Brynäsgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9
Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Biträdande förskolechef Annette Larsson och Likabehandlingsansvariga Sara Hermans, Emma Westergren och Malin Larsson. Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från 2015-01-01 Planen gäller till 2015-06-30 Läsår Barnens delaktighet Intervjuer med barnen och samtal i mindre grupper. De yngsta barnen blir uppmärksammade genom att vi observerar deras mående exempelvis genom minspel. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna informeras om likabehandlingsplanen vid utvecklingssamtalen. I dialog med pedagogerna lyfter föräldrarna problem som barnen tagit upp hemma. Personalens delaktighet Pedagogerna har bestämt kartläggningsmetod och område. Sedan har de genomfört kartläggningen och tillsammans diskuterat resultatet. De har även läst igenom den färdiga planen och lämnat synpunkter. Förankring av planen PERSONALEN - är delaktiga i det kontinuerliga arbetet. VÅRDNADSHAVARE -får information under inskolning och på utvecklingssamtalen. Den finns sedan tillgänglig via hemsidan och på förskolan. Tolk och översättning ordnas vid behov. BARNEN -deltar genom kartläggning eller intervjuer, samt samtal i små eller stora grupper. 2/9
Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Kartläggningen som gjordes hösten 2013 visade att det var många konflikter och ordet FÖRLÅT användes på ett konstigt sätt bland de äldre barnen. Pedagogerna upplevde att barngruppen blev tryggare och konflikterna färre då en ordinarie pedagog kom tillbaka efter föräldraledigheten och arbetslaget blev komplett. På en annan avdelning pågick det samtidigt flera personalbyten och den barngruppen upplevdes då otrygg vilket i sin tur innebar fler konflikter. Därför beslutade pedagogerna att arbeta extra mycket med de förebyggande åtgärderna i den barngruppen: Arbeta med kompisböckerna och kompiskorten och lägga störst fokus på förlåt-boken. Det förebyggande arbetet utvärderades varje vecka genom reflektioner och diskussioner i arbetslaget som i sin tur ledde till ett fortsatt arbete på avdelningen. På verksamhetsplaneringar och planeringsdagar har pedagogerna diskuterat och reflekterat de främjande insatserna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger har deltagit i diskussioner gällande kartläggning, förebyggande arbete och främjande insatser. Barnen har varit delaktiga genom att pedagogerna har sett och lyssnat till hur barngruppen förändrats i förhållningssättet till varandra och låtit det styra det fortsatta arbetet. Vårdnadshavarna har erbjudits möjlighet att påverka arbetet i barngruppen genom ett föräldramöte. De fick diskussionsfrågor som bland annat handlade om konflikthantering; vuxen-vuxen, barn-barn och vuxen-barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Arbetet med de förebyggande åtgärderna har resulterat i en barngrupp som upplevs tryggare och som har färre konflikter. Pedagogerna upplever även att barnen har större förmåga att själva lösa konflikter. Barnen använder ordet STOPP när de inte vill och de har fått olika alternativ till hur man kan säga förlåt. Främjande insatser: Funktionsnedsättning: Pedagogerna på respektive avdelning diskuterar kontinuerligt varje barns enskilda behov och anpassar verksamheten efter dessa. Ålder: Verksamheten anpassas till vart varje barn befinner sig i sin personliga utveckling. Detta innebär i praktiken bland annat att barnet byter avdelning när det är redo för det och deltar i aktiviteter som passar barnet där det befinner sig just då. Kön: Mellan pedagogerna i förskolan är det vanligt, ofta dagligt förekommande, att diskutera hur/när/om vi använder pronomen hon, han och hen. Böcker från förlaget Olika har köpts in till förskolan och finns tillgängliga för alla. Vi ändrar texter i sånger som vi upplever har stereotypiska mönster, till exempel Gubben Noak. Könsidentitet eller könsuttryck och sexuell läggning: Under en verksamhetsplanering såg alla pedagoger filmen Så kan det vara och diskuterade olika begrepp utifrån den, tex. regnbågsfamilj, HBTQ, transperson. Vi diskuterade även normer och heteronormer och hur vi som pedagog kan motverka dessa. Böcker från förlaget Olika har köpts in till förskolan och finns tillgängliga för alla. Etnisk tillhörighet: I lekhallen sitter alla barns ursprung uppsatta i form av respektive flagga och i två av tre avdelningars hallar finns hälsningsfraser på olika språk. Mångkulturella almanackan är inköpt och uppsatt så att alla pedagoger ser den dagligen. Skivor med musik från olika länder är ännu inte inköpta. Religion eller annan trosuppfattning: Vi samtalar med barnen om olika länder, kulturer och ursprung när det kommer upp i den dagliga verksamheten. I juni hade förskolan en gårdsfest där varje familj hade med sig en maträtt från sitt hemland. Mångkulturella almanackan är inköpt och uppsatt så att alla pedagoger ser den dagligen. Kränkande behandling: På en verksamhetsplanering har vi gjort värderingsövningen Fyra hörn med alla pedagoger. Pedagogerna fick svara på ett dilemma i förskolan utifrån fyra alternativ. Syftet med övningen var att lyfta vanliga situationer som kan uppstå i verksamheten och ge varandra olika perspektiv och alternativ till hur man kan agera. Årets plan ska utvärderas senast 2015-04-30 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Personalen diskuterar delmål 1 och 2 kontinuerligt på verksamhetsplaneringen samt utvärderar planen i april 2015. Senare sammanställs det hela av de likabehandlingsansvariga. för att årets plan utvärderas Likabehandlingsansvariga 3/9
Främjande insatser Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättningar. Funktionsnedsättning Inget barn ska ställas utanför vår verksamhet pga funktionsnedsättning. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. Verksamheten anpassas till alla barn i förskolan med hänsyn till varje barns behov och förutsättningar. Varje avdelnings pedagoger diskuterar vid varje veckoplanering barnens enskilda behov. 2. Inför varje utflykt utanför förskolegården ska det finnas rutiner för hur vi tillgodoser och säkerställer varje barns enskilda behov. Dessa rutiner kommer pedagogerna tillsammans överens om under en verksamhetsplanering. 1. Alla pedagoger på avdelningen. 2. Likabehandlingsansvariga gör en mall för rutinerna och alla pedagoger kommer överens om innehållet. Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Inget barn ska få höra att de inte får delta i en aktivitet på grund av ålder. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. Vi pedagoger tänker på hur vi uttrycker oss. 2. Alla barn ska utifrån sitt eget kunnande ges möjligheten att utvecklas och få uppleva känslan av att lyckas. All personal på förskolan. Främja likabehandling oavsett kön Kön Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att prova och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Uppföljning sker genom utvärdering på I området Brynäs/Nynäs har vi just nu temat Babblarna som ger stora möjligheter att arbeta med de främjande insatserna. 1. Vi pedagoger tänker på hur vi uttrycker oss, att vi benämner varje babbel vid namn istället för hon/han. 2. Alla barn ges möjlighet att reflektera över vem varje babbel är och vad babbeln tycker om att göra. På så sätt kan vi väcka tankar och funderingar kringa stereotypa könsroller. 1. All personal. 2. All personal. 4/9
Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Varje barn ska känna trygghet och stolthet över sig själv. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. Vi pedagoger uppmuntrar och stöttar barnen i deras identitet. 2. Alla barn erbjuds möjligheten att använda material som visar på olikheter och likheter hos varandra. 1. Alla pedagoger. 2. Alla pedagoger Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet. Etnisk tillhörighet Förskolan ska stäva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av etnisk tillhörighet. Uppföljning sker genom utvärdering på Vi samtalar med barnen om olika länder och kulturer för att påvisa likheter och olikheter bland oss på förskolan. 1. Pedagogerna på förskolan diskuterar etnisk tillhörighet på en verksamhetsplanering. 2. Alla barn ges möjlighet till att utforska likheter och olikheter med hjälp av temat. Hälsningsfraser på olika språk och flaggor från olika länder ska finnas synliga i förskolan. 1. Alla pedagoger. 2. Alla pedagoger. Representanten i det Interkulturella nätverket ansvarar för att flaggor och hälsningsfraser. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Att utveckla barnens förmåga att leva sig in i och respektera varandras kulturer och värderingar. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. För att påvisa likheter och olikheter bland oss på förskolan, kommer vi pedagoger att samtala med barnen om olika länder och kulturer. 2. Alla barn erbjuds möjligheten att få lyssna på musik från olika länder. En mångreligiös almanacka som är aktuell ska alltid finnas på förskolan. 1. Alla pedagoger. 2. Alla pedagoger. för inköp av den mångkulturella almanackan och cd-skivor är förskolans representant i det interkulturella nätverket. 5/9
Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Varje barn ska känna trygghet och stolthet över sig själv och sin familj. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. Vi pedagoger tänker på hur vi uttrycker oss. 2. Alla barn erbjuds litteratur som är kopplad till ämnet. Personalen svarar på barnens frågor om och när de kommer. 1. Alla pedagoger 2. Alla pedagoger Främjande arbete mot kränkande behandling Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Alla barn ska känna sig trygga på vår förskola och bli respekterade för den de är. Uppföljning sker genom utvärdering på 1. Vi pedagoger tänker på hur vi samtalar med varandra och med barnen. 2. Vi pratar dagligen med barnen om hur man är en bra kompis. Vi tränar på att lyssna på varandra och barnen samarbetar kring olika aktiviteter. Det ska årligen göras en inventering. Böcker som kan upplevas som kränkande tas bort. 1. Alla pedagoger. 2. Alla pedagoger. Likabehandlingsansvariga ansvarar för inventeringen av böcker. 6/9
Kartläggning Kartläggningsmetoder Vi har observerat vad lekhallen på förskolan används till genom att skriva ner minnesnoteringar under en tre veckors period. Vi har genom observationerna sett att lekhallen är ett rum som kan uppfattas som otryggt för barnen. Rummet inbjuder till fysiska lekar där mycket spring och knuffar uppstår. Pedagogerna är sällan närvarande i rummet när barnen är där och leker. Därför uppstår det konflikter som vi i efterhand har svårt för att lösa när vi själva inte har sett vad som hänt. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har under samlingar frågat barnen på två avdelninarg om de trivs i lekhallen och om det finns några önskemål om vad som kan göras med rummet. Hur personalen har involverats i kartläggningen De som har varit involverade i kartläggningen är de som är likabehandlingsansvariga. Övrig personal har inte fått reda på vad som skulle kartläggas eftersom att resultatet kan ha blivit påverkat. Resultat och analys Vi har observerat lekhallen och kommit fram till att rummet kan uppfattas som otryggt för barnen. De fysiska lekarna leder till konflikter som pedagogerna har svårt för att lösa. Aktiviteter som är styrda av pedagogerna är måltiderna varje dag och miniröris någon gång i veckan. Vi har sett att några barn väljer att vara i lekhallen när det finns någon pedagog närvarande men inte när pedagogerna är frånvarande. Miljön i rummet inbjuder till spring och det är något som vi pedagoger vill förändra. 7/9
Förebyggande åtgärder Lekhallens problem Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Vårt långsiktiga mål är att barnen ska känna trygghet och vilja vara i lekhallen och vi pedagoger ska vara närvarande. Delmål 1: Barnens tankar och idéer om lekhallen tas tillvara Delmål 2: Miljöförändring Åtgärd Långsiktig åtgärd: Vi kommer tillsammas i arbetslaget och med barnen att sätta upp regler och rutiner för rummet. Uppföljning ska ske på verksamhetsplaneringarna en gång i månaden. Åtgärd 1: Intervjuer med barnen om hur rummet ska se ut och användas. Barnens tankar och idéer diskuteras på verksamhetsplaneringen den 23/2 2015. Åtgärd 2: Göra rum i rummet med hjälp av hyllor, bord och mattor. Föränderligt material utifrån barnens behov och ålder. Motivera åtgärd Långsiktig åtgärd: Genom observationer har vi sett att det oftast är spontana aktiviteter i lekhallen som lätt leder till konflikter och att det inte finns pedagoger närvarande. 1: Vi vill att barnen ska få känna delaktighet och viljan att vara i lekhallen. 2: I observationerna som vi har gjort har vi sett att lekhallens stora yta inbjuder till fysiska lekar där konflikter lätt uppstår. Likabehandlingsansvariga ansvarar för att åtgärderna genomförs och all personal ansvarar för övriga insatser. 8/9
Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom-och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till bitr. förskolechef. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Chef med direktansvar: Bitr. förskolechef Annette Larsson 026-178423 annette.larsson@gavle.se Likabehandlingsrepresentanter: Emma Westergren 026-179904 emma.westergren@gavle.se, Sara Hermans 026-179904 sara.hermans@gavle.se och Malin Larsson 026-179904 malin.larsson@gavle.se. Vårdnadshavare kan vända sig till all personal. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkts kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. BLANKETTER ATT ANVÄNDA 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Annette Larsson ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Karin Sundell har det övergripande ansvaret. 9/9