Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1
Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Varje enhet ska i likhet med huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Hedemora kommuns kvalitetsarbete antar en ny skepnad fr o m höstterminen 2012. Utvärdering av olika områden kommer att ske under fyra perioder och redovisas utbildningsnämnden vid sammanträdet som kommer närmast där efter. Period 1 (juli-sept) Period 2 (okt-dec) Period 3 (jan-mars) Period 4 (april-juni) Trygghetsplan Intern kontroll Bokslut Budget Lokal arbetsplan Övergång och Intern kontroll Intern kontroll samverkan Normer och värden Skolan och omvärlden Elevernas ansvar och inflytande Fritids, skola och hem Kunskaper vt Miljöarbete Pedagogiskt ledarskap Bedömning och betyg Kunskaper ht Enkät: personal, nov - (ledarskap) Enkät: vårdnadshavare, feb - (samarbete, Enkät: elever, dec - (inflytande, ped. ledarskap, SKLfrågor) Kunskaper (statistik fr lärplattform) information) Enkät: elever, mars - (likabehandling) Kunskaper (statistik fr lärplattform) Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Redovisning till Un Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs på detta sätt. Det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras för varje enhet inom förskola, grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen och redovisas till kvalitetsledaren. Kvalitetsarbetet är ett utvärderingsredskap för att utveckla varje enhetsverksamhet och inriktningen ska vara att öka måluppfyllelsen. Förutsättningar för skolans måluppfyllelse Nyckeltal - Skolverkets Efterfrågade mått Förskoleklass: Antal elever: 8 Grundskolan, grundsärskolan: Antal elever: 35 2
Andel lärare (kvinnor/män) med ped. Högskoleexamen: 4 (100% kvinnor) Modersmål/Studiehandledning: 0/0 Ledningsresurs: 1 rektor som delas med Fyrklöverskolan, 1 arbetslagsledare Specialpedagogisk kompetens: 1 specialpedagog som delas med Vikmanshyttan och Västerby Övergång och samverkan Hedemoras rutiner för överlämning mellan förskoleklass, fritidshem och skola följs. Alla elever med behov av särskilt stöd ges särskilt utrymme vid överlämning. Läroplansmål Vi har vid elevers övergångar och byte av lärare använt oss av elevernas skriftliga omdömen med IUP, åtgärdsprogram och muntliga samtal för att relevant information förs vidare. Vid övergången till årskurs 7 har klassläraren i årskurs 6 lämnat över information till mottagande lärare. Åtgärdsprogram lämnades över för elever. För att underlätta övergången mellan förskola och förskoleklass har fritidspersonal och läraren i förskoleklass besökt förskolan vid några tillfällen. Under hela läsåret har barnen i förskolan och förskoleklass haft gemensam idrott en gång/vecka. Överlämningssamtal mellan de olika skolformerna skedde i maj.två elever kom från en annan förskola och de fick vid fem tillfällen besöka förskoleklass med sina föräldrar under maj månad. Skolan och fritidspersonal samverkar för att eleverna ska känna sig trygga med alla vuxna. All personal har ansvar vid raster och måltider. En fritidspersonal samverkar i skolan under förmiddagstid. Överlämningar mellan förskolor och förskoleklass samt klassövergångar inom Garpenbergs skola har fungerat bra. Övergången till årskurs 7 har fungerat mindre bra. Hösten 2013 började en ny lärare på skolan som upplever att informationen vid överlämnandet har varit mycket bra. Överlämnande lärare har lämnat utförlig information om elevernas kunskaper och sociala utveckling. Lärarna i årskurs 7 upplever att de inte har fått tillräcklig information vid överlämnandet. 3
Övergångarna mellan förskola, förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 3 har fungerat väl. Dock har föräldrar haft synpunkt på att övergången till fritids från förskolan kan förbättras, några barn har upplevt det otryggt p.g.a. att de inte har bekantat sig med all personal. 1. Vi avsätter tid i början på höstterminen för samtal om eleverna, informerar varandra. 2. Vid elevers övergång i samband med skolbyten, lärarbyten, klassbyten och stadiebyten används främst elevens individuella utvecklingsplan med skriftliga omdömen (IUP) i varje ämne för att försäkra att relevant information förs vidare. 3. Särskild uppmärksamhet på barn och elever i behov av särskilt stöd. Där samarbetar elevhälsan och skolan för att underlätta övergången för varje enskilt barn/elev. 4. Under vårens besök i förskoleklass ska barnen få möjlighet att träffa all fritidspersonal. 5. Övergången till årskurs 7 behöver förbättras. Skolan och omvärlden Alla elever får underlag för att välja fortsatt utbildning, genom studiebesök, vägledning och arbetslivsorientering. Läroplansmål I åk 5-6 har eleverna arbetat med tema uppfinningar och deltagit i Geniknölarna. Vi har inte haft något samarbete med Boliden.Vid har använt LPP vid nya arbetsområden och då har eleverna haft möjlighet att tycka till om och ge förslag på arbetssätt och redovisningssätt. Eleverna ska ha kunskap om kultur och näringsliv i närområdet. Åk 3-4 har arbetat med Dalarna inom geografiämnet. och gått en stadsvandring i Hedemora. Elever ska få kunskap om olika yrken och verksamhetsområden. Vi har arbetat med NTA-lådor och utifrån lådornas inriktning samtalat kring olika yrken och verksamhetsområden. Några föräldrar har besökt förskoleklassen och då berättat om sina yrken. Eleverna ska få kunskap om omvärlden. I åk 1-2 och 3-4 har vi sett på Lilla aktuellt. I alla klasser har vi genomfört nutidskryss varje vecka.. I klasserna har vi uppmärksammat nationella- och världshändelser som varit av allmänintresse. Alla åtgärder vi har planerat har genomförts utom kontakten med Boliden. Åk 5-6 visade sina uppfinningar för övriga elever och lärare på skolan. Eleverna är mer medvetna om omvärlden och har förbättrat sin kunskap om omvärlden. 4
NTA-lådorna har väckt elevernas intresse för entreprenöriellt tänkande och intresse för naturvetenskap och teknik. Hur det påverkar oss och övriga världen. 1. Åk 5 deltar i Geniknölarna 2. Åk 5-6 tar kontakt med Boliden som kommer till skolan och berättar om verksamheten. 3. Arbetet med NTA-lådorna, Lilla aktuellt och Nutidskrysset fortsätter vi att arbeta med i klasserna. 4. Vi bjuder in föräldrar att berätta om sina yrken. Miljöarbete Miljötänkande och hållbara lösningar genomsyrar förskolan/skolans verksamheter. Utbildningsförvaltningens handlingsplan Vi utsåg ansvariga för Grön flagg. Planen är klar att skickas in till Grön flagg Vi har inte arbetat med tema konsumtion. Lokalvårdaren har informerat eleverna om betydelsen om att vara aktsam med användning av t.ex. pappershanddukar. Rastvakterna har påmint eleverna om att plocka in utesaker efter rasten. Dagligen och på klassråd har elever och lärare diskuterat ansvaret för skolans material. Eleverna har dagliga uteraster och rörelse integreras i de olika ämnena. Vi har inte skickat in Grön flagg och inte arbetat planerat återkommande med konsumtion. Lokalvårdaren har varit in i klasserna och pratat med eleverna. Rastvakterna har påmint eleverna om utesakerna. Klasserna har haft klassråd och uteraster. Vi har inte skickat in Grön flagg p g a andra arbetsuppgifter. Eleverna har blivit mer medvetna om t.ex. användning av pappershanddukar, men behöver bli mer aktsamma om annat material. Vi diskuterar dagligen med eleverna i de olika ämnena om konsumtion, samt vid klassråd. Eleverna har blivit bättre på att plocka in utesaker efter sig. 1. Grön flagg skickas in. 2. Konsumtionstema planeras. 3. Personalen pratar med rektor om möjlighet att belöna eleverna om de är aktsamma med skolans material. 4. Ev. diskuterar rektor belöning med eleverna på elevrådet. 2014-01-08 Britt Lindberg, rektor 5