för Kullens och Borgens förskolor Solna stad Läsåret 11/12



Relevanta dokument
Kvalitetsarbete i förskolan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsplan för Kometen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Storbrons förskola

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för Hjorten

Kvalitetsredovisning Läsår

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Förskolan Skogsgläntan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Arbetsplan för Hamneda förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Arbetsplan Årsunda förskola

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan för Fågelvägens förskola Avdelningen Myggan

Verksamhetsplan. för. En Reggio Emilia inspirerad förskola

Arbetsplan för Ullvigårdens enhet Holken

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Arbetsplan Jämjö skolområde

Arbetsplan Jämjö skolområde

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Förskollärarprogrammet

Kvalitetsrapport Så här går det

Avdelningsplan! för! Havet!

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Kubens förskola Skolförvaltning sydväst

Kvalitetsarbete i förskolan

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Välkommen till vår förskola

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Ljungarums förskoleområde. Verksamhetsplan för 2015/2016

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Systematiskt kvalitetsarbete

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Qualis kvalitetssäkringssystem

Skolplan för Svedala kommun

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Snösätra Förskolor. Pedagogiska ställningstaganden :

Bedömningsmatris för Våga Visa kulturskola

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

HUSMUSEN UTSIKTENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Vilka är Pysslingen Förskolor?

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2014/2015

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årsberättelse 2013 /2014

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Förskolan är till för ditt barn

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Fritidshem och skola i samspel

BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Björnen

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSGÅRDEN FRITIDSGÅRDENS VISION

Kvalitetsrapport Så här går det

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Lokal arbetsplan läsåret 2014/15. Vilans öppna förskola

Lokal verksamhetsplan Förskolan

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungby på väg färdplan Lidhults förskola och skola

Kvalitetsarbete i förskolan

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Handlingsplan för skolutvecklingen på Toråsskolan

Handlingsplan för Saffranets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Riktlinjer för Kultur- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete. Fastställd , 44.

Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS 1998:16) om läroplan för förskolan

FÖRSKOLEKLASS VÄLKOMNA TILL INFORMATIONSMÖTET ANGÅENDE FÖRSKOLEKLASS 13 APRIL ca BengtÅke Gindemo

VÄLKOMMEN. till Asmundtorps och Härslövs förskolor

Systematiskt kvalitetsarbete

IKT PLAN TALLBACKENS FÖ RSKÖLA 2016

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Tällbergs skola och fritidshem

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. I Ur och Skur Västbyggeby förskola 2012/2013

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

NORRBACKA FÖRSKOLOR Jord

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Lokal arbetsplan läsåret

Kvalitetsrapport Så här går det

Transkript:

för Kullens och Borgens förskolor Solna stad Läsåret 11/12

Organisation Frösunda/Ulriksdals förskoleområde består av två förskolor; Kullen och Borgen. Kullens förskola ligger i Frösunda och startade sin verksamhet i augusti 2007. Förskolan består av tre avdelningar, en med yngre barn och två med äldre barn. Barnantalet ligger runt 60 barn och det arbetar nio pedagoger här. Borgens förskola hette tills i oktober 2010 Ulriksdals förskola. Den 1 oktober utökades verksamheten från en tvåavdelnings förskola till en förskola med sex avdelningar beläget i två separata hus. Barnantalet är ca 108 barn och det arbetar 19 pedagoger på förskolan. En av avdelningarna är en språkpedagogisk avdelning som startade i oktober i samarbete med Resursenheten i Solna. Avdelningens verksamhet är till för barn som har fått diagnosen grav språkstörning och som behöver ett mer riktat arbetssätt för att utveckla sitt språk och sin språkförståelse. Fem av platserna är vikta åt dessa barn, medan resten av barngruppen består av barn med typisk språkutveckling som också fungerar som så kallade dragarbarn. Förskolorna tar emot barn mellan 1-5 år. Gruppsammansättningarna varierar från läsår till läsår beroende på hur många barn i varje årskull som går på förskolan. På förskolorna arbetar förskollärare och barnskötare. Båda förskolorna har mottagningskök och har en personal som arbetar i köket med bland annat uppläggning av mat och planering och inköp av frukost och mellanmål. Förskolorna har närhet till natur i bland annat Hagaparken och Överjärva gård. Förutom förskolechef, Ann-Sofie Ulin, finns det en arbetslagsledare på varje förskola; Kullen Gunilla Trogen Borgen Ingalill Sjölund Rockström

Inledning Varje läsår revideras verksamhetsplanen för förskoleenheten. Huvudsyftet är att tydliggöra de mål som finns för förskolan. Förskolechefen har ansvar för att verksamhetsplanen revideras i samarbete med personalen. Utifrån verksamhetsplanen sätter arbetslagen mål för det kommande läsåret som delutvärderas i december och utvärderas och revideras i slutet av varje läsår. Som ett komplement till Verksamhetsplanen finns ett antal handlingsplaner som ger en fördjupad bild av förskolans verksamhet: Arbetsmiljöplan Likabehandlingsplan Krisplan Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd Övergång förskola f-klass/skola Styrdokument Förskolan styrs dels av Skollagen som innehåller grundläggande bestämmelser om utbildning inom alla skolformer, dels Lpfö 98 som är förskolans läroplan, reviderad upplaga börjar gälla 110701. Där anges de grundläggande värden, strävansmål och riktlinjer som finns för verksamheten. Barn- och utbildningsnämnden i Solna stad har satt mål för Solnas kommunala verksamheter i Verksamhetsplan och budget 2011. Förskolans uppdrag Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen god pedagogisk verksamhet, där omsorg fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas. (Lpfö 98 sid. 5)

Värdegrund Ord som för oss har stor betydelse för vårt värdegrundsarbete är till exempel: - Självkänsla vi ska stärka barnens självkänsla bland annat genom att lyfta fram det positiva och ge varje barn känslan av att jag är bra och jag duger som jag är. - Delaktighet barn och föräldrar ska känna sig delaktiga i vår verksamhet. - Respekt alla barns och vuxnas åsikter ska respekteras. - Trygghet barnen ska känna trygghet i verksamheten och med de vuxna. Föräldrarna ska kunna lämna sina barn hos oss och känna sig trygga. - Bemötande alla, barn, föräldrar och kollegor ska varje dag bemötas med glädje och av positiva vuxna. - Lika värde alla barn ska utveckla en förståelse för att olikheter berikar och att alla människor har lika värde. - Gemenskap alla barn ska känna sig som en del i helheten - Förebilder de vuxna ska vara goda förebilder för barnen och för varandra. Vi ska hjälpa barnen att sätta ord på konflikter och lösa dem. - Kommunikation alla barn och vuxna ska känna sig lyssnad till. - Ansvar de vuxna har ett gemensamt ansvar för alla barn på förskolan. - Utveckling alla barn på förskolan ska ges möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. - Lärande barn lär sig i samspel med andra barn och vuxna, när de befinner sig i en trygg och stabil omvärld.

Mål utifrån Lpfö 98 (reviderad 2010) Normer och värden Förskolan ska aktivt medverka och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem: (Lpfö98 2.1) Vi vuxna är förebilder för barnen i ord och handling och vi har ett gemensamt förhållningssätt, alla har lika värde och blir behandlade lika. Vi tar tillvara olikheter och har reflektioner över likheter och olikheter bland allt levande. Genom att arbeta i större och mindre grupper lär vi barnen att lyssna och visa omtanke för varandra så att alla känner sig delaktiga och betydelsefulla i gruppen. Detta medverkar till at utveckla respekt för varandra, en viktig faktor i det sociala samspelet. Alla barn blir sedda och uppmärksammade varje dag, vid till exempel samlingar, då vi även benämner de barn som inte är närvarande. Vi bjuder in barnen att vara med och välja aktiviteter och uppmuntrar barnen att hjälpa varandra i dagliga rutiner och aktiviteter. Det är viktigt med samtal om relationer, värderingar och empati. Därför har vi tydliga regler och hjälper barnen att samtala kring och lösa de konflikter som uppstår.

Utveckling och lärande Förskolans verksamhet skall präglas av en pedagogik, där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten skall genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten skall främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter. (Lpfö98 2.2) Vi stimulerar barnen genom samtal, skapande verksamhet, sångstunder, sagostunder, naturvistelser, lekar och övningar i större och mindre grupper både inomhus och utomhus. Vi strävar efter att vara lyhörda för barnens egen nyfikenhet, förmåga och lust att lära. Vi har regelbundna aktivitetsgrupper där de vuxna är närvarande och delaktiga. Vi strävar efter att ha en föränderlig och utmanande miljö där barnen kan utveckla kreativitet genom lek och skapande. Vi erbjuder också en varierande verksamhet där barnen får möjlighet att arbeta med olika uttrycksformer och material. För att barnen ska utveckla självkänsla och självständighet uppmuntrar vi dem, i så väl vardagssituationer som i gruppaktiviteter, att prova på och inspireras till nya kunskaper och erfarenheter. Barns inflytande

I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten. (Lpfö98 2.3) För att främja barns inflytande är vi lyhörda för barnens idéer, tankar och åsikter. Vi delar in barnen i mindre grupper så att alla synliggörs, alla får komma till tals och barnen lär sig att lyssna på varandra. Vid till exempel samlingar har barnen möjlighet att välja sånger, berätta och uttrycka sina åsikter. De kan även påverka de fria aktiviteterna under förskoledagen. Vi ser till att barnen har tillgång till material och låter dem i största möjliga mån plocka fram själva och lär dem även att städa efter sig. Barnen är även delaktiga i miljöarbetet bland annat genom att sortera papper, återanvändning av förbrukningsmaterial samt att använda sig av material från naturen. Genom observationer tar vi reda på barnens intressen och behov och utgår från detta när vi planerar vår verksamhet. Vi lär barnen att respektera olika åsikter och att ta ansvar för sitt eget handlande utifrån deras ålder och förmåga Förskola och hem

Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. (Lpfö98 2.4) Vi strävar efter att ha ett professionellt förhållningssätt och en bra, daglig dialog med alla föräldrar. För oss är det viktigt att skapa trygghet och förtroende genom att visa intresse för alla barn och deras familjer. Det finns skriftlig dokumentation i form av almanackor i alla hallar där vi berättar vad barnen har varit med om under dagen. När barnet börjar på förskolan utgår vi från ett inskolningsschema som kan förändras utifrån barnets behov, alla barn är olika och inskolningen utformas för att skapa förtroende och tillit till personalen och verksamheten. Vi använder oss av en föräldraaktiv inskolning som innebär att föräldrarna deltar tillsammans med sitt barn i verksamheten och aktiviteterna. Under verksamhetsåret har vi föräldramöte på hösten då vi presenterar vår verksamhet under kommande år för både nya och gamla föräldrar. Förutom detta har vi regelbundna aktiviteter tillsammans med föräldrar och barn så som föräldrafika, grillfest, föräldrafrukostar, mm. 2 gånger per läsår har vi utvecklingssamtal där vi tillsammans med föräldrarna gör en IUP (Individuell Utvecklings Plan) för varje barn. Alla föräldrar har möjlighet att regelbundet svara på enkäter om verksamheten så att vi får möjlighet att lyssna in förslag på förändringar och förbättringar. Varje förskola har någon/några i föräldragruppen som är språkrör för föräldragruppen och representanter i föräldrarådet. Föräldrarådet träffas cirka 2 gånger per termin för att tillsammans med förskolechef och arbetslagsledare lyfta fram och fördjupa sig i budget, enkätresultat och andra frågor som gäller förskoleområdet.

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö98 2.5) En handlingsplan för övergång mellan förskola och skola är upprättad tillsammans med skolans personal. Där ingår bland annat kontinuerliga möten mellan förskolans pedagoger, förskoleklassens pedagoger samt representanter för ledningen. Under läsåret har vi 5-års grupper för blivande skolbarn där vi har riktade aktiviteter för denna åldersgrupp, målet är att ha gemensamma aktiviteter/ 5 årsgrupper tillsammans med den andra förskolan i enheten. Under vårterminen gör förskolan besök i den kommunala skolan i upptagningsområdet tillsammans med de barn som ska börja där. Skolans personal kommer på besök till förskolan för att presentera sig. Även de enskilda skolorna i området gör ett besök på förskolan under våren. Innan skolstart erbjuder skolan alla föräldrar ett samtal kring deras barn tillsammans med skolsköterska, skolpsykolog, rektor samt personal från förskoleklass.

Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärderingen och deras röster ska lyftas fram. (Lpfö98 2.6) Efter inskolningen har vi ett uppföljningssamtal med föräldrarna för att utvärdera inskolningsperioden och ta tillvara föräldrarnas tankar och synpunkter. Varje år genomförs barnintervjuer för att samla upp barnens idéer och tankar kring verksamheten. Vi använder oss av olika observationer framförallt inför upprättandet av IUP inför utvecklingssamtalen. Vi vidareutvecklar vårt portfolioarbete för att ha som grund för IUP och utvecklingssamtalen. Vi använder oss av arbetsplatsträffar för att kunna diskutera och reflektera kring verksamheten. Arbetslagen har avdelningsmöten för att utvärdera den dagliga verksamheten och hur man kan arbeta vidare. Verksamhetsmålen delutvärderas i december varje år och utvärderas och revideras inför varje nytt läsår.

Nämndmål 2011 Målområde: Livsmiljö - Andelen förskolor som sopsorterar och komposterar matavfall inom stadens Gröna Linjen ska öka till 50 % 2011 - Alla förskolor ska årligen delta i offentliga barnutställningar - Likvärdig och hög kvalitet verksamheten i förskolan utgår från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter - Andelen pedagoger i förskolan som examineras i praktisk IT och mediekompetens, PIM, ska överstiga 30 % 2011 - All personal ska genomgå den utbildningsinsats som erbjuds för respektive målgrupp Från och med maj 2011 komposterar vi matavfall via Gröna Linjen. Förskolorna sopsorterar bland annat plast, mjölkkartonger, papper och glas som lämnas till återvinningsstationer. Vi återanvänder material, till exempel mjölkkartonger och toalettrullar, att ha som bygg- och skapande material. 2011 uppmärksammade vi Earth Hour tillsammans med barnen genom att vistas utomhus hela dagen bland annat för att minska elkonsumtionen, då vi hade korvgrillning. Vi dokumenterar och visar upp verksamheten kontinuerligt bland annat genom hemsidan och genom att sätta upp dokumentation på väggar i förskolan. Barnen har möjlighet att välja aktiviteter efter intresse. Vi använder oss av till exempel samlingarna för att lyfta fram barnens åsikter. Barnen ges möjlighet och tillfälle att utveckla sin motorik varje dag. I den takt det är möjligt går personalen utbildning i PIM.

Målområde: Trygghet och omsorg - Andelen föräldrar som tycker att personalen är goda förebilder för deras barn i förskolan ska öka - Andelen barn som är trygga i förskolan ska öka - Barnens och föräldrarnas delaktighet i förskolan verksamhet ska öka Vi hälsar på och välkomnar alla när de kommer till förskolan. Vi ser till att alla barn känner sig sedda och hörda. Vi har en aktuell hemsida där vi har som mål att varje vecka lägga ut information/dokumentation om verksamheten. Därigenom kan föräldrarna känna delaktighet och få kunskap om vad deras barn har arbetat med i förskolan. Föräldrarna blir delaktiga genom att delta i de regelbundna föräldrarådsmöten som hålls tillsammans med förskolechef och arbetslagsledare. Föräldrarna blir erbjudna att vara med i förskolans verksamhet om de har möjlighet. De dagliga samtalen med föräldrarna är viktiga då de ger föräldrarna information och kunskap om barnens vardag på förskolan.

Målområde: Kunskap och livslångt lärande - Andelen barn som stimuleras och utmanas till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov i förskolan ska öka - Andelen föräldrar som är nöjda med sitt barns förskola ska öka från 83 % till 90 % - Andelen föräldrar som tycker att deras barns tankar och idéer i förskolan tas tillvara ska öka Vi tar tillvara den sociala samvaron och samspelet för att stimulera barnens utveckling. På exempelvis föräldramöten lyssnar vi in föräldrarnas synpunkter och diskuterar i personalgruppen hur vi kan tillmötesgå dessa. Vi visar föräldrar och barn att deras åsikter är viktiga för oss och vår verksamhet, även om vi inte kan tillmötesgå allas önskemål ska man bli lyssnad på och tagen på allvar. Vi delar in barnen i mindre grupper så ofta som möjligt för att kunna ha dialoger med barnen. Vi arbetar för att alla föräldrar ska känna sig trygga och nöjda med förskolan genom bland annat kontinuerliga informationsbrev, dagliga samtal och hemsidan. Vi sätter upp dokumentation på väggarna för att synliggöra vår verksamhet och ge föräldrarna insyn och möjlighet att ha diskussioner med sina barn om verksamheten. Därigenom får också föräldrarna kunskap om vad vi gör och varför.