FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014
FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 2 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens syfte och samtalets förlopp för alla deltagare (Första samtalet/delen, andra samtalet/delen och rådslaget) 2. Om barnet deltar i samtalet skall loggboken som utarbetats för samtal mellan barnet, föräldern och läraren användas (bilaga 3). 3. Centrala begrepp Styrka betyder i ett FBT- samtal något som fungerar som vanligt i vardagen trots att det finns svårigheter. Då man funderar på hur en viss vardaglig rutin fungerar innebär svaret "helt ok, inget särskilt" en styrka som skall uppmärksammas. En förmåga att intressera sig för och njuta av små och stora saker är också en styrka. Sårbarhet avser något som redan nu är ett till eller som kan leda till problem senare om inget görs åt saken. Plan för handling avser en överenskommelse om konkreta handlingar. Man funderar på hur man kan stöda de styrkor som identifierats i vardagen och vilka handlingar man vidtar gäl- lande eventuella sårbarheter. 4. Uppmärksamhet på eventuella förändringar. I hemmet, i skolan och i barnets fritidsmiljö kan det hända saker som tynger barnet och som syns i dess välbefinnande. Syftet med samta- let är att upptäcka sådana situationer och att handla på basen av dem. 5. Möjlighet och rätt till olika perspektiv. Synpunkter och erfarenheter hos föräldrar och lä- raren kan avvika mycket från varandra. Det handlar inte om rätt och fel, utan om att var och en har sitt eget perspektiv, sin egen upplevelse. Barn är också olika i hemmet och i skolan eftersom utvecklings- miljöer är väldigt olika. Grunden för goda och konstruktiva samtal är respekten för den andras och varandras uppfattningar och perspektiv. 6. Ett FBT- rådslag ordnas då det under FBT- samtalet kommer fram ett behov av utomstående stöd i hemmet eller i skolan. Även ett elevvårdsmöte kan ordnas som ett rådslag. Till rådslaget bjuder man in personer som kan erbjuda konkret stöd till barnet, familjen eller läraren. Vid behov kan även medlemmar från familjens eget nätverk bjudas in.
3 Samtal om barnet, familjen och skolmiljön 1. Att bli bekant, att komma igång Hur skulle ni beskriva er familj? En hurdan familj är ni? Vårdnadshavarna Hur skulle du beskriva skolan och klassen som barnet går i? Hurudan är skolan och klassen med tanke på detta barn? Läraren 2. Hur skulle ni beskriva barnet? Hurudant är barnet hemma, i skolan, på fritidsintressen och tillsammans med sina kompisar? Vårdnadshavarna/Läraren 3. Vad njuter och gläds barnet av hemma och i skolan? 4. Hurudan är barnet till sitt humör och sin sinnesstämning? Styrka: Barnet är i regel positivt och uttrycker sina känslor på ett mångsidigt sätt. Sårbarhet: Känslor av nedstämdhet, ängslighet, rädsla, irritation eller ilska dominerar. Barnet uttrycker inte alls sina känslor eller ger uttryck åt dem endast i begränsad utsträckning 5. Hur fungerar och beter sig barnet hemma och i skolan? Styrkor utgörs av att barnet har en förmåga till positiv samvaro och interaktion med såväl vuxna som jämnåriga, att barnet intresserar sig för nya saker, njuter av gemensamma aktiviteter, har en förmåga att bekanta sig med olika människor, kan stå på sig på ett konstruktivt sätt och kan reda ut och försonas efter en konflikt o.s.v. Sårbarheter utgörs av att barnet drar sig undan samvaro, har svårt att stå på sig och säga "nej" även om det så vill, råkar ständigt i konflikter, får raseriutbrott o.s.v.
4 6. Hur fungerar vardagsrutinerna och -sysslorna hemma? Vårdnadshavarna Måltider Styrka Sårbarhet Sömn Styrka Sårbarhet Att gå till och att komma hem från skolan Styrka Sårbarhet TV, dator och spel Styrka Sårbarhet Fritid, fritidsintressen Styrka Sårbarhet Läxor Styrka Sårbarhet 7. Hur fungerar rutinerna under skoldagen? Läraren Att komma till skolan, att gå hem från skolan Styrka Sårbarhet Lektioner Styrka Sårbarhet Måltider Styrka Sårbarhet Raster Styrka Sårbarhet Samvaro och fungerande i grupp Styrka Sårbarhet Frånvaro och förseningar Styrka Sårbarhet 8. Hur går inlärningen? 9. Trivs barnet i skolan? Vad tycker barnet särskilt om i skolan? Hur märker man det? 10. Hur fungerar samvaron med klasskamrater och andra barn? Styrka: Barnet har vänner och är delaktig i olika aktiviteter, barnet upplever sig höra till en kamratkrets, är omtyckt o.s.v. Sårbarhet: Barnet har blivit ensamt, upplever sig inte hör hemma någonstans, råkar ständigt i konflikter, mobbar och/eller är mobbad o.s.v.
11. Har barnet någon fritidssysselsättning, är barnet intresserat av något speciellt? 5 12. Finns det en lärare eller någon annan vuxen i skolan som barnet kan vända sig till om han eller hon så önskar? Hur är det inom fritidsverksamheten eller någon annanstans (t.ex. en släkting, en förälder till en vän o.s.v.) Vårdnadshavaren Styrka Sårbarhet 13. Finns det någonting sådant i skolan som återspeglar sig på barnet i form av t.ex. rastlöshet eller nedstämdhet? Detta kan t.ex. vara mobbning, ständigt nya vikarier, lärarens in- sjuknande, rastlöshet i klassen, avsaknad av lugnare klassutrymme o.s.v. 14. Hur lätt och i vilka situationer uppstår det konflikter med barnet hemma, i skolan eller i umgänge med vänner? Vad händer i dessa situationer? Hur agerar barnet? Än de vuxna? Samtala också om ifall någon under konflikterna tappat tålamodet, sagt elaka saker eller blivit hårdhänt. Styrka: Konflikter förekommer, men man reder ut dem och kan försonas efter dem. Sårbarhet: Konflikter uppstår ofta, de präglar samvaron, det är svårt eller omöjligt att göra upp efter sådana, fysisk eller psykiskt våld hänför sig till konflikterna (sårande ord, skäll o.s.v.) 15. Finns det ytterligare något som vårdnadshavarna eller läraren önskar ta till tals, något som kunde ha betydelse för barnets skolgång och för samspelet mellan barnet och vårdnadshavarna/läraren? Vårdnadshavare/Lärare 16. Har ni varit oroliga för barnet? Har ni sökt och fått hjälp? Varifrån? Styrka: Ingen särskild oro finns eller har funnits, alternativ har man sökt och fått hjälp (inget behov av extra stöd). Sårbarhet: Någon har bekymmer, man har sökt men inte fått hjälp eller så har man inte tagit itu med problemet inte
6 17. Har barnet ett socialt stödnätverk? Nätverket kan vid behov byggas upp och förstärkas genom ett FBT- rådslag. 18. Hemmets och skolans mål för fostran. Hurdana egenskaper upplevs som viktiga mål för fostran i hemmet och i skolan? Dessa kan utgöras av empati, god självkänsla, kreativi- tet, självständighet, ansvarskänsla, respekt av andra människor och fysisk integritet o.s.v. Hemmets och skolans mål kan vara olika, t.ex. understryks färdigheter i att fungera i en grupp i skolan. Styrka: Målen är liknande eller så kompletterar de varandra. Sårbarhet: Målen står i strid med varandra. 19. Hur lätt eller svårt är det att samtala om utmaningar och problem som finns i hemmet, hos barnet och i skolan? 20. Hur fungerar samarbetet mellan hem och skola i sin helhet? Har ni önskemål för framtiden? Vårdnadshavarna/Läraren 21. Sammandrag och plan för handling Gör ett sammandrag av de styrkor och sårbarheter som framkommit under samtalet. Planera tillsammans en handlingsplan (följande sida). Återkom sedan till denna sida och fråga 22. 22. Hur kändes detta samtal? Vårdnadshavarna/Läraren Det är möjligt att föra ett nytt samtal efter en tid om det så önskas och framför allt, om det i familjens eller barnets liv, eller i skolan, sker förändringar som på ett eller annat sätt kan äventyra barnets välbefinnande.
Plan för handling 7 Barnets namn: Datum: Närvarande: En överenskommelse om hur man stöder följande styrkor: Vårdnadshavarna/Läraren I hemmet: I skolan: Gällande sårbarheter kommer man överens om följande handlingar: Vårdnadshavarna/Läraren I hemmet: I skolan: