Ängsulls förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Ängsulls förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/11

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef: Annika Proos. Biträdande förskolechef: Eva Levin. Likabehandlingspiloter: Maria Olsson och Monica Lundberg. Vår vision I Gävle kommuns förskolor är alla barn trygga och blir respekterade för den de är oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Inget barn i våra förskolor är diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Barn blir delaktiga i likabehandlingsarbetet genom samtal i den dagliga verksamheten. Pedagogerna för reflekterande samtal kring böcker tillsammans med barnen utifrån deras känslor, upplevelser och allas lika värde. Pedagogerna har observerat barnens lek och aktivitet för att synliggöra hur barnen bemöter varandra. Inför utvecklingssamtalen intervjuas de äldre barnen om sin vistelse på förskolan med fokus på deras upplevelser av leken och förskolans miljöer. Vårdnadshavarnas delaktighet Biträdande förskolechef har på inskolningsmöte med alla nya vårdnadshavare informerat om Ängsulls förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan har ett föräldraråd. Där har vårdnadshavare möjlighet att ha en dialog kring förskolans uppdrag och verksamhet. Förskolan har där informerat om likabehandlingsplanen och dess syfte. Förskolan informerar vårdnadshavare om likabehandlingsplanen vid utvecklingssamtal. Pedagogerna tar tillvara information som rör barns vistelse på förskolan i dagliga möten med vårdnadshavare. Personalens delaktighet Pedagogerna har varit delaktiga genom diskussioner kring barnkonventionen och begreppet närvarande pedagog och pedagogens närvaro i barns lek samt innehållet i planen och hur vi förankrar det i verksamheten, bland annat genom att koppla ihop likabehandlingsplanens förebyggande åtgärder med våra mål i handlingsplanerna. Pedagogerna har tagit del av värdegrundsövningar och diskussioner på APT (arbetsplatsträff) utifrån ovanstående ämnen. Samtliga pedagoger har deltagit i kartläggningen genom observationer och barnintervjuer. Tillsammans har personalgruppen utvärderat fjolårets plan. Förankring av planen Planen förankras och blir tillgänglig för barn, personal och vårdnadshavare genom dokumentationer, diskussioner, värdegrundsövningar, frågor och intervjuer. Planen är tillgänglig på förskolans hemsida, samt med ett exemplar i hallen och i personalutrymmet. All personal får varsitt exemplar. 2/11

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats All personal har läst igenom fjolårets Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling inför ett arbetsplatsmöte under vt15. Då gjordes en uppföljning av mål och insatser för främjande arbete. På planeringsdagen den 8/6-15 utvärderades mål och insatser för förebyggande arbete. a för likabehandling har sammanställt diskussionerna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Hela personalgruppen med biträdande förskolechef Eva Levin som huvudansvarig. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Förebyggande åtgärder På hemvisten med de äldre barnen har pedagogerna infört begreppet hjälpkompis utifrån föregående plans förebyggande åtgärder. Att vara hjälpkompis innebar till en början att barnen ska kunna ge och ta emot hjälp i hallen. Pedagogerna ser nu att barnen använder sig av begreppet även i andra situationer. Pedagogerna delade upp barnen i grupper med färre barn vid in- och utgång, vilket nu är en etablerad rutin. I rutinen ingår att pedagogerna pratar med barnen om vilka kläder som behövs vid utevistelse samt användandet av TAKK-bilder som stöd vid påklädning. Det finns minst en pedagog i hallen vid in- och utgång. För att synliggöra goda hjälpsituationer i hallen använder pedagogerna tummen upp och de har dokumenterat och satt upp bilder på barnen när de är hjälpkompisar. Pedagogerna på hemvisten med de yngre barnen har gett barnen möjligheter att både ge och ta emot hjälp vid tex på- och avklädning i hallen, samt uppmuntrat och satt ord på andra tillfällen och situationer där barnen kan hjälpa varandra och se varandras kompetenser, tex hjälpa varandra att öppna grinden, hämta nappen till ett annat barn eller i samspel leken. Pedagogerna har med hjälp av figurer/handdockor gett barnen möjlighet att dansa och dramatisera scener utifrån boken Supermasken kring känslor samt vid flera tillfällen haft känslodisco. Då har de dansat till musik med tydliga känsloyttringar som förstärks av pedagogen med ansiktsuttryck, kroppspråk samt ordlappar med känsloansikten fästade på. De har även utökat repertoaren med sånger och rörelsesånger tillsammans med barnen. I samband med skrivandet av väggtidningen har pedagogerna gett barnen möjlighet att träna på turtagning, att uttrycka sina upplevelser och känslor samt att lyssna på andras upplevelser och känslor. Pedagogerna har delat in barnen i grupper med färre barn för att öka förutsättningarna till meningsfulla aktiviteter där de får möjlighet att träna turtagning med stöd av närvarande pedagog. Förskolans pedagoger har använt sig av känsloansikten som ett stöd för barnen att beskriva sina känslor inför olika situationer. Pedagogerna har använt X5000-litteraturen och -karaktärerna för att belysa olika dilemman och skapa reflektioner i barngruppen. Pedagogerna har observerat, dokumenterat och reflekterat för att synliggöra barnens lärprocesser och nulägen och på så sätt göra målen mätbara och möjliga att utvärdera. Främjande insatser Förskolan behöver tydliggöra böcker som bryter normer inom alla diskrimineringsgrunder. En hylla med böcker som bryter normer, uppmärkt utifrån teman, bör finnas lättillgänglig för pedagoger att hämta aktuella böcker utifrån uppkomna situationer. Kränkande behandling De mål och insatser som sattes upp är uppfyllda. Vi fortsätter att påminna oss om att vara närvarande i barns lek för att höra och se vad som händer i leken. Genom att utveckla miljöerna vill vi öka utmaningarna och stimulansen till lek. När barnen leker minskar risken för kränkande behandling. Barn som inte kan lekkoder behöver pedagogs närvaro i leken för att få syn på och lära sig koderna - lekträning. Vi samtalar med barnen och sätter ord på begrepp, det de gör och upplever, vi ökar vår närvaro i barnens lek. Kön en är uppfylld. Vi fortsätter dock med vidare diskussioner om att byta ut personliga pronomen i texter och i sånger, samt att öka normkritiskt granskande av litteratur tillsammans med barnen. Vi vill även mer medvetet informera vårdnadshavare om hur vi arbetar för att förbygga och bredda traditionella könsroller. Könsidentitet eller könsuttryck De insatser och mål som sattes upp är delvis uppfyllda. Vi har ännu inte diskuterat vår syn på hbt-personer. Vi har uppmärksammat att barnen lägger fokus på kläder, pedagogerna riktar fokus på barnen - Tex Hej, Maria! Vad roligt att Du kommer!" Etnicitet De mål och insatser som sattes upp är delvis uppfyllda, syftet med den mångkulturella almanackan ska diskuteras och skrivas om för att öka dess användning i verksamheten. Religion och livsåskådning De mål och insatser som sattes upp är delvis uppfyllda, syftet med den mångkulturella almanackan ska diskuteras och skrivas om för att öka dess användning i verksamheten. Funktionsnedsättning De mål och insatser som sattes upp är uppfyllda. Vi vill utveckla vårt användande av TAKK hos alla pedagoger. 3/11

4 Sexuell läggning De mål och insatser som sattes upp är delvis uppfyllda. Vi vill bredda normen genom att använda oss av bilder på olika familjebildningar. Vi har ännu ej diskuterat eller läst litteratur om ämnet. Ålder De insatser och mål som sattes upp är uppfyllda. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Utvärdering av årets plan diskuteras i personalgruppen med dokumentationer från höstterminen 2015 samt vårterminen 2016 som underlag. På planeringsdagen vt16 går personalen tillsammans igenom mål och konkreta åtgärder för att se att de är genomförda. för att årets plan utvärderas Biträdande förskolechef Eva Levin 4/11

5 Främjande insatser Motverka kränkande behandling Kränkande behandling Förskolan ska främja alla människors lika värde. Pedagogerna ska ge barn möjlighet att utveckla självkänsla och självinsikt för att kunna fatta beslut utifrån sig själva utan att kränka någon annan, samt att säga ifrån om de själva eller någon annan blir utsatt för kränkande behandling. Pedagogerna ska ge barn möjlighet att utveckla förmågan att hjälpa varandra och se saker ur andras perspektiv. På planeringsdagen vt2016 utvärderas vårt arbete utifrån planen. Pedagogerna är närvarande i barns lek för att skapa förutsättningar till meningsfull lek och för att barnen ska känna trygghet och tillit. Pedagogerna uppmuntrar barnen att ta tillvara på varandras kompetenser och att kunna ge och ta emot hjälp av varandra. Pedagogerna är närvarande i barns lek för att sätta ord på och bekräfta barns känslor, för att reagera och agera i situationer där barn riskerar att bli kränkta. Barnen är delaktiga i att fatta demokratiska beslut. Pedagogerna skapar förutsättningar för att barnen ska känna trygghet i att deras röster är viktiga och blir hörda samt att deras tur kommer. Vi arbetar i mindre grupper för att varje barn ska bli sett och lyssnat på. Pedagogerna för kontinuerliga utvärderingar av förskolans miljöer för att ge alla barn tillgänglighet till dem. Pedagogerna ger positiv bekräftelse för att stärka barn i sina positiva handlingar genom att göra tecknet tummen upp. Pedagogerna ska vara goda förebilder genom att bemöta barn och varandra på ett respektfullt sätt. Pedagogerna uppmuntrar barnen att använda sig av "Stopp" med hjälp av ord och tecken för att säga ifrån om det är något de inte vill. Den pedagog som ser eller hör att någon blir utsatt för kränkande behandling samtalar och reflekterar med barnen för att uppnå förståelse för det inträffade och hur de kunde ha agerat annorlunda för att på så sätt motverka framtida kränkande behandlingar. Vid upprepade kränkningar informeras vårdnadshavare. Främja likabehandling oavsett kön Kön Förskolan ska motverka att någon känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av kön. Pojkar och flickor ska bemötas likvärdigt och ges samma förutsättningar för att utvecklas. På planeringsdagen vt 2016 utvärderas vårt arbete utifrån planen. Pedagogerna ska vara närvarande i barns lek för att påvisa att alla barn får ha de kläder de vill och leka med alla förskolans leksaker oavsett vilket kön barnet tillhör. Förskolan arbetar för att skapa en könsneutral miljö. Pedagogerna hjälper varandra att bli medvetna om sitt förhållningssätt och sina värderingar genom att föra diskussioner kring t.ex. språkbruk, istället för att säga gubbar säger vi legofigurer/människor. Vi reflekterar i pedagoggruppen kring personliga pronomen i sångtexter och i litteratur, tex byta ut "han" mot "hon" eller "hon" mot "han". Pedagogerna ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som bryter traditionella könsmönster. Pedagogerna stödjer varandra i vardagen genom att uppmärksamma varandra om/när vi gör eller säger något som stärker traditionella könsroller. Pedagogerna för diskussioner kring stereotypa könsroller och granskar kritiskt hur media och samhällsbilden framställer pojkar och flickor. Detta för att öka vår kunskap och medvetenhet om traditionella könsroller samt främja likabehandling oavsett kön. Pedagogerna för kontinuerliga utvärderingar av förskolans miljöer för att ge alla barn tillgänglighet till dem. Förskolan ska tillhandahålla böcker och material som bryter traditionella könsmönster. Pedagogerna ska mer medvetet informera vårdnadshavare om hur vi arbetar för att förebygga traditionella könsnormer. 5/11

6 Främja likabehandling oavsett könsidentitet eller könsuttryck Könsidentitet eller könsuttryck Förskolan ska skapa förutsättningar så att barn kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsidentiteter eller könsuttryck. Pedagogerna ska välkomna och bemöta alla vårdnadshavare likvärdigt. Pedagogerna ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som normaliserar olika könsidentiteter och könsuttryck. På planeringsdagen vt2016 utvärderas vårt arbete utifrån planen. Pedagogerna neutraliserar könsuttryck genom att tex. påvisa att alla barn kan ha olika sorters kläder oavsett kön. Pedagogerna diskuterar sin syn på hbt-personer för att uppmärksamma fördomar och skapa en samsyn enligt läroplanen (lpfö98-10). Pedagogerna läser och tillhandahåller böcker som bryter normer och traditionella könsmönster. Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Etnisk tillhörighet Förskolan ska motverka att någon känner sig utsatt för diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Varje barn ska känna stolthet över sitt etniska ursprung. Pedagogerna skapar förutsättningar för barn att utveckla nyfikenhet och intresse för olika kulturer. På planeringsdagen vt2016 utvärderas vårt arbete utifrån planen. Pedagogerna ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som påvisar nyfikenhet, öppenhet och respekt. Genom att använda barns etniska tillhörighet som tillgång i gruppen ökar nyfikenheten och bidrar till lärande om olika kulturer. T.ex. genom att räkna på olika språk, rita flaggor, titta på världskartan och läsa litteratur från olika länder och lyfta dess ursprung. Pedagogerna utvecklar sin kunskap om andra kulturer genom dialog med föräldrarna och barnen i vardagen samt vid samtal som till exempel inskolningssamtal och utvecklingssamtal. Förskolan har en mångkulturell almanacka som används i verksamheten för att visa på och skapa intresse för olika etniska och religiösa högtider och olika kulturer. Främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Religion eller annan trosuppfattning Förskolan ska skapa förutsättningar för barn att utveckla sin förståelse och respekt för olika religioner och trosuppfattningar. Förskolan ska ta hänsyn till kost, kläder och annat som är väsentligt för familjens egen religion eller trosuppfattning. På planeringsdagen vt2016 utvärderas vårt arbete utifrån planen. Pedagogerna ska fungera som goda förebilder genom ett förhållningssätt som påvisar nyfikenhet, öppenhet och respekt, t.ex. genom att berätta om olika religioner och högtidsdagar. Pedagogerna använder den mångkulturella almanackan för att uppmärksamma och väcka intresse för olika högtider, religioner och kulturer. Förskolan tillhandahåller böcker som påvisar olika religioner och trosuppfattningar. Förskolan ska verka för en öppen dialog mellan förskola och hem. 6/11

7 Främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Funktionsnedsättning Förskolan ska skapa förutsättningar för alla barn att utveckla sina förmågor och intressen samt delta i verksamheten oavsett funktionsnedsättning. På planeringsdagen vt2016 utvärderas vårt arbete utifrån planen. Verksamheten och lokalerna ska utformas så att alla kan delta efter sin egen förmåga. Pedagogerna för kontinuerliga utvärderingar av förskolans miljöer för att ge alla barn tillgänglighet till dem. Genom att dela upp barngruppen i grupper med färre barn får varje enskilt barn ökad möjlighet att få sina behov tillgodosedda. Pedagogerna använder sig av bildschema för barn som behöver stöd visuellt för att få en helhet av dagen. Pedagogerna använder sig av TAKK, tecken som alternativ kompletterande kommunikation i vardagen. Vilket ger barn möjlighet att kommunicera på fler sätt än med det talade språket. Pedagogerna har enats om 16 grundtecken som vi alltid ska teckna när vi använder de talade orden, tex alltid teckna tack när vi säger tack. Förskolan har tillgång till ett elevhälsoteam (EHT) för att öka sin kunskap omkring barn med behov av särskilt stöd. EHT består av 4 elevhälsoansvariga från förskolan samt en specielapedagog och biträdande förskolechef. Två pedagoger från förskolan kommer att delta i en utbildning med nätverk om social kommunikation och språkstörningar under läsåret 2015/2016. Pedagogerna för på arbetsplatsmöten regelbundna diskussioner utifrån boken Problemskapande beteende av Bo Hejlskov Elvén. Främja likabehandling oavsett sexuell läggning Sexuell läggning Förskolan skapar förutsättningar för barn att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om sexuell läggning. Förskolan tillhandahåller böcker som bryter heteronormen. Pedagogerna ska välkomna och bemöta alla vårdnadshavare likvärdigt. På planeringsdagen vt2016 utvärderas vårt arbete utifrån planen. Pedagogerna inkluderar de olika sexuella läggningarna, som tex homo-, hetero-, trans- och bisexualitet, i familjenormen genom att påvisa olika familjebildningar i den vardagliga verksamheten. Pedagogerna läser litteratur och för diskussioner kring sin syn på olika sexuella läggningar för att skapa medvetenhet om olika familjebildningar för att främja likabehandling. Pedagogerna arbetar för att bryta heteronormen, t.ex. genom att läsa böcker som främjar detta och genom samtal i vardagliga situationer. 7/11

8 Främja likabehandling oavsett ålder Ålder Förskolan ska skapa förutsättningar för barn att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Förskolan ska ge alla barn oavsett ålder samma möjligheter till lärande miljöer. På planeringsdagen vt2016 utvärderas vårt arbete utifrån planen. Pedagogerna diskuterar och reflekterar över organisationen och hur den påverkar barns förutsättningar att vistas i förskolans miljö. T.ex. finns bildpedagogen i ateljén tillgänglig för alla barn på förskolan. Pedagogerna för kontinuerliga utvärderingar av förskolans miljöer för att ge alla barn tillgänglighet till dem. Pedagogerna tar i första hand hänsyn till barnens intressen, erfarenheter och behov när barngrupperna skapas och förändras. Torget verkar som en mötesplats för alla förskolans barn oavsett ålder. Förskolan använder sig av ofärdigt material t.ex. intelligent, föränderligt material där barnen ges möjlighet att skapa och leka utifrån egna förutsättningar och intressen oavsett ålder. I X5000 deltar alla barn på förskolan i projekt utifrån sina intressen, erfarenheter och behov. Barns erfarenheter och intresse lägger grund för den pedagogiska verksamheten och hur temaarbetet utvecklar sig. 8/11

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Utifrån utvärderingen vt2014 bestämdes att kartläggningen ska handla om att vi ska öka vår medvetenhet om vårt eget bemötande av barnen. Vi fokuserar kartläggningen på kränkande behandling och kopplar ihop det med barnkonventionens artikel 12 om barns rätt att göra sin röst hörd och komma till tals i frågor som rör dem. Vi delade upp kartläggningen i två delar. En där personalen observerar sig själva utifrån givna frågeställningar och en där pedagogerna observerar och intervjuar barnen. Observationerna görs under tre tillfällen under en vecka. Del 2: Alla pedagoger kartlägger sina ansvarsbarns upplevelser i de bestämda situationerna genom observationer (tex genom att filma, fota, använda penna och papper eller diktafon). De äldre barnen intervjuas med stöd av känsloansikten som visar glad, ledsen eller "vet inte" för att få deras ord på sin upplevelse av de givna situationerna. Under vt2015 diskuterades planens innehåll och hur det skulle utvecklas för att föra verksamheten vidare framåt. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen De äldre barnen har intervjuats med hjälp av känsloansikten om vissa rutinsituationer på förskolan. Vårdnadshavare har fått information om förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling samt om dess upplägg på föräldramötet och på utvecklingssamtal. Hur personalen har involverats i kartläggningen Likabehandlingsansvariga bestämde utifrån utvärderingen vad som skulle observeras och hur. Personalen observerade och lämnade anonymt in sina observationer. Likabehandlingsansvariga sammanställde observationerna och pedagogerna fick information om resultatet för att sedan gå vidare med del 2 av kartläggningen. Pedagogerna har diskuterat och analyserat resultatet av kartläggningen för att på så sätt komma fram till förebyggande åtgärder. Pedagogerna deltog i diskussionerna om uppföljning och utvärdering av planen vt2015. Resultat och analys Kartläggningen visar att vi behöver utveckla våra rutiner i verksamheten. På hemvisten med de äldre barnen handlade det om situationerna vid in- och utgång samt vid matsituationen. På hemvisten med de yngre barnen handlade det om att skapa ett lugn i barngruppen under dagen genom att dela in barnen i grupper med färre barn, ge dem möjlighet och tid att sätta ord på sina upplevelser och känslor samt att lyssna på varandra. Pedagogerna bör se över verksamhetens rutiner, struktur och pedagogernas positionssystem för att kunna vara närvarande och främja att alla pedagoger ska vara lyhörda inför det enskilda barnets behov, tankar och åsikter. Utifrån uppföljning och utvärdering diskuterades begreppet närvarande pedagog och pedagogers närvaro i barns lek. 9/11

10 Förebyggande åtgärder Åtgärd för ht15-vt16 Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Vi har ur förskolans läroplan, lpfö98-10, valt ut målet: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja att hjälpa andra. Detta är nedbrutet och inskrivet i förskolans handlingsplaner och följs upp kontinuerligt under året. Arbetsprocessen i handlingsplanerna är desamma som under rubriken Åtgärd nedan. Åtgärd Hemvisten med de yngre barnen har valt ut ordet hänsyn från målet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation, samt vilja att hjälpa andra. Pedagogerna ger barnen möjlighet att se och ta tillvara på varandras kompetenser och hitta egna lösningar på problem exempelvis i situationer som handlar om att ge och ta emot hjälp. Pedagogerna ska med utgångspunkt i X5000-projektet ge barnen tillfällen att använda olika uttrycksformer som tex dans, drama, skapande, sång och musik, för att ges möjlighet att förmedla sina upplevelser och känslor samt för att lyssna på andras upplevelser och känslor. Pedagogerna delar in barnen i grupper med färre barn för att öka förutsättningarna till meningsfulla aktiviteter där de får möjlighet att träna turtagning med stöd av närvarande pedagog. På hemvisten med de äldre barnen använder pedagogerna begreppet hjälpkompis utifrån föregående plans förebyggande åtgärder. Att vara hjälpkompis innebar att barnen ska kunna ge och ta emot hjälp till en början i hallen. Pedagogerna skapar en rutin vid in-och utgång. I den rutinen ingår att pedagogerna delar upp barnen i grupper med färre barn vid in- och utgång, att pedagogerna pratar med barnen om vilka kläder som behövs vid utevistelse samt att använda sig av TAKK-bilder som stöd vid påklädning. Det finns minst en pedagog i hallen vid in- och utgång. För att synliggöra goda hjälpsituationer i hallen använder pedagogerna tummen upp och dokumenterar och sätter upp bilder på barnen när de är hjälpkompisar. Förskolans pedagoger använder sig av känsloansikten från kommunikatiosstödsprogrammet Communicate in Print som ett stöd för barnen att beskriva sina känslor inför olika situationer. Pedagogerna använder X5000-litteraturen och -karaktärerna för att belysa olika dilemman och skapa reflektioner i barngruppen. Pedagogerna observerar, dokumenterar och reflekterar för att synliggöra barnens lärprocesser och nulägen för att på så sätt göra målen mätbara och möjliga att utvärdera. En bokhylla med böcker som bryter och breddar normer ska finnas lättillgänglig för pedagoger. Den ska vara uppmärkt utifrån diskrimineringsgrunder och normer så att det är lätt att hämta böcker med aktuella teman utifrån uppkomna situationer. Pedagogerna ska gå på en föreläsning med Lisa Andersson Tegnér om normkritik. Pedagogerna definierar begreppet närvarande pedagog genom diskussioner och dokumentationer. Pedagogerna ökar sin aktiva närvaro i barns lek. Detta dokumenteras, diskuteras och utvecklas under årets gång. Detta bryts ner till utvärderingsbara mål och skrivs in i respektive hemvists handlingsplan för ht2015-vt2016 under rubriken Normer och värden. Det som står i förskolans handlingsplaner under rubriken Normer och värden är det som ska användas i utvärderingen av Ängsulls förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling ht15-vt16 under vt2016. Motivera åtgärd Utifrån kartläggningen på hemvisten för de yngre barnen såg vi att vi behöver skapa ett lugn i gruppen genom att arbeta med att ge barnen möjlighet att uttrycka och förmedla sina känslor, stanna upp och lyssna på varandra samt ge och ta emot hjälp. På hemvisten med de äldre barnen såg vi att vi behöver utveckla tydligare rutiner, tex situationen vid ut- och ingång i hallen. Detta för att skapa tillfällen för barnen att ta tillvara på varandras kompetenser, att kunna ge och ta emot hjälp. Under diskussionerna vid uppföljning och utvärdering upplevde vi att vi vill skapa en definition på begreppet närvarande pedagog. Tex: Hur är vi närvarande? Vad krävs för att vara närvarande? Hur kan vi öka våra möjligheter att uppfylla det? Utifrån våra diskussioner om närvarande pedagog såg vi att vi vill öka vår aktiva närvaro och vårt deltagande i barns lek för att öka barns möjligheter till lek och lärande. 10/11

11 Rutiner för akuta situationer Policy "Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår förskola." Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling All personal är insatta i vad trakasserier och kränkande behandling innebär och hur trakasserier och kränkande behandling kan se ut i verksamheten. Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn vistas inom- och utomhus. All personal som ser eller informeras om kränkning eller trakasserier på förskolan har ett eget ansvar att agera omedelbart. Det är alltid den som upptäcker kränkning/ trakasserier som är ansvarig att informera det inträffade till chef på förskolan. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Likabehandlingsrepresentanter, Monica Lundberg och Maria Olsson tel: Biträdande förskolechef : Eva Levin, biträdande förskolechef (eva.g.levin@gavle.se) Tel: , Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn. Förskolan ska agera när den får kännedom om barn som kränks. Signaler/anmälan kan komma från barn, föräldrar/vårdnadshavare eller att det sker anonymt. Viktigt att alla berörda kommer till tals. Även det barn som kränkt kan behöva stödinsatser. När personalen får vetskap om det inträffade ska de agera omedelbart. Första steget är att prata med inblandade, dokumentera samt informera övriga i arbetslaget och närmaste chef. Nästa steg är att se över organistionen för att förhindra att det upprepas. De insatser som görs behöver inte enbart vara individinriktad. Viktigt med fortlöpande dokumentation om de insatser som görs. Kontakta närmaste chef för information. Dokumentationen är viktig för att få syn på om det händer samma barn vid upprepade tillfällen. Barnens föräldrar/vårdnadshavare informeras. Blanketter att använda: 1. Minnesanteckningar, elevskada/elevtillbud ska lämnas till chef. 2. Anmälan till huvudmannen om kränkande behandling eller trakasserier. Ifylld blankett ska snarast lämnas till närmaste chef som registrerar ärendet. Upprättande av handlingsplan görs av personal och närmsta chef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Ett barn som blir kränkt av någon personal är i särskilt utsatt situation, eftersom de befinner sig i beroende ställning. Kränkningar som begås av personal betraktas därför som mycket allvarliga. När personal kränker ett barn ska biträdande förskolechef informeras omgående. Även föräldrar/vårdnadshavare informeras. Förskolechef och personalman utreder och en åtgärdsplan skapas, genomförs och dokumenteras skyndsamt. Alla inblandade ska ge sin version av det inträffade. Visar utredningen att trakasserier eller kränkande behandling har förekommit ska vårdnadshavare informeras. Vid behov påkallas extern hjälp. Tillbudsrapport skrivs av förskolechef. Rutiner för uppföljning Gällande barn som kränker barn: Personalen ska vara extra uppmärksam på relationerna mellan de inblandade barnen och att uppföljning av det inträffade sker inom en månad tillsammans med vårdnadshavare. Närmaste chef medverkar i uppföljning. Uppföljningen dokumenteras. Gällande barn som kränks av personal: Förskolechef, i samråd med personalman, verkställer innehållet i åtgärdsplanen snarast. Förskolechef ansvarar för att uppföljning sker. Åtgärder i åtgärdsplanen säkerställer att kränkande behandling upphör omgående. Rutiner för dokumentation Varje åtgärd och uppföljning ska dokumenteras skriftligt. Dokumentationerna ska förvaras inlåsta. a för dokumentationerna är berörd personal och närmaste chef. Ansvarsförhållande Biträdande förskolechef Eva Levin ansvarar för att rutiner följs. Förskolechef Annika Proos har det övergripande ansvaret 11/11