion och exklusion Dennie G 2003

TATM79: Föreläsning 3 Binomialsatsen och komplexa tal

EXAMENSARBETEN I MATEMATIK

101. och sista termen 1

Inledande kombinatorik LCB 2001

Inledande matematisk analys. 1. Utred med bevis vilket eller vilka av följande påståenden är sana:

LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV HÖGRE ORDNINGEN

Tentamen i Envariabelanalys 1

x 1 x 2 x 3 x 4 x 5 x 6 HL Z x x x

2. Konfidensintervall för skillnaden mellan två proportioner.

Matematisk statistik

Inledande matematisk analys (TATA79) Höstterminen 2016 Föreläsnings- och lekionsplan

Statistisk analys. Vilka slutsatser kan dras om populationen med resultatet i stickprovet som grund? Hur säkra uttalande kan göras om resultatet?

(a) om vi kan välja helt fritt? (b) om vi vill ha minst en fisk av varje art? (c) om vi vill ha precis 3 olika arter?

Kompletterande kurslitteratur om serier

Föreläsning 3. Signalbehandling i multimedia - ETI265. Kapitel 3. Z-transformen. LTH 2015 Nedelko Grbic (mtrl. från Bengt Mandersson)

Introduktion till statistik för statsvetare

APPROXIMATION AV SERIENS SUMMA MED EN DELSUMMA OCH EN INTEGRAL

1. Test av anpassning.

Tentamenskrivning, , kl SF1625, Envariabelanalys för CINTE1(IT) och CMIEL1(ME ) (7,5hp)

Fourierserien. fortsättning. Ortogonalitetsrelationerna och Parsevals formel. f HtL g HtL t, där T W ã 2 p, PARSEVALS FORMEL

Förslag till övningsuppgifter FN = Forsling/Neymark, K = Kompendiet Vektorer, linjer och plan, ÖT = Övningstentamen

Föreläsning G04: Surveymetodik

Datorövning 2 Fördelningar inom säkerhetsanalys

Betygsgränser: För (betyg Fx).

c n x n, där c 0, c 1, c 2,... är givna (reella eller n=0 c n x n n=0 absolutkonvergent om x < R divergent om x > R n n lim = 1 R.

LINJÄR ALGEBRA II LEKTION 4

Övningstentamen i MA2018 Tillämpad Matematik III-Statistik, 7.5hp

Ekvationen (ekv1) kan beskriva en s.k. stationär tillstånd (steady-state) för en fysikalisk process.

Tentamen i Statistik, STA A13 Deltentamen 2, 5p 20 januari 2007, kl

ÖPPNA OCH SLUTNA MÄNGDER. KOMPAKTA MÄNGDER. DEFINITIONSMÄNGD. INLEDNING. Några viktiga andragradskurvor: Cirkel, ellips, hyperbel och parabel.

3-fastransformatorn 1

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 4 (del 1)

1. (a) Eftersom X och Y har samma fördelning så har de även samma väntevärde och standardavvikelse. E(X 2 ) = k

Föreläsning G04 Surveymetodik 732G19 Utredningskunskap I

Sannolikheter 0 < P < 1. Definition sannolikhet: Definition sannolikhet: En sannolikhet kan anta värden från 0 till 1

I den här stencilen betraktar vi huvudsakligen reella talserie, dvs serier vars termer ak

Resultatet av kryssprodukten i exempel 2.9 ska vara följande: Det vill säga att lika med tecknet ska bytas mot ett plustecken.

. Om man har n stycken valsituationer med k valmöjligheter var, är det totala antalet valmöjligheter k.

Konsoliderad version av. Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll föreskrifter (STAFS 1993:18) om EEG-märkning av färdigförpackade varor

Tentamen i Sannolikhetsteori III 13 januari 2000


TNA001 Matematisk grundkurs Övningsuppgifter

Datastrukturer och algoritmer

Hambley avsnitt 12.7 (även 7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar)

Väntevärde för stokastiska variabler (Blom Kapitel 6 och 7)

DIAGONALISERING AV EN MATRIS

Hur månfa indianer...? och andra gåtor Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Att arbeta med gåtor. Lek med ord och bokstäver

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) 5 mars 2010, kl

Fakta om plast i havet

FÖ 5: Kap 1.6 (fr.o.m. sid. 43) Induktionsbevis

1. BERÄKNING AV GRÄNSVÄRDEN ( då x 0 ) MED HJÄLP AV MACLAURINUTVECKLING. n x

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik Sammanfattning, del I

================================================

Transkript:

Idutio och Biomialsatse Vi fortsätter att visa hur matematisa påståede bevisas med idutio. Defiitio. ( )! = ( över ).!( )! Betydelse av talet studeras seare. Med idutio a vi u visa SATS (Biomialsatse). För = 1, 2,... gäller (xy) = ( ) x ( ) x 1 y ( ) x 2 y 2 ( ) y. 0 1 2 För beviset behöver vi ocså följade Lemma. Pascales triagel: ( ) ( ) ( 1) =. 1 ( x 2 ) 30. ) Ex 1. Beräa ostatterme i 2 32 x 8 Ex 2. Med idutio a vi ocså visa att ( är ett heltal för 0, och ) (... ) ( 1 1) = ( ) ( 1 ) ( 2 Kombiatori Kombiatorie aväds för att besvara frågor

av type på hur måga sätt...? I de här urse studerar vi ågra av de elaste frågeställigara av dea och liade typer. Ex 3. På e bohylla fis det 6 olia egelsa böcer, 8 olia frasa böcer och 10 olia tysa böcer. Det fis (i) 6 8 10 = 480 sätt att välja 3 böcer och 1 i varje språ; (ii) 6 8 10 = 24 sätt att välja 1 bo i ett av språe. Ex 4. E examiatio består av 8 frågor med multipelval. Varje fråga har 3 svar (1 rätt och 2 fel). Atalet svarssätt till alla frågor är 3 8 = 6561. Vi formulerar detta som e allmä idè, Multipliatiospricipe: Ett val av s elemet a 1,..., a s, där det första valet a se på r 1, det adra på r 2 osv, a se på r 1 r 2 r 4 olia sätt. Ex 5. Ett datorlöseord iehåller e bostav (av 26 möjliga) följd av 3 eller 4 siffor. (i) det

totala atalet möjliga löseord är 26 10 10 1026 10 10 10 10. (ii) atalet löseord uta upprepade siffror är 26 10 9 826 10 9 8 7. Ex 6. Atalet femsiffriga heltal som iehåller 6 exat e gåg? (1 9 4 8 4 9 3 ) Ex 7. Hur måga ord med 5 bostäver a bildas av de 5 bostävera i PAPPA? Permutaioer. E permutatio är e bijetio av e ädlig mägd på sig själv. Det fis alltså! permutatioer av föremål. Ex 8. (1, 2, 3) och (2, 1, 3) är olia permutatioer. Vi har σ(1) = 2, σ(2) = 1, σ(3) = 3. Därför det fis 6 perumatioer på e mägd av 3 föremål: (1, 2, 3), (1, 3, 2), (2, 1, 3), (2, 3, 1), (3, 1, 2), (3, 2, 1). Ex 9. Ett aat sätt att bevisa biomialsatse är följade: Vi iser att hopmultipliatioe av de fatorera (x y) ommer att

ge ett atal termer, som alla har forme x y l med l =, dvs. termer som a srivas x y. Fråga är: för ett visst -värde hur måga termer får vi av dea form? E såda term uppstår geom att ma ur var och e av de paratesera väljer edera x eller y, och sammalagt gåger väljer x. Om vi sa välja ut e delmägd med elemet ur e mägd med elemet så a vi först välja ett elemet på sätt, seda ästa elemet på 1 sätt osv tills vi har elemet. Eligt multipliatiospricipe så a detta alltså göras på ( 1) ( 2) ( 1) =!/( )! sätt. Me det vi u gjort är ett ordat urval, dvs vi håller reda på de ordig i vile vi valt elemete. Det betyder att varje mägd med elemet har räats lia måga gåger som det fis permutatioer av de, dvs! gåger. Atalet delmägder blir alltså ( 1) ( 2) ( 1) /! =!!( )! = ( ). Därmed är formel bevisad. Ex 10. Låt A = (a ij ) vara e 3 3-matris. Vi a visa att det(a) = ±a 1,j1 a 2,j2 a 3,j3 där

summa är över alla möjliga permutatioer på 3 elemet och tecet är positivt om e permutatio a omma tillbaa till (1, 2, 3) efter ett jämt atal byte av två elemet aars är tecet egativt, t ex a 11 a 22 a 33 har tece ((1, 2, 3) har iget byte), a 12 a 23 a 31 har plustece ((2, 3, 1) (2, 1, 3) (1, 2, 3)), a 12 a 21 a 33 har egativt tece ((2, 1, 3) (1, 2, 3)). Kombiatioer. Vi sa åter studera problemet att välja ut elemet blad giva, me u bortser vi frå ordige mella de valda elemete. Detta allas att välja ut e ombiatio av elemet ur de giva. Atalet olia ombiatioer med elemet är ( ). Ex 11. Ett ombiatorist bevis på Pascals triagel: Vi vet att ( ) är atalet delmägder med elemet valda ur e mägd med elemet. Välj u ut ett speciellt elemet, säg a ur mägde med elemet. E delmägd med elemet a u atige iehålla a eller ite iehålla a. I det första fallet sa ma välja ut 1 elemet blad de återståede 1

elemete för att få e delmägd med elemet ( ) tillsammas med a. Detta a göras på 1 1 sätt. I det adra fallet sa ma välja alla elemete blad 1 för att få e delmägd med elemet. Detta a göras på ( ) 1 sätt. Sammalagt får vi lihete. För att räa med biomialtal är det ofta effetivare att täa på de ombiatorisa betydelse ä att aväda formel. Ex 12. ( ( ( ) ( ( ) 0) 1) 2... 1) = 2. Ex 13. ( ( ( ) 0) 1) 2... ( 1) 1 ( ) 1 ( 1) ( ) = 0. Ex 14. =1 2 = ( 1)(2 1)/6 a bevisas med hjälp av observatioe 2 = ( ( ) 1) 2 2 och Ex 2.