När livet i familjen blir problematiskt! En skrift om Empatisk reparation i familjeliv och Lösningsbyggande mellan föräldrar och barn Av: Dan
|
|
- Ann-Marie Lindström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 När livet i familjen blir problematiskt! En skrift om Empatisk reparation i familjeliv och Lösningsbyggande mellan föräldrar och barn Av: Dan Forsström Dan Forsström, 2014
2 1
3 "När livet i familjen blir problematiskt!" Bästa sättet att hantera problem är att se till att de inte uppkommer Det vill säga: Att förebygga problem genom att investera i positivt familjeliv - och att - i den mån det går, välja bort strider till förmån för att uppmärksamma goda beteenden. Men när bekymmer väl uppkommer och man inte blir av med dem, trots investeringar i det positiva och trots att man väljer bort strider i familjen. Kort sagt: När livet i familjen ändå blir problematiskt... Om Empatisk Reparation i familjeliv På Flygresa med "känslorna" En pappa berättade för oss följande historia kring en flygresa han gjort med sin 4- åriga dotter, och de tankar som väcktes i honom. Jag och lilla Emma skulle flyga till farmor i Luleå. Emma var lycklig över att både få flyga och att få träffa farmor. Det här var första gången hon skulle flyga. Hon funderade mycket över hur det skulle bli. Jag förklarade hur vi skulle lämna vår resväska som skulle flyga i en annan del av planet. Eftersom det var en så kort resa hade vi lagt det mesta i resväskan inklusive hennes Nalle som hon har när hon skall sova. Emma hade själv lagt Nalle i väskan. På flygplatsen lämnade vi väskan i incheckningen och gick och fikade. När vi sedan väl satt på planet och det var dags för starten, började Emma fundera över att hon längtade efter sin Nalle. Ju mer hon tänkte på Nalle, någonstans i planet, ju ledsnare blev hon och hennes längtan till Nalle blev alltför stor. Hon började gråta och jag försökt förklara för henne att hon ju själv hade lagt Nalle i väskan. Hon hade bäddat så fint till Nalle och han hade det bra nu. Jag förklarade också för henne att flygresan ju var ganska kort och det skulle inte dröja så länge innan hon och Nalle fick träffa varandra igen. Ingenting hjälpte. Emmas förtvivlan bara växte. 2
4 Plötsligt började jag fundera över vad som hände med Emma. Här satt jag och förklarade för min lilla 4-åring det som hon just nu inte kunde ta emot. Hon var helt i känslornas värld och där var hon en liten tjej som bara hade en enda stor längtan i sig NALLE. När jag insåg det började jag försöka sätta ord på vad jag trodde hon kände. Jag beskrev för henne hur hon hade lagt Nalle i väskan men inte förstått hur mycket hon skulle längta efter honom. Då fanns han ju hos henne och hela vägen till flyget hade det hänt en massa roliga saker. Nu var hon lite trött och ville ha Nalle hos sig och då fanns han inte där. Så klart att hon var ledsen. Jag sa att jag också var ledsen att jag inte tänkt på det. Då hade vi ju kunnat ha Nalle i handbagaget. Trodde Emma att hon kunde stå ut den här timmen till hon fick träffa Nalle igen? Emma hade med tårarna rinnande, tyst lyssnat på mina funderingar. Jo, nickade hon. Hon skulle nog klara att vänta på Nalle. Resten av resan hade vi en mysig timme tillsammans och det var en lycklig Emma som tog upp Nalle ur resväskan på flygplatsen i Luleå. Med den under armen sprang hon glädjestrålande och mötte farmor. Bekymmer och prövningar - En väg till fördjupad närhet Kanske skulle man kunna beskriva det som att det tillhör livets kärna för oss människor att klara upp nya situationer och utmaningar, oavsett om vi kallar dem problem eller inte. Detta gäller likväl också för relationerna och samspelet i familjeliv. Föräldrar och barn kommer oundvikligen i samvaron och livet tillsammans att möta svårigheter och besvärligheter av olika slag. Detta är närmast ofrånkomligt, då bekymmer de facto är en naturlig del av livet. Föräldrar och barn kommer att hamna i trångmål, tycka olika om vissa saker och vara oense om andra. Familjelivet kan säkert för de flesta föräldrar och barn vid någon tidsperiod upplevas som en utmaning, kanske även som ett berg att bestiga. Vi har både som barn och vuxna, våra individuella känsligheter, toleransgränser och akilleshälar för det livet prövar oss med. Hur mycket vi orkar, hur lätt vi tappar tålamodet och hur våra ömma punkter ser ut. Lägg därtill att vägspärrar i vardagen har en tendens att dyka upp när vi minst anar det. För pappan och hans dotter på flygresa: Favoritnallen hamnar i det incheckade bagaget och är utom räckhåll för dem! Vad göra? Livet sätter oss på prov. Utmaningarna och prövningarna i livet tillhör närmast en del av det existentiella i att vara människa och att vara en del i en familj. Vi prövas. Utan bekymmer och svårigheter skulle vi troligen inte vara dem vi är. När vi tar oss an och bestiger de små och stora bergen i våra liv och i våra nära relationer, är det också något vi växer utav, bygger erfarenheter från och mognar till. Bergsbestigningarna i våra liv, kan vi säga, bidrar på många vis till att dana vilka vi formas till och vilka vi är. 3
5 Återvändsgränder - Icke-fungerande försök att lösa svårigheter Vi har funnit att det oftast inte är problemen eller konflikterna i sig som skapar lidande och återvändsgränder mellan föräldrar och barn - utan det är snarare det sätt som vi hanterar de här konflikterna eller problemen på som bidrar till graden av lidande. Återvändsgränder mellan föräldrar och barn, eller föräldrar och tonåringar, är inte sällan en konsekvens av "icke fruktbara försök att lösa svårigheterna man står inför". Med andra ord uppstår ofta problem när människor hanterar livets olika och oundvikliga svårigheter på icke-konstruktiva sätt. Det är lösningsförsöken och strategierna vi människor har som ibland, eller ofta, skapar mer och inte mindre problem för oss. Människan är aldrig hopplös - men strategierna att ta sig an bekymren i livet kan vara det, och i högsta grad bidra till ett mer hopplöst läge för de inblandade parterna och för relationen. En källa till fördjupad närhet Vanligtvis är vi människor mer i behov av en röst än att få rätt. Människor som befinner sig i konflikt eller i tyngande bekymmer är ofta i stort behov av att få tillgång till sin röst och att bli hörd. Vår erfarenhet är att det behovet ofta är större än vad behovet är att få igenom en viss specifik lösning. I bekymmersamma situationer är det mänskliga behovet oftast primärt att få tillgång till sin röst och möjlighet till att bli förstådd. Den konkreta lösningens utformning kommer ofta i andra hand. Vi har funnit att så länge vi inte upplever oss hörda och förstådda, kommer det behovet vara överordnat i en rådande konflikt. När vi väl upplever oss förstådda ökar som regel känslan av välbefinnande och balans. Då kommer vi ofta närmare varandra känslomässigt. Via processen med lyhörd förståelse har vi funnit att man inte sällan löser konflikterna i sig - utan konflikterna har en tendens att upplösas på vägen. Bekymmer och prövningar i livet innebär således en väg till fördjupad närhet mellan människor. När vi går igenom problem och konflikter i våra nära relationer, när vi har det svårt och visar oss sårbara, leder det till att vi öppnar dörren för empatiska möten mellan varandra. Då öppnar vi också dörren till att öka förståelsen för varandra upplevelser och till möjligheten att fördjupa vår samvaro tillsammans. Som exempel: Att finnas till hands och berömma sitt barn för att det nått framgång, klarat av en uppgift eller fått alla rätt på ett prov är positivt och självförtroendestärkande, men egentligen inte en särskilt prövande uppgift. Att däremot finnas till för sitt barn och dela smärtan över att ha misslyckats på ett prov, blivit avvisad av en nära vän eller se sitt barn tvivla på sig själv inför en utmaning det vill säga att finnas där när livet sätts på prov - den empatiska valören i att bli sedd och förstådd tänker vi också är en väg till fördjupad närhet och ett fördjupat förtroendekapital mellan förälder och barn. 4
6 Bekymren och prövningarna i våra liv bör därför inte enbart ses i ljuset av problem som först måste raderas för att vi ska kunna må bra - de är i högsta grad också källor till fördjupad kontakt i de nära relationerna och möjlighet till fördjupad livserfarenhet. Problemen i livet är en dörr till fördjupad förståelse för dem vi är och våra olika upplevelser av livet. När så sker, när problem konverteras till en källa till närhet, händer bra saker. Då upplever vi oss ofta sedda och tagna på allvar. Vi får möjlighet att växa, och då fördjupas vi i våra relationer. Vi kan formulera synsättet så här: Bekymmer + Anklagelser: Lika med relationell disharmoni Bekymmer + Empati: Lika med fördjupad närhet mellan föräldrar och barn Ett mjukt och ett hårt känslospråk vid konfliktlösning i familjer Fruktbara lösningsstrategier mellan föräldrar och barn rymmer som regel ett aktivt känslospråk där den vuxne söker nå och förstå de mer "mjuka känslorna" bakom hårda känslouttryck och låsningar i familjen. Vid en konflikt söker föräldern nå de mjuka känslorna hos barnet, som kan handla om saknad, oro, längtan eller osäkerhet, men som inte sällan, likt marktäckare ligger under de mer synliga och hårda känslouttrycken, såsom ilska och irritation. Framgångsrik konflikthantering bygger på att nå de mjuka känslorna under affekterna, då dessa ofta är drivande och styrande i de konflikter som uppstår mellan människor. Att gå från det hårda språket, de hårda känslouttrycken, till de mjuka underliggande känslorna och behoven. Från att se på mitt barn i form av "dåligt uppförande" eller "dåligt beteende" till de behov som ligger under dessa beteenden hos mitt barn. Vi gör då ett skifte, från beteende till behov. Därifrån är steget inte långt till att också väcka den relation som barnet behöver från den vuxne för att kunna tillfredsställa det synliggjorda behovet. Kedjan blir således att gå: Från det synliga beteendet, till de underliggande behoven hos barnet, till den omsorg barnet är i behov av från den vuxne. När föräldern får syn på sitt barns behov: "Vad det är mitt barn behöver av mig just nu!" finner vi möjligheter och nycklar för föräldern att hjälpa sitt barn. Barnet är nu inte bara "ett problem" som föräldern önskar förändra. Barnet ger istället uttryck för sina mänskliga behov som föräldern kan ta sig an och söka tillfredsställa i föräldraomsorgen. Förälderns empatiska känslointoning av de mjuka känslorna, bidrar för barnets del vanligtvis till en ökad upplevelse av att känna sig sedd och förstådd. Det öppnar dörren till fördjupad kontakt och möjlighet till problemlösning mellan förälder och barn. Denna form av "empatiskt möte" mellan förälder och barn kan leda till att konflikterna på så vis blir en väg till ökad närhet, ökad förståelse och förändrade beteenden. 5
7 Icke-fruktbara konfliktstrategier i familjerelationer leder vanligtvis omvänt till att konflikten ökar, och barn och föräldrar kommer längre ifrån varandra. Som regel finner vi, vid dessa strategier, en högre andel av rättningar och anklagelser från den vuxne, tillsammans med en lägre grad av empatisk känslointoning i relation till barnet. Föräldern når på så vis oftare de hårda känslouttrycken än vad han/hon når de mjuka känslorna, både hos sig själv och hos sitt barn. Detta ger upphov till relationella krockar och eskalering av konflikten då varken barn eller förälder upplever sig hörd eller förstådd. Inget närmande kommer till stånd. Hårda känslomöten kommer att överväga i relationen, då förälder och barn inte är i kontakt med varandras mjuka känslor. Bekymmer + anklagelser leder därför ofta till relationell disharmoni och återvändsgränder mellan föräldrar och barn. Till dig som förälder önskar vi nu att: När problem och svårigheter dyker upp längs vägen mellan dig och ditt barn En del av dig ska tänka och uppleva det som att en dörr till möjligheten att komma närmre ditt barn har öppnats: "Just precis nu har jag möjlighet att bygga en djupare förståelse till mitt barn! Mitt barn är i nöd och öppnar en dörr för oss båda till fördjupad kontakt jag kliver in". Det vill säga: Att använda förståelse till att vända problem med ditt barn som en väg till ökad närhet. 6
8 Gemensamt Lösningsbyggande mellan dig och ditt barn Filosofin bakom Lösningsbyggarmodellen är att: (1) Barn beter sig vanligtvis bra om de kan. (2) Barn vill vanligtvis samarbeta, om de får möjlighet till det. (3) Barns beteenden är lösningar på mänskliga behov. (4) Som regel mår vi alla bra av att få vara delaktiga i lösningar till det bättre i våra familjer. När problem uppstår finner vi ofta: Att det ur barnets perspektiv uppstått låsningar och hinder som blockerar barnets förmåga att kunna bete sig bra och kunna samarbeta i stunden. Barnets problembeteende är ofta en lösning på ett mänskligt behov. Bakom varje problembeteende finner vi därför någon form av olöst problem eller behov hos barnet, eller en bristande förmåga hos barnet att kognitivt/emotionellt kunna hantera en situation. Gemensam Problemlösning syftar till att ta vara på den "goda energin" mellan familjemedlemmarna, till att lösa upp låsningar och hinder inom familjen, för att bättre kunna lösa bekymmer man gemensamt står inför. Tanken är att gemensam problemlösning ska leda till en upplevelse av att alla i familjen bidrar konstruktivt till ett bättre familjeliv. Alla familjemedlemmarna ska uppleva sig sedda i sina olika positioner inom familjen. Fokus vid problemlösning ska ligga på framåtskridande lösningsprat, mer än på tillbakablickande problemprat. Stegen för Gemensamt Lösningsbyggande är: Vid krislägen med barnet och vid förebyggande av problemsituationer. Empati: Sätt dig in i och försök förstå hur det "låsta läget" påverkar alla i familjen. Definiera problemet: Vad är bekymret? Synliggör målet: Vad vill vi nå för önskat tillstånd? Bjud in till lösningar: Vad finns för lösningsförslag? 7
9 1. Ha empati med den "problematiska situationen" ni hamnat i eller brukar hamna i. När livet väl hamnar under ytan och kriser tornar upp, bekräfta de känslor som är i omlopp. Nå känslovärldarna, hellre än de dåliga uttrycken för dessa känslor. Våra beteenden är som regel lösningar på mänskliga behov det gäller i högsta grad för barn och unga. Se därför de behoven. Att bli nådd i dessa behov, att bli känslomässigt bekräftad, innebär att få bränsle till att ta sig upp på ytan igen. Exempel "Kan tänka mig att du blev besviken, du hade väntat dig att ni skulle åkt skidor ni två!" Du hade velat hinna klart att bygga färdigt innan vi ska iväg, blir stressigt nu, ser det! "Alla känner att middagarna inte är något roligt längre, när det blir bråk mellan er killar och vi blir sura för jämnan." "Ni tycker båda att det är jobbigt när ni inte kommer överens om leksakerna." "Tuffa morgnar vi har killen! Ingen av oss verkar nöjd ärligt talat!" Lärare och elev: Lärare: "Jag har sett att du har blivit ganska arg på de andra barnen på sista tiden och det blivit fler och fler bråk mellan er. Nu blev det bråk igen. Vad står på?" Barnet: "De låter mig inte vara med och leka." Lärare: "Aha, de vill inte att du ska vara med och leka och det gör att du blir arg." Barnet: "Ja!" 2. Ringa in bekymret: Vad är problemet? Lärare: Lärare: "Det blir slagsmål i klassrummet och alla blir rädda för dig - och du känner dig utanför gemenskapen. Det blir inte bra för någon av oss att ha det så här. Vi kan ju inte ha att vi slåss i klassrummet, att de andra barnen blir rädda för dig, och att du ska känna dig utanför!" 8
10 Andra exempel på problemdefinitioner: "När vi äter middag får ingen av er bröder i er mat och ingen oss tycker det blir en trevlig stund!" "Ni kommer inte riktigt överens om vem som ska ha leksakerna först, ingen av er blir särskilt glad!" "Morgnarna blir för stressiga som det är nu: Jag tjatar och blir sur, du är så trött att du inte hinner fixa iordning dig och få med dina skolsaker, och ingen av oss kommer i tid till skola och arbete!" Vrid därefter 180 grader: Benämn vad vi vill uppnå/vad är målet - som är tänkt att göra livet bättre! Lägg mycket energi här. Tal om önskat tillstånd bidrar ofta till att frigöra energi som låst sig av problemen. Möjligheten öppnas då att få tillgång till mer konstruktiv energi i familjen. Kort sagt: För mycket problemprat tynger ofta de inblandade parterna - medan målbeskrivningar av önskat tillstånd ofta ger kraft och energi. Lärare: Lärare: "Hm, låter som att du verkligen skulle behöva känna dig mer välkommen bland de andra och att ni ska kunna ha det bra ihop på rasterna, och att ni ska kunna känna er trygga med varandra. Att slippa bråk vore fint. Har jag förstått det rätt Barnet: "Ja, så är det!" Uttalanden om önskad situation: "Vi önskar att alla ska få i sig mat och att vi ska kunna prata med varandra vid middagsbordet, utan skrik och matkrig. Vi önskar matfred!" "Ni vill kunna komma överens om leksakerna och kunna leka med varandra på ett sätt ni gillar och uppskattar båda två." "Önskan är att vi ska komma iväg i tid hemifrån, och kunna ha lite lugnare morgnar - att vi mår ok tillsammans på morgnarna och kan vara vänner när vi säger hej då. Hur låter det? 9
11 3. Bjud in till att hitta lösningar för att nå målet - bort från det problematiska. Vad finns för lösningsförslag? Brainstorma och tänk kreativt. Kompromissa? Sök nå en känsla av win-win i samtalet i familjen. Att samtalet givit "energitillskott" mellan er. Lärare och elev: Lärare: "Vi skulle behöva hitta på en plan och ha idéer hur vi skulle kunna göra nu och framåt, så att det inte blir bråk på rasterna och att ni ska kunna leka mer tillsammans. Vad har du för tankar och idéer?" Barnet: "Jag kan komma till dig om det börjar bli bråk, om jag vet var du är." Lärare: "Ja det skulle du kunna göra. Jag kan vara mer ute på rasterna och så kan vi kolla av innan så att vi vet var vi har varandra bra!" Jag vet ju att du gillar att leka med Niklas och Kalle, men du är mest nu med Olof och Ali. Det blir lätt retligt och att ni kallar varandra för saker. Jag fick en tanke att du egentligen gillade att vara mer med Niklas och Kalle tidigare. Ni hade ju ofta så roligt ihop, som jag minns i våras? Barnet: "Ja det var roligt. Det blir inte så hårda lekar med dem, vi har mest roligt bara. Jag skulle kunna pröva att leka lite mer med dem." Lärare: "Så en idé är att jag är ute på rasterna och att vi har "koll" på varandra. Den andra idén är att du helt enkelt skulle börja vara mer med de andra kompisarna och låta de andra vara för ett tag." Barnet: "Ja, det vill jag". Lärare: "Wow, du har verkligen bra idéer och fint sätt att tänka kring hur man kan göra det bättre. Barnet glad över berömmet. Förälderns inställning och ton bör vara en inbjudan till att hitta lösningar: "Vad kommer vi på för förslag, när vi slår ihop våra kloka huvuden här och nu!" Därefter: Kom överens om vad ni ska genomföra. Beröm och sätt ord på det konstruktiva ni nu gjort tillsammans, du och barnet! 10
12 Mamma och två bröder Bröderna Kalle och Erik, 6 och 4 år gamla, leker med varandra hemma. Mamma är i köket och lagar mat. Leken går dock överstyr då Kalle och Erik blir oense om fördelningen av leksakerna. Bråket är igång. Mamma hör de höga rösterna och tänker för femtioelfte gången: De kan verkligen inte leka ihop, jag blir så arg! Hon sansar sig dock då hon vet att pojkarna ofta hamnar i nöd, men hon är uppriktigt undrade varför det alltid går överstyr. Så hon bestämmer sig för att bryta själva bråket mellan bröderna, men också att utforska med sina söner vad det är som pågår. Så hon kliver in och sätter sig bredvid dem. Jag hörde från köket att ni hade jätteroligt, sen var det som att något hände som ingen av er gillade. Ni började kivas. Kan ni hjälpa mig att förstå vad som hände, för jag tror inte jag förstår riktigt? Kalle och Erik börjar berätta för mamma, i mun på varandra. De är båda i affekt så mamma tänker att hon måste anstränga sig mycket för att båda ska känna sig förstådda. Mamma: (Bekräftar pojkarnas positioner): Okej en i taget nu bara så jag hänger med: Förstår jag dig rätt Kalle, för dig blev det så här: Du hade jättekul när ni lekte först, sen gillade du inte när ni blev oense om leksakerna, vem som skulle ha vilken, och du tappade gnistan lite, just för att det var så roligt innan. Och Erik, hur blev det för dig? Erik berättar. Mamma speglar och sätter ord på känslorna, Så för dig blev det så här: Du trodde att Kalle ville vara dum mot dig när han tog en leksak som du hade, och då tänkte du att honom går det inte att leka med, men förstod jag det rätt att du tyckte också ni hade rätt så kul innan ni liksom tappade gnistan mellan varandra? Mamma sammanfattar sedan situationen med en positivt bekräftande målbild: Har jag förstått er rätt - Först så gick det bra och ni hade roligt ihop sen hände det här, ni blev oense om vem som skulle ha vilken leksak, tappade gnistan och då försvann det roliga ni hade innan, som verkligen var kul för er båda, ni var som bästa bröderna, bästisar helt enkelt, Hmm. När båda pojkarna lugnar ned sig och nickar bekräftande åt mammas tal känner mamma att det största jobbet är gjort. Hon frågar dem sedan: Vad skulle ni vilja göra nu? (Dvs inbjuder till lösningsförslag). Tillsammans hittar bröderna på vad de ska göra. 11
13 Till dig som förälder: Hur kan jag använda Gemensamt Lösningsbyggande med mitt barn? 12
FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015
FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för föräldern och läraren på lågstadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 2 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens syfte
Läs merÖvning: Dilemmafrågor
Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,
Läs merHar du saknat mig? Prolog Nu är det 12 år sedan och jag tänker fortfarande på det. Hur mamma skriker på pappa att han ska gå medan han skriker tillbaka, det var då han lämnade oss och tillbaka kom han
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merPersonlig sammanfattning av Mentorskursen
Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,
Läs merJag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar
finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då
Läs merManus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.
Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merSociala berättelser 1
Sociala berättelser 1 De olika delarna av en social berättelse Deskriptiva meningar beskrivning av situationen Deskriptiva delen de ska åskådliggöra och beskriva en situation, händelse eller ett beteende.
Läs merSammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping. Undersökningsperiod november 2012
Sammanställning av besöksenkät på familjecentralerna i Nyköping Undersökningsperiod november 2012 Sammanställning februari/mars 2013 Dnr 2/19 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Sammanfattning
Läs merStrömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan
Strömsholms skolas Lilla likabehandlingsplan Mitt fina namn: Klass: Läsåret 2014/2015 1 Innehållsförteckning Melodi: Blinka lilla stjärna där... 3 FN... 4 KRÄNKNING ÄR... 5 MOBBING ÄR... 6 DISKRIMINERING
Läs merKattens Janssons månadsbrev
Kattens Janssons månadsbrev Okt-14 Hej föräldrar! Vi har fortfarande ett fokus på skogen och naturens härliga lekplats, dock är våra utflykter lite beroende på väder och vilka kläder barnen haft på sig
Läs merVerksamhetens innehåll
Verksamhetens innehåll Vi vill att dagen ska starta så bra som möjligt och därför lägger vi stor vikt vid det positiva mötet varje morgon. En stund där barnet i lugn och ro startar sin dag på förskolan
Läs merRäkna med Rutiga Familjen
Räkna med Rutiga Familjen Ett grafiskt mattespel som behandlar de fyra räknesätten med positiva och negativa tal. Utan siffror och symboler. Med lärande agenter. Saga Http://rutigafamiljen.se 2008-11-06
Läs merMalvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget
1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merTvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom
Boksammanfattning Tvärtom Hur du vinner framgång, blir lycklig och rik genom att göra precis tvärtom Tvärtom är skriven för dig som vill bli en vinnare i dina egna ögon, säger författaren Max Söderpalm
Läs merFjäderns Bokslut 2015
Fjäderns Bokslut 2015 Utforska vär(l)den genom böcker. Fokus under året På Fjädern har vi i år lyft det språkliga, det etiska och det demokratiska lärandet i förskolan. Förskolan ska sträva efter att varje
Läs merSammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov
Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består
Läs merFöräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9
Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs merVad är viktigt i en bra skola
Vad är viktigt i en bra skola Trivsel: Att alla är snälla Att barn lyssnar på vuxna Barn och vuxna ska vara snälla och lyssna på varandra Att barn får leka Bra miljö och stor bra skolgård Att ingen klottrar
Läs merKyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16
Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..
Läs merIllustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor
JONNY VILL VARA ENSAM Om trötta föräldrar och karusellen med professionella Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette
Läs merAYYN. Några dagar tidigare
AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men
Läs merSexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskola åldrar 1-6 Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merSamtal kring känsliga frågor
Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med
Läs merValpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3
Valpens utveckling till vuxen hund Av Therese Lindman, PH 3 När en valp föds så är den blind och döv, och kan med nöd och näppe röra sig. Ändå har den en sådan överlevnadsinstinkt att den kämpar sig fram
Läs merKusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kusens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år. Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av
Läs mer1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.
1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på
Läs merLikabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Läs merBorgviks förskola och fritidshem
Likabehandlingsplan 2013/2014 Borgviks förskola och fritidshem Inledning Att verka för hälsa, lärande och trygghet i förskola och fritidshem handlar om att utveckla goda relationer mellan verksamheten,
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merKARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN
KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt
Läs merÖvning 1: Vad är självkänsla?
Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren
Läs merBarns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande
2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,
Läs merFörskolan Mullvaden. Humlans Verksamhetsmål 2013
Förskolan Mullvaden Humlans Verksamhetsmål 2013 Innehållsförteckning 1. personalgrupp och barngrupp 2. lpfö 98 och förhållningssätt 3. Humlans dagliga rutiner: in och överskolning 4. lämning och hämtning
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg
sidan 1 Författare: Gertrud Malmberg Vad handlar boken om? Saras mamma ska ut och handla och Sara har inget att göra. Mamma föreslår att Sara ska ringa Maja som hon har sällskap med till skolan. Men mamma
Läs merLilla förskolepaketet
Lilla förskolepaketet Böckerna i lilla förskolepaketet har stor igenkänningsfaktor och koppling till barns vardag och visar lekar, fantasier och erfarenheter som många barn delar. Flera av böckerna visar
Läs merText & Musik Hans Isacsson. Emma Mobbare En tuff tjej som mår dåligt. Elak.
Rädda Ana Text & Musik Hans Isacsson En pjäs byggd på några av FN,s barnartiklar. Skriven på beställning av Rädda Barnen i Motala 1999 inför 10-års dagen av Barnkonventionens tillkomst år 1989 Barnens
Läs merProvivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA
Provivus tips om KONCENTRATION - VAD PEDAGOGEN KAN GÖRA Det kan vara svårt att räcka till som pedagog. Med en eller flera elever som har behov av särskilt stöd kan man lätt själv känna sig otillräcklig.
Läs merBarns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen
Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet
Läs mer1. Bekräftelsebehov eller självacceptans
1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar
Läs merFöräldramöten på daghem och i skolor 2015
Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.
Läs merErik dyker Lärarmaterial
sidan 1 Böckerna om Erik Författare: Torsten Bengtsson Vem är Erik? Huvudpersonen i böckerna är Erik, en nyfiken och ganska så orädd liten kille. Läsaren får följa med Erik i hans vardag och de utmaningar
Läs merGranskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande
Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi
Läs merBarns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11
Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11 - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Lina Ax och Elin Andén Barn- och fritidsprogrammet åk 3 Teknikum
Läs merLärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.
Läs merHar du funderat något på ditt möte...
Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt
Läs merKapitel 2 Övernattning
Kapitel 1 Sommarlov Det var den tolfte juni, jag hade precis fått sommarlov och firade det med en glass med mina två bästa kompisar, Maj och Isabell. Efter glassen satt vi och pratade på en bänk i parken.
Läs merBonusmaterial Hej Kompis!
Bonusmaterial Hej Kompis! Innehåll Min bok om vänskap framsida i färg 2 Hur man kan bli sams igen skylt i färg 3 Den gyllene regeln skylt i färg 4 Vi är alla olika boktips och uppgifter 5 7 Att känna sig
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i
Läs merParkour! Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Kalle Güettler Vad handlar boken om? Isak är en blyg kille som går i nian. Han har ett stort intresse för att åka bräda och på nätet brukar han kolla parkour. Han gillar när de hoppar
Läs mer> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN
HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på
Läs merIntervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Läs merBarns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen
Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det
Läs merDet blåste nästan storm ute. Trädens
1 Det blåste nästan storm ute. Trädens kronor böjde sig för vinden och löven låg i frusna drivor på marken. Det var onsdagen före höstlovet. Måste vi gå ut på rast? sa Maja när skolklockan ringde. Nej,
Läs merAtt formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se
Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och
Läs merInte ett ord Frågor och uppgifter
sidan 1 Läs ett kapitel och arbeta sedan med uppgifterna som hör till kapitlet. Utgå från dig själv och det du har läst och skriv så utförliga och förklarande svar som möjligt. Kapitel 1 1. Har du någon
Läs merHan fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,
Läs merDen magiska dörren. Kapitel 1 Hej. Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp!
Den magiska dörren Kapitel 1 Hej Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp! Jag sträcker på mig och går upp. Det är kallt i huset. Vi kom precis hem från en resa från Turkiet. Min kompis
Läs merJAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS
JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra
Läs merSjälvkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.
Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det
Läs merJag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.
VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får
Läs mer5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity. Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in
5. Skill # 2 Inviting Prospects to Understand Your Product or Opportunity Många posers och amatörer gör dessa fel i början när dom ska bjuda in Jagar folk - bryr sig bara om att få en ny värvning - ifall
Läs merNÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN
NÄR PAPPA GLÖMDE MINNESSJUKDOM I FAMILJEN Semesterresan blev alldeles strålande fast pappa glömde hem sin egen fotboll. Pappa fick oss att skratta genom att leka världens sämsta målvakt Efter semestern
Läs merVad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling
sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina
Läs merför Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström
för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans
Läs merOm skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.
Om skaparen Tomas vet exakt vad han pratar om eftersom allt han förmedlar är självupplevt. Å ena sidan Mr Destruktiv med droger, slagsmål, mobbing och självhat i bagaget. Å andra sidan en stark vilja att
Läs merÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme
ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merBarn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Läs merGod morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du
Läs merOm du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet?
Om du mår bra så mår jag bra! Kan en relation hålla hela livet? Parterapi med ungavuxna.. Jag kommer att berätta om mitt arbete med unga par, närheten till den egna ursprungsfamiljen finns mer närvarande,
Läs merLivsstil och hälsa - nytt tema i Grön Flagg tidigare tema : Kretsloppet
Livsstil och hälsa - nytt tema i Grön Flagg tidigare tema : Kretsloppet Björken är en förskola i Lindesberg. Vi har två yngre avdelningar med barnen mellan 1 3 år och två äldre avdelningar med barnen mellan
Läs merPOJKPAKETET Handledningar Varför Pojkpaketet?
POJKPAKETET Böckerna i pojkpaketet är fokuserade på pojkrollen. Det går idag att hitta bredare roller för flickor inom barnböcker. Flickor som går i Pippis fotspår. Men böcker som gestaltar pojkar på ett
Läs merGiltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.
KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: 2016-01-14 Tillåtna hjälpmedel:
Läs merVanliga familjer under ovanliga omständigheter
Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell
Läs merLadda för fotboll i Södertälje FK
Ladda för fotboll i Södertälje FK Guiden till hur DU ökar din prestationsförmåga genom att ge kroppen rätt energi - 1 - Innehåll Inledning sid 2 Frukost - det viktiga målet sid 3 Vilken frukosttyp är du?
Läs merÖvningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut
Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut I den första övningsdelen började du stärka din självbild bland annat med hjälp av en lista med positiva affirmationer anpassade just för dig. Förhoppningsvis
Läs merSongkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids. Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids
Text & musik: Agnes Samuelsson, Jonatan Samuelsson Songkids Vi är Songkids Songkids Vi är Songkids Vi gillar alla människor Hur dom än ser ut Vi vill att dom ska veta Dom är älskade av Gud Vi gillar dans
Läs merDemokratifesten. årsmöte för lokalgruppen
Demokratifesten årsmöte för lokalgruppen 2014 2015 Guiden är till våra lokalgrupper så att de kan genomföra demokratiska, inkluderande och roliga demokratifester. Till guiden finns ett flertal mallar och
Läs merUtvärdering 2015 deltagare Voice Camp
Utvärdering 15 deltagare Voice Camp 8 deltagare Har det varit roligt på lägret? (%) 1 8 6 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Enkelt, jag älskar att sjunga och det är alltid kul att träffa nya vänner
Läs merLösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år
Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år Träff 2: Förbereda och uppmana Samspelsanalys Många har
Läs merKapitel 1: Ljudet. Kapitel 2: Rädslan
Kapitel 1: Ljudet Det var en helt vanlig dag. Erik och hans klass hade kemilektion. Plötsligt hörde Erik konstiga ljud under golvet. Erik gillade inte kemiläraren. Han var sträng och sur hela tiden. Det
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som
Läs merFöräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14
Föräldraenkät gällande verksamheten på fritidsklubben Vängåvan vt-14 Vi har fått in svar från 27 föräldrar. Vi har ca 70 barn i fyran och femman, resten är sexor. Alla frågor kunde ni svara på med ett
Läs merDen Magiska Dörren Kapitel 1 Den låsta dörren
Kapitel Kapitel 1 Den låsta dörren sida 2-2 Kapitel 2 Brevet sida 3-4 Kapitel 3 Nyckeln sida 4-5 Kapitel 4 En annorlunda värld sida 5-6 Kapitel 5 Tam sida 6-7 Kapitel 6 Planen sida 7-8 Kapitel 7 Tillbaka
Läs merStoryline Familjen Bilgren
Storyline Familjen Bilgren Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs 4 6 Eleverna får till en början möta familjen Bilgren som bor i Ringstorp. Familjen
Läs merSäg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun
Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun Säg STOPP en temateater kring mobbning Bakgrund Kulturskolan och DuD:s teatergrupp har under
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen
Läs merLäs mer på www.storyline.se
Bilgren hela Storyline.doc Sidan 1 av 7 Till pedagogerna Vad är Storyline? Storyline är ett arbetssätt där vi jobbar med målen i form av en berättelse. Vi använder berättelsens form för att skapa sammanhang
Läs merSammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas
Läs merBörja med att berätta om din huvudperson. Börja t.ex. med: Mattias är en helt vanlig kille på 12 år som bor i
Kapitel 1 Allt börjar. 1 I det här kapitlet övar vi på att skriva i en annan persons namn, alltså INTE i jag-form, och på att beskriva. Börja med att läsa igenom alla instruktioner så att du inte missar
Läs merInledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.
Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk
Läs merFöräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar
Ungt Fokus Föräldraträffar Viktigt för våra barn och ungdomar Ungt Fokus Föräldraträffar på skola/förskola är ett bra forum för att stärka föräldrarna i sin föräldraroll Föräldrarna är viktigast för barnen/ungdomarna,
Läs mer1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?
1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Samla eleverna och diskutera följande kring boken: Grupparbete/Helklass
Lärarmaterial sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Ina är en tjej som känner sig utanför var hon än är. Hennes mamma är psykiskt sjuk och kan inte ta hand om Ina och hon vet inte vem
Läs merArbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola
Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr
sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir
Läs mer